Det konceptet som valdes att gå vidare med var pressgjutningskonceptet. Vidareutveckling behövs göras i nuläget och nya möjligheter bör diskuteras. För att göra detta ska utformningen av de andra ingående delarna i T-kopplingen göras.
6.1 Utformning av övriga delar
De övriga ingående delar som behövs diskuteras är handtaget, hur fastsättningen av kopplingshalvorna ska ske och även hur urgröpningen på kopplingshalvan ska se ut eller om det ens är nödvändigt. Sist detta diskuterades var när de första koncepten presenterades.
6.1.1 Handtaget
I Avsnitt 4.4 genererades tre olika koncept på handtaget och för bättre översikt kan den morfologiska matrisen betraktas i Bilaga H. För att välja vilket koncept som skulle fortsättas användes en elimineringsmatris, Tabell 2.
Tabell 2. Elimineringsmatris för utformningen av handtaget där (+) innebär att egenskapen uppfylls och (-) att den inte gör det.
Hävarmen valdes bort relativt snabbt då tillverkningskostnaden för den blir mycket större än för de andra alternativen då den kräver fler delar och mer monteringssteg vilket inte kommer väga upp med de positiva egenskaperna ur företagsperspektiv.
Då återstår ett smalt och ett brett handtag. Det som diskuterades var att det breda handtaget kan vara nödvändigt för att få tillräckligt med vridmoment vid åtskruvning då det är ett krav att det enkelt ska kunna skruvas åt. Dock är alltför utstickande delar i T-kopplingen inte är önskvärd och kopplingshalvan är bestämd till att vara rundad och med ett brett handtag kommer det sticka ut på sidorna.
Det som ansågs vara det största problemet var att urgröpningen, om någon, skulle vara tvungen att ha en diameter på minst samma längd som bredden på handtaget. Detta för att det används för att vrida åt bulten. Vid vridning av ett brett handtag kommer större cirkelarea beröras än den vid vridning av ett smalt handtag. Ytterligare nackdel var att det blir större materialåtgång på det breda handtaget jämfört med det smala samt att kopplingshalvan inte bör vara rundad för handtaget då kommer sticka ut längst sidorna.
Det blev en avvägning mellan fördelarna och nackdelarna av ett brett jämte smalt handtag. Enligt kravspecifikation skulle enkelhet prioriteras framför släthet, därför valdes brett handtag så att åtdragningen blir lättare.
Egenskaper Koncept lätt att g reppa lätt att s nurr a mat eria låtg ång enkel billig Hävarm + + + - -Bred + + - + + Smal + - + + +
30
Efter ytterligare brainstorming på hur det breda handtaget kan vara utformat kom en lösning fram på att kombinera det smala handtaget med det breda, se Figur 33.
Figur 29. Kombination av konceptet smalt och brett handtag
Handtaget kunde vara smalt närmst bulten och brett nedtill så att det fortfarande går att lätt få vridmoment, kunna ha en mindre urgröpning upptill samt att handtaget inte sticker ut längst sidorna lika mycket då den mjukare formen på kopplingshalva valts.
6.1.2 Fastsättningen
Koncepten som utvecklades tidigare i Avsnitt 4.5 var att ha gängor, bajonett eller ett spår. Tanken med att ha en spårlösning var att den ena halvan skulle ha ett längsgående spår på insidan i vilken en spårmutter skulle kunna träs in. Muttern skulle sitta fast på bulten på så sätt låsa den på plats. Dilemmat med denna idé är den samma som idén med en geometrisklåsning, att trä in muttern i spåret ansågs vara för krångligt att utföra om ens möjligt varpå den lösningen valdes bort. Då återstod det att välja mellan att ha gängor eller en bajonettlåsning.
Ett av huvudkraven för produkten var att den skulle kunna monteras utan verktyg på ett enkelt sätt. Ett alternativ var då att behålla gängorna i ena halva i vilken en bult kan fästas så som det ser ut i dagsläget och sedan använda ett excenterlås som snäpps ner för att få den sista åtdragande kraften. Det är den lösning som kräver minst omställning för NOA Aluminium. En nackdel är att krävs många varv för att skruva in bulten vilket kan vara väldigt besvärligt för en båtägare som kämpar med att hålla allt på plats i obekväma arbetsställningar.
Istället vore en typ av bajonettfastsättning ett bättre alternativ där båtägare istället för att skruva flera varv endast behöver trycka in en bult med en liten pigg i änden i ett hål med ett spår för piggen, se Figur 34, vrida 90° och sedan snäppa ner det excentriska låset. Därigenom slipper båtägaren släppa och ta omtag då det endast krävs en vridning på 90°.
31
Figur 34 visar bulten som kommer att fästas i handtaget med hjälp av en cylinder med gängor i och en mutter på ovansidan för att försäkra att bulten inte lossas, se Figur 35.
Figur 31. Cylindern som bulten kommer skruvas fast i
Den här anordningen möjliggör även en justering av längden på bulten och därmed även åtdragnings-kraften.
Figur 32. Bulten skruvas fast i cylindern som hålls på plats i handtaget Figur 36 visar hur fastsättningen sätts fast på handtaget.
6.1.3 Kontakten mellan kopplingshalvor
De koncepten som genererades i avsnitt 4.6 var med gångjärn och stort/litet mellanrum mellan halvorna. Att ha ett gångjärn väljs bort i detta läge eftersom det kommer innebära extra kostnader för själva gångjärnet men även för att montera dit det, samt att göra hål i halvorna för gångjärnet. Håligheter på den ledden är nämligen inte möjlig direkt i pressgjutningsformen på grund av släppningar. Då återstod att bestämma storleken på mellanrummet mellan kopplingshalvorna. Som tidigare nämnts ansågs det vara mer estetiskt tilltalande när kopplingen såg sluten ut, det vill säga det är önskvärt att ha så litet mellanrum som möjligt. Eftersom rören har en tolerans på 1 mm kan mellanrummet vara 2 mm utan att det ska skapa några problem samt att det är ett tillräckligt litet mellanrum för att det ska se slutet ut.
6.1.4 Urgröpningen
T-kopplingen kommer att behöva två urgröpningar, en för att tillåta en vridning av handtaget och en för själva handtaget när den befinner sig i nedfällt läge. Då pressgjutning valdes som tillverknings metod kommer dessa urgröpningar att kunna finnas med direkt i formen. Tidigare T-kopplingen skulle ha så få utstickande delar som möjligt och mjuka kanter. Med hänsyn till detta bestämdes det att urgröpningen för handtaget skulle göras med samma radie som undersidan av handtaget så att de följer varandra.
32 6.1.5 Snäppningen
En elimineringsmatris gjordes för snäppningen med avseende på de koncepten som togs upp i avsnitt 4.8.
Tabell 3. Elimineringsmatris för olika slags av snäppningar där (+) innebär att egenskapen uppfylls och (-) att den inte gör det.
Ur elimineringsmatrisen i Tabell 3 att döma syns att det blev väldigt jämt. Koncepten för upp & ner och oval är väldigt lika medan den klassiska har andra egenskaper än dessa. Fördelen med att kunna snäppa åt båda hållen är aktuell om fastsättningen sker med gängor för att undvika att snäppningen hamnar fel. Däremot har bajonettlåsningen valts och då blir vridningen kontrollerbar och då är båda håll funktionen inte nödvändig.
En klassisk snäppning ansågs vara mest relevant nu med bajonettlåsning som lösning, då det endast kommer behöva vridas 90°. Det som behövs göras är att vid fastsättning av bulten i cylindern och handtaget ska piggen ligga just 90° mot handtaget så att det blir rätt vid åtdragningen.
Egenskaper Koncept möj lighet till å tdra gnin g inga utstic kand e del ar båda håll män gd u rgrö pnin g enkel
Upp & Ner + - + - +
Oval + - + - +
33