5 AKTUELL STUDIE
5.1 Objektbeskrivning
5.1.3 Byggnader och dess egenskaper
5.1.3.1. Villa Kompakt
En enplansvilla med 4 sovrum och anpassat för 5 boende. Längden på villan är 19m och bredden är 9m. Grundidén bakom byggnaden är att få en kompakt enplansvilla med bra förutsättningar för energiförbrukning samt stort tak mot söder att placera solceller på. De flesta sovrummen är placerade mot norr för att behålla dem så svala som möjligt. Kök, vardagsrum och matsal är placerade centralt med ett stort fönsterparti söderläge för att kapa bra förutsättningar för solens instrålningsvärme. På taket får det plats 47 stycken
solcellspaneler av sorten som beskrivs under avsnitt 3.7. Planlösningen för Villa Kompakt visas i Figur 14.
Figur 14 Skiss på Villa Kompakt.
5.1.3.2.
Villa Estetisk
Villa Estetisk är utformat med en stor hall med nära tillgång till kök och bad och tvättstuga. Köket är i placerat med närhet till matsal med möjlighet att ta sig ut till uteplatsen och trädgården som vetter mot söder. Tre av sovrummen är placerade mot norr och ett mot öst för att hålla dem svala under sommartid se Figur 15. Vardagsrummet och matsalen har stora glaspartier mot söder som kommer bidra till uppvärmningen av villan. På taket finns det plats för 64 solcellspaneler som kommer bidra med el till villan.
Figur 15 Skiss på Villa Estetisk.
5.1.3.3.
Parhus Kompakt
Parhus Kompakt är av en kompakt rektangulär karaktär, där fokus har legat på att centrera kök och badrum för att underlätta rördragning. Parhusets längd är ca 26m och bredd ca 8m och är utformat för 4 boende. På taket får det plats 24st solceller per bostad och 48 på hela byggnaden. I Figur 16 och Figur 17 redovisas planlösningen för Parhus Kompakt.
Figur 16 Skiss på Parhus Kompakt, markplan.
Figur 17 Skiss på Parhus Estetisk, plan 1 trappa.
5.1.3.4.
Parhus Estetisk
Parhus Estetisk är planerat för fyra personer där ett tillgänglighetsanpassat sovrum är placerat på markplan. I parhuset delar två grannar på ett teknikrum för den utrustning som behövs för att förse byggnaden med el, vatten och ventilation. Köket är placerat i närheten av hallen och har en stor anslutning till de övriga sällskapsutrymmen som är placerade på samma våningsplan se Figur 18. På det andra bostadsplanet är två sovrum planerade och ett litet vardagsrum med tillgång till en balkong se Figur 19. På taket finns det plats för 39 solceller.
Figur 19 Skiss på Parhus Estetisk, plan 1 trappa.
5.1.3.5.
Radhus Kompakt
Radhus Kompakt är en radhuslänga bestående av 6 bostäder. Bostäderna är anpassade för 4 boende där kök och WC är planerade intill bostaden bredvid. Radhuslängans längd är 56,5m och bredd ca 11m. Radhuset är av kompakt karaktär och får plats med 18 solceller per bostad på taket, det vill säga totalt 108 solceller. I Figur 20 och Figur 21 redovisas planlösningen av Radhus Kompakt.
Figur 20 Skiss av Radhus Kompakt, markplan.
Figur 21 Skiss av Radhus Kompakt, plan 1 trappa.
5.1.3.6.
Radhus Estetisk
Radhus Estetisk har planerats för att ha en stor takarea mot söder för att öka ytan för
solceller. På det första våningsplanet är kök, vardagsrum, badrum med tvättmöjligheter samt ett utav bostadens sovrum placerat se Figur 22. På ovanvåningen är två mindre sovrum placerade och med en liten wc samt ett förråd. Ett litet vardagsrum är planerat på samma våningsplan med tillgång till balkong mot söder och öppet ner till vardagsrummet på markplan se Figur 23. På taket för varje bostad finns det plats för 37 solcellspaneler riktade mot söder.
Figur 22 Skiss av Radhus Estetisk, markplan.
5.1.3.7.
Bystuga
Bystugan har en längd på 12 meter och bredd 10 meter. Den innehåller en samlingslokal till diverse fester och evenemang. Ett kök och badrum samt ett sovrum som ska finnas
tillgängligt att boka när släkt och vänner hälsar på. Förutom detta kommer det finnas ett bytesrum där boende i planområdet kan byta möbler och diverse småsaker som böcker, skor och leksaker. Grundtanken med bytesrummet är att återanvändning, det som vissa inte vill använda längre kanske andra har nytta av. Från lokalen finns det en glasdörr ut till en gemensam uteplats med grillmöjligheter. Figur 24 visar planlösningen för bystugan.
Figur 24 Planlösning för bystugan.
5.2
Beräkningar
Energiberäkningar av studieobjekten och miljöbyggnads indikatorer ska beräknas för
samtliga byggnader men detta beräknas med hjälp av den tidigare nämnd Excel beräkningsfil i avsnitt 2.4 och hittas i bilaga 1. Nedan redovisas beräkningsgången för Villa Kompakt, där processen är densamma för samtliga byggnader. Resterande beräkningar genomförs i Excel beräkningsfil och redovisas i resultatet under rubrik 5.1
5.2.1
Excel Beräkningsfil
Nedan läggs all information fram om vilka förutsättningar och antaganden som finns för att kunna genomföra beräkningar i beräkningsfilen i Excel. Värden från tabeller och antagna värden presenteras med referenser.
Tabell 6 Antal dagar med olika väder för månaderna hämtat från SMHI.
I Tabell 6redovisas data som har hämtats från SMHI med hur många dagar det är i
genomsnitt i Kristianstad med samma latitud som Glimåkra med olika typer av väder. Dessa varierar för olika år, i tabellen redovisar enbart medelvärdet för månaderna.
Tabell 7 Solstrålning för olika väder, månader och väderstreck.
I Tabell 7 redovisas månadernas solstrålning för en yta som är riktad mot olika väderstreck. Värdena i tabellen är för Helsingborg men är gällande för Glimåkra då de ligger på samma latitud 56 grader Norr. Denna data är hämtade från Höglund, I., Girdo, V., & Troedsson, C. (1985) studie.
Tabell 8 Medelvärdes ute temperaturer för de olika månaderna.
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
Klar 2,1 2,5 4,3 5,6 7,8 7 5,9 5 4,6 2,7 1,3 1,3 Halvklar 7,4 7,5 11,9 12,2 14,8 14,7 15,9 16,6 14,2 11,1 7,4 6,8 Mulet 21,5 18 14,8 12,2 8,4 8,3 9,2 9,4 11,2 17,2 21,3 22,9 TOTALT 31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31 VÄDER [dagar] SOLSTRÅLING [Wh/m²] dag
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC SÖDER Klar 2888 4230 4815 4476 3927 3627 3726 4179 4680 4532 3383 2371 Halvklar 1788 2731 3307 3375 3245 3160 3181 3293 3346 3002 2127 1455 Mulet 440 754 1068 1336 1515 1603 1565 1417 1185 886 545 348 SO & SV Klar 2014 3099 4007 4493 4508 4387 4425 4510 4226 3437 2374 1649 Halvklar 1275 2059 2814 3364 3574 3600 3583 3470 3058 2346 1531 1032 Mulet 342 627 975 1334 1578 1687 1642 1451 1131 762 433 268 ÖST & VÄST Klar 592 1365 2407 3509 4288 4657 4495 3908 2875 1716 802 405 Halvklar 439 1024 1840 2746 3411 3732 3595 3075 2225 1310 603 304 Mulet 184 431 792 1218 1548 1713 1645 1378 974 566 257 130 NO & NV Klar 166 401 953 1895 2829 3388 3149 2358 1326 559 225 123 Halvklar 189 452 967 1762 2511 2942 2760 2127 1289 619 262 138 Mulet 137 323 627 1033 1379 1564 1488 1199 798 436 192 99 NORR Klar 165 356 630 994 1611 2176 1923 1265 775 461 224 122 Halvklar 188 424 773 1221 1775 2206 2017 1470 958 560 261 138 Mulet 137 318 591 931 1240 1425 1348 1074 735 425 192 99 UTOMHUSTEMPERATUR [°C]
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
I Tabell 8 visas de olika medelvärdesutetemperaturerna för olika månader som är hämtade från SMHIs webbplats (u.d.) för Karlshamn vilket är det närmaste mätområdet från
Glimåkra.
5.2.1.2.
Mått och värden
Alla areor som finns i Bilaga 1 är uppmätt i Revit från modellerna av de sex byggnaderna. Ventilationsflöden som används vid beräkning är hämtade från Håkan Engberg (2012). I Tabell 9presenteras de U-värden som används vid beräkning och vart dessa kommer ifrån. Dessa värden är typiska för ett passivhus, då kravet för ett U-värde för fönster är maximalt 0,8W/m²K men i detta arbete kompenseras köldbryggorna vid fönster med ett högre U-värde 0,85W/m²K.
Tabell 9 U-värden och vart de är hämtade från.
BYGGNADSDEL U-VÄRDE W/m²K KÄLLA
U-grund 0,122 Sundolitt. (u.d.).
Väggar 0,1 U. Janson. (2010)
Tak 0,08 U. Janson. (2010)
Dörrar 0,8 U. Janson. (2010)
Fönster 0,85 U. Janson. (2010)
I Tabell 10sammanställs olika värmekällor och hur mycket av värmen som är passivvärme. Då de boende inte beräknas vara i bostaden dygnet runt kommer varaktighetstiden för personvärme att regleras efter hur många timmar på ett dygn som de i genomsnitt vistas i bostaden. Enligt Sveby (2009) vistas de boende i bostaden i genomsnitt 14 timmar om dygnet.
Tabell 10 Sammanställning av värmekällor. Data från Sveby (2009-04-14).
PERSONER 80 W/pers
Hushållsel (Apparater &
belysning inomhus) Energi (årsschablon) 30 kWh/m
2
Internvärme 70 %
Tappvarmvatten Energi (årsschablon) 25 kWh/m2
5.2.2
Energiförbrukning
I följande avsnitt redovisas stegvis energiberäkningen för Villa Kompakt. Beräkningarna tar hänsyn till olika förutsättningar utomhus för olika månader då detta ger ett tydligare resultat av hur mycket energi som behövs för att skapa en trivsam inomhusmiljö för varje månad. För att beräkna transmissionsförlusterna har Ekvation 1 använts och där beräknas först u- värdet för en viss byggnadsdel med den totala arean för samma del se Tabell 11, där summorna sedan adderas ihop.
Tabell 11 Transmissionsförluster för Villa Kompakt.
0,122▪128 + 0,1▪150 + 0,08▪153 + 0,8▪4,2 + 0,85▪29,7 + 0,122▪56,1 = 78,3 𝑊𝑊/°𝐶𝐶 (Ekvation 1) Då byggnaderna är planerade med passivhusteknik har punktköldbryggor försummats i denna beräkning och köldbryggor vid fönster och dörrar har köldbryggorna kompenserats för i U-värdet.
Ventilationskraven för de olika rummen har hämtats från Minimikrav för luftväxling av Håkan Engberg (2012) och jämförts med Boverkets minimikrav som även står redovisat i Miljöbyggnad Sweden Green Building Council (2017). Dessa står mer beskrivet i avsnittet 4.2.3.6 Ventilation. De olika kraven för rummen har summerats ihop och sorterats beroende på ifall rummet kräver tilluft eller frånlluft se Tabell 12. Summorna jämförs och det värde som är störst blir dimensionerande medans det andra värdet anpassas sedan därefter. Det totala luftflödet inom byggnaden får dock inte underskrida 35l/s m2 enligt kraven nämnda
ovan därför har valet gjorts att beräkna med minst 0,4l/s m2. Genom att använda
minimigränsen på 0,4l/s m² så bidrar det till en mer hållbar byggnad, då
säkerhetsmarginalen bidrar till mindre behov av underhåll under förvlatningsskedet samt övriga oplanerade faktorer som kan minska luftflödet.
U-värde Area Summa [W/m²·°C [m²] [W/°C] Grund 0,122 128,0 15,6 Väggar 0,1 150,0 15,0 Tak 0,08 153,0 12,2 Dörrar 0,8 4,2 3,4 Fönster 0,85 29,7 25,2 TOTALT 464,9 71,4
U-värde omkrets Summa [W/m²·°C [m] [W/°C]
Platta på mark 0,122 56,1 6,8
TOTALT 6,8
KÖLDBRYGGOR
Tabell 12 Ventilationskraven för de olika rummen i Villa Kompakt.
Då kravet står skrivet i sekund blir luftflödet därefter, detta innebär att det görs om till m³/s för att kunna stoppas in i Ekvation 2. Denciteten för luft beräknas som 1,2kg/m³ och luftens specifika värmekapacitet beräknas som 1010J/kgK.
0,05 · 1,2 · 1010 = 59,8 𝑊𝑊 (Ekvation 2)
För oavsiktlig ventilation för ett passivhus beräknas 5% av minimikravet på 0,3l/s m² vid test på 50Pa enligt Sweden Green Building Council(2017). För att kunna addera värmeförlusterna i byggnaden behöver även denna beräknas, detta i görs Ekvation 3.
0,01 · 1,2 · 1010= 8,45 W (Ekvation 3)
I samband med att de totala värmeförlusterna summeras se Tabell 13, beräknas även värmeväxlarens effektgrad in i värdet för ventilationen detta görs i Ekvation 4. Tabell 13 Specifikvärmeförlust för Villa Kompakt.
Krav Krav Area Krav Pers. Summa [l/s] [l/s.m²] [m²] [l/s.p] [st] l/s Hall 0,4 15,1 5,3 Matsal 0,4 10,0 3,5 Sovrum 15,9 4,0 2,0 8,0 Sovrum 10,0 4,0 1,0 4,0 Sovrum 10,0 4,0 1,0 4,0 Sovrum 13,6 4,0 1,0 4,0 Vardagsrum 0,4 14,3 5,0 TOTALT 88,9 33,8 Bad/Tvätt 15,0 7,2 15,0 Förråd 0,4 5,9 2,1 Kök 10,0 18,3 10,0 Teknik 0,4 1,4 0,5 Wc 10,0 1,7 10,0 TOTAL 34,5 37,6 FRÅNLUFT TILLUFT
Ventilationskrav på rum
η [W/°C] Transmissionsförluster 78,3 Ventilationsförlusetr 0,75 59,8SPECIFIK VÄRMEFÖRLUST
78,3 + 59,8 · (1 − 0,75) + 8,45 = 101,7 𝑊𝑊 (Ekvation 4)
2888 · ((1 · 5 + 1,5 · 1) · 0,4 = 7,7𝑘𝑘𝑊𝑊ℎ (Ekvation 5)
För att beräkna solvärmen genom fönster beroende på väder används Ekvation 5 där
solinstrålningen för väderstrecket beroende på vädret multipliceras med totala glasarean för väderstrecket och skuggningsfaktorn (F1-värdet). F1- värdet kan variera något då solen
befinner sig i olika vinklar under sommar och vinterhalvåret. På grund av en markant takfot och grönska i området används ett annat värde på skuggningsfaktorn för maj till september. Beräkningen fortsätter sedan till olika väder och olika väderstreck som sedan summeras för de olika vädertyperna. Där följande värden har tagits fram för Villa Kompakt Tabell 15. Tabell 14 Solvärmen genom fönstren för Villa Kompakt.
Den värme som beräknas som gratis är hushållsel exemplelvis belysning och vitvaror, personvärme, avloppsvatten och solvärmen genom glasade areor. I Tabell 15 redovisas den passiva värmen inom bostaden för Villa Kompakt alltså exklusive solvärmen som är beroende på väder och månad och är redovisad i Tabell 14.
Tabell 15 Passivvärme Villa Kompakt
SOLVÄRME [kWh] dag
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
SÖDER Klar 7,7 11,2 12,8 11,9 10,1 9,3 9,6 10,8 12,1 12,0 9,0 6,3 Halvklar 4,7 7,2 8,8 9,0 8,4 8,1 8,2 8,5 8,6 8,0 5,6 3,9 Mulet 1,2 2,0 2,8 3,5 3,9 4,1 4,0 3,7 3,1 2,4 1,4 0,9 ÖST & VÄST Klar 1,9 4,4 7,8 11,4 14,0 15,2 14,6 12,7 9,4 5,6 2,6 1,3 Halvklar 1,4 3,3 6,0 8,9 11,1 12,2 11,7 10,0 7,2 4,3 2,0 1,0 Mulet 0,6 1,4 2,6 4,0 5,0 5,6 5,4 4,5 3,2 1,8 0,8 0,4 NORR Klar 0,5 1,1 2,0 3,1 5,1 6,8 6,0 4,0 2,4 1,4 0,7 0,4 Halvklar 0,6 1,3 2,4 3,8 5,6 6,9 6,3 4,6 3,0 1,8 0,8 0,4 Mulet 0,4 1,0 1,9 2,9 3,9 4,5 4,2 3,4 2,3 1,3 0,6 0,3 TOTALT Klar 10,1 16,8 22,6 26,4 29,1 31,4 30,3 27,5 23,9 19,1 12,3 8,0 Halvklar 6,8 11,9 17,2 21,7 25,1 27,2 26,2 23,1 18,9 14,0 8,4 5,3 Mulet 2,2 4,4 7,3 10,4 12,8 14,2 13,6 11,5 8,5 5,5 2,9 1,7 TOTALT 19,1 33,1 47,1 58,6 67,0 72,8 70,2 62,1 51,3 38,6 23,6 14,9
Energi Energi Pers. Area InternvärmSumma
[kWh/m²] [W.p] [st] [m²] [W] Personer 80 5 0,58 232,0 Hushållsel 2,5 123,4 0,7 24,7 Varmvatten 2,1 123,4 0,2 5,9 TOTALT 262,5
PASSIVVÄRME
7,7∗1000
24 + 232 + 24,7 + 5,9 = 𝑊𝑊 (Ekvation 6)
En klar dag i januari beräknas gratis passivvärmen enligt Ekvation 6 och används sedan i Ekvation 7 för att kunna beräkna gränsteperaturen. 21°C är den önskvärda temperaturen inomhus under en vinterdag enligt Sweden Green Building Council som uppfyller en låg PPD vilket är kravet för att uppnå certifieringen Miljöbyggnad Guld.
21 −583,4101,7= 14,3 °C (Ekvation 7)
I Tabell 16 redovisas en sammanställning av de olika gränsteperaturerna för de olika månaderna för olika väder.
Tabell 16 Gränstemperaturer
Gradtimmarna för Villa Kompakt en klar dag i januari beräknas enligt Ekvation 8. Där värdet för utomhustemperaturen är hämtad från Tabell 8 under förutsättningar för Glimåkra
(14,3 − −0,9) · 24 = 364 °Ch (Ekvation 8)
I Tabell 17 från excel- filen visas gradtimmarna för de olika månaderna. Tabell 17 Gradtimmar för Villa Kompakt
101,7 · 262,5 = 37 𝑘𝑘𝑊𝑊ℎ (Ekvation 9)
För att slutligen beräkna hur mycket energi som krävs för att värma Villa Kompakt under de olika månaderna används Ekvation 9. I Tabell 18 sammanställs energiåtgången för att uppfylla den önskvärda temperaturen i villan för de tolv månaderna med olika väder som påverkar uppvärmningen. Då energibehoven för en dag med ett visst väder multipliceras med antal dagar av samma väder som sedan sammanställs i den totala syumman för månaden
GRÄNSTEMPERATUR
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
Klar 14,3 11,5 9,2 8,6 9,5 9,6 10,0 11,2 10,6 11,6 13,4 15,1
Halvklar 15,6 13,5 11,4 10,5 11,2 11,3 11,7 12,9 12,7 13,7 15,0 16,3
Mulet 17,5 16,6 15,4 15,1 16,2 16,6 16,8 17,7 16,9 17,2 17,2 17,7
GRADTIMMAR [°Ch]
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
Klar 364 301 186 76 -27 -128 -153 -109 -37 79 225 347
Halvklar 397 349 239 123 13 -87 -114 -66 12 129 263 373
Tabell 18 Energibehov för Villa Kompakt
För beräkningar för de resterande byggnaderna samt kompletterande tabeller för Villa Kompakt se Bilaga 1.
5.2.3
Miljöbyggnad
För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för produktions- och förvaltningsarbetet beräknas och behandlas information inom delar av bedömningsområdena som är aktuella för arbetet. De områdena är värmeeffektbehov, solvärmelast, energianvändning, andel förnybar energi, ventilation termiskt klimat sommar och vinter (Sweden Green Building Council, 2017).
Genomförandet av beräkningar grundar sig i förutsättningar från planområdet och byggnaderna tillsammans med antaganden av värden. De förutsättningar och antaganden som används är sammanställda i Tabell 19.
Tabell 19 Förutsättningar och antaganden för beräkningar inom certifieringen miljöbyggnad Guld.
BETECKNING VÄRDE KÄLLA
Tinne ≤ 21° SGBC (2017)
Köldbryggor (schablonvärden)
Fgeo 0,9 SGBC (2017)
Ttill 19°
Tute (DVUT) -12,7° (SMHI u.d.)
ρ 1,2kg/m³ Warfvinge, C., &
Dahlblom, M. (2010).
cp 1010 J/kgK Warfvinge, C., &
Dahlblom, M. (2010).
F1 40% Bör nog inte ha en källa
på detta. Då de som vet vad detta värde är vet att det är uppskattat
ENERGIBEHOV [kWh]
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
Klar 37 31 19 8 -3 -13 -16 -11 -4 8 23 35
Halvklar 40 35 24 12 1 -9 -12 -7 1 13 27 38
Mulet 45 43 34 24 14 4 1 5 12 22 32 42
5.2.3.1.
Kritiska rum
Vid simulering i ParaSol är det vardagsrum, kök och sovrum som undersöks för kritiskt rum. För termisk klimat vinter och för termisk klimat sommar väljs det rum som har störst
glasarea i förhållande till golvarean ut som det mest kritiska. I bilaga 2 visas glasareor i förhållande till golvareor för alla byggnader samt varje rums värden och mått som är väsentliga vid simulering i ParaSol.
Det kritiska rummet i samtliga byggnader presenteras i Tabell 20. Simulering i ParaSol sker för indikator 9 och 10.
Tabell 200 Valda kritiska rum.
BYGGNAD RUM
Termisk klimat
vinter Termisk klimat sommar Villa Kompakt Sovrum (höger ner) Sovrum (höger ner) Villa Estetisk Sovrum (höger) Sovrum (höger) Radhus
Kompakt Vardagsrum (uppe) Vardagsrum (uppe) Radhus
Estetisk Kök/matsal/vardagsrum (nere+uppe) Kök/matsal/vardagsrum (nere+uppe) Parhus
Kompakt Vardagsrum (uppe) Vardagsrum (uppe) Parhus
Estetisk Sovrum (nere) Sovrum (nere)
Redovisning och förklaring till simuleringarna presenteras under avsnitt 4.2.3.7.1 och 4.2.3.7.2.
5.2.3.2.
Värmeeffektbehov
De värmeförluster som orsakas av värmetransmission, luftläckage och ventilation för de delar av byggnaden som motsvarar Atemp är värmeeffektbehovet. Det beräknas för att uppnå så lågt
värmeeffektbehov som möjligt när det är som kallast ute. För beräkningarna behövs
beräkning av köldbryggor för att uppnå certifieringen Guld under rubriken värmeeffektbehov (Sweden Green Building Council, 2017).
Genom att använda följande formler har värmeeffektbehovet räknats ut. 𝑃𝑃𝑠𝑠𝑢𝑢𝑙𝑙𝑡𝑡𝑠𝑠ä𝑐𝑐𝑘𝑘𝑣𝑣𝑙𝑙𝑒𝑒= 𝑄𝑄𝑜𝑜𝑣𝑣∗ (𝑇𝑇𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑒𝑒− 𝑇𝑇𝑢𝑢𝑡𝑡𝑒𝑒) = 8,45 ∗ (21 − 12,7) = 284,8 𝑊𝑊
𝑉𝑉Ä𝑅𝑅𝑅𝑅𝐸𝐸𝐸𝐸𝐹𝐹𝐹𝐹𝐸𝐸𝑅𝑅𝑇𝑇𝑅𝑅𝐸𝐸𝐻𝐻𝑅𝑅𝑉𝑉: 𝑃𝑃𝑡𝑡𝑠𝑠𝑣𝑣𝑙𝑙𝑠𝑠𝑚𝑚𝑙𝑙𝑠𝑠𝑠𝑠𝑙𝑙𝑜𝑜𝑙𝑙+ 𝑃𝑃𝑣𝑣𝑒𝑒𝑙𝑙𝑡𝑡𝑙𝑙𝑠𝑠𝑣𝑣𝑡𝑡𝑙𝑙𝑜𝑜𝑙𝑙𝐴𝐴 + 𝑃𝑃𝑠𝑠𝑢𝑢𝑙𝑙𝑡𝑡𝑠𝑠ä𝑐𝑐𝑘𝑘𝑣𝑣𝑙𝑙𝑒𝑒 𝑜𝑜𝑚𝑚 = 2638 + 59,8 + 284 464,9 = 6,4𝑊𝑊/𝑚𝑚² 𝑅𝑅𝑅𝑅𝐴𝐴𝑉𝑉 (𝐺𝐺𝛴𝛴𝐺𝐺𝐺𝐺): ≤ 15 ∗ 𝐹𝐹𝑙𝑙𝑒𝑒𝑜𝑜 = 15 ∗ 0,9 = 13,5 𝑅𝑅𝑅𝑅𝐴𝐴𝑉𝑉 (𝑆𝑆𝑆𝑆𝐺𝐺𝑉𝑉𝐸𝐸𝑅𝑅): ≤ 15 ∗ 𝐹𝐹𝑙𝑙𝑒𝑒𝑜𝑜 = 20 ∗ 0,9 = 18
5.2.3.3.
Solvärmelast
Solvärmelast beräknas för att minska risken för övertemperatur samt minska behovet för komfortkyla. Det som beräknas är ett solvärmlasttal som grundar sig i effekten per golvarea under sommarhalvåret. Solvärmelast är den solvärme som passerar fönster och medverkar till att värma rummet (Sweden Green Building Council, 2017).
Beräkningen av solvärmelasten genomförs genom den förenklade metoden i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 enligt Sweden Green Building Council (2017). Grundförutsättningar för den förenklade metoden är att beräkningen utgår ifrån den högsta solstrålningen mellan vår- och höstdagjämning vilket är 800W/m2. En annan förutsättning för beräkningen är att
enbart fönster som vetter max 90˚ från söder används i denna beräkning. Följande ekvationer av Sweden Green Building Councils (2017) Miljöbyggnad 3.0har använts beroende på om rummet som beräknas har fönster mot ett eller två väderstreck (Sweden Green Building Council, 2017).
Parhus Estetiskt är det enda av byggnaderna som har ett kritiskt rum som enbart vetter mot ett väderstreck, därutav beräknas solvärmelasten för det rummet med denna ekvation 𝑆𝑆𝑉𝑉𝐺𝐺 𝑓𝑓ö𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒 𝑣𝑣ä𝑑𝑑𝑒𝑒𝑟𝑟𝑑𝑑𝑒𝑒𝑒𝑒𝑑𝑑𝑘𝑘 = 800 ∙ 𝑔𝑔𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑡𝑡∙𝐴𝐴𝐴𝐴𝑙𝑙𝑠𝑠𝑣𝑣𝑠𝑠
𝑠𝑠𝑢𝑢𝑚𝑚 = 800 ∙ 0,2 ∙
3,1
12,9 = 37,9 𝑊𝑊
För övriga byggnader används nedanstående ekvation då deras kritiska rum har glasade areors mot fler än ett väderstreck. Nedan redovisas hur Villa Kompakts solvärmelast har beräknats.
𝑆𝑆𝑉𝑉𝐺𝐺 𝑓𝑓ö𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑣𝑣å 𝑣𝑣ä𝑑𝑑𝑒𝑒𝑟𝑟𝑑𝑑𝑒𝑒𝑒𝑒𝑑𝑑𝑘𝑘 = 560 ∙ 0,2 ∙13,6 + 560 ∙ 0,2 ∙2 13,6 = 41,9 𝑊𝑊3,1
5.2.3.4.
Energianvändning
Energianvändningen grundas i uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla och
innefattar denna del den konsumerade energin för byggnaden. Den årliga
energianvändningen ska beräknas och jämföras med BBR:s energikrav för att sträva efter en så låg energianvändning som möjligt. Beräkningen för bostäder ska genomföras för normalt brukande enligt Sweden Green Building Council (2017). Den årliga energianvändningen på samtliga byggnader redovisas i Tabell 21och den beräknas genom att addera
energianvändningen för uppvärmning av byggnaderna med varmvattenberedning för hela året och redovisas i Bilaga 1.
Tabell 21 Årlig energianvändning för samtliga byggnader.
BYGGNAD ÅRLIG ENERGIANVÄNDNING
Villa Kompakt 9860 kWh Villa Estetisk 9440 kWh Parhus Kompakt 9090 kWh Parhus Estetisk 6740 kWh Radhus Kompakt 8660 kWh Radhus Estetisk 6710 kWh