0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej Svarsalternativ P ro cen tu el l f ö rd el n in g Stark grupp röd Mellangrupp röd Mellangrupp grön Svag grupp grön Diagram 12
Resultatet här visar på att det överlag inte är önskvärt med en liknande gruppindelning i andra ämnen. Det var endast i den röda mellangruppen där en majoritet (ungefär 53 procent) önskade en liknande gruppindelning i andra ämnen. I de andra grupperna var det ungefär 25-40 procent som önskade en liknande gruppindelning i andra ämnen. Bland de ämnen som eleverna önskade ha nivågrupperade dominerade klart språk och NO. Några enstaka elever hade önskemål om nivågruppering i bild, slöjd, gympa och musik, vilket visar att det inte bara är i de teoretiska ämnena som denna undervisningsform är önskvärd.
Diskussion
Diskussionen kommer att presenteras i följande ordning: först diskuteras historiken kring nivågruppering följt av val av metod, därefter kommer vi att diskutera resultaten utifrån våra frågeställningar vilka kommer att analyseras och kopplas till tidigare forskning. Vi kommer även att analysera resultaten utifrån den valda teorin och slutligen kommer vi att presentera våra slutsatser och förslag till framtida forskning. Behovet av individualisering av undervisningen uppkom i och med den gemensamma grundskolans införande 1962. Då realskolan och folkskolan slogs ihop blev klasserna mer heterogena med avseende på kunskapsnivå som i sin tur ledde till en problematisk situation för lärarna då de hade svårt att tillgodose alla elevers behov. Ett sätt för att underlätta för lärarna var någon form av differentiering och det är härifrån som nivågruppering har uppkommit där innebörden är att bilda undervisningsgrupper utifrån elevernas prestationer och förkunskaper.
Nivågruppering i matematik är vanligt förekommande för de högre årskurserna i dagens grundskola. Intresset för nivågruppering som studieform har ökat under de senaste åren, det var till exempel inte tillåtet med nivågruppering enligt Lgr 80, medan det inte finns några regler i Lpo 94 som förbjuder nivågruppering. Enligt TIMSS (2003) har matematikkunskaperna hos svenska grundskoleelever försämrats under 1990-talet. Ett ökat intresse för nivågruppering kan vara en reaktion på dessa resultat. Tidigare undersökningar har visat att elevers kunskapsutveckling inte nämnvärt har påverkats av nivågrupperingen. Det har framlagts såväl positiva som negativa effekter av denna gruppering där de flesta undersökningarna är gjorda ur ett lärarperspektiv. I vår undersökning syftar vi inte till att undersöka den faktiska kunskapsutvecklingen hos eleverna utan vi vill fånga upp deras föreställningar om sin studiesituation. Vi gjorde en enkätundersökning på en grundskola i Malmö där enkäterna lämnades till lärarna på skolan som sedan delade ut den till eleverna vid ett för dem lämpligt tillfälle. Eftersom vi inte var närvarande när eleverna fyllde i enkäterna kan detta ha påverkat resultatet i vår undersökning. Om till exempel eleverna hade funderingar kring någon fråga i enkäten så finns det en viss risk för att läraren har gett ett svar som gör att eleverna missuppfattar frågan. Denna risk är dock väldigt liten då vi ingående informerade lärarna om enkätens syfte. Det kan förvisso också ha varit positivt med att vi inte närvarade då eleverna svarade på enkäten eftersom vi inte träffat alla eleverna tidigare
och då de eventuellt kan känna mer bekväma med sin vanliga lärare. Vår närvaro skulle i sådant fall ha kunnat störa elevernas koncentration.
Vi valde att utföra undersökningen bland elever i årskurs nio då dessa elever är mest insatta i denna studieform. Detta gör att det är svårt att generalisera för hela skolan eftersom att betygen är väldigt viktiga för en elev i årskurs nio då det snart är dags att söka till gymnasiet. Vi såg även i vår undersökning att många elever, främst från mellangrupperna, påpekade att strävan efter ett högre betyg var avgörande för deras trivsel i gruppen. Detta skulle också indikera att resultaten av undersökningen hade kunnat vara annorlunda om vi hade genomfört undersökningen i slutet av vårterminen när betygspressen är än högre.
En risk med att ha en skriftlig enkätundersökning är att de elever som är svaga i svenska kan ha svårt att förstå frågorna och kanske inte engagerar sig så mycket i svaren, och då speciellt på de frågor där eleverna även skulle motivera sina svar. Vi har dock inte kunnat se någon skillnad i enkätsvaren då de flesta elever, oavsett grupptillhörighet, svarat utförligt på alla frågor.
Slutligen kan vi nämna att av 132 elever i årskurs nio var det 13 stycken som var frånvarande. Då dessa var relativt jämt fördelade mellan grupperna borde deras frånvaro inte påverka vårt slutgiltiga resultat nämnvärt.
Nedan kommer vi att besvara de fyra frågeställningar som var utgångspunkten för undersökningen. Dessa frågor var:
1. Hur uppfattar elever nivågruppering som studieform i matematik?
2. Uppfattar eleverna att deras kunskapsutveckling i matematik påverkas av nivågruppering?
3. Finns det några skillnader i elevernas inställning till nivågruppering mellan de olika nivågrupperna?
4. Uppfattar eleverna det som positivt eller negativt att vara nivågrupperade i flera ämnen?
Vi har valt att slå ihop fråga ett och tre ovan till ett avsnitt då vi tycker att de hör ihop, medan de andra kommer att behandlas enskilt.
Elevernas uppfattning av nivågruppering i matematik som studieform
I den svaga gruppen tycker den största delen av eleverna att det är positivt med gruppindelning samtidigt som ingen tycker att det är negativt. Detta motsäger tidigare forskning som visar att svaga elever ska känna sig stämplade på grund av gruppindelningen och på så sätt tappa studiemotivationen (Engström 2003).
Den främsta anledningen till att de är positiva är att de anser att läraren är bra. En annan är att man är få elever i gruppen, vilket medför att man får mer individuell hjälp av läraren och att man lättare kan koncentrera sig i klassrummet. Detta stöds av tidigare resonemang om att eleverna i svaga grupper gynnas av att vara indelade i mindre grupper (Engström 2003). Eleverna anger också att det är viktigt att de förstår matematiken, vilket enligt Slavin är viktigt för bibehållandet av intresset för ämnet (Engström 2003). Samtidigt finns det några få som anser att de fortfarande får för lite hjälp av läraren och som vill byta till en mindre grupp, vilket tyder på att eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer inom gruppen. Så även om de svaga grupperna är små så krävs ytterligare resurser för att möta elevernas behov. Detta skulle till exempel kunna vara extra tid med en specialpedagog eller att det finns extra resurslärare under lektionerna.
I de båda mellangrupperna är eleverna positiva till undervisningsnivån på lektionerna och läraren. Det som främst framkommer i den röda mellangruppen är att man trivs i gruppen då man har chans till ett högre betyg än betyget godkänt. Men även här finns det de få elever som är missnöjda och detta beror på att de är för många elever i gruppen och att de på så sätt inte får tillräckligt med hjälp från läraren. Här måste man dock ha i åtanke att mellangrupperna är klart störst sett till antalet elever. Det finns även de som tycker att nivån är för hög respektive för låg. Eleverna i främst den gröna mellangruppen tycker att de är låsta i deras strävan för ett högre betyg (Wallby m.fl. 2001). Man menar att nivån på undervisningen är för lätt och på så sätt vill byta grupp för att ha chans på ett högre betyg. Samtidigt finns det de elever som menar att det är en för svår nivå på undervisningen och hellre vill gå i den svaga gruppen för att på så sätt bli undervisade i ett lugnare tempo och ändå nå samma betyg som elever i den gröna mellangruppen. Liknande åsikter tycks även finnas hos de få elever i den röda mellangruppen som är negativt inställda till gruppindelningen.
I den starka gruppen är eleverna främst positiva till att läraren är bra och gör lektionerna intressanta. Man är även nöjda med omgivningen och den höga arbetsmoralen som finns hos eleverna i gruppen. Enligt Slavin (Engström 2003) är det självklart att de starka
eleverna trivs i en egen grupp då det hjälper till att bibehålla intresset och de inte behöver bli uttråkade av ett lägre tempo i undervisningen på grund av de svagare eleverna. Läraren har också större möjlighet att anpassa undervisningen och låta eleverna utforska andra områden inom ämnet som inte skulle ha varit möjligt om läraren även hade fått ta hänsyn till svaga elever i sin undervisning (Wallby m.fl. 2001).
De som är negativa till gruppen anser att undervisningen och kraven ligger på en för hög nivå. Detta kan kopplas till Wallbys m.fl. resonemang om att för höga krav och en alltför hög nivå på undervisningen kan leda till en påtaglig stress hos eleverna samtidigt som elevernas förväntningar på sig själva kan påverkas på ett negativt sätt då de kan uppfattar sig själva som okunniga och helt enkelt ger upp med studierna (Wallby m.fl. 2001).
På denna skola är mer än 85 procent av eleverna som deltog i undersökningen positiva till en nivågrupperad undervisning, och detta anser vi visar på en tydlig positiv attityd gentemot denna studieform i alla de representerade grupperna. Detta faktum kan enklast ses i diagrammen 9-11 där elevernas resultat av deras rangordning av vilken undervisningsform de anser är bäst för dem finns presenterade. Vi kan här se att cirka 70 procent av eleverna inte finner något positivt i att ändra den nuvarande undervisningsformen till hel- eller halvklassundervisning
Även om det finns en liten del av elever i varje grupp som anser att de inte trivs i sin respektive grupp, så säger inte det något om nivågrupperingen i sig. Detta kan bero på deras specifika gruppsituation och säger inget om nivågruppering som metod. Vi anser det dock som märkligt att det är så få elever i mellangrupperna som tycker att det är dåligt med att vara gruppindelade, då det är de som är mest negativt påverkade av grupperingen enligt tidigare forskning (Wallby m.fl. 2001).
Det som vi tydligt har märkt ur elevernas kommentarer om hur de uppfattar övriga gruppmedlemmars kunskapsnivå, är att de uppfattar grupperna som relativt heterogena med avseende på kunskapsnivå. Wallby m.fl. har tidigare nämnt att detta kan vara riskabelt om läraren förväntar sig en jämnpresterande klass och på så sätt sätter en alltför hög eller låg nivå på undervisningen (Wallby m.fl. 2001). Men heterogenitet i grupperna behöver inte betyda något negativt då eleverna kan bli rikare i deras inlärningserfarenheter genom att de kan lära sig av varandra (Stensaasen och Sletta 2000).
Det som också stämmer in i alla grupper är hur viktig lärarens roll är för elevernas trivsel i grupperna. Detta resultat stämmer bra överens med tidigare undersökningar av
Wallby m.fl. (Wallby m.fl. 2001) och Slavin (Engström 2003) där de har påvisat att det är undervisningen som ger resultat och inte grupperingen i sig. Om det inte görs några förändringar av undervisningsmetoderna så spelar organisatoriska förändringar av undervisningen ingen roll.
Elevernas uppfattning av hur deras kunskapsutveckling påverkas av nivågruppering
De flesta eleverna som deltog i undersökningen anser inte att de skulle lära sig mer i en vanlig helklass, men resultatet visar bara vad eleverna tror då undersökningen inte påvisar någon faktisk kunskapsutveckling. Dessa resultat anser vi hänger ihop med resultaten från frågan om eleverna anser att det skulle vara roligare med matematik i vanlig helklass, då svaren var ungefär samma. Det som överraskade var att mer än var femte elev i den starka gruppen tyckte att det både skulle vara roligare och trodde att de skulle lära sig mer i en vanlig helklass. Enligt tidigare forskning (Engström 2003) så är det främst eleverna i de starka grupperna som gynnas av nivågruppering och borde då vara mindre benägna att vilja ändra gruppindelningen.
Över 50 procent av eleverna i den svaga gruppen ansåg att det inte skulle vara roligare eller trodde att de skulle lära sig mer i en vanlig helklass. Detta resultat indikerar att eleverna på den undersökta skolan inte känner sig stämplade av gruppindelningen eftersom de då borde ha varit mer negativt inställda till indelningen.
Resultatet i diagram 1 visar att intresset för matematik på skolan är relativt normalfördelat utan några större skillnader mellan grupperna. Tycker man att matematik är svårt är det normalt att man inte heller tycker att ämnet är roligt. Då undervisningen i de olika grupperna är anpassade efter elevernas kunskapsnivå kan detta leda till att intresset för ämnet ökar. Detta skulle kunna förklara varför eleverna inte vill byta grupp då det finns risk att de antingen hamnar i en för lätt grupp där de blir uttråkade, eller att de hamnar i en för svår grupp där de inte förstår undervisningen. Intresset för ett ämne påverkar kunskapsutvecklingen vilket Kullberg (2004) påvisar då hon menar att kunskapsutvecklingen hos individen påverkas av lusten för att lära.
Elevernas generella uppfattning är att nivågruppering gynnar deras kunskapsutveckling i ämnet matematik. Vi ser även att nivågruppering kan leda till ett ökat intresse i ämnet vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad kunskapsutveckling i ämnet. Vi kan dock inte dra några slutsatser om den faktiska kunskapsutvecklingen då vi inte har undersökt
denna, utan tyngdpunkten i denna undersökning var att undersöka elevernas uppfattning om nivågruppering.
Elevernas uppfattning av att vara nivågrupperade i fler ämnen än matematik
Om vi ser till resultaten i diagram 12 så ser vi att det överlag inte är önskvärt med en nivågruppering i andra ämnen. Eleverna i den svaga gruppen är de elever som är minst positiva till det, även om var fjärde elev är positivt inställd. Detta resultat kan vara motsägande gentemot resonemanget att svaga elever upplever en stämpling i och med nivågruppering eftersom vi då hade förväntat oss en ännu mindre andel elever som varit positivt inställda till nivågruppering även i andra ämnen. Men då tre av fyra elever i denna grupp inte vill vara nivågrupperade i flera ämnen, kan vi inte dra någon slutsats om så är fallet. Det kan ligga andra faktorer bakom deras val som att de till exempel inte behöver extra hjälp i andra ämnen, att de inte vill känna sig dumma eller att de är medvetna om att de blir tvungna att prestera mer om de grupperas.
I den gröna mellangruppen är mindre än var tredje elev positiv till nivågruppering i andra ämnen och om vi ser till resultaten från föregående frågor är detta förståeligt då de inte vill riskera att bli låsta i flera ämnen.
Den röda mellangruppen är den enda grupp där majoriteten av eleverna är positiva till en nivågruppering i flera ämnen. Detta är också fullt förståeligt då dessa har möjlighet att nå högre betyg samtidigt som de inte behöver uppleva lika stor press som de elever i den starka gruppen men ändå inte riskerar att bli uttråkade då de fortfarande kan utmanas kunskapsmässigt.
Slutligen finner vi det märkligt att bara lite mer än var tredje elev i den starka gruppen är positiva till nivågruppering i övriga ämnen då det enligt tidigare forskning har visat sig vara just denna grupp elever som har mest att vinna på nivågrupperingen (Wallby m.fl. 2001). Detta genom att läraren kan förändra undervisningen så att den bättre passar eleverna, med innebörden att dessa elever får en utökad studiekurs där de får behandla områden som de i vanliga fall inte hade fått.
Om vi ser till vilka fler ämnen som eleverna angett i enkäterna att de vill vara nivågrupperade i är det främst språk- och NO ämnena som nämns. Att NO dominerar är inget som överraskar. Dessa ämnen är ganska likt utformade som ämnet matematik och har eleven svårigheter i matematik så är det inte ovanligt denna även har svårigheter med NO. Andra ämnen också har angivits är bild, slöjd, gympa och musik, vilket visar
att det inte är bara i de teoretiskt inriktade ämnena som denna studieform är önskvärd utan även i de mer praktiskt inriktade.
Analys av resultat utifrån det sociokulturella perspektivet
Inom det sociokulturella perspektivet är språket och kommunikationen en central del i läroprocessen. Språket fungerar även som ett av de viktigaste medierande redskapen i elevernas kunskapsutveckling (Säljö 2000). Våra resultat visar på en överväldigande positiv inställning hos eleverna till nivågruppering på undersökningsskolan. Detta skulle kunna förklaras med att även den språkliga nivån varierar mellan grupperna. I ämnet matematik finns det många svåra termer och begrepp som kan göra undervisningen svårförståelig för eleverna. Det är då lätt att dra slutsatsen att språket är mer matematiskt korrekt i de starkare grupperna och mer förenklat i de svagare. På så vis möts eleverna på sin rätta nivå och känner då en gemenskap till gruppen vilket i sin tur gör att de trivs med gruppindelningen.
Enligt Vygotskij är lärarens roll att identifiera var eleven befinner sig kunskapsmässigt och utifrån det utveckla rätt stöd och verktyg för att eleven ska förstå samt nå sin närmsta utvecklingszon (Wood 1992). Nivågruppering skulle då kunna vara ett sätt där fler elever uppnår sin närmsta utvecklingszon eftersom gruppen är mer homogen i avseende på kunskapsnivå. Vad gäller kulturell och social bakgrund är gruppen däremot heterogen och på så sätt kan eleverna fortfarande ha stort utbyte av varandra då interaktionen mellan dessa är en del av deras kunskapsutveckling. I en heterogen grupp, med avseende på kunskapsnivå, kommer eleverna även att få än fler utmaningar då den språkliga nivån varierar mer i interaktionen med andra elever. Detta kan vara av stor vikt då språket är det viktigaste medierande verktyget i läroprocessen.
Trots att en stor del av eleverna var positiva till en nivågruppering i ämnet matematik, så var det endast ungefär var tredje elev som var positivt inställd till en nivågruppering i något annat ämne. Av dessa var det en klar majoritet som föreslog nivågruppering i NO. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan detta förklaras med att ämnena matematik och NO ämnena är lika på det sätt att eleven måste kunna många olika begrepp för att få förståelse för ämnet samt kunna tillämpa kunskaperna i olika sammanhang. Detta hänger samman med kontextbegreppet där kunskap enligt det sociokulturella perspektivet är olika former av kontextualisering i vilken omvärlden kan förstås på nya sätt (Säljö 2000).
Slutsats
Generellt är eleverna på skolan väldigt nöjda med att vara nivågrupperade i ämnet matematik och de känner att de både utvecklas och utmanas av denna gruppindelning. Trots detta var eleverna inte intresserade av att vara nivågrupperade i andra ämnen. Frågan är hur det kommer sig att de är positiva till nivågrupperad undervisning i matematik, men inte till det i andra ämnen? Våra resultat kan inte besvara denna fråga men det skulle kunna bero på att eleverna inte vill känna sig utpekade och få en stämpel på sig. Det kan även bero på att eleverna blir tvungna att prestera mer i en
nivågrupperad undervisning där undervisningen är utformad efter elevens behov och förutsättningar.
Faran som vi kan se med vår undersökning är att eleverna i den gröna mellangruppen är låsta i en undervisningsgrupp från årskurs sju till årskurs nio. Det är också viktigt att påpeka att bara för att elever har svårt för ett visst avsnitt i ämnet behöver det inte betyda de kommer att ha det i samtliga. När eleverna så pass tidigt låses till en nivågrupp riskerar dessa att inte nå upp till sin närmsta utvecklingszon och därmed tappa intresset för ämnet. Därför ser vi det som viktigast att läraren hela tiden genom sin undervisning utmanar eleverna så att intresset bibehålls och att eleverna fortsätter utvecklas. Avslutningsvis vill vi ännu en gång påpeka att det är undervisningen som är avgörande och inte gruppindelningen i sig.
Förslag till fortsatt forskning
Mycket forskning har lagts ner på resultatet av nivågruppering i allmänhet, samt lärarnas inställning till studieformen i synnerhet. Vi anser då att större fokus borde läggas på elevperspektivet samt hur lärarna utformar och anpassar sin undervisning för att utmana alla elever i de olika nivågrupperna. Frågan är om undervisningsformen utformas efter respektive grupps nivå eller om nivågruppering endast är till för att göra det mer bekvämt för lärarna?
Då man som i vårt fall ser att elever trivs med nivågruppering, hade det varit intressant att undersöka vad det är i undervisningen som fungerar bra respektive dåligt samt om