Vilka utmaningar har samhällskunskapslärarna?

Alla yrken för med sig vissa utmaningar, så även läraryrket. Utmaningarna kan vara både små och stora. De intervjuade samhällskunskapslärarna uttrycker också utmaningar i sitt arbete. Utmaningarna kan också kopplat till ämneskompetenser, didaktiska kompetenser och sociala kompetenser.

4.2.1 Ämneskompetenser

Lärarna känner överlag att de har tillräckligt med ämneskunskaper för att kunna undervisa i ämnet. Däremot är samhällskunskapsämnet ett föränderligt och aktuellt ämne, vilket medför en ständig uppdatering för lärarna. Vissa lärare har då uttryckt att det kan vara svårt att alltid förbli uppdaterad kring det senaste som händer både nationellt och internationellt.

Samhällskunskap är ett föränderligt ämne, man kan inte förlita sig på de man läste i

lärarutbildningen. För det har ändrat sig sen dess. [...]Det är svårt att vara uppdaterad, det tycker jag är en utmaning som är jättestor (L2).

Tre lärare lyfter fram ett av samhällskunskapens centrala innehåll, fostra demokratiska medborgare, som en svår utmaning. Utmaningen lyfts fram i samband med att lärarna är osäkra ifall de kan åstadkommit en sådan fostran. Samhällskunskapsämnets främsta uppgift är att fostra demokratiska medborgare, därför bör eleverna också fostras in i det. Men att fostra eleverna till att värdera, tycka och tänka på ett visst sätt är inte alltid enkelt för läraren.

De ska bli välfungerande medborgare, de ska förstå historia, de ska hitta sin identitet, alltså allt. Det är en ganska stor börda man känner många gånger som lärare, man ska vara med om att forma en individ till en välfungerande samhällsmedborgare på alla sätt och vis (L3).

Utöver samhällskunskapslärarens fostransuppdrag, ska läraren uppmana till ett kritiskt förhållningssätt. Det var enbart den mest oerfarna läraren som lyfta fram att

samhällskunskapen består av dubbla budskap. Den yngsta läraren framhäver också hur svårt det ibland kan vara, eftersom budskapen överlappar varandra.

Man ska dels uppmuntra till egna tankar och åsikter men samtidigt ska man se till att de åsikterna stämmer överens med våra demokratiska ideal och grundvärderingar. Så, uppmuntra till åsikter men ändå vara i linje med mänskliga rättigheter som är själva grunder till varför vi gör det här. Det kan vara i vissa fall svårt att veta hur man ska göra, när det uppstå blir det en tuffare utmaningar skulle jag säga (L4).

4.2.2 Didaktiska kompetenser

De didaktiska kompetenserna kan vi ovan se är det viktigaste kompetenserna, som lärarna framhåller. Dessa kompetenser är också de som innebär störst utmaningar för lärarna. Vid sammanfattningen av lärarnas utmaningar framstod det tydligt att de didaktiska

kompetenserna framstår som mest utmanande för samhällskunskapslärarna.

Även om jag tydligt kan utläsa att lärarnas utmaningar ligger inom ramen för de didaktiska kompetenserna, fokuseras utmaningarna på tämligen olika delar och ibland på flera delar av didaktiken. Samtliga lärarna lyfter fram tidsaspekten i arbetet. Tiden räcker oftast inte till. Eftersom varje lärare har minst två ämnen resulterar det i ett flertal klasser och ännu flera elever. Lärarna menar att tiden inte erbjuder en möjlighet till att bevara en hög kvalitetsnivå.

Jag tycker det är svårt att hinna med.. alltså det är jättesvårt att hinna med på den kvalitetsnivå som jag skulle vilja, du drunknar i allt. [...] Så att man får liksom bli bättre på lämna gruppåterkoppling, bättre på snabbläsa (L2).

Två av lärarna anser att det finns lösningar på hur man kan använda tiden bättre, en av lärarna gav konkreta lösningar. Bland annat bedömer båda att samkörning mellan två-tre ämnen är ett arbetssätt som både sparar tid och utvecklar eleverna. Däremot krävs det erfarenhet och ett förtroende för och från resterande lärare innan en samverkan mellan ämnena kan ske.

Istället för att vi gör en examinations uppgift i samhällskunskap, historia och svenska så gör vi en gemensam som vi sam rättar också. Där finns det tid att tjäna. I både historian och

samhällskunskapen har ju källkritik t.ex. som ett centralt innehåll och även svenskan med referat tecken, citat och så vidare. Så istället för att varje kurs ska göra det som en enskilt moment och få med i kursen så kan man göra det gemensamt. Så det finns tid att tjäna bara man hittar de här lösningarna. De lär man sig efteråt (L1).

Samma lärare framhåller också examinationsuppgifternas del i tidsaspekten. Hen har som åsikt att läraren bör variera examinationsuppgifterna mellan olika klasser. Det vill säga att ena klassen t.ex. kan skriva en skriftlig uppgift medan en annan klass redovisar muntligt. På så vis behöver läraren inte t.ex. rätta 100 uppsatser och kan därmed använda tiden bättre.

Om man väljer att samtliga kurser ska skriva en skriftlig inlämning och lämna in vid jul, ja då kommer du ha 100 uppsatser att rätta under jullovet. Om man däremot gör så att kanske två av grupperna skriver och två av dem har någon muntlig examination så halverar du själva rättningen. Muntlig examination går mycket snabbare att bedöma. Så det går att anpassa sig själv ganska mycket (L1).

Tre av lärarna belyste betyg och bedömning som en av de svåraste utmaningen i deras arbete som samhällskunskapslärare. Under 2011 fick skolorna i Sverige ett nytt betygssystem. Det nya betygsystemet skiljer sig en hel del från det tidigare betygsystemet. Utmaningen i betyg och bedömning är att det nya betygsystemet inte har sjunkit in hos alla lärare. Utmaningen i

betygsystemet är de olika begreppen som framhävs för varje betyg, det är svårt att veta om begreppet har tolkas lika av lärarna och som Skolverket anser.

Sedan grundar sig samhällskunskapsämnet på analys och diskussion, vilket i sig är en utmaning vid bedömning. Lärarna ifrågasätter sig själva och frågar sig om de har erbjudit en möjlighet för alla elever att faktiskt nå sitt högsta betyg, och visa sina förmågor.

Det är ju att sätta betyg. Det är ju det ständiga, det är någonting som konstant hänger över en. Har jag tillräckligt med underlag, har jag koll på de olika kunskapskraven, har jag liksom verkligen lärt känna den här elevens förmågor. [...] Sen med erfarenhet så har man ju förstått: vad är en väldigt duktig elev. Man kan ganska snabbt idag se att de här var bra, men det var inte där som topp. Med det är en utmaning att kunna känna att man sätter rätt betyg (L3).

4.2.3 Sociala kompetenser

Utmaningarna som lyfts fram inom de sociala kompetenserna är elevrelation och

engagemang, vilket kan utläsas som en länk mellan didaktiska och sociala kompetenser. Jag får den uppfattningen att elevrelationen och engagemanget hänger samman, tillsammans skapar de ett bättre lärande. Ett bättre lärande skapas vid det tillfället genom att läraren och eleven med hjälp av respekt och förtroende kan samarbeta med varandra. Utmaningen handlar då om förmågan att upprätthålla en professionell relation med eleverna och att bibehålla elevernas engagemang för ämnet.

Det svåraste är ju att faktiskt få med sig elever som inte vill. Det är där den största utmaningen ligger, att kunna ämnet de ser jag väl inte som ett problem. Det är just de här att om man nu skulle misslyckas med förtroendekapitalet, om man hamnar på fel fot, så att säga med en grupp, det är ju de trenderna som är svårast, dels för att de ska få förtroende för mig men också för att de ska tycka att ämnet är intressant. Så där finns det en utmaning och det tror jag hos alla lärare (L1).

4.2.4 Summering

Således är lärarnas utmaningar att hålla sig uppdaterad, fostra demokratiska medborgare, tidsaspekten, bedömning samt elevrelationen och engagemang. Vissa utmaningar såsom bristande trygghet i lärarrollen är tydligare som nyutbildad lärare, medan andra utmaningar såsom tidsaspekten och betyg kan vara under hela yrket. En viktig del är att arbeta och reflektera över utmaningarna, eftersom det är på så vis en utveckling sker.

5. Avslutande diskussion

Samhällskunskapsämnet är ett komplext ämne. Å ena sidan omfattas ett flertal olika

discipliner, vilket medför en stor bredd, å andra sidan är ämnet ständigt i förändring. Eftersom samhällskunskapsämnet är komplext behöver läraren flera kompetenser för att kunna utöva sitt arbete. I uppsatsen uppmärksammas tre typer av kompetenser, ämneskompetenser, didaktiska kompetenser och sociala kompetenser.

Professionen betonar lärarens ämneskompetenser i yrket. Det är kunskapen inom ett fält eller område som utgör professionen, i detta fall är det professionen inom samhällskunskapsämnet. Lärarens ämneskompetenser i samhällskunskap medför en lärorik undervisning. Utan

ämneskompetenser kan inte lärandet utvecklas, inte heller kan en diskussion i klassrummet föras. Läraren behöver goda ämneskompetenser för att kunna fortsätta vara professionell och en självklar ledare i klassrummet. Samtliga intervjupersoner uppmärksammar

samhällskunskapsämnets breda disciplin och ständiga förändring. Dessa faktorer medför en konstant uppdatering kring samhällsfrågor och förhållanden, vilket vissa verksamma lärare menar kan vara utmanande vid särskilda tillfällen. Däremot ingår utmaningen i att vara en professionell samhällskunskapslärare. Vernersson framhäver också samhällskunskapsämnets komplexitet och menar att läraren behöver strukturera undervisningen för eleverna. Med hjälp av struktur kan eleverna tydligare förstå det olika verksamheter som formar samhället. Utöver struktur menar lärarna att de behöver flexibilitet i ämnet och klassrummet.

Ett av samhällskunskapsämnets centrala innehåll är demokratiuppdraget. Demokratiuppdraget förekom ofta under intervjuerna, men framfördes på olika vis. Det skilda synsätten gällande demokrati i undervisningen visar att lärarna lägger olika mycket vikt vid begreppet, vilket kan bero på lärarnas skilda bakgrund. Bronäs och Johnsson visar att demokratiuppgiften medför dubbla budskap, å ena sidan ska demokratiska medborgare fostras, å andra sidan ska ett kritiskt förhållningssätt formas. Det dubbla budskapet diskuteras enbart av den yngsta intervjupersonen, som menar att budskapet i vissa fall kan vara svårt att fullfölja. Lärarens ämneskompetenser medför en lärorik undervisning, medan lärarens didaktiska kompetenser bringar en större förståelse mellan eleverna och ämnets innehåll, metod samt syfte. Både professionalismen och mitt empiri visar att de didaktiska kompetenserna är det viktigaste kompetenserna för läraren. Professionalismen framhäver att didaktiken tar längst tid att planera och utföra, vilket de intervjuade personerna instämmer i. De intervjuade framhäver också att det är de didaktiska kompetenserna som är mest utmanande i yrket. Arfwedsson och

Arfwedsson lyfter fram att didaktiken kräver erfarenhet och en trygghet som lärare, därför är didaktiken mest utmanande.

Med hjälp av de didaktiska kompetenserna kan läraren skapa en röd tråd mellan eleverna och lärandet. Didaktiken medför en möjlighet att anpassa undervisningen till varje klass och elev, vilket min empiri lyfter fram som en betydelsefull del av elevernas engagemang i ämnet. Professionalismen lyfter fram flexibilitet gällande de didaktiska kompetenserna. För att på bästa sätt kunna tillämpa undervisningen till eleverna och klassen krävs utöver erfarenhet och trygghet en förmåga att kunna reflektera över de didaktiska valen och elevernas intresse samt verklighet. Flexibiliteten omvandlas då till reflektion.

Stora delar av samhällsdidaktisk forskning fokuserar på deliberativa samtal, vilket inte berörs i min empiri. Englund lyfter fram deliberativa samtal som ett av det viktigaste elementen i klassrummet. Jag anar att begreppet deliberativa samtal kan ses som ett finare ordval för vad samhällskunskapslärarna redan utför och därför lyfts det inte fram under intervjuerna. Det vill säga att deliberativa samtal sker i klassrummet, men namnges inte.

Lärarens didaktiska kompetenser bringar en större förståelse mellan eleverna och ämnets innehåll, metod samt syfte, medan sociala kompetenser skapar en vilja att närvara och lära. Det flesta forskare och även min empiri lyfter tydligt fram elevrelationens betydelse i skolansvärld. Elevrelationen bör grunda sig på respekt, ömsesidig förtroende och tillit. Aspelin betonar att elevrelationen skapar en bättre miljö för eleverna att lära. En god relation underlättar lärarens roll i klassrummet och samtidigt elevens trygghet med läraren. Det är även viktigt att elevrelationen förblir professionell. Elevrelationen framhålls som en förutsättning för fortsatt lärande, därför menar lärarna att det är elevrelationen som är utmaningen inom den sociala kompetensen. Det är inte alla elever som är intresserade av en relation med sin lärare, vilket kan skapa en utmaning.

Med hjälp av lärarprofessionen, tidigare forskning och min empiri har jag sammanfattat och delat upp dessa tre kompetenser. Syftet med uppdelningen har varit att möjliggöra en analys kring varje enskild kompetens. Eftersom jag under studiens gång ständigt skiljt på dessa tre kompetenser, kan det tolkas som att kompetenserna är självständiga. Så är inte fallet. Dessa tre kompetenser fungerar inte utan varandra. En lärare måste ha förmågan att kunna växla alla de ovanstående kompetenserna för elevernas bästa möjliga lärande. Kompetenserna skapar alltså tillsammans en trivsammare miljö och lärande för eleverna.

6. Slutsats

Våra föreställningar om vad eleverna ska kunna eller inte kunna, hur ett klassrum ska se ut och inte se ut, samt hur en lärare ska bete sig eller inte bete sig, varierar mellan tid och rum. Dagens föreställningar om vad eleverna bör kunna i samhällskunskapsämnet, lutar sig allt oftare åt demokratiskt sinnade, självständiga och kritiskt tänkande medborgare. För att kunna uppfylla detta och andra centrala innehåll behöver lärarna flera kompetenser. Studien visar på tre varianter av kompetenser för samhällskunskapslärare, ämnes-, didaktiska och sociala kompetenser. För att sedan kunna praktisera de ovanstående kompetenserna behöver lärarna ytterligare ett flertal förmågor, vilka medföljer i respektive kompetens, bland annat förmågan att leda, planera och skapa relation. Alla dessa kompetenser knyter an till varandra och behövs därför lika mycket, däremot på varierande vis. Kompetenserna förfaller dock inte självfallet för samhällskunskapslärarna, utan det finns även utmaningar gällande varje enskild kompetens. Utmaningarna kan exempelvis vara att hålla sig uppdaterad, skapa en röd tråd mellan elever och ämnet samt att engagera eleverna till fortsatt lärande. Förekomsten av lärarnas omfattande kompetensernas är för att öka elevernas lärande och förståelse för samhällsfrågor och förhållanden. Kompetenserna kräver erfarenheter, reflektion och engagemang, för att på bästa sätt kunna handleda eleverna.

Referenser

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Almgren, Ellen (2006). Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i

skolan. Uppsala universitet.

Alvehus, Johan (2013), Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok, 1.uppl., Liber, Stockholm.

Arfwedson, Gerd B. & Arfwedson, Gerhard (2002). Didaktik för lärare: en bok om lärares

yrke i teori och praktik. 2., omarb. uppl. Stockholm: HLS förl.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. 1. uppl. Malmö: Gleerup Bronäs (2003). Demokratins ansikte - vilken bild av demokrati visas i

samhällskunskapsböckerna för gymnasiet? B. Jonsson &K. Roth (red), Demokrati och lärande (s. 177-201). Lund. Studentlitteratur.

Bronäs, Agneta (2000). Demokratins ansikte: en jämförande studie av demokratibilder i tyska

och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Stockholm Universitet.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2013). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk

och yrkesetik. 3., rev. Uppdaterade uppl. Stockholm: Liber

Dahlkwist, Matts (2012). Uppdrag lärarledarskap: ledarskap, relationer och grupprocesser. 1. uppl. Stockholm: Liber

Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos

Ekholm, Mats & Scherp, Hans-Åke (red.) (2014). Det goda lärandets grunder. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Englund (2003). Skolan och demokratin - på väg mot en skola för deliberativa samtal? B.Jonsson &K. Roth (red.), Demokrati och lärande (s. 49-73). Lund. Studentlitteratur. Grönlund, Agneta (2010). Redskap för lärande? Återkoppling i samhällskunskap på

gymnasiet. Karlstad Universitet.

Harlin, Eva-Marie (2013). Lärares reflektion och professionella utveckling - Med video som

verktyg. Linköping Universitet.

Hyltegren, Gunnar & Lindqvist, Stellan (2010). Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk

praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lindmark, Tornbjörn (2013).Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner. Umeå Universitet Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera

och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur

Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) (2003). Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap

och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Jonasson Ring, Emmy (2015).Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle.

Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar. Karlstad Universitet.

Johnsson Harrie, Anna & Albin Larsson, Hans (2012). Samhällsdidaktik – sju aspekter på

samhällsundervisning i skola och lärarutbildning. Linköping Universitet.

Sandahl, Johan (2011). Att ta sig an världen. Karlstad Universitet Skolverket. (2011). Kursplan. Samhällskunskap.

Skolverket. (2013). Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning. Stockholm

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur

Vernersson, Folke (1999). Undervisa om samhället: didaktiska modeller och

läraruppfattningar. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2006). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är Bafrin Abbas, 23 år gammal. Jag studerar vid Örebro Universitet till

ämneslärare i samhällskunskap och historia. Jag läser nu min sista termin i samhällskunskap och ska börja skriva en avancerad självständig uppsats.

Syftet med min studie är att undersöka de kompetenser en samhällskunskapslärare behöver i sitt arbete.

Metoden jag önskar för denna studie är intervjuer, därför hoppas jag på Din hjälp med att identifiera en samhällskunskapslärare som kan tänka sig ställa upp på en timmes intervju. Intervjun skulle i sådant fall äga rum någon gång början av december.

Tack på förhand! Bafrin Abbas

Bilaga 2

Intervjuteman

Etiska aspekter

Jag vill gärna spela in intervjun och jag kommer sedan att skriva ned det som sägs, men i utskriften kommer du och skolan att anonymiseras. Låter det bra?

• Du är helt anonym • Intervjun är helt frivillig

• Du kan när som helst välja att inte svara på mina frågor, utan en motivering.

Allmänt

• Kön? • Ålder? • År i yrket? • År i denna skola?

• Vilka ämnen är du utbildad i? Är det samma ämnen som du undervisar i?

Intervjuteman

1. Beskriv din roll som samhällskunskapslärare och vilka kompetenser du tycker behövs.

– Ämneskompetenser

* Jämfört med andra ämnen, är det några ämneskunskaper som du ser som annorlunda, viktigare/mindre viktiga i samhällskunskapen?

* Tycker du att du har tillräckligt med ämneskunskaper?

* Händer det att du känner att du inte har tillräckligt med ämneskunskaper? Vad gör du i sådana fall?

* Samhällskunskapsämnet brukar ju ibland ges ett särskilt ansvar för

”demokratiuppdraget”, hur tänker du där, finns det någon särskild kompetens som behövs som lärare för att kunna arbeta med detta på ett bra sätt?

- Didaktiska kompetenser:

* Vad tänker du att du behöver kunna och göra för att få till en bra undervisning? *Hur tänker du när det gäller att välja vad du ska undervisa om?

* Vad ser du som bra undervisningsformer i samhällskunskap? Varför ser du dessa som användbara?

* Jämfört med undervisning i andra ämnen, finns det något som du ser som speciellt

för samhällskunskapsämnet?

- Sociala kompetenser:

* Hur tänker du kring relationen med eleverna?

* Är det något särskilt som krävs för att få eleverna engagerade i samhällskunskapsämnet?

* Finns det något som du ser som särskilt svårt, eller lätt, i relationen med eleverna,

när det gäller just samhällskunskapsämnet?

2. Om du tänker tillbaka på din första tid som nyutbildad lärare, vad känner du att du utvecklat mest i din kompetens sedan dess?

- Om du skulle kunnat ge dig själv som nyutbildad råd, eller om du skulle ge mig

råd, vad skulle du då lyfta fram?

3. Vad känns mest utmanande i ditt arbete som samhällskunskapslärare idag? - Har du samma utmaningar/svårigheter idag?

4. Är det något du vill uppmärksamma som vi inte har diskuterat än?