Olika länder kommer att ha olika strategier för att hantera omställningen till en mer hållbar stålindustri. Detta är en konsekvens av att de nationella förhållandena skiljer sig åt. En svensk strategi behöver utgå från förhållandena i vårt land, och omfatta tidsatta mål för omställningen som fastställs utifrån när investeringsbehoven kommer att uppstå. Om Sverige vill skapa en klimatneutral stålindustri till år 2050 finns det några viktiga frågor att besvara:
•
Ska strategin vara inriktad mot en specifik teknisk inriktning eller vara mer generell?•
Hur kan en strategi skapas som stimulerar både utveckling av teknik och efterfrågan på den nya tekniken?•
Ska Sverige bygga upp en helt egen innovationsstrategi eller samarbete i internationella projekt?Inget land har en klar strategi för att kraftigt minska utsläppen av koldioxid inom stål-industrin. Japan har dock den mest utvecklade strategin med tydliga mål och medel, men ambitionen är sannolikt inte förenlig med en strategi om att begränsa temperaturökningen i atmosfären med 2 grader. Några länder såsom USA, Kinda, Storbritannien, Nederländerna och Norge har ambitioner om att använda koldioxidavskiljning och lagring för att minska utsläppen. CCS-strategierna skapades dock inte för stålindustrins behov utan bygger på nationella intressen i utvinning av olja och naturgas.
En svensk strategi behöver hantera avvägningen om den ska vara i specifik i valet av lösningen eller mer generell. Att nå samförstånd mellan näringslivet och staten i denna avvägning är en utgångspunkt för en nationell svensk strategi. Näringslivet är bäst lämpat att göra de tekniska valen men samtidigt måste staten ta ställning till den långsiktiga genomförbarheten. Både CCS och elektrifiering kräver omfattande kringinvesteringar för att de ska kunna bli aktuella för industrin. Dessa investeringar kommer att påverka miljön och andra systemval, till exempel förutsättningarna för att använda CCS i kraftvärmeverk i Sverige.
En fråga för staten är också hur efterfrågan på den nya tekniken ska stimuleras. CCS kan bara motiveras av klimatskäl medan vätgas och elektrifiering också kan motiveras energi-politiskt. Detta innebär att efterfrågan på CCS enbart kan stimuleras av priset på utsläpps-rätter från EU:s handelssystem.54 Det finns en risk att priset på utsläppsrätter inte är tillräckligt högt för att motivera investeringar i CCS omkring år 2030. Detta i sig kan få en CCS-strategi att fallera. Denna risk saknas för en konvertering till el eller vätgas eftersom efterfrågan på dessa energibärare kan skapas av styrmedel som är energipolitiskt motivera-de. Möjligen skulle Sverige även kunna motivera detta genom hänvisning till artikel 192 i Lissabonfördraget.
I en långsiktig strategi är det särskilt viktigt att ta ställning till hur teknikutveckling ska stödjas. Ny teknik behöver troligen testas i stor skala som ett större demonstrationsprojekt, åtminstone innan 2030. Det är dock osäkert om en sådan demonstrationsanläggning ska ligga i Sverige eller om ett samarbete ska tas fram för att stödja en anläggning i ett annat land där kunskapen är mer utvecklad. En anläggning utomlands kräver dock att svenska
54 För anläggningar som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter får det inte finns andra klimatpolitiskt
stålproducenter kan vara med och bestämma utformandet för att få relevanta lärdomar av projektet. Det skulle kunna innebära att det bara är masugnsprojekt som är intressanta.
Sammantaget verkar en vätgasstrategi för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från stålindustrin vara den som är mest sannolik att vara framgångsrik för Sverige.
Industrin verkar vara inriktad mot att söka en teknisk lösning som bygger på vätgas framställt från el. Dessutom har staten större möjlighet att utforma styrmedel som minskar marknadsrisken. En satsning på användning av vätgas för framställning av järnsvamp som sedan smälts i ljusbågsugnar skulle kräva tillgång till stora mängder koldioxidfri elektrici-tet. För att konvertera dagens järnframställning i svenska masugnar skulle motsvarande cirka 20 TWh elektricitet behövas på årsbasis.
De länder som har en tydligare vision för stålindustrin har också ett utvecklat samarbete mellan företag, universitet och regering, vilket är en viktig framgångsfaktor. Regeringarna i dessa länder är tydliga med att de vill behålla sin industri samtidigt som de kommer att behöva ställa allt högre miljökrav. Strategierna verkar bygga på att man gör detta till en gemensam utmaning.
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.
Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
• tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken
Svar Direkt:
I serien Svar direkt redovisas de uppdrag vi får i dialog med Regeringskansliet eller med samarbetsmyndigheter och som ska redovisas med kort varsel. Här återfinns våra redovisningar av aktuella händelser, trender och utvecklingsmönster från vår omvärld. Layouten ska tydligt signalera snabbhet och hög aktualitet.
Övriga serier:
Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
PM – metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien.