Avgiften avser paborjad vecka. Hyresmannen be- kostar returporto. Vid hyra av mer an ett hyresobjekt samtidigt reduceras hyrespriset med 10 kr for vardera hyresobjekt.
ARRL:s "The World of Amateur Radio”.
Engelskt tai. VHS. Ca 25 minuter.
50:-ARRL:s "The New World of Amateur Radio”.
Engelskt tai. VHS. Ca 28 minuter.
50:-ARRL:s "Amateur Radio’s Newest Frontier”.
Engelskt tai. VHS. Ca 30 minuter.
50:-RSGB:s "Amateur Radio for beginners”.
Engelskt tai. VHS. Ca 22 +21 minuter.
50:-’’Paneldebatt om HF-immunitet 1985.”
Med deltagare fr&n Konsumentverket, Televerket, Sv Radiomastareforbund och SSA.
Svenskt tai. VHS. Ca 30 minuter.
’’Fritid”. Svenskt TV-program fr&n 9 april 1986.
VHS ca 30 min
"Radioamatbrer”. Fr3n Tekniskt Magasin 1983. Red Erik Bergsten, SM6DGR.
Svenskt tai.. VHS ca 60 min
50:-ARRL:s "The World of Amateur Radio”.
Engelskt tai. 16 mm film med magnetiskt ljudsp&r. Ca 25 minuter.
50:-Videofilm (forsaljning)
”SSA Elmer-video”.
Intressevackare for amatorradiohobbyn.
Producent SM6DOI.
Speaker Fredrik Belfrage.
Medverkande bl a SM5UEM och SM0AGD.
6 minuter.
120:-r
Funktions- och byggbeskrivning
WCY-transceiver.
60:-Kretskort for WCY-transceiver med
byggbeskrivning.
250:-D
QTC Nr 6 1997
37
Allmant
Vaguibredningi jonosfdren
Av SM5BLCBo Lennart Wahlman Yngvevagen 12,182 64 DJURSHOLM Tfn 08-755 9905
Del 12 i en serie
QTC fortsatter har artikelserien om vdgutbredning pa KV och tolkning av radioprognoser.
Tidigare artiklar i serien har varit inforda i numren 1996/1, 96/3, 96/4, 96/6, 96/7, 96/8, 96/9, 96/10,96/11, 97/1 och 97/4. En foregangare till serien dr en artikel om solens brusflode i nr 95/12.
Vi fortsatter nu med ytterligare tolkningar av radioprognoser i nagra typfall.
Tillrattalagganden
QTC-redaktionens och forfattarens datorer talar inte riktigt samma dialekt.
Darfor blev fig 25...28 lite svarlasta, och det blev fel vid rubriksattningen och aven diverse annat strul i texten. Har foljer rattelser av det som blev fel i sak eller kan ge upphov till missforstand.
Sida 31, mittspalt, faktarutan: Efter kursiverade ordet isotropantennen star notsiffra 1, skall vara 5. Lite liingre ner, efter kursiverade EIRP ska foljande inskjutas: ”, Equivalent Isotropic Radiated Power. Liigg marke till ordvalet Equivalent till skillnad fran Effective vid uttolkning av ERP.
Sammanblandning av begreppen forekommer ofta. Kom ihag att...”
Sida 32, mittspalt, 3,5 MHz: Star ”ca kl 18 och 08”, skall vara ”ca kl 18 och 06”. 10 MHz: star ”ca kl 18 till 0730, bra tid 0730 till 18” samt ”en stund fore
18”. Andra 18 till 16 pa alia tre stallena.
Hogerspalt, ovanfor Figur 26: Star
”1989—02”, skall vara ”1989—08”.
Sida 33, vansterspalt, ovanfor Fi
gur 27: Star ”1989—02”, skall vara
”1996—02”. Mittspalt, overst: Rubriken
’’Sommartid vid lagt solflacktal” och figur 28 skall flyttas ned till ovanfor stycket 1,8 MHz.
For samtliga figurer galler att dar besiffringen av axlama hamnat snett ska 0 avse underkanten och 16 overkanten.
Alla klockslag avser UT. Textrutoma i diagrammen har av datorn forvanskats sa att de blivit pyttesma och nast intill olasliga. For alia figurema galler att grov linje avser FOT och fin linje MUF.
Textrutan i dvre, vanstra hornet avser gallande solflacktal, vilket ar R = 145 for figur 25, R = 158 for figur 16, R = 10 for figur 27 och R = 6 for figur 28.
Ovriga smamissar av formell art forutsatts den intelligente lasaren klara utan sarskilt papekande.
En lang nord—sydlig forbindelse Som exempel tas strackan Stockholm — Lagos (Nigeria). Storcirkellinjen visas har i figur 29.
Figur 29. Storeirkeln Stockholm — Lagos
Precis som tidigare ska vi skarskada fyra fall:
• Om vintern ett ar nara solflackmaximum
• Omsommaren ett ar nara solflackmaximum
• Om vintern ett ar nara solflackminimum
• Om sommaren ett ar nara solflackminimum.
Observera att alia klockslag avser UT, Uni
versal Time, som ar oberoende av hur vi raknar med vintertid eller sommartid. Solen, som styrjonosfarens egenskaper, bryr sig inte om hur vi staller klockan1.
Kom ocksa ihag att prognosen stammer bast i mitten av manaden, och att man i borjan och slutet av en manad maste snegla aven pa grannmanadens prognos, for att kunna gora en uppskattning av ”varat det lutar”. Kom- mentarema nedan gors for enkelhetens skull utan hansynstagande till grannmanaden. Man maste ocksa rakna med ”en hel del plus/
minus” i forutsagelserna. Radioprognos- makeri ar ingen exakt vetenskap, utan en spadomskonst, som bara ’’stammer i medel- tal”. Men rattar man sig efter radioprognosen vid val av frekvens och tid for sked, sa kom- mer man anda ”i medeltal” att lyckas battre an om man valjer tid och frekvens pa en slump.
Hoppmekanismer
Jamfor figur 29 med figur 9 (QTC nr 96/7).
Av figuren kan man sluta sig till att i forsta hand ar foljande hoppmekanismer tankbara:
— a) 2—F
— b) 1—E + 1—F (gransfall, dar E-hop
pet kan ligga antingen i Stockholms-an- den eller i Lagos-anden.)
Vilken av dessa mekanismer, som blir den effektiva bestams bl a av antennvinsten i ver- tikalplanet hos antennen i Stockholm och antennen i Nigeria. Fall b) innebar mycket laga stralningsvinklar for antennema. Manga antenner fungerar daligt vid laga elevation- svinklar, varforfall a) sannolikt blir det effek
tiva altemativet. Det innebar en markstuds i Nordafrika. (Kontrollera pa en jordglob,
el-1 Sommartid ar ett dumt pafund, som bara staller till med trassel och inte ar till nagon nytta alls. UT ar entydigt, och anvands alltsa har.
ler rakna ut det, om du har resurser for storcirkelberakningar.) Man kan rakna med att marken ar ganska torr i Nordafrika. Reflex- ionsforlustema ar hoga i torr mark. Kanske skulle en amator i Kiruna, trots att avstandet ar langre, lyckas battre med forbindelsen, eftersom da studsen skulle hamna i det salta Medelhavet med lagre reflexionsforluster.
Men jonosfarstudsama hamnar ju ocksa pa andra stallen i rymden med eventuellt avvi- kande forhallanden, sa det gar inte att utan vidare saga nagot bestamt om vilken ort, Kiruna eller Stockholm, som skulle lyckas bast. Kanske blir skillnaden inte sa stor, trots allt, om man finraknar. Lite berordet ju ocksa pa klockslagen for betraktelsen. Darav beror solhdjden, och det ar den som styr E-regio- nens styrka och de forluster, som vagen drab- bas av, nar den genomtranger E-regionen.
Vid en 2—F-forbindelse har vagen att stanga sig igenom E-regionen fyra ganger, och var gang tappar signalen lite i styrka.
Vintertid vid hogt solflacktal Se figur 30.
Stockholm - Lagos 1989-02
MHz 30
25
20
15 ■
10 •
5 ■
0 ■
0 4 8 12 16 20 24
UT
6000 km, 200 grader 100 W tgf, B - 250 H2
R = 145
/ / \\
FOT7 V
LUF
Figur 30. Stockholm-Lagos vintertid nara solflackmaximum.
FOT-kurvan ar utpraglat toppig, sk som
brero-form2, typiskt for vinter. Den spanner over ett brett frekvensomrade, 7...27 MHz grovt raknat. Ett stort spann ar typiskt for langa strackor. Toppen infaller omkring mid- dagstid, typiskt for en forbindelse nord—
syd-riktning.
LUF-kurvan foljer FOT-kurvan i huvudsak parallellt. Att den ligger sa hogt beror pa det stora avstandet. Enligt de huvudprinciper, som presenterades i forra artikeln skall man halla sig mellan FOT och LUF for att rakna med forbindelse. Eftersom kurvoma gar sa brant pa formiddag och eftermiddag, blir frekvens valet kritiskt, och en viss frekvens ger godtagbar forbindelse bara kort tid, kan
ske bara en eller annan timme, varefter man maste skifta frekvens.
Detta fall ar ett skolexempel pa nar det inte racker med enbart en dagfrekvens och en nattfrekvens, utan det kravs nog minst fyra frekvenser, om man vill halla kontakt dygnet runt.
2 Sombrero, hatt av sydamerikatyp med stort bratte som skuggar for solen.
38 QTC 6 97
---Allmdnt ---Kommentar for de olika amatorbanden:
1,8 MHz. Under LUF hela dygnet. Oan- vandbart.
3,5 MHz. Dito.
7 MHz. Bor ga bra fran ca 1730 och under hela natten fram till ca 0530, da det tar slut ganska tvart. Nagra dar i manaden kan det dock bli problem omkring kl 04, eftersom man da hamnar ovanfor MUF. Ett bra val av tid for sked i detta band ar ungefar 02...03.
Med lite tur kan kontakt hallas liingre. Efter eventuella problem kring kl 04 enligt ovan kan forbindelsen komma tillbaka en stund, innan motstationen forsvinner vid 5—6-ti- den.
10 MHz. Kan fungera bra, men tidpunkten kritisk, sarskilt pa formiddagen, da forbin- delse iir att riikna med bara under ungefar en och en halv timme med borjan kl 0530. Pa eftermiddagen lite liingre tid, ungefar fran 1630 till 1930. Vissa dygn kan det dock fungera genom hela natten fram till atmins- tone 2—3-tiden. Bandet ligger visserligen over FOT, men inte sa mycket, sa med lite tur...
14 MHz. Odugligt under morka delen av dygnet, oppnar som ett skott omkring 0630, signalema falnar bort omkring kl 07. Kom- mer igen svagt ca 1530, blir efter hand allt starkare fram till omkring 1730, da de for
svinner. Vissa dar kan signalema halla i sig lite langre.
18 MHz. Bor fungera under periodema 0730...0900 och 1400... 1630 pa ett ungefar.
Med lite tur kanske aven 0900... 1400, efter
som LUF inte allt for mycket underskrids, men man har i varje fall att rakna med mycket svaga signaler mitt pa dagen. Odugligt under morka delen av dygnet.
28 MHz. Inte mycket att rakna med, men nagra dar i manaden kanske man har tur och kan fa kontakt kl 11... 13 eller sa, eftersom FOT overskrids bara lite. Vid middag kan faktiskt MUF vantas ga sa hogt som ca 31,6 MHz (17 % over FOT) atminstone na- gon dag under manaden.
Band over 28 MHz inte att rakna med for kontakt pa denna stracka.
Sommartid vid hogt solflacktal Se figur 31.
Stockholm - Lagos 1989-08
MHz 6000 km, 200 grader 100 W tgf, B - 250 Hz
0 4 8 12 16 20 24
R=158
FOT
_______ LUF
Figur 31. Stockholm-^Lagos sommartid nara solflackmaximum
Har blir prognosen radikalt olika mot prog- nosen ett halvar tidigare. Toppen pa FOT- kurvan har kapats, och pa natten gar FOT- kurvan inte alls sa lagt i frekvens som pa
vintem. En allman beskrivning kan vara att FOT-kurvan plattats till bade uppifran och nedifran. Detta ar typiskt vid vaxling vinter/
sommar. LUF-kurvans puckel breddas och samtidigt stiger den.
Det markliga intraffar nu att mitt pa dagen blir Idgsta anviindbara frekvens (LUF) hogre an hogsta anviindbara frekvens (MUF, och aven inom ett nagot snavare tidsintervall FOT, 15 % under MUF). Gar detta ihop? Svaret ar badejaochnej,d v s det gar inte att fa kontakt med den sandareffekt, som ar tillganglig en
ligt forutsattningama ens om man ligger mitt pa FOT. Men vagutbredningsmassigt skulle det ga, om man pa nagot satt kunde oka sandareffekten eller/och skaffa antenner med biittre antennvinst i den elevation som ar verksam i den aktuella hoppmekanismen. En variant som kanske inte just i detta fall iir att rakna med, men som eventuellt kan fungera i andra fall, iir att iindra pa antennarrange- mangen sa att en annan utbredningsmekanism exciteras. Ibland kan det ordnas sa ’’enkelf ’ som att iindra antennens hojd over mark.
Tviirt emot vad manga tror, kan det i vissa liigen bli en forbattring om man sankeranten- nen. Viktigt att komma ihag harvidlag iir emellertid att man maste se till att man optimerar antennemas strainingsdiagram pd samma satt i biigge andar av forbindelsen.
Om exempelvis amatoren i ena iinden av forbindelsen optimerar sin antenn for en tva- hopp-mekanism, samtidigt som amatoren i andra iinden av forbindelsen optimerar sin antenn for en trehopp-mekanism, sa iir det inte nagon bra losning. Antingen ska biigge optimera for tva hopp eller ocksa ska bagge optimera for tre hopp. Eller vilken mekanism man nu vill ha. Det viktiga ar att bagge gor likadant. Vilket ju inte innebiir att de maste ha samma antennkonstruktion, bara att den an
tenn man har, ’’blaser” sa bra som mojligt i den ratta rymdriktningen.
1,8 MHz. Odugligt hela dygnet.
3,5 MHz. Dito
7 MHz. Kan fungera fran ca 1830 genom hela natten fram till omkring 04 pa morgonen, men signalstyrkan ar genomgaende lag.
10 MHz. Ungefar som 7 MHz, men sig
nalstyrkan iir lite biittre och anviindbar period lite langre, ungefar 18...05. Inget att riikna med den ljusa delen av dygnet.
14 MHz. Som 10 MHz, men iinnu lite biittre.
Dvs anviindbar tidsperiod blir ca 17...06 med stabil signalstyrka, som forbattras med borjan kring midnatt for att bli som bast omkring kl 05, men sen dor signalema bort ganska snabbt, och inom nagon timme iir forbindelsen bruten.
18 MHz. Biista val kl 06...0730 och fran 1530 till langt in pa kvallen, atminstone till 22-tiden. Vissa dar i manaden kanske genom hela natten bortsett fran ett tag kring ca03.. .05, da man nog som bast lyckas bara nagon enstaka dag i manaden.
21 MHz. Osakert kort att satsa pa, men har man en turdag, sa kan det fungera fint hela tiden mellan ca 07 och 21. Under natten sannolikt signalen borta alia dar.
28 MHz och hogre band. Utsiktlost!
Vintertid vid lagt solflacktal Se figur 32.
Stockholm - Lagos 1996-02 MH2 6000 km, 200 grader 100 W tgf, B - 250 Hz 30
25
20
15
10
5
0
0 4 8 12 16 20 24
UT
Figur 32. Stockholm—Lagos vintertid nara solfldckminimum
Formen pa kurvoma iir i stort som i figur 30, men generellt trycks kurvoma nerat i frek
vens jiimfort med samma arstid, niir solfliick- talet iir hogt. Toppigheten blir ocksa mindre utpriiglad. Detta innebiir praktiskt att alia som vill ha radiokommunikation har ett sniivare frekvensomrade att valja pa. Triingseln i etem okar alltsa niir solfliicktalet iir lagt. Som vi strax ska se giiller detta aven sommartid.
Samtidigt minskar intresset for hogre frek- venser, och om man nagon gang skulle lyckas beveka jonosfargudama, sa blir det tiimligen QRM-fritt diir uppe.
Bandbedomningen blir sa hiir (forsok som ovning med ledning av det hittills sagda mo- tivera varfor jag siiger som jag gor):
1,8 MHz. Odugligt.
3,5 MHz. Odugligt.
7 MHz. Bor ga bra ca kl 20...06 med un- dantag av tiden ca 02...05, da man inte lyckas alia dar. Vid 04-tiden iir det mest problema- tiskt.
10 MHz. Inget att riikna med morka delen av dygnet. Anviindbart en kort stund 0630...0700 och 1600... 1645. Mitt pa dagen signalstyrkan for dalig, men om man kunde oka sandar
effekten eller forbiittra antennema skulle det ga bra hela tiden 0630... 1645.
18 MHz. Ett bra val kl 10...14. I princip odugl igt andra tider, men turdagar kan bandet oppna nagot fore kl 10 och fortsatta vara oppet nagot efter kl 14.
21 MHz. Nagra dar i manaden kan det nog ga bra med god signalstyrka nagon timme kring middag, men i ovrigt inget att rakna med.
28 MHz och hogre. Oanviindbart.
Sommartid vid lagt solflacktal
Se figur 33.
I grova drag ser kurvoma ut ungefar som i figur 31 motsvarande arstid, men niir sol
fliicktalet ar hogt. Men precis som var fallet vid hogt solflacktal, sa innebiir intradet av sommaren att vinterkurvoma plattas till bade uppifran och underifran. Anviindbart utrymme for kommunikation, dvs ytan mellan FOT- kurvan och LUF-kurvan, krymper
ytterli-QTC 6 97 39
--- Allmant
Stockholm - Lagos 1996-08
MHz 6000 km, 200 g rader 100 W tgf, B - 250 Hz
UT
Figur 33. Stockholm—Lagos sommartid nara solflackminimum
gare. Sommartid vid lagt solflacktal ar det alltsa som allra samst.
1,8 MHz.. Odugligt hela dygnet.
3,5 MHz. Inte att rakna med, men mojligen
’’signal som andeviskning” kl 20...03. Maste vara fritt fran QRM och QRN om det ska ga, och nappeligen blir det high-speed-koming.
7 MHz. Bor fungera alia dagar 1830...0500, men signalstyrkan tamligen lag. Oanvand- bart dagtid.
10 MHz. Ett bra val kl 17...06. Med storre effekt till forfogande skulle det ga hela dygnet pa samma frekvens, men mitt pa dagen skulle signalstyrkan forsvagas en del, sa det galler att oka effekten tillrackligt for att klara kris- perioden kring middag.
18 MHzochhogreband. Oanvandbart. Okad sandareffekt hjalper ej.
Fortsattning foljer i ett kommande nummer av QTC.