Vilka input skall man ta hänsyn till vid schemaläggning av ramppersonal? 

Det är svårt att veta vilka input man skall använda sig av, vilka som gör nytta och är användbara. Man skulle kunna ifrågasätta vilka input som är nödvändiga och

användbara, vilka är dåliga och skulle man kunna använda sig av någon annan input eller är den input Aviator använder sig idag fullt tillräcklig? Felet kanske inte ligger i vilket input de använder sig av utan hur de använder sig av den och hur informationen samlas in. Idag anser företaget ha all den input de behöver men ändå anses de ha problem med att hantera all information. Alltså är det tillvägagångssättet som bör ändras för att underlätta hanteringen av inputen. Trots att de anser sig ha all input som krävs kanske det finns ytterligare någon som de inte tänkt på som skulle underlätta eller som i framtiden tillkommer. Genom att kolla över all sin input och studera dem och ta reda på vad de tillför eller ej skulle man kunna identifiera om de har all input som är nödvändiga eller om någon input är överflödig.

Som nämnts ovan ligger problemet inte i vilken input som används utan hur informationen samlas in som är det största problemet och tidstjuven i Aviators schemaläggning. Då alla input samlas in från olika håll och blir tillgängligt i olika tidsperioder samt att avtal och lagar ändras och nya upphandlingar sker är det mycket olika information som skall kommas ihåg. Att ändra ordningen eller försöka samla in alla information samtidigt skulle kunna göra arbetet mer effektivt och kan vara en flaskhals som tar tid vid schemaläggningen. Att ha ett program eller data som samlar in all input på ett och samma ställe skulle också kunna underlätta schemaläggningen. Att ta hänsyn till de anställdas önskemål, som är en av de olika inputen, är alltid något som kan förbättras. En input de idag tar hänsyn till men som alltid kan utvecklas och göra det bättre både för de anställda men som även skulle kunna förbättras och förenklas för den som lägger schemat. Detta kräver ett sätt som skall underlätta för schemaläggaren men vara fördelaktigt för de anställda. Genom att tillsammans med anställda brainstorma förslag skulle en bra lösning så småningom eventuellt komma fram.

Sedan kan givetvis den input de använder sig av förbättras och stärkas samt hjälpa schemaläggningen till att bli bättre. Skulle det vara möjligt att få tidtabellerna tidigare och de vetat att inga tider skulle komma ändras fram till avgående flight skulle

därmed osäkerheten minska och många problem vid schemaläggningen elimineras. Samma sak gäller om konkurrensen skulle minska samt att det inte skulle ske lika mycket oförutsedda händelser i flygsektorn. Kunde man eliminera förseningar så skulle de underlätta avsevärt och många problem vid schemaläggningen och

personalkapciteten skulle försvinna. Samma sak gäller avtal och arbetstid men dessa kommer ej att ändras utan snarare i så fall bli hårdare. Det kan även i framtiden komma ställas högre krav på de anställda då kraven blir allt hårdare och har blivit det de senaste åren.

Sofia Persson Olsmyr    2014‐10‐18  6.1.4.1 Schemaläggning 

Problemet ligger inte i vilket program som används vid schemaläggningen utan hur det läggs och vilka input man använder samt hur den används och hur man samlar in informationen. Sättet de lägger schemat på, alltså i Excel och processen, steg för steg hur de går tillväga för att få ett fungerande schema är för alla företag individuellt och företagsanpassat men efter undersökningar så anses det inte där ligga så stora

problem. Företaget är väl förberett och insatta i branschen, samt vad de har för begränsningar vid schemaläggningen så som lagar och avtal, de vet vad de har för input att begränsa sig till i dagsläget.

Excel som är det program som Aviator använder sig av är för dem ett beprövat och fungerande program i den mån att det hjälper till att kalkylera och ta fram grafer som hjälper till vid schemaläggningen. Andra program har beprövats men då de inte

ansetts vara tillräckligt bra eller bättre så har de alltid gått tillbaka till Excel och därför anses det programmet ej vara ett problemområde. Det som däremot är ett

problemområde är att det tar tid att lägga in allt manuellt i Excel. Med att lägga in allt manuellt menas information om flighttider, namn på de anställda samt annan

information som krävs i dokumenten.

Osäkerheten i branschen upplevs som ett stort problemområde vid schemaläggningen då det blir väldigt svårplanerat och bidrar till både mer planering och större kostnader. Det är något som företaget länge haft problem med och som är svårt att åtgärda men som man kan, så gott de går, göra sig mer robust åt. Genom att göra företaget och schemaläggningen så robust som möjligt mot osäkerhet blir företaget stabilare och påverkas inte lika mycket.

I och med osäkerheten med dess lågkonjunkturer går marknaden väldigt mycket upp och ned vilket gör det svårt med Sveriges lagar kring anställda att ha tillräckligt med bemanning eller att ha för mycket. Det blir svårt för företaget att anställa fler när efterfrågan kräver det och svårigheter att i förväg förutse lågkonjunkturer och att mindre arbetskapacitet kommer krävas.

I dag använder Aviator sig inte av bemanningsföretag. Idag måste de långt i förväg försöka förutspå behovet vilket kan sätta käppar i hjulet för företaget och dess

utveckling. I och med att de inte kan ta in anställda snabbt efter behov är det svårt att hänga med i branschens upp och nedgångar samt att lägga schema efter det behov som finns.

Sofia Persson Olsmyr    2014‐10‐18 

7 Diskussion och slutsatser

I detta kapitel diskuteras den valda referensramen, metoden och slutligen en

sammanfattande diskussion över syftet och det genomförda arbetet. Som avslutande kapitel presenteras slutsatsen för examensarbetet, vilket knyter an till det inledande syftet och besvarar de tre frågeställningarna. Slutligen görs en rekommendation till Aviator för fortsatt möjligt arbete.