Biblioteken skrev tillsammans ett program till arkitekttävlingen där en hel del av deras önskemål specificerades, men det har jag dessvärre inte haft tillgång till, utan jag har fått läsa om deras krav och önskemål i andrahandskällor och i bygg-nadsprogrammet.
Byggnadens upplevelse och utseende
De tre huvudmännen ville se den nya byggnaden som ett ”kunskapens hus”, som skulle vara en stimulerande miljö, där kunskapen var lättillgänglig och som hade nya utvecklingsmöjligheter.139 Även om de tre biblioteken förblev skilda enheter skulle detta inte märkas för låntagarna, som skulle uppfatta biblioteket som en helhet. I programmet inför arkitekttävlingen hade man visioner om att biblioteket skulle vara ”ett attraktivt kunskapscentrum” och en ”nod i samhällets nätverk”.140 Något som ansågs vara viktigt var att den nya byggnaden skulle vara en länk mel-lan stadscentrumet och högskoleområdet. Biblioteket skulle bli en mötesplats för alla sorters låntagare.141 Det fanns även arkitektoniska krav på byggnaden, och eftersom huset skulle få en framträdande plats i staden var det viktigt att det pas-sade in i miljön samtidigt som det bidrog med någonting nytt i stadens arkitektur.
Få byggnader av detta slag och storlek hade byggts i Härnösand under de senaste 100 åren. De planeringsansvariga vill också att byggnaden skulle få två entréer. En på första våningen, som riktade sig mot staden, och en på den översta våningen, som skulle vända sig mot högskoleområdet.142
Ljud och ljus
Biblioteken ville att belysningen skulle vara en kombination av allmänbelysning och platsorienterad belysning vid läsplatser och bord.143 Bokhyllorna skulle ha integrerade armaturer, för att de på bästa möjliga sätt lysa på bokryggarna.144
137 ”Kunskapens hus, sambiblioteket, Härnösand” i Arkitekturtävlingar: SAR dokumentation – Svenska arki-tekters riksförbund, 1997, s. 4.
138 Wiik, Per-Erik, 2000, s. 10.
139 ”Kunskapens hus, sambiblioteket, Härnösand”, s. 2.
140 Tirsén, Hans, 2000, ”Att rita ett kunskapens hus” i Sambiblioteket från idé till verklighet, s. 64.
141 Tirsén, Hans, 2000, s. 64.
142 Gillgren, Hans, 2000, s. 27 f.
143 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 6/6 (15).
144 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 6/7 (15) .
Elektronik och data
Biblioteken hade också en förhoppning om det skulle gå att skapa en återläm-ningsstation, gärna med en automat av något slag.145 Elen och annan teknik skulle installeras så att den var enkel och överskådlig och lätt åtkomlig för service och underhåll.146 Jag har inte hittat någon information om vilka tankar de hade om da-torer och datorresurser för låntagarna, vilket kan ses som anmärkningsvärt med tanke på tidpunkten när biblioteket planerades, mitt i den blommande IT-eran.
Biblioteksfunktioner
I det nya sambiblioteket skulle det finnas områden som var lugna och tysta, där låntagarna skulle ha möjlighet att koncentrera sig, samtidigt som det skulle finnas områden för liv och rörelse och ljud och bild. Biblioteksrummet skulle kunna ut-nyttjas både för planerade och spontana möten. De tre biblioteken ville att biblio-teket skulle fungera lika väl för vana besökare, som för ovana. Samlingarna skulle vara placerade på ett lockande och säljande sätt.147 Byggnaden skulle visa att bibli-oteket är en öppen och välkomnande miljö. Det inre skulle upplevas som ett enda stort rum. Entrén mot staden skulle vara den del där det publika livet samlades, med utrymmen för kafé och tidningsläsning liksom för utställningar och informa-tion. Högre upp i huset skulle det märkas att miljön övergår till att vara mer stu-dieinriktad. För att få ytterligare en studieinriktad miljö ville man från bibliote-kens sida ha en större, tyst, läsesal.148 Byggnaden skulle vara funktionell och enkel.
Materialen skulle vara äkta och ha norrländsk prägel.
Flexibilitet i inredningen var något som biblioteken ansåg vara viktigt, och tekniken skulle planeras på ett sådant sätt att den inte märktes i lokalen.149 Biblio-teken ansåg att det var viktigt att det fanns en stor hörsal eller liknande rum i byggnaden. Det rummet skulle vara arkitektoniskt snyggt och lätt att möblera om.150 De trappor som skulle gå genom biblioteket skulle tillsammans med de två entréerna ses som ett gångstråk genom staden, som kortar av vägen mellan den nedre och övre delen av staden. Biblioteken ville att högskolebibliotekets verk-samhet skulle placeras i de övre delarna av huset, eftersom dessa genom terräng-ens nivåskillnader på ett naturligt sätt skulle kopplas till högskolan. Och de stads-mässiga delarna skulle ligga nedåt i huset, samtidigt som det skulle vara tydligt att huset var ett enda bibliotek.151
Från bibliotekens sida fanns det flera verksamhetsdelar som de ville ha in i byggnaden, bl.a. kafé, försäljning och Forum Härnösand, som skulle var en
145 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 8.
146 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 6/1 (15).
147 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 1.
148 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 9.
149 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 1 f.
150 Sambiblioteket Härnösand – nybyggnad – byggnadsprogram, s. 2.
151 Gillgren, Hans, 2000, s. 28.
munal informations- och utställningshörna. Biblioteket såg gärna att dessa funk-tioner samlades runt den nedre entré för att det skulle bli en rörelse där, och staden skulle flytta med in i rummet.152 Kommunbibliotekets barnbibliotek var en viktig och väl utvecklad verksamhet, som ansågs behöva ha en bra placering i den nya byggnaden. Ett krav från personalen för att logistiken i huset skulle fungera på bästa sätt var att byggnaden skulle utrustas med en bokhiss, den skulle förenkla bokhanteringen mellan de olika planen.153
Personal
Hur personalens utrymmen skulle utformas diskuterades mycket, det fanns olika förslag t.ex. med flexibla kontor där ingen har någon fast plats och andra i lös-ningar med kontorslandskap.154
Arkitektens tankar och idéer
Byggnaden skulle vara inbjudande, vänlig och monumental enligt arkitekten.155 Den skulle höjdmässigt svara mot de omkringliggande byggnaderna. För att väga upp den tyngre nedre delen av huset skulle huset ha två våningar ovan mark vid den övre entrén, ansåg arkitekten. Byggnaden skulle ha en putsad fasad vid den övre entrén för att kopplas ihop arkitektoniskt med de omkringliggande byggna-derna.156 Större delen fasaden skulle bestå av glas för att skapa en känsla av att stadsparken och dess träd fortsätter in i biblioteket. Arkitekten ville skapa en mo-numental entré mot staden och i anslutning till den skulle det finnas plats både för scen och för kafé. Ovanför stadsentréns ingångsdörr ville arkitekten placera en elektronisk ljustavla som skulle visa aktuell information. Ovanpå taket skulle det planteras sedum som skulle hjälpa klimatet i huset och vattenavrinningen.157
Arkitekten ville att placeringen av samlingarna delvis skulle planeras med de-visen ”mjölken längst in”. Böckerna skulle placeras i ämneskvarter och på så sätt bilda rum i rummet. Tanken var att man skulle gå in och se bokryggarna i de små rummen.158 Det skulle finnas en vattenkonst i entréhallen som skulle ge ett lugnade sorl i byggnaden. Arkitekten vill också planera in lite extra såsom en bastu- och relaxavdelning för personalen.159 Arbetsrummen skulle placeras på de övre tre vå-ningarna på den norra sidan så att bokhallen kunde få en enhetlig glasfasad mot parken. På det fjärde planet skulle balkongerna ha glasräcken med utskjutande små burspråk som, enligt arkitekten, skulle ge känslan att man flyger ut över
152 ”Kunskapens hus, sambiblioteket, Härnösand”, s. 14.
153 Platsbesök i Sambiblioteket [2009-02-24].
154 Hultén, Eila, 2000, s. 33.
155 Tirsén, Hans, 2000, s. 64.
156 Tirsén, Hans, 2000, s. 64.
157 ”Kunskapens hus, sambiblioteket, Härnösand”, s. 4; Platsbesök i Sambiblioteket [2009-02-24].
158 ”Kunskapens hus, sambiblioteket, Härnösand”, s. 5; Platsbesök i Sambiblioteket [2009-02-24].
159 ”Kunskapens hus, sambiblioteket, Härnösand”, s. 4.
lioteket och in i stadsparken. Räckena på de övriga planen skulle vara av vitmålad betong med trä handledare.160 Arkitekten hade också i sitt förslag en förbindelse-gång till länsstyrelsens hus som skulle ligga intill, som skulle kunna byggas i en senare etapp.161