Många fb-grupper är tillfälliga initiativ som aldrig får någon påtaglig lö- pande aktivitet. För att bedöma hur aktiva de idrottsklubbrelaterade fb- grupperna typiskt sett är har vi utgått från 166 stycken som vi identifierat efter att ha sökt dels på ortsnamn (till exempel Kalmar, Nässjö, Växjö, Trel- leborg) och letat efter idrottsanknutna grupper, dels på typ av klubb (atlet- klubb, motorklubb, klätterklubb). De 166 har därför vanligen koppling till lokalföreningar snarare än till riks- eller distriktsnivå, eller till idrotter rent generellt. 48 av dessa grupper anger en e-post som kontaktadress och 94 (drygt hälften) har angivit en hemsida. Det är inte ovanligt att flera grupper har koppling till en och samma klubb.
Kriteriet för att en grupp skall anses vara aktiv har vi satt till att deras logg skall ha ett inlägg under den senaste månaden (30 dagar). Stängda gruppers aktivitet kan inte bedömas.
Endast knappt 4% av de 166 grupperna har mer än 200 medlemmar, se Tabell 20. Som väntat är alltså snittstorleken mindre än vid sökningen på grupper inom Sport & fritid, utan fokus på lokalklubbar. Där hade 14% mer än 200 medlemmar. En av de påträffade grupperna är av helt annan storlek, Skellefteå AIKs grupp för elitseriehockeylaget, med 3 976 medlem- mar). Den näst största gruppen har 639 medlemmar. 2/3 av grupperna har 50 medlemmar eller färre.
Tabell 20. fb-gruppernas storlek.
Antal medlemmar Andel
<= 10 14% 11–25 19% 26–50 31% 51–100 20% 101–200 11% >= 201 4%
18% av grupperna är stängda. De är typiskt sett mindre än de öppna. Den genomsnittliga storleken för de stängda grupperna är 27 medlemmar. Av de öppna grupperna är 37% aktiva. Bland de inaktiva finns både sådana som är ”döda”, dvs att det helt saknas aktivitet under lång tid, och sådana som har sporadisk aktivitet, men ingen under den senaste månaden. De in- aktiva grupperna har i genomsnitt 50 medlemmar. 30% av dem har max 20 medlemmar, 10% av dem har över 100 medlemmar och den största inaktiva gruppen har 385. Att ha många medlemmar garanterar alltså inte någon aktivitetsnivå. De aktiva grupperna har i genomsnitt 113 medlemmar. Att grupperna klassats som aktiva här behöver inte innebära att de har nå- gon livlig diskussion. Totalt har de 34 grupperna 194 inlägg senaste måna- den, dvs i snitt drygt ett i veckan per grupp. Möjligheten att kommentera
andras inlägg används inte heller flitigt. Endast i snitt var femte inlägg kom- menteras. Av de aktiva grupperna har en tredjedel endast ett inlägg de se- naste 30 dagarna och bara drygt hälften har fler än två inlägg. 20% har fler än fem inlägg. Det är inte nödvändigtvis så att fler medlemmar innebär mer aktivitet, men alla fyra grupper som har över tio inlägg under perioden har fler än 100 medlemmar och rör publika lagsporter. Att notera är dock att i två av dessa fyra grupper står en företrädare för klubben för hälften eller mer – fb-gruppen används då i stor utsträckning som kanal för sändning till klubbens fans. I en av grupperna är inläggen en blandning av fankommen- tarer och inlägg som rör själva verksamheten – som frågor om träningspass. Två av grupperna verkar också försöka använda andra sociala media och anger en twitter-adress, och en anger även en YouTube-adress.
Användning av Evenemang är en annan form av aktivitet. 38 av de öppna grupperna (28%) har använt det någon gång, men bara hälften av dem har gjort om försöket. Av de åtta grupper som registrerat mer än fem evene- mang verkar utnyttjandet skilja sig. En klätterklubb, som fortfarande har en aktiv grupp med många hundra medlemmar, använde evenemang för att utlysa aktiviteter för ett par år sedan och hade hög svarsfrekvens, men har inte använt funktionen sedan 2008. En simklubb använder evenemang för att upplysa om tävlingar, men utnyttjar inte anmälningsfunktionen. Och en studentkårs idrottsförening använder funktionen exempelvis till kallelse och anmälan till fotbollsaktiviteten varje vecka. Det är också den enda idrotts- klubb vi hittat som använder fb som huvudalternativ för organisering av verksamheten. Det är möjligen överraskande att så få klubbar använder en anmälningsfunktionalitet som ter sig så smidig som Evenemang, med tydliga koordinerande representationer i form av porträtt sorterade efter an- mälningsstatus och tydliga knappar för anmälningsval. En rimlig förklaring är att klubbarna redan har etablerat andra kanaler och normer och hand- lingssätt som stöder användningen av dessa. Kommunikationsstrukturer som stöder användningen av fks anmälningsfunktion har i de undersökta grupperna bara utvecklats i ett fåtal fall, och i fallet med klätterklubben avvecklats igen.
Denna genomgång stärker alltså bilden av att den typiska fb-gruppen inte överlever länge eller bara får en mycket låg aktivitet. Endast 17 grupper (12% av de öppna grupperna) hade minst fyra inlägg under månaden, dvs i snitt ett i veckan. Det var ovanligt att grupperna regelmässigt utnyttjade funktionalitet som kommentarsfunktion eller evenemangsanmälan. Aktivi- teten i de slutna grupperna har vi inga uppgifter om, men med tanke på den låga aktiviteten i de öppna grupperna är det knappast troligt att den gene- rellt är mycket hög. Men fb-grupper är lätta att starta och kräver mycket liten insats av medlemmarna. Det är därför kanske mer väsentligt att se till dem som uppnått någon aktivitet än till dem som inte har det. I det här urvalet fanns det exempel på klubbar där fb-gruppen verkar vara till någon nytta. Och eftersom det typiskt sett finns många fler gruppmedlemmar än de som deltar i diskussioner är fb-gruppen för den typiska gruppmedlemmen
antagligen mer av passiv kontaktyta, informationskälla och markering av tillhörighet eller intresse än ett forum för aktivt meningsutbyte.
I genomgången ovan har vi diskuterat grupperna som separata enheter. Men att vem som helst kan starta en grupp om vad som helst innebär att det kan uppstå kluster av besläktade grupper. Vi övergår nu till att studera ett sådant kluster.