Resultaten i avsnitt 3.3 visar att Econen ger tillfredsställande noggrannhet vid bestämning av bränsleförbrukning, körsträcka och medelhastighet. Detta gäller dock under förutsättning att den kalibreras med en tillräcklig volym bränsle.
Resultaten vad det gäller avgasutsläppen visar att avgasreningen är mycket känslig för körsättet. Som en första approximation så hjälper säkert de rekommendationer som finns i EcoDriving om maximalt halv gas och maximalt motorvarv vid acceleration på 3000 rpm. Detta under förutsättning att rekommendationerna följs. Nackdelen med Econen och nuvarande upplägg på utbildningen är att eleven inte får någon återkoppling huruvida
körningen har resulterat i låga avgasmängder eller inte. Det skulle därför vara fördelaktigt om man i alla fall i de fordon som används i utbildningen kunde ha någon form av enklare
mätutrustning som i ger indikationer på höga eller låga avgasutsläpp.
Ett sätt att lösa detta är att använda signalen ifrån lambdasonden som ingång i ett
mätinstrument som redovisar tid eller sträcka med körning inom fett område och relevant magert område. Det sistnämnda kan vara lite svårare med den typen av lambdasonder som normalt sitter i personbilar eftersom de i princip bara har två värden. I figur 4.18 redovisas en jämförelse mellan original lambdasond och Rototest IVAS bredbands lambdasond. För att förenkla jämförelsen mellan de två sonderna har värdena för original lambdasond anpassats med en funktion. Figuren visar att det borde vara möjligt att använda signalen från original lambdasond för att ge en indikation om utsläppen av kolväten. Detta gäller även för
kolmonoxid.
För kväveoxider är det däremot inte lika enkelt eftersom original lambdasond inte ser någon skillnad på lambda strax över ett och ren luft som man får vid motorbromsning. Dessutom tillkommer problemet med syrelagring. Det behövs därför mer forskning för att kunna ta fram en indikation på kväveoxidutsläppen.
0 0.03 0.06 0.09 0.12 0.15 0.18 2400 2900 3400 3900 4400 Sträcka (m) Kolväten ackumulerat (g) 0.7 0.8 0.9 1 1.1 1.2 1.3 lambda/funtionsanpassat värde
Kolväten acckumulerat (g) Bredbands-lambda Original lambdasond
Figur 4.18 Jämförelse mellan bredbandslambdasond (Rototest IVAS) och original
lambdasond. För att underlätta jämförelse så har värdet från original lambdasond anpassats enligt (-1×original +0.85).
5 Slutsatser
• I undersökningen minskade bränsleförbrukningen med i genomsnitt 10.9% vilket får anses typiskt för utbildningar i EcoDriving.
• Förutsatt att eleverna följer rekommendationer om maximalt motorvarvtal och gaspådrag så kan avgasutsläppen minska med EcoDriving för det aktuella fordonet. Osäkerheterna är dock stora och det går inte statistiskt säkerställa dessa minskningar utom möjligen för utsläppet av kolväten.
• Det går egentligen inte att säga något om hur utsläppen skulle förändras med en annan bil med andra avgasegenskaper, utsläppen kan både öka och minska. Det är dock högst troligt att instruktionerna om maximalt varvtal och gaspådrag ökar möjligheterna till minskade avgasutsläpp.
• För att statistiskt kunna säkerställa effekterna av EcoDriving på avgasutsläppen behövs ett större underlag än vad som använts i denna förstudie.
• Eleverna följde inte de rekommendationer i EcoDriving, som finns för maximalt
gaspådrag vid acceleration. Andelen med mer än halv gas (pedalläge) fördubblades från före instruktion till efter instruktion. Även rekommendationerna vad det gäller maximalt motorvarvtal vid acceleration överskreds. Denna andel minskade dock efter instruktion. • Det finns ett tydligt samband mellan andelen tid med gaspådrag över halv gas och
förhöjda utsläpp av kolväten och kolmonoxid. Det gick inte att påvisa något samband mellan andelen tid med mer än halv gas och bränsleförbrukningen och utsläppet av kväveoxider. Detta gör att gaspådraget kan minskas till förmån minskade utsläpp av kolväten och kolmonoxid utan att bränsleförbrukningen och utsläppet av kväveoxider ökar.
• Det fanns ett visst samband mellan högre motorvarvtal och ökade utsläpp av kväveoxider. • De elever som hade ett aggressivt körsätt före instruktion behöll det oftast även efter
instruktion. För att komma till rätta med detta måste man lägga mer vikt på rekommendationerna om maximalt gaspådrag och motorvarvtal för dessa elever. • Econen ger tillfredsställande noggrannhet vid bestämning av bränsleförbrukning,
körsträcka och medelhastighet.
• För att eleverna skall få en återkoppling huruvida körningen har resulterat i låga
avgasutsläpp eller inte, så bör det i lärarnas bilar finnas utrustning som ger indikationer på avgasutsläppen. För utsläpp av kolväten och kolmonoxid kan troligen signalen från lambdasonden användas för detta ändamål. För kväveoxider är det dock något svårare att få fram en indikation på utsläppen.
6 Referenser
Ahlvik P. m.fl. (1999) Inverkan av körsätt på bränsleförbrukning och avgasemissioner, En litteraturstudie april 1999, EcoTraffic.
Bauman, G. (1988) Closed-loop control meets environmental demands, The Saab-Scania Griffin 1988/1989.
Donner, J. (Motiva, Finland) (1999) Föredrag i samband med demonstration av EcoDriving på Gillingebanan 25 juni 1998.
Johansson, H. m.fl. (1999) Körsätt 98, Inledande studie av körmönster och avgasutsläpp i tätort samt utveckling av metod för att mäta förändringar av acceleration och hastighet kring korsningar, Vägverket publikation 1999:137.
Laurell H. (1985) Körsättets betydelse för bränsleförbrukningen, VTI-rapport 298, Väg och trafikinstitutet.
Mikkola E. (Visual Safety Oy), Ageman H-C och Alexandersson J. (STR), (1999) EcoDriving - Rädd om ekonomin och ekologin, Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR).
Ny Teknik (1999) Mer avgaser än tillverkaren uppger, i nummer 1999:46.
Reinhardt E. (1999) Improving Fuel Efficiency in Road Transport / Eco-Drive™ in
Switzerland – A success story of Energy 2000, Proceedings till ECODRIVE The Conference, Graz Österrike, 990916-990917
Söderberg M. och Engström C. (1999a) Utvärdering av EcoDriving, Rototest AB Söderberg M. och Engström C. (1999b) Fördjupad analys av EcoDriving, Rototest AB Teknikens Värld (1999) Teknikens Världs miljöpris 1999 i nummer 9/99
Vägverket (1999) Beräkningshandbok för vägtrafikens luftföroreningar, Vägverket publikation 1999:125.
What Car? (1999) Green Car Guide bilaga till i nummer July 99
Wilbers P, (1999) The New Driving Force: A New Approach to Promote Energy-efficient Purchasing and Driving Behaviour, Proceedings till ECODRIVE The Conference, Graz Österrike, 990916-990917