Innehållsförteckning
3 Viktiga principer
3.1 Multifunktionella ytor
Genom att gestalta dagvattenanläggningarna på rätt sätt kan vi skapa nya parkmiljöer/mötesplatser i Bro som kommer bidra till ett vackrare och tryggare Bro.
Åtgärdsområden ska fylla flera syften:
• Dagvattenrening
• Flödesdämpning vid skyfall
• Rekreativa värden
• Öka den biologiska mångfalden 3.2 Hastighet och utrymme
Den huvudsakliga reningen i dagvattenanläggningar sker via sedimentation eftersom en stor del av de föroreningar som finns i dagvattnet är bundna till partiklar. Det innebär att vattnets energi och hastighet är avgörande för var dessa partiklar och föroreningar ska kunna sedimentera. I ledningar är vattnets hastighet för hög för att sedimentation ska kunna ske och därmed sker ingen rening. Genom att tillåta vattnet att ta plats och breda ut sig över en större yta i öppna dagvattensystem sjunker vattnets hastighet och sedimentation sker. Sedimentet ansamlas över tid och plockas sedan bort från dagvattenanläggningarna. När sedimentet tas bort följer de föroreningar som är bundna till partiklarna med.
3.3 Efterlikna naturen
Det finns många fördelar med att försöka efterlikna naturliga system när det gäller dagvattenhantering. Det är kostnadseffektivt samtidigt som det skapar högre biologiska och rekreativa värden.
I ett öppet dagvattensystem tas föroreningarna omhand på ett naturligt sätt genom att dagvattnet får infiltrera genom marken, tas upp av växter eller genom sedimentation i dammar och våtmarker.
Vegetationen spelar en viktig roll för att ett öppet dagvattensystem ska fungera. Växterna bidrar till reningen genom att avskilja både lösta och partikelbundna föroreningar. Växterna bidrar också med att avlasta dagvattensystemet genom att på olika sätt ta emot nederbörd och låta det avdunsta. Genom att låta dagvattnet rinna långsamt och infiltrera så nära källan som möjligt kan den naturliga vattenbalansen bevaras och de risker som finns med minskad grundvattenbildning undvikas.
3.4 Rekreativa värden
Det har konstaterats att grönska spelar en stor roll för människans trivsel och välbefinnande, i synnerhet att ha grönskan tillgänglig i den bostadsnära utemiljön. Komplexiteten som finns i grönska ger upplevelsevärde för människan genom att den bidrar till att det sker en variation och omväxling i den fysiska miljön. Människor fascineras av artrika miljöer med biologisk mångfald som är uttryck för en levande komplexitet. Den visuella variationsrikedomen gör att de gröna miljöerna även har rekreativa värden och ger positiva hälsoeffekter för människan.
3.5 Vattendrag
I ett naturligt vattendrag finns det ofta möjlighet för vattnet att svämma ut på sidorna vid höga flöden. Det området på sidorna av vattendraget kallas för svämplan. De byggs upp med tiden på sidorna av vattendrag med en naturlig flödesdynamik av de sediment som transporteras av vattnet. Svämplanet har en fundamental betydelse för att fördröja vattnet vid högflödessituationer. När det blir högre flöde så börjar vattnet rinna även över svämplanet och vattnets hastighet sänks och möjliggöra sedimentation. Svämplan utgör också en av de artrikaste miljöer vi har i Sverige.
Där vattendrag föreslås måste utformningen av vattendragsprofilen utformas i relation till topografi och vattenflödena i varje specifika fall.
Principskiss på hur ett vattendrag ska utformas för att efterlikna de naturliga processerna.
Exempel på ett nyanlagt dagvattendike som försöker efterlikna ett meandrande vattendrag.
Viktiga principer
• Flacka kanter. På så sätt skapas en säker miljö vilket gör att stängsel runt dagvattenanläggningarna inte behövs.
• Att vattnet tillåts svämma över de flacka kanterna, svämplanen.
På så sätt skapas vattenrening, en värdefull ekologisk miljö och flödesreglering.
• Riklig och varierad vegetation som planeras i och längs strandkanten. Som också bidrar till vattenrening och ekologiska funktioner.
• Varierad bottenstruktur. Stenblock och död ved läggs i vattendraget för att skapa viktiga strukturer för livet i vattnet.
3.6 Damm
Dammens funktion är att vattnet får möjlighet att breda ut sig, hastigheten minskar och det sker en sedimentation. Det är viktigt att dammen har flacka slänter och mycket vegetation både i och i strandkanten. Detta eftersom vattenväxterna renar vattnet från föroreningar och tar upp växtnäringsämnen som kväve och fosfor.
De bidrar även till en ökad biodiversitet och viktiga livsmiljöer för ett antal växter och djur. Det är framförallt en viktig biotop för groddjur. Större dammar kan även utgöra lämpliga häckningsmiljöer för fågel. Det är inte ovanligt att svarthakedopping häckar i större dagvattendammar med mycket växtlighet.
Dammens storlek beror på avrinningsområdets yta och hur
markanvändningen ser ut. Utformningen av dammen måste utformas i relation till topografi och vattenflöden i varje specifikt fall.
Principskiss över våt dagvattendamm med vegetation. Illustration: Ekologigruppen.
Viktiga principer
• Flacka kanter. På så sätt skapas en säker miljö och stängsel runt dagvattenanläggningarna behövs inte.
• Att vattnet tillåts svämma över de flacka kanterna. På så sätt skapas vattenrening, en värdefull ekologisk miljö och flödesreglering.
• Djupområde vid inloppet för att sedimentation i första hand ska ske där.
• Varierad botten med djuphålor och grundare partier. Även en variation av substrat är viktigt. Stenblock och död ved läggs i vattnet och i kanten av dammen för att skapa viktiga strukturer för livet i vattnet. Detta för att bättre skapa förutsättningar för den biologiska mångfalden.
• Riklig och varierad vegetation planeras i vattnet och i
strandkanten. Som också bidrar till vattenrening och ekologiska funktioner.
• Viktigt att det finns åtkomstmöjligheter till dammen så att skötsel och underhåll går att göra. Detta är viktigt för att
bibehålla dammens funktion över riden.
Exempel på naturliga förhållanden i en nyanlagd damm med ekologiska värden.
Exempel på anlagd våtmark med höga ekologiska värden.