6. Resultatdiskussion
6.4 Vikten av en välorganiserad pedagogisk tjänstehundsverksamhet
Informanterna vittnar om betydelsen av att ha lyhörda och engagerade rektorer och att före- komma eventuella problem genom att informera kollegor, föräldrar och tjänstemän inom förvaltning och förtroendevalda på politikernivå. Det är även en förutsättning att organise- ringen på skolan sker enligt Astma- och Allergiförbundets föreskrifter (2015). Några
50
informanter tar även upp att elever hamnar "mellan stolarna" och att ingen vill ta ansvar för dem, varken på den enskilda skolan eller på kommunnivå.
Studien belyser vikten av samarbete mellan rektor, lärare och föräldrar, ett långsiktigt arbete som enligt Nilholm (2007) skapar gynnsamma relationer för elevens lärande. Flera av våra informanter beskriver att pedagogisk tjänstehund gör skillnad utifrån ett relationellt perspek- tiv, då barnet även får träna sociala koder och empatisk förmåga.
Det ska inte enligt skollagen vara någon skillnad var i landet du bor, utan utbildningen ska vara likvärdig och främja elevernas kunskapsutveckling utifrån tidigare erfarenhet, bakgrund, kunskaper och språk (Lgr, 11).
Vi har i vår studie sett att arbetet med pedagogiskt tjänstehundsteam är vanligare i vissa kom- muner, de har kommit betydligt längre i t.ex. Falkenberg och i Skåne. Vi tror att ett sannolikt samband kan vara att vårdhundskolan ligger i Brösarp i Skåne. Det finns alltså fler ambassa- dörer som kan informera människor i det området.
Anställda speciallärare eller egna företagare som utför uppdrag åt kommunen kan ibland få svårigheter att påverka utformningen av undervisningen, eftersom beslut ofta enligt
Bronfenbrenners teori (i Imsen, 1992) tas på makronivå (kommun och riksdag) beträffande verksamheter. Flera av våra informanter beskriver den okunskap som finns här. Lärare står inför många dilemman, yrket upplever vi som mycket komplext med flera faktorer att förhålla sig till, som dels beror på elevens hemförhållanden (mikronivå) dels på politikers och tjänste- mäns förhållningssätt och beslut (makronivå).
En fördel för skolan att ha legitimerade speciallärare är att det skapar en trygghet bakom beslut för skolledningen beträffande forskningsbaserade stödinsatser. Speciallärare utgår alltid från rådande styrdokument som de är väl förtrogna med. Utredningar, anpassningar och inter- ventioner är grundade utifrån vetenskapliga perspektiv och inte "allmänt tyckande". Tack vare vår profession har vi alltså större mandat att organisera och utföra insatser utifrån ett mer vetenskapligt sätt, vilket vi ser som en styrka och en möjlighet att påverka i mötet med t.ex. politiker och skolledning inom makrosystemet.
51
7. Slutsatser och framtida forskning
Pedagogisk tjänstehund anser vi kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg (se figur 1) som kan användas i vår profession för att i första hand skapa läslust och för att åstadkom- ma ett bättre läsflyt. Resultat från vår studie är att pedagogisk tjänstehund kan ha en före- byggande effekt om den sätts in tidigt, redan i förskoleklass, för elever som annars riskerar att hamna i en negativ spiral och utveckla en dålig självkänsla. I början av läsutvecklingen behöver dock eleverna först träna fonem, vilket kan vara en hårdnackad process för vissa elever, och då kan pedagogisk tjänstehund vara ett hjälpmedel för att skapa motivation. När barnet fått en högre läshastighet är det lämpligt att undervisa i läsförståelsestrategier, då läraren t.ex. ställer reflekterande frågor om innehållet.
En insikt från vår studie är att utredning och kartläggning, för att ta reda på exakt vad eleven behöver hjälp med, är en förutsättning för ett lyckat resultat i elevens läsutveckling. I vårt arbete krävs det att vi alltid är uppdaterade på olika metoder och kompensatoriska hjälpmedel för att skapa förutsättningar för elever att uppnå kunskapskraven. Det behövs engagemang och kreativitet och det krävs mer forskning i olika sammanhang.
Pedagogisk tjänstehund ser vi som ett externt kompenserande skolverktyg i interventioner, våra resultat i studien visar att pedagogisk tjänstehund kan vara en motivator i elevernas inlärning. Vi vill framförallt belysa vikten av skillnaden mellan aktivitet och intervention. Det är just arbetet med interventioner utifrån uppstyrda mål, som är den avgörande faktorn, för att i samband med utvärdering se förväntad effekt. Vår forskning hoppas vi kunna vara en hjälp på vägen till att fler verksamheter får tillgång till detta. Det finns många studier som visar att pedagogisk tjänstehund har en stressreducerande effekt och utgör en stor motivationskälla i elevernas lärande. Vi tänker att studier där man i en intervention observerar elever, från en första kartläggning till en sista utvärdering skulle vara ett intressant forskningsområde. Vi tror att om fler skolor i Sverige ges möjlighet att arbeta med pedagogisk tjänstehund i verksam- heten, genererar det ett större empiriskt forskningsunderlag. Detta anser vi möjliggör framtida kvantitativ forskning, med syfte att kunna mäta effekten av pedagoghunden utifrån olika variabler, t.ex. avkodning och språkförståelse. Vi skulle önska att en attitydförändring sker i vårt svenska samhälle och i dess olika system för att öka användandet av pedagogisk tjänste- hundsverksamhet. En förutsättning för detta tror vi är mer kunskap om de olika effekter, både nationellt och internationellt, som undervisning i samverkan med pedagogtjänsthund ger.
52
Referenser
Andersson, Jonas. (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. I kulturrådets skriftserie 2015:3.
www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2015/med_ lasning_ som_mal.pdf. Hämtad: 18.03.07
Antonovsky, A. och Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Astma och allergiförbundet. (2015). Uppdrag om vägledning för hundar i skolan och
lagreglering av tjänstehundar i samhället.
http://astmaoallergiforbundet.se/skrivelser/uppdrag-om-vagledning-for-hundar-i-skolan-och- lagreglering-av-tjanstehundar-i-samhället/ Hämtad: 17.12.13
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman.
Barmark, M & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: Att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur.
Beck–Friis, B., Strang, P & Beck-Friis, A (2007). Hundens betydelse i vården - erfarenheter och praktiska råd. Gothia förlag.
Bergnet, B & Braastad, B.O (2008). Kunskapsstatus og forskningsbehov for Inn på Tunet. I. N. Norges Forskningsråd, N A V og Statens Landbruksforvaltning. Ås, Institutt for husdyr- og akvakulturvetenskap, Universitetet for Miljö- og Biovetenskap 69.
https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/lmd/vedlegg/brosjyrer_veiledere_rapporter/k unnskapsstatus_og_-forskningsbehov_for_ipt.pdf Hämtad: 17.11.27
Booten, Ashley E. (2011). Effects of Animal-Assisted Therapy on Behavior and Reading in the Classroom. Marshall University.
http://mds.marshall.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1023&context=etd Hämtad: 18.01.15
Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi. Chambers, A. (1995). Böcker omkring oss. Om läsmiljö. Stockholm: Nordstedts.
Dahlgren, L-O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-172). Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Ehriander, H. (2016). Projektet ” Bokhunden och Astrid Lindgren”. I Ehriander Helene (red.), Bokhunden-och en och annan läshund (s. 11-18). Lund: BTJ Förlag.
53
Ericson, B. (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Gustavsson, Anna-Lena & Samuelsson, Joakim (2009). Studier av läslärande i en specialpedagogisk kontext. Locus – tidskrift för forskning om barn och ungdomar, nr 1, 2009. Farm, M (2011). Självkänsla Psykologiguiden
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla
Hämtad: 18.03.02
Fejes, A, Thornberg, R. (red.), (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fejes, A & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-38). Stockholm: Liber.
Friesen, L. (2009). How a therapy dog may inspire student literacy engagement in the elementary language arts classroom. LEARNing Landscapes 3 (I): 105-122.
file:///C:/Users/axean/Downloads/320-1-89-1-10-20170226%20(1).pdf Hämtad: 18.04.14 Friesen, L. (2013). The gifted child as cheetah: A Unique Animal-Assisted Literacy Program. The Latham Letter, 34 (1).
http://www.therapyanimals.org/Research_&_Results_files/Friesen%20Gifted%20Child%20as %20Cheetah%201.13.pdf Hämtad: 18.04.14
Friesen, L. & Delisle, E. (2012). Animal-Assisted Literacy: A Supportive Environment for Constrained and Unconstrained Learning. Childhood Education, 88:2, 102-107.
https://www-tandfonline-
com.e.bibl.liu.se/doi/pdf/10.1080/00094056.2012.662124?needAccess=true Hämtad:18.04.14 Giota, Johanna. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, 94-115.
Hagtvet, Bente Eriksen. (2004). Språkstimulering Del 1. Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Hoover, W.A. & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal 2, 127-160.
Håkansson, M., Palmgren Karlsson, C., Sallander, M. & Henriksson, G. (2008). Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa. Skara: Sveriges Lantbruksuniversitet.
http://www.vardhundskolan.se/Filer/Hakansson%20Husdjur%20och%20folkhalsa.pdf Hämtad: 17.11.27
54
Höök, I.(2010). Hund på recept - den professionella vårdhunden. Gothia Förlag AB.
Imsen, G. (1992). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Intermountain Therapy Animals http://www.therapyanimals.org/R.E.A.D.html
Hämtad:18.03.13
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige 17, 3-4, 152-170.
Jacobson, C. (2007). Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2006. Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las-och-skrivsvårigheter/dyslexi Hämtad:18.03.28 Jacobson, C. (2011). Kompensatoriska åtgärder vid läs och skrivsvårigheter.
Dyslexiförbundet.
www.dyslexi.org/sits/default/files/bifogade_filer/c,_jacobsson_kompensatoriska.pdf Hämtad:
18.03.27
Jalongo, M. R., Astorino, T., & Bomboy, N. (2004). Canine Visitors: The Influence of Therapy Dogs on Young Children`s Learning and Well-Being in Classrooms and Hospitals. Early Childhood Education Journal, 32 (1), 9-16.
http://www.therapyanimals.org/Research_&_Results_files/Canine-visitors-the-influence-of-
therapy-dog%20Aug2004.pdf Hämtad: 18.02.15
Jalongo, M. R. (2012). What are all these dogs doing at school? Using therapy dogs to promote children’s reading practice. Childhood Education 81 (3).
Jensen, P. (2011). Hundens språk och tankar. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, B. (2010). Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv. I Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.). Barnet, platsen, tiden. Teorier om forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Kaymen, M. (2005). Exploring Animal-Assisted Therapy as a Reading Intervention Strategy. Division of Education and Leadership. Dominican University of California. San Rafael.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED490729.pdf Hämtad: 18.02.15
Kirnan, J., Siminerio, S., & Wong, Z. (2015). The Impact of a Therapy Dog Program on Children`s Reading Skills and Attitudes toward Reading. Early Childhood Education Journal, 44:637-651.
Körling, A-M. (2011). Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr 11. Stockholm: Liber AB.
55
Lane, Holly B & Zavada, Shannon D.W. (2013). When reading gets ruff. Canine-Assisted Reading Programs. http://theteachingdog.blogs.lincoln.ac.uk./files/2014/06/Lane-Zavada- When-reading-gets-ruff.pdf Hämtad: 17.12.07
Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina. (2014). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi: en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets Rapportserie 2:2007. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se Hämtad: 17.03.23
Niemer, J. & Lundahl, B. (2007). Animal–assisted therapy: A meta-analysis. Anthrozoos. A Multidisciplinary Journal of the Interactions of People & Animals, 20, 225-238.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3.e omarb. Uppl. Stockholm: Liber.
Pedagogstockholm. (2015). Läshund ger läslust.
http://pedagogstockholm.se/sprakutveckling/lashund-ger-laslust/ Hämtad: 17.10.28
Reeve, Johnmarshall. (2006). Extrinsic rewards and inner motivation. In C.M. Evertson & C.S Weinstein (Eds.). Handbook of Classroom Management. N.J: Lawrence Erlbaum. (645- 664)
Regeringen. (2016). Lässatsning för att stimulera fler barn och unga till att läsa mer.
http://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/lassatsning-for-att-stimulera-fler-barn-och-unga- att-lasa-mer/ Hämtad: 17.12.12
Serpell, J. (1991). Beneficial effects of pet ownership on some aspects of human health and behavior. Journal of the Royal Society of Medicine (J R Soc Med). Vol. 84 (12), s. 717-720.
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/014107689108401208 Hämtad: 18.04.11 Serpell, J. (1990). Evidence for long term effects of pet ownership on human health.
http://oliviahicks.yolasite.com/resources/Evidence%20for%20long%20term%20effects%20of %20pet%20ownership%2041990.pdf Hämtad: 17.12.07
Skolförordning (2011:185) https://www.riksdagen.se/sv/dokument/skolforordning-
56
Skollagen (2010:800). Svensk Författningssamling 2010:800. Regeringskansliet: Utbildningsdepartementet.
SKOLFS 2014:40. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Forskning för klassrummet-vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm. Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3286 Hämtad: 17.12.12
Skolverket (2016 a). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016 b). Svenska elever bättre i PISA. http://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255881 Hämtad: 17.12.12
Svenska PedagogHundinstitutet (2017). https://www.pedagoghunden.se/ Hämtad: 17.11.11 Swalander; L. (2006). Reading Achievement. Its relation to home literacy, self-regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents. Lund University, Department of Psychology.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. Uppl.) Stockholm: Nordstedts.
Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2004). Läsinlärning och självförtroende-psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska förlag.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende: Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tubae, K, Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Vetenskapsrådet. Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. https://publikationer.vr.se/produkt/kunskapsoversikt- om-las-och-skrivundervisning-for-yngre-elever/ Hämtad: 18.02.22
Tepfer, A., Ross, S., MacDonald. M., Udell, M., Ruaux,C., & Baltzer, W. (2017). Family Dog-Assisted Adapted Physical Activity: A Case Study. Animals 7(5): 35.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5447917 Hämtad: 17.10.25
Thornberg, Robert. (2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 47). Stockholm: Liber.
57
Thurfjell, K. (2017). Barn lär sig sämre med digitala hjälpmedel. Svenska Dagbladet. 2017- 03-01.
Treat, W-A. (2013). Animal-Assisted Literacy Instruction for Students With Identified Learning Disabilities: Examining the Effects of Incorporating a Therapy Dog Guided Oral Reading Sessions. University of California. https://escholarship.org/uc/item/6552t4mx
Hämtad:18.03.18.
Trost, J. (2016). Enkätboken. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Uvnäs Moberg, K. (2000). Lugn och beröring: Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur & Kultur.
Uvnäs Moberg, K. (2009). Närhetens hormon: Oxytocinets roll i relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Hämtad: 15.10.24
Wahlström, E, (2016). Bokhunden och läsmiljön. I Ehriander Helene (red.) Bokhunden - och en och annan läshund. Lund: BTJ Förlag, (s. 55-66).
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse- Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur. (låg-mellanstadiet)
Öhlund, L. (2013). ”Om man tar en tråkig bok så börjar den sova”: En kvalitativ
intervjustudie av barn som läser för hundar i skolmiljö. (Masteruppsats, Uppsala universitet, Institutionen för ABM).
58