Huvudresultatet från denna utvärdering har i före tabell 5. Ett annat sätt att sammanfattningsvis ut följande påstående:
Case managers har utbildats, vet vad det handlar om och vill – men kan (ännu) inte.
ljdfrågan blir
ger för att CM ska kunna arbeta med case management. För att använda den inledande metaforen som återfinns i utvärderingsrapportens titel kan man säga: Det finns utbildade vävare men ännu inga vävstolar byggda. Vilka yttre
förhållanden handlar det då om som måste finnas vid handen för att CM ska kunna arbeta som tänkt?
1. Det måste finnas kunskap om case management inom moderorganisa-
r
r
2. Det måste finnas avtal mellan moderorganisationerna som garanterar
er
3. Det måste finnas multidisciplinära primärteam med mandat att fatta ,
t- -
4. CM måste frikopplas från tidigare yrkesfunktioner och arbetsuppgifter
-
5. Klientinventeringar måste göras så att CM försäkrar sig om att nå ”rätt” målgrupp enligt intentionerna. Att göra tillförlitliga klientinventeringar tionerna. Med brist på kunskap följer brist på förankring och därmed brist på stöd och uppbackning från omkringliggande organisationer. Implementeringen av case management sker i stora organisationer dä många nivåer, avdelningar och enheter berörs, direkt eller indirekt. Här kan man fråga sig om inte SKL:s implementeringsorganisation har un- derskattat omfattningen av nödvändiga arbetsinsatser som måste till fö att kunskap ska spridas och förankring vinnas.
stadga och långsiktighet i metodutvecklingsarbetet. Avtal ger tydlighet avseende vad moderorganisationerna vill och en trygghet för CM och primärteammedlemmar att investera engagemang i något som komm att bestå. Här kan man fråga sig om frånvaron av avtal återspeglar andra tveksamheter inför SKL:s metodutvecklingsarbete eller rädsla från mo- derorganisationerna att gå in i något som kan innebära ekonomiska åta- ganden och förpliktelser.
beslut. Utan tillgång till fungerande primärteam föreligger inte förut- sättningar för case management enligt ACT. Frånvaron av primärteam eller svårigheten att få till stånd fullvärdiga primärteam, kan ges olika förklaringar. Saknas exempelvis specialister i form av psykiatriläkare inom den ordinarie psykiatriska vården finns helt enkelt inte specialis kompetens att tillgå. Man kan också fråga sig om idén med multidisci- plinära beslutsmyndiga primärteam som ”går på tvärs” i hierarkiska or ganisationsstrukturer innebär ett alltför radikalt brott mot befintliga makt- och kontrollstrukturer av ”stuprörskaraktär”.
för att kunna arbeta heltid med case management. CM-funktion låter sig inte delas med andra roller av exempelvis myndighetsutövande slag. Svårigheter att frikoppla personal enkom för CM-uppgiften kan också ges olika förklaringar. För moderorganisationerna efterlämnar frikopp lingen ett ”hål” i den ordinarie verksamheten som måste ersättas av ny personal. Därmed infinner sig en ökad kostnad som man kanske inte är beredd att ta. Enskilda CM som har genomgått utbildningen visar också på en ambivalens till idén om frikoppling, man vill helt enkelt inte släp- pa gamla arbetsuppgifter och en tidigare yrkesroll.
är med tanke på målgruppens utanförskap inte så enkelt utan kräver en systematiskt nedlagt arbetsinsats.
anfattningsvis är case manageme
Samm nt en tekniskt komplex metod som
ställer långtgående krav på den organisatoriska omgivningen för att kunna fungera. Med tanke på komplexiteten och kraven på moderorganisationerna har implementeringen i SKL:s projekt inte genomförts fullt ut - inte ännu i alla fall, femton månader efter metodutvecklingsarbetets start. Yttre förhål- landen och förutsättningar förhindrar ännu tillämpningen av case manage- ment.
REFERENSER
Anthony, W., Cohen, M., & Farkas, M. (1996). Rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder. Malmö: Universitetssjukhuset MAS. Baldwin, M. (2000). Care Management and Community Care. Aldershot:
Ashgate.
Björkman, T. (2005). Case management. I D. Brunt & L. Hansson (red.), Att leva med psykiska funktionshinder – livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur.
Burns, T., & Firn, M. (2005). Samhällsbaserad psykiatrisk vård. Lund: Stu- dentlitteratur.
Goering, P. N., & Wasylenki, D. (1996). Case Management. In W. R. Breaky (ed.), Integrated Mental Health Services. Modern Community Psyhia- try. New York: Oxford University Press.
Holloway, F. (1991). Case Management for the Mentally Ill: Looking at the Evidence. The International Journal of Social Psychiatry, 37, (1), 2-13. Holloway, F., & Carson, J. (2001). Case Management: An Update. Interna-
tional Journal of Social Psychiatry, 47, (3), 21-31.
Intagliata, J. (1982). Improving the Quality of Community Care for the Chro- nically Mentally Ill: the Role of Case Management. Schizophrenia Bulle- tin, 8, (4), 655-674.
Lindström, E. (2002). Evidensbaserad psykiatri. I U. Malm (red.), Case man- agement. Evidensbaserad integrerad psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Malm, U. (red.) (2002). Case management. Evidensbaserad integrerad psy-
kiatri. Lund: Studentlitteratur.
Mueser, K. T., Bond, G. R., Drake, R. E., & Resnick, S. G. (1998). Models of Community Care for Severe Mental Illness: A Review of Research on Case Management. Schizophrenia Bulletin, 24, (1), 37-74.
Netting, E. F. (1992). Case Management: Service or Symptom? Social Work, 37, (2), 160-164.
Palmstierna, T. (2004). Behandling av personer med komplexa vårdbehov p.g.a. psykisk störning och missbruk (Fokusrapport). Stockholm: Stock- holms läns landsting.
Palmstierna, T. (2006). Utbildningsmaterial, OH-bilder.
Payne, M. (2000). The Politics of Case Management and Social Work. Inter- national Journal of Social Welfare, 9, (2), 82-91.
Rapp, C. A. (1998). The Strengths Model: Case Management with People Suffering from Severe and Persistent Mental Illness. New York: Oxford University Press.
SBU (2001). Behandling av alkohol och narkotikaproblem (vol. 11). Stock- holm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Socialstyrelsen (1999). Personer med svår psykisk störning och missbruk. (Psykiatriuppföljningen 1999:1) Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2004). Förbättringsprocessen hos personer med svår psy- kisk störning och missbruksproblem. En långtidsuppföljning av Social- styrelsens försöksverksamheter i samband med psykiatrireformen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Personligt ombud 2000-2004. Stockholm: Socialsty- relsen.
Vedung, E. (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitte- ratur.
Under hösten 2005 inledde Sveriges Kommuner och Landsting ett metodutvecklingsarbete inriktat på målgruppen människor med så kallade dubbeldiagnoser eller samsjuklighet, det vill säga svåra psykiska problem och missbruk. Metoden som skulle införas i tre landsting med samarbetande kommuner var case management, en teambaserad behandlingsmodell med en så kallad case manager som spindeln i nätet. Denna rapport utgör en delrapport i en utvär- dering av metodutvecklingsarbetet och summerar processen och uppnådda resultat fram till årsslutet 2006. Förutom teoribildning om case management och implementerings- och programteori skildrar rapporten både klienters och case managers egna erfa- renheter av det nya arbetssättet. Rapporten belyser de parallella processer som arbetet med att utveckla och implementera case ma- nagement innebär: samtidigt med utbildningen av case managers behöver strukturer byggas för samverkan mellan socialtjänsten, psykiatrin, beroendevården med flera organisationer, vilket krävs för att metoden ska fungera.