Vilka nya frågor har väckts under arbetets gång?

Under arbetets gång har flera frågor och ideér på fortsatt forskning väckts. Samtliga intervjupersoner i studien har kritiserat Migrationsverkets sätt att arbeta vilket har väckt en ide på att studera hur det kan skilja mellan olika bedömningar, beroende på vilken socialhandläggare ungdomen möter på Migrationsverket.

Det har väckts frågor kring hur samhället bemöter ungdomarna. Men även vilka attityder och antaganden som finns om ensamkommande ungdomar och hur det påverkar deras möjligheter att vara delaktiga i samhället. Särskilt fokus har det varit med avseende på skolan och föreningarnas roll för att ungdomarna ska känna sammanhang och gemenskap. Det hade varit intressant att undersöka ytterligare om möjligheter eller svårigheter för ensamkommande ungdomar att vara delaktiga i det svenska samhället.

Sammanfattningsvis har studien även väckt frågor kring samverkan mellan olika aktörer och hur det skulle kunna bli bättre på att stärka ungdomen. Samtidigt skapa bättre förutsättningar för ungdomarna att växa och få en begriplig vardag i ett sammanhang som gynnar deras utveckling att bli självständiga vuxna.

Referenser

Ahrne, Göran. & Eriksson-Zetterquist, Ulla. (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2:a upplagan. Stockholm: Liber, ss. 34-54.

Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. 2:a upplagan. Stockholm: Natur och kultur.

Asanovska, Guldber. Edgren, Joakim. Johansson, Björn Axel. & Jägervi, Michelle. (2009). Ensamkommande traumatiserade flyktingbarn--fyra fallrapporter.

Uppehållstillstånd kan ge psykiatriska komplikationer. Läkartidningen, Vol.106(18-19), ss. 1268-1272.

Björnberg, Ulla. (2013). I väntan på uppehållstillstånd. I Bak, Maren. & Von Brömssen, Kerstin. (red.) Barndom & migration. Umeå: Boréa.

Brunnberg, Elinor. & Hart, Angie. (red.) (2016). En magisk box för resiliensskapande insatser: Strategiskt, kreativt och engagerat stöd i samverkan med barn i kris, på flykt eller i andra svåra livssituationer. Socialmedicinsk Tidskrift, Vol.93(1), ss. 82-97. Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber. Englander, Magnus. & Robinson, Petra. (2009). En fenomenologiskt grundad

vårdpedagogisk metod för utbildning i empatiskt bemötande. Vård i Norden, Vol.29(4), ss. 38-40. DOI: 10.1177/010740830902900409

Eriksson, Malin. Ghazinour, Mehdi. Isaksson, Joakim. & Wimelius, Malin E. (2017). Swedish Reception of Unaccompanied Refugee Children--Promoting Integration?

Journal of International Migration and Integration, Vol.18(1), ss. 143-157. DOI:

10.1007/s12134-016-0472-2

Hanson, Anders. (2010). Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning.

Hedlund, Daniel. (2017). Constructions of credibility in decisions concerning

unaccompanied minors. International Journal of Migration, Health, and Social Care, Vol.13(2), ss. 157-172. DOI: 10.1108/IJMHSC-02-2016-0010

Herz, Marcus. & Lalander, Philip. (2017). Being alone or becoming lonely? The

complexity of portraying unaccompanied children as being alone in Sweden. Journal of

Youth Studies. Vol.20(8), ss. 1062-1076. DOI: 10.1080/13676261.2017.1306037

Ghazinour, Mehdi. Padyab, Mojgan. Sundquist, Johanna. & Ögren, Kenneth. (2016). Collaboration patterns among Swedish professionals in the repatriation of

unaccompanied asylum-Seeking refugee children: an explorative study. European

Journal of Social Work, Vol.19(6), ss. 901-916. DOI: 10.1080/13691457.2015.1082981

Giddens, Anthony. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den

senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos

Glassner, Barry. & Miller, Jody. (2016). The ´Inside` and the `Outside`: Finding Realities in Interviews. I Silverman, David. (red.) Qualitative research. 4:e upplagan. Los Angeles: SAGE, ss. 51-66.

Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (2016). Narrative Practice and the Active Interview. I Silverman, David. (red.) Qualitative research. 4:e upplagan. Los Angeles: SAGE, ss. 67-82.

Jakobsson, Ulf. (1999). KASAM-instrumentets utveckling och psykometriska

egenskaper-en översikt. Nordic Journal of Nursing Research, 2008, Vol.28(1), ss. 53-55. DOI: 10.1177/010740830802800114

Kvale, Steinar. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindström, Bengt. (1998). Antonovsky och salutogenesen i den postmoderna

folkhälsovetenskapen. I Kumlin, Tomas. (red.) Känsla av sammanhang i teori, empiri

och kritik. Stockholm: Forskningsrådsnämnden, ss. 15-20.

Migrationsverket (2016) Inkomna ansökningar om asyl, 2015. Sverige, 1 Juni, 2016. https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1485556214

Näsman, Elisabet. Känsla av sammanhang i familjeperspektiv. I Kumlin, Tomas. (red.)

Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik. Stockholm: Forskningsrådsnämnden,

ss. 21-34.

Parrish, Margarete. (2012). Mänskligt beteende. Perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber.

Peräkylä, Anssi. (2016). Validity in Qualitative Research. I Silverman, David. (red.)

Qualitative research. 4:e upplagan. Los Angeles: SAGE, ss. 413-427.

Regeringskansliet (2017). Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om

ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen. Sverige, 23 Mars, 2017.

http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/04/uppdrag-att-inratta-ett-nationellt-kunskapscentrum-om-ensamkommande-barn-och-unga-inom-socialstyrelsen/

SFS 2005:429. Lag om god man för ensamkommande barn. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2015:982. Lag om vård utanför det egna hemmet. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2016). Ensamkommande barn och unga. Handbok om socialnämndens

ansvar och uppgifter. Sverige, November, 2017.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20400/2016-11-8.pdf Sveriges Kommun och Landsting (2018). God man för ensamkommande barn. Tillgänglig på internet:

https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga /ensamkommandebarnochunga/overformyndaregodman/godmanensamkommandebarn.3 609.html Hämtat: 2018-04-27.

Tishelman, Carol. (1998). Några kritiska reflektioner över vårt okritiska bruk av KASAM. I Kumlin, Tomas. (red.) Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik. Stockholm: Forskningsrådsnämnden, ss. 79-90.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

Wernesjö, Ulrika. (2014). Conditional Belonging Listening to Unaccompanied Young

Refugees’ Voices. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen. URN:

Bilaga 1

Intervjubrev

Hej!

Vi som genomför intervjun heter Martina Aronsson och Hedvig Brauer och läser sjätte terminen på Socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar och skriver nu vårt examensarbete som kommer handla om ensamkommande ungdomar. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få ökad förståelse för hur situationen ser ut för ungdomar i det svenska samhället.

Vi har förberett ett antal frågor av mer öppen karaktär, men vi använder oss av följdfrågor för att fördjupa oss mer i dina erfarenheter som god man, socialhandläggare och kontaktperson. Intervjun beräknas ta ungefär en timme.

Med ert/ditt godkännande spelar vi gärna in samtalet som ett alternativ till anteckningar under intervjun. Det inspelade materialet kommer bara vi som intervjuat dig att ta del av och inspelningen kommer sedan förstöras när uppsatsen är färdigskriven. Ni som blir intervjuade kommer att förbli helt anonyma i alla led, det kommer inte att vara möjligt att se vem som sagt vad. Ni som ställt upp i intervjun kommer få möjlighet att ta del av uppsatsen efter examinationen.

Ditt deltagande är frivilligt. Du kan närsomhelst avbryta ditt deltagande i studien utan motivering.

Martina Aronsson Hedvig Brauer Handledare: Torun Elsrud ma222ua@student.lnu.se hb222az@student.lnu.se torun.elsrud@lnu.se 073-08 04 202 0733-93 22 28 070-27 14 133

Bilaga 2

Intervjuguide

Vi som kommer att intervjua dig heter Martina Aronsson och Hedvig Brauer. Vi läser sjätte terminen på Socionomprogrammet i Kalmar, och skriver just nu vår C-uppsats som kommer att handla om ensamkommande ungdomar. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att förstå hur ungdomarna upplever sin situation. Intervjun är frivillig och det går bra att avbryta när som helst utan någon förklaring. Alla svar kommer att behandlas med konfidentialitet och endast till vårt uppsatsskrivande.

Bakgrund

Vad heter du och hur gammal är du? Vilken utbildningsbakgrund har du? Hur ser din yrkesbakgrund ut?

Hur länge har du arbetat här/haft detta uppdrag?

Yrkesroll

Finns det tydliga instruktioner för dina arbetsuppgifter?

Vad ingår i ditt arbete/uppdrag? Har du något speciellt ansvar?

Vilka befogenheter eller möjligheter har du i ditt arbete/uppdrag att påverka själv? Får du tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra arbete/uppdrag?

Vad är fördelarna med ditt arbete/uppdrag?

Vilka nackdelar upplever du i ditt arbete/uppdrag?

Vilka erfarenheter har du fått under den tiden du arbetat med ensamkommande ungdomar?

Hur påverkar din yrkesroll dig som person? Har det fått dig att tänka/agera annorlunda?

Informantens egen upplevelse av ungdomarna/gruppen

Kan du beskriva den gruppen du möter och arbetar med? Vad är målet med ditt arbete/uppdrag?

Kan du bidra så ungdomen känner meningsfullhet i den situationen som han befinner sig i? Och om på vilket sätt kan du bidra?

Hur upplever du att ditt arbete/uppdrag kan bidra med ökat välbefinnande för ungdomen? Använder du och din arbetsplats någon metod eller arbetssätt för att bemöta ungdomen/gruppen?

Hur upplever du att ungdomen/gruppen fungerar socialt/i sitt nätverk (boendet, skola, fritid, intressen) utifrån de förutsättningar de har?

Informantens upplevelse av samhällets påverkan på ungdomen/gruppen

Hur upplever du att ungdomar blir bemötta i det svenska samhället såsom skolan, myndigheter och andra vuxna som finns i deras omgivning?

Upplever du att ungdomarna får tillräcklig information och tydlighet de behöver i samverkan med myndigheter som Migrationsverket, socialtjänsten?

Vilka svårigheter har du sett i ditt arbete/uppdrag att ungdomarna möter med myndigheter?

Har din syn på samhället påverkats? Exempelvis politik, lagar och kultur?

Asylprocessen

Hur upplever du ungdomens situation utifrån Migrationsverkets bedömningar?

Anser du att barnets bästa och att barnperspektivet kommer fram i asylprocessen och stämmer överens med barnkonventionen?

Har du varit med när ungdomen fått ett avslag på sin asylansökan? Vilka känslor kan uppkomma hos dig och hos ungdomen?

Hur går du och ungdomen vidare?