Landstinget anordnade flera konferenser med fokus på hållbarhet. En av dem handlade om evidensbaserade strategier kring klimatkommunikation. Psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes från Norge föreläste för cirka 300 personer. Konferensen var ett samarrangemang med Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona kommun och Studieförbundet vuxenskolan. En annan konferens handlade om hållbar upphandling. Upphandlingsmyndigheten, Landstinget Blekinge och Nationella kansliet för hållbar upphandling delade med sig av sina erfarenheter och arbetssätt.
Viktiga hållbarhetsfrågor
När landstinget väljer ut de viktigaste frågorna att arbeta med utgår landstinget från sina intressenter, lagkrav och den egna kunskapen om hur verksamheten påverkar omvärlden. De viktigaste intressenterna inom miljö- och hållbarhetsområdet är patienter, invånare, politiker, leverantörer, samarbetspartner, akademi och forskning, medarbetare, myndigheter, revisorer, andra landsting och regioner. Under 2017 tillkom två fokusområden: medicinteknik och fastigheter.
1 De sex förvaltningar som avses är: Blekingesjukhuset, folktandvården, hjälpmedelscenter, landstingsdirektörens stab, landstingsservice och psykiatrin och habiliteringen.
Intressenter inom miljö- och hållbarhetsområdet
Klimat
Klimat är en av landstingets prioriterade miljöfrågor. Verksamheten har stora möjligheter att påverka i en positiv riktning. Klimatet har även stor inverkan på hälsa och ekonomi. Landstingets klimatpåverkan är främst uppvärmning och elförbrukning, transporter och medicinska gaser. Den största indirekta påverkan på klimatet är de fonder och aktier som landstinget placerar pengar i. 2017 var landstingets klimatavtryck från energi, transporter och medicinska gaser 2 813 ton koldioxidekvivalenter, CO2e, vilket är en ökning jämfört med 2016. Utsläppen från både transporter och medicinska gaser ökade. Landstingets mål är att till år 2018 minska utsläppen med 20 procent jämfört med 2013 års nivåer, då utsläppen var 2 191 ton CO2e. Landstinget vidtog åtgärder under 2017 för att väsentligt minska utsläppen från medicinska gaser och biltransporter. Åtgärderna beräknas leda till att klimatmålet nås i sin helhet under 2018. Fördelning av klimatpåverkande utsläpp
Landstingets indirekta klimatutsläpp från investerade medel i aktier och aktiefonder är stort jämfört med direktutsläppen från medicinska gaser, energi och transporter. Det gör att hållbara penningplaceringar är viktigt att arbeta med utifrån ett klimatperspektiv.
Landstingets klimatavtryck från energi, transporter och medicinska gaser var 2 813 ton CO2e år 2017. Energi
Landstingets energianvändning minskade under 2017 och därmed bröts trenden med ökad energiförbrukning de två föregående åren. Det är en positiv effekt av bland annat nyanställd personal inom hållbar energieffektivisering.
100 procent av den el som landstinget använder är märkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. Landstinget arbetar för att öka andelen egen produktion av el genom förnybara källor som sol och vindkraft. Arbetet för minskade utsläpp från energiproduktion och
energianvändning ger också ekonomiska vinster i form av besparingar genom minskad användning. Landstinget får också vinster från egenproducerad vindkraft. I kommande byggprocesser kommer stort fokus att ligga på energi- och klimatförbättringar.
År 2013 förvärvade landstinget vindkraft som producerar förnyelsebar energi. Eftersom vi producerar egen energi får vi elcertifikat som en tillgång. Landstiget äger 1,5 vindkraftsverk med en energiprestanda på 1.5 MW vardera. Intäkten från vindkraften är beroende av elmarknaden och konjunkturen. Elpriset för åren 2017-2015 har varit lågt, vilket gör att vindkraften inte är lika lönsam som tidigare.
Transporter
Transporter är den största källan till landstingets direkta utsläpp av växthusgaser. Utsläppen uppstår främst vid förbränning av drivmedel vid tjänsteresor med flyg och lokala biltransporter. Landstinget har sedan lång tid tillbaka en hög andel fossilfria miljöfordon. De tankas med en ständigt ökande andel miljöbränsle. 2017 inledde landstinget ett samarbete med energiföretaget Eon för att utveckla infrastrukturen för biogas i länet. Ett resultat av samarbetet är att landstinget har bytt ut delar av sina fordon till 90 gasbilar. Det var ett klimatstrategiskt val som landstinget gjorde. Eon kommer nu, när landstinget infört gasbilar, etablera en gastankstation i Karlskrona. Det innebär en betydande klimatåtgärd för Blekinge. Tankstationen beräknas stå klar i maj 2018. I dagsläget har landstinget även etanol- och elbilar. Då gasstationen ännu inte är i drift tankades biogasbilarna med bensin under 2017. Andelen förnyelsebara drivmedel minskade därför under 2017. Andelen biobränsle i den köpta bensinen ökade jämfört med 2016. Även den köpta biodieseln hade en högre inblandning av förnyelsebart bränsle. Det bidrog till att utsläppen från drivmedel minskade under 2017, trots att antalet körda kilometer ökade. Utsläppen från flygresor ökade något under 2017, efter en minskning mellan 2015 och 2016. Både långflygningar och
kortare inhemska flygresor ökade. Landstinget arbetar för att ersätta kortare flygningar med andra transportmedel, som tåg och buss, genom intern klimatkompensation och genom att minska resandet och i stället använda digitala mötesformer.
Livsmedel
Landstinget ökade andelen miljömärkt fisk och skaldjur från 73 procent år 2016, till 75 procent 2017. Under samma period minskade dock andelen ekologiska livsmedel något från 49 procent år 2016 till 48 procent. Målet för 2018, enligt miljö- och hållbarhetsplanen, är minst 50 procent ekologiskt och miljömärkt. 2017 var Blekinge enligt den nationella granskningen Öppna jämförelser tredje bästa region och landsting i landet när det gäller ekologisk mat. Trots minskningen förväntas Blekinge behålla en placering i toppen. Landstinget minskade också matsvinnet och ökade andelen vegetariska alternativ. Dessutom ställde landstinget krav på kontrollerad antibiotikahantering i djurproduktion i livsmedelsupphandlingar under 2017.
2017 var 48 procent av de livsmedel som landstinget köpte in ekologiska eller från certifierat hållbart fiske. Målet är minst 50 procent år 2018.
Lustgas och anestesigaser
Ett av de områden där landstinget har en betydande påverkan är utsläpp av lustgas och anestesigaser. Gaserna är viktiga för att ge en god vård, men påverkar klimatet mycket. Den mängd lustgas som ofta används under en förlossning genererar cirka 300 kilo koldioxid, vilket motsvarar tre flygresor från Ronneby till Stockholm Arlanda. Under 2017 ökade landstinget inköpen av lustgas med nästan 30 procent. Landstinget började under 2017 installera
2018. Anläggningen kommer att rena cirka 98 procent av utsläppta gaser, vilket kommer minska landstingets totala klimatutsläpp med cirka 25 procent. Klimatklivet beviljade finansieringsstöd på 1,7 miljoner kronor för investering i reningstekniken.
Lustgas är den dominerade klimatpåverkande medicinska gasen. Utsläppen förväntas minska med cirka 98 procent år 2018 tack vare ny reningsteknik för utsläpp.