Lammen i kalkylen antas väga antingen 35 kg eller 50 kg vid installning respektive slakt på hösten. Enligt de intervjuade producenterna förekommer det en stor sprid- ning beträffande lammens vikt på hösten. Vid en lägre installningsvikt än den som antas i kalkylen kan en högre tillväxt eller en längre uppfödningstid behövas, vilket kan påverka kostnaderna och avräkningspriset.
Vilket handlingsalternativ som är mest lönsamt för lamm av olika vikter beror i stor utsträckning på vilken sida om slakteriernas betalningsgrundande viktgränser slaktvikten hamnar, vilket i sin tur beror på levandevikten, slaktutbytet och slakte- riets betalningsmodell. Det är därför viktigt att väga sina lamm och ta reda på betal-
58
ningsvillkoren hos det anlitade slakteriet. I dagsläget finns begränsat med informat- ion om slaktutbytet hos lamm av olika ålder och vikt under svenska förhållanden och det vore därför intressant med fler studier om slaktutbytet hos svenska lamm.
I jämförelsen av olika handlingsalternativ för små lamm i detta arbete antas ett slaktutbyte på 30 % för ett lamm som väger 35 kg (pers. med. Svensson), vilket resulterar i en slaktkropp som väger under 12 kg och därmed inte avräknas alls. Detta slaktutbyte får anses som mycket lågt. Om slaktutbytet i stället skulle vara något högre, eller om lammet vore något tyngre är det möjligt att slaktkroppen skulle väga över 12 kg. Därmed skulle hanteringsavgiften utebli och en viss slaktintäkt skulle erhållas. Detta skulle kunna leda till att slakt blev mer lönsamt än resultatet i grundkalkylen. Skulle dessutom skinnet från pälslammet hålla tillräckligt god kva- litet för att vara berättigat till pälsskinsstillägg ökar lönsamheten för slakt-alternati- vet ytterligare jämfört med vinteruppfödning.
5.4 Inhysning och byggnader
Enligt känslighetsanalysen är det inte ekonomiskt hållbart att bygga ett nytt stall för att kunna inhysa vinterlamm och merparten av de intervjuade producenterna använ- der gamla befintliga byggnader för sin lammproduktion, så som beskrivs av Kumm (2006).
Avsaknad av tillgängligt utrymme kan vara en tänkbar förklaring till att höst- lammsproducenter väljer att skicka små lamm till slakt i stället för att föda upp dem som vinterlamm. Om förutsättningen för att få plats med vinterlammen är att minska antalet tackor, eller om utrymmet som hyser vinterlamm i stället skulle kunna inhysa en produktiv tacka, måste kalkylen belastas även med kostnaden för förlorade pro- duktionsintäkter på grund av färre tackor. Detta skulle med största sannolikhet leda till ett betydligt större negativt resultat. I intervjuerna framkommer dock att det finns flera andra skäl till varför tackantalet inte utökats, till exempel för hög arbetsbelast- ning under lamningen, brist på betesmark eller svårighet att få leverera lamm till slakt på hösten.
Ett tänkbart alternativ för att inhysa vinterlamm utan att minska tackantalet är att utnyttja de utrymmesmarginaler som förekommer under lågdräktigheten inom höst- lammsproduktion. Det var dock ingen av de intervjuade producenterna som gjorde på detta vis. Av de intervjuade producenterna var det endast de med specialiserad vinterlammsproduktion som byggt nya stallar för vinterlammen och detta hade skett successivt i takt med att verksamheten utökats.
Det visade sig svårt att finna underlag i litteraturen för investeringskostnaden samt realistiskt ytbehov vid byggnation av stall till vinterlamm. Därför upprättades
59
känslighetsanalyser för att undersöka hur kalkylen påverkades om stallytan, och där- med investeringskostnaden minskade. Dessa känslighetsanalyser visade att om be- räkningarna för det befintliga stallet baserades på minimikravet på boxyta för vin- terlamm uppnåddes i princip kostnadstäckning i kalkylen. Det är dock osäkert om en rationell produktion med en väl fungerande djupströbädd går att uppnå i ett så- dant stall.
I de kalkyler där befintliga byggnader antas inkluderas endast kostnaden för un- derhåll av byggnaden. Underhållskostnaden beräknas som en procentsats av inve- steringskostnaden, vilket gör att underhållskostnaden sjunker linjärt med stallytan i känslighetsanalysen där mindre stallyta per lamm antas. Det kan ifrågasättas om detta är fallet i verkligheten.
I stället för att minska stallytan skulle byggkostnaden potentiellt kunna minskas genom användandet av enkla byggkonstruktioner, återanvänt byggmaterial och egen arbetstid, så som beskrivs av de specialiserade producenterna i intervjuerna.
5.5 Arbete
Arbetsåtgången per djur påverkas starkt av besättningsstorleken (Sjödin et al., 2007), vilket bekräftas av de storskaliga producenterna i intervjuerna. Från intervju- erna framkommer även att stallets utformning, gruppering av djur samt system för påfyllning av foder och vatten påverkar arbetsåtgången. På grund av dessa faktorer får skattningen av arbetsåtgång i kalkylen betraktas som grov och bör anpassas till den enskilda gårdens förutsättningar.
I en känslighetsanalys undersöks hur täckningsbidrag III påverkas om kravet på lönekostnad sänks till 60 % av avtalsenlig lantarbetarlön. Detta är det enda scenariot där intäkterna överstiger kostnaderna i kalkylen för vinterlamm. Känslighetsana- lysen baseras på Kumms (2006) beräkningar för lönsam lammproduktion, där för- fattaren resonerar att om produktionen kan bedrivas på deltid kan den huvudsakliga inkomsten komma från annan verksamhet. Därmed kan kravet på ersättning för eget arbete från lammproduktionen sänkas. Författaren påpekar dock att om arbetsåt- gången för lammproduktionen är så hög eller ojämnt fördelad att den försvårar ar- bete utanför gården kan kravet på ersättning för arbetet med lammproduktionen komma att bli högre än avtalsenlig lantarbetarlön.
Besättningen i bidragskalkylen utgörs av en höstlammsproduktion med 200 tackor och 50 vinterlamm, vilket är en stor besättning jämfört med genomsnittet i Sverige (Lannhard Öberg, 2018a). Baserat på intervjuerna bör det dock vara möjligt att bedriva produktionen i kombination med arbete utanför gården, vilket är förut- sättningen för känslighetsanalysen med lägre krav på ersättning för arbete. Fyra av de sex intervjuade producenterna arbetar deltid med lammproduktionen och har en
60
årsproduktion på mellan 180 och 1 500 lamm. Flera av dessa producenter säger skämtsamt att de har flera heltidsarbeten, snarare än två deltidsarbeten.