• No results found

Vilka sociala medier lämpar sig bäst för kriskommunikation?

5.3 H ÄNDELSEFÖRLOPPET VID SKOGSBRANDEN I P ÅLGÅRD

8.1.3 Vilka sociala medier lämpar sig bäst för kriskommunikation?

Internetstiftelsen har undersökt svenskarnas internetvanor och konstaterat att olika sociala medier tilltalar olika målgrupper och åldersgrupper. Detta kan behöva beaktas när sociala medier används till kriskommunikation. Vilka sociala medier som lämpar sig bäst för ändamålet och som når flest adekvata åldersgrupper är en intressant fråga.

68

9 Referenser

Austin, Lucinda., Fisher Liu, Brooke och Jin, Yan. 2012. How Audiences Seek Out Crisis Information: Exploring the Social-Mediated Crisis Communication Model. Journal of Applied Communication Research 40(2): 188-207. doi: 10.1080/00909882.2012.654498

Austin, Lucinda och Jin, Yan. 2016. Social media and crisis communication: Explicating the

social-mediated crisis communication model. Routledge.

https://www.researchgate.net/publication/316488296_Social_media_and_crisis_communicati on_Explicating_the_social-mediated_crisis_communication_model

Borglund, Erik., Öberg, Lena-Maria och Magnusson, Monika. 2017. Kunskapsöversikt: Hur kan informations och kommunikationsteknologi skapa värde? MSB/Mittuniversitetet https://www.msb.se/Upload/Om%20MSB/Forskning/Utlysningar/Perspektiv%20ledning%20 och%20samverkan/171220_Kunskaps%C3%B6versikt_slutversion_dnr2017-

2828.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2019-04-04).

Chen, H., Rahwan, I. och Cebrian, M. 2016. Bandit strategies in social search: the case of the DARPA red ballon challenge. EPJ Data Science 5(1): 20. doi: 10.1140/epjds/s13688-0160082- 4.

Denscombe, Martyn. 2017. Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Enideo. 2019. Word it out – Transform your text into wordclouds. https://worditout.com (Hämtad 2019-04-25).

Eriksson, Mats. 2014. En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala

medier. DEMICOM, Mittuniversitetet. http://miun.diva-

portal.org/smash/get/diva2:813089/FULLTEXT01.pdf (Häntat 19-04-03) Facebook.

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/facebook (hämtad

2019-05-20)

Google. How to use thematic analysis. Google Pages.

https://sites.google.com/site/howtousethematicanalysis/home/how-to-use-thematic- analysis/familiarizing-yourself-with-your-data (Hämtad 2019-04-09).

Instagram.

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/instagram (hämtad

2019-05-20

Internetstiftelsen. 2019. Svenskarna och internet 2018 – En årlig studie av svenska folkets internetvanor. IIS https://2018.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/ (Hämtad 2019-05-09) Jarlbo, Gunilla. 2004. Krisjournalistik eller journalistik i kris? – En forskningsöversikt om medier, risker och kriser. Krisberedskapsmyndigheten. https://rib.msb.se/filer/pdf/26148.pdf (Hämtad 2019-04-30)

69 Kris. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kris (Hämtad 2019-04-18).

Lee Hughes, Amanda och Chauhan, Apoorva. 2017. Providing Online Crisis Information: An Analysis of Official Sources during the 2014 Carlton Complex Wildfire. Proceedings of the 2017 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems. New York: ACM, 3151-3162. doi:10.1145/3025453.3025627

Lidskog, Rolf., Nohrstedt, Stig Arne. Och Warg, Lars-Erik. 2000. Risker, kommunikation och medier – En forskningsantologi. Lund: Studentlitteratur.

LinkedIn. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/linkedin (hämtad 2019-05-20

Länsstyrelsen i Västmanlands län. 2014. Skogsbranden i Västmanland 2014 – En dokumentation utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2887c5dd16488fe880d46367/1536585741018/Dok umentation-Skogsbranden-2014.pdf (Hämtad 2019-04-09).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2018. Om krisen eller kriget kommer. MSB. https://www.dinsakerhet.se/kris-och-krig/broschyren-om-krisen-eller-kriget-

kommer/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/ (Hämtad 2019-04-30)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2015. Skogsbranden i Västmanland 2014. MSB. https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/27530.pdf (Hämtad 2019-04-05).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2018. Crowdsourcing på Krisinformation.se. Krisinformation.se. https://www.krisinformation.se/crowdsourcing (Hämtad 2019-04-05). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2019. WIS – webbaserat informationssystem MSB https://www.msb.se/Produkter--tjanster/WIS (Hämtad 2019-05-13).

Nisar, Sobia. och Shafiq, Muhammad. 2019. Framework for efficient utilisation of social media in Pakistan's healthcare sector. Technology in Society 56: 31-43. doi: 10.1016/j.techsoc.2018.09.003

Odén, Thomas., Djerf-Pierre, Monika., Ghersetti, Marina och Johansson, Bengt. 2016. Kriskommunikation 2.0 – Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28206.pdf (Hämtad 2019-05-22).

Reuter, Christian. och Kaufhold, Marc-Andre. 2017. Fifteen years of social media in emergencies: A retrospective review and future directions for crisis Informatics. Journal of Contingencies and Crisis Management 26(1): 41-57. Doi: 10.1111/1468-5973.12196

Sánchez-Casado, Noelia., Cegarra-Navarro, Juan. Gabriel. och Tomaseti-Solano, Eva. 2015 Linking social networks to utilitarian benefits through counter-knowledge. Online Information Review 39(2): 179-196. doi: 10.1108/OIR-12-2014-0307.

70 Silver, Amber. och Matthews, Lindsay. 2017. The use of Facebook for information seeking, decision support, and self-organization following a significant disaster. Information Communication and Society

20(11): 1680-1697. doi: 10.1080/1369118X.2016.1253762. Snapchat. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/snapchat (hämtad 2019-05-20) Sociala medier. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala- medier (hämtad 2019-05-20). Twitter. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/twitter (hämtad 2019-05-20

Wallström, Åsa., Engström, Anne., Ek Styvén, Anna., Salehi-Sangari, Esmail., Molander, Christer. och Forsberg, Magnus. 2014. Effektiv kommunikation vid kris. Slutrapport i projektet “Effektiv kommunikation vid kris: Från kris till kontroll”. https://www.ltu.se/cms_fs/1.86784!/file/Slutrapport%20EKO%20-

%20Effektiv%20kommunikation%20vid%20kris_2014-01-30.pdf (Hämtad 2019-04-05). Vetenskapsrådet. 2009. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2019-04-18).

Viviani, Marco. och Pasi, Gabriella. 2017. A multi-criteria decision making approach for the assessment of information credibility in social media. Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes in Artificial Intelligence and Lecture Notes in

Bioinformatics) 10147 LNAI: 197-207. doi: 10.1007/978-3-319-52962-2_17.

Youtube. Nationalencyklopedin.

71

10 Bilaga

Intervjufrågor

1. Hur använder er förening/organisation sociala medier? I vilket syfte? 2. Vilka sociala medier använder ni er av?

3. Finns det skillnader i hur ni använder er av olika sociala medier? I så fall vilka?

4. Vilka andra digitala informationskanaler använder ni er av? På vilket sätt? 5. Hur använde ni sociala medier i samband med skogsbränderna sommaren

2018?

6. Hur upplevde ni allmänhetens respons på er närvaro i sociala medier i samband med skogsbränderna?

7. Har allmänheten bidragit med information eller kunskap i kommunikationen med er under skogsbränderna i sociala medier? I så fall på vilket sätt?

8. Hur har ni informerat människor som inte använder digitala medier? Upplever ni att dessa personer fått samma information, eller finns det skillnader? I så fall vilka?

9. Hur skedde kommunikationen mellan de inblandade under skogsbranden i Pålgård? Användes digitala verktyg för att kommunicera och organisera? I så fall på vilket sätt? Schemaläggning? Fördelning av arbetsuppgifter? Insamling av material?

10. Har ni identifierat desinformation, rykten eller felaktig information i samband med skogsbränderna 2018? Vad handlade detta om i så fall? I vilket

sammanhang uppmärksammades detta? Hur agerade ni i samband med detta? 11. Hade ni gjort något annorlunda beträffande kommunikation och

Related documents