Villkor för beviljande

Utöver de allmänna villkoren för beviljande av barnavårdsstöd tillämpas särskilda villkor för vårdpenning och vårdtillägg enligt stödet för privat vård.

Stöd för privat vård kan betalas för barn som omfattas av rätten att välja vårdform och som inte deltar i dagvård som ordnats av kommunen. Beviljandet av stöd förutsätter att barnet sköts av en vårdare som familjen anställt eller av en annan dagvårdsproducent.

1.4.4.1. Dagvårdsproducent

Stödet för privat vård betalas direkt till dagvårdsproducenten. Med dagvårdsproducent avses en person eller sammanslutning som mot ersättning bedriver dagvårdsverksamhet eller en enskild person som ingått ett arbetsavtal om barndagvård med barnets förälder eller annan

vårdnadshavare som är berättigad till stöd. Dagvårdsproducenten kan emellertid inte vara medlem i samma hushåll.

FPA begränsar inte hur mycket tjänster en familj får köpa av dagvårdsproducenten. Familjen kan köpa heldagsvård även om barnet skulle ha rätt till högst 20 timmar småbarnspedagogik i veckan.

Vårdpenningens belopp baserar sig alltid på omfattningen av rätten till småbarnspedagogik.

Daghem, familjedagvårdare eller gruppfamiljedagvård

Om vårdproducenten är ett privat daghem eller en privat familjedagvårdare ska vårdproducenten innan verksamheten inleds göra en anmälan enligt lagen om småbarnspedagogik till det behöriga kommunala organet (Lagen om småbarnspedagogik 36/1973, 28 §). Utifrån anmälan övervakar kommunen dagvårdsproducentens verksamhet.

Uppgifter om huruvida den anmälan som krävs har gjorts ska kontrolleras när stöd för första gången ska betalas till dagvårdsproducenten. Vårdproducenten anmäler detta med blankett WH 2r. Uppgiften behöver inte kontrolleras på nytt, om det inte finns särskilda skäl till detta. Anmälan görs till den kommun eller de kommuner i vilken eller vilka vårdproducenten verkar.

Anställd vårdare

Om en vårdare som anställts av familjen sköter barnet, ska kommunens socialvårdsorgan godkänna utbetalning till vårdproducenten innan stödet kan betalas till denna. En anställd vårdare behöver inte göra den särskilda anmälan som avses i lagen om småbarnspedagogik.

Kommunen övervakar inte heller en anställd vårdare. Bindande uppgifter om huruvida det behöriga kommunala organet har godkänt utbetalning av stödet till en vårdare som ingått arbetsavtal fås av kommunen.

Då det gäller en vårdare som ingått arbetsavtal ska kommunen för varje avtal godkänna att stödet betalas till dagvårdsproducenten. Uppgiften fås antingen på blankett WH 2r eller på den arbetsavtalsblankett som Kommunförbundet gjort upp, där det finns en punkt för godkännande av betalningen. Dubbelkontroll behövs inte. En vårdproducent som ingått arbetsavtal godkänns av den kommun som är mottagarens hemkommun eller i vissa fall av vistelsekommunen. Eftersom FPA enligt SHPBL inte har några arbetsgivarskyldigheter som följer av ett anställningsförhållande ger vi inte heller råd i frågor gällande anställningsförhållanden. I dessa ärenden kan kunden vända sig till kommunen.

Au pair

En au pair kan inte vara en dagvårdsproducent som är berättigad till privatvårdsstöd, eftersom en sådan inte kan stå i anställningsförhållande till familjen och en au pair bor i samma hushåll som familjen. Om ett arbetsavtal har ingåtts och vårdaren bor hos familjen som medlem av samma hushåll har familjen i regel inte rätt till stöd för privat vård. Men om kommunen ändå godkänner utbetalning till en vårdare som ingått ett sådant arbetsavtal och är medveten om att vårdaren bor i samma hushåll som familjen, kan stödet beviljas.

Tillämplig lagstiftning: SHPBL 1128/1996 2 § och 16 §.

1.4.4.2. Vårdpenning

En förutsättning för vårdpenning enligt stödet för privat vård är att det finns ett barn under skolåldern i familjen.

Vårdpenningens belopp beror på hur omfattande barnets rätt till småbarnspedagogik är.

Exempel

Barnen i en familj är 2, 4 och 5 år gamla. Barnen vårdas hos en privat familjedagvårdare.

Stöd för privat vård av barn kan betalas för barnen direkt till dagvårdsproducenten.

Vårdpenningens belopp bestäms enligt omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik.

• Om barnets föräldrar är heltidsanställda betalas det för barnet en högre vårdpenning.

• Om den ena av föräldrarna av arbetslös betalas vårdpenning till ett lägre belopp.

Exempel

I familjen finns ett barn i förskoleåldern som vårdas i ett privat daghem. Barnets föräldrar är heltidsanställda, så barnet har utöver förskoleundervisningen rätt till

småbarnspedagogik som omfattar över 20 timmar i veckan. För barnet betalas en lägre vårdpenning.

1.4.4.3. Vårdtillägg

Vårdtillägg enligt stödet för privat vård betalas för varje barn under skolåldern i familjen.

Vårdtillägget är inkomstrelaterat och förutsätter att familjens inkomster inte överstiger de gränser som fastställts i lagen.

Beloppet av vårdtillägg beror på omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik. Om barnet har rätt till småbarnspedagogik över 20 timmar i veckan betalas halverat vårdtillägg.

Exempel

I familjen finns ett treårigt barn som vårdas hos en privat familjedagvårdare. Pappan studerar på heltid och mamman arbetar deltid. Mammans arbetstid inklusive resor till och från arbetsplatsen är 15 timmar per vecka. Barnet har rätt till småbarnspedagogik i högst 20 timmar i veckan. För barnet betalas lägre vårdpenning och halverat vårdtillägg.

1.4.4.4. Kommuntillägg

Vårdpenningen och vårdtillägget till både stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn kan enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett tillägg som kommunen bestämmer.

FPA och kommunen kommer överens om utbetalningen av förhöjt stöd via FPA separat med varje kommun (SHPBL 1128/1996 20 § 1 mom.). Beloppen av de kommunspecifika tillägg som FPA sköter fås genom en APKY-förfrågan.

FPA har utarbetat allmänna villkor för det kommuntillägg som verkställs via FPA. Om kommunen vill lägga till sådana villkor angående kommuntillägget som FPA inte kan godkänna, sköter kommunen själv utbetalningen av kommuntillägget.

FPA och kommunen ingår ett avtal om utbetalningen av kommuntillägg. I avtalet fastställs för vilken tid och på vilka villkor kommuntillägget betalas. De praktiska förhandlingarna sköts för FPA:s del av försäkringsdistriktet eller av Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster.

Kommunen ska kontakta FPA redan innan den beslutar om grunderna för kommuntillägget för att försäkra sig om att utbetalningen av tillägget kan verkställas av FPA. Det är skäl att låta Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster (familjeförmånsgruppen i Kompetenscentret för pensions-, studie- och familjeförmåner) granska genomförandet av det tillägg som kommunen föreslår redan innan avtalet ingås. Försäkringsdistriktet sänder avtalet till Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster för att godkännas och undertecknas.

Kommunen ska underrätta FPA om utbetalningen av kommuntillägg eller skicka

avtalshandlingarna till FPA senast två månader innan beslutet träder i kraft. Om informationen om utbetalningen av kommuntillägg kommer till försäkringsdistriktet ska distriktet omedelbart förmedla uppgiften vidare till Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster. Avtalet om kommuntillägg kan sägas upp genom ett skriftligt meddelande minst två månader på förhand.

Om kommunen vill säga upp ett gällande avtal om kommuntillägg ska FPA underrättas om det två månader före det önskade slutdatumet.

Om kommunen betalar kommuntillägg för både stöd för privat vård av barn och stöd för hemvård av barn kan avtalet inte sägas upp endast för den ena stödformen, utan det är då fråga om en ändring av avtalet. Till exempel om kommunen betalar ut kommuntillägg för båda stödformerna och vill sluta betala ut kommuntillägg till hemvårdsstödet, ska kommunen skicka ett nytt avtal till FPA där man från önskad tidpunkt kommer överens om att betala ut kommuntillägg endast till privatvårdsstödet.

Se närmare Villkor för kommuntillägg som FPA verkställer (Kela.fi > Etusivu > Yhteistyökumppanit

> Kunnat > Kelan kautta maksettavat kuntalisät).

Se närmare Mallavtal om kommuntillägg till barnavårdsstöd (Kela.fi > Etusivu >

Yhteistyökumppanit > Kunnat > Kelan kautta maksettavat kuntalisät).

1.4.4.5. Vårdtid

Familjen kommer överens med vårdproducenten om om barnets vårdtid och vårdavgift. Barnets vårdtid kan vara längre än barnets rätt till småbarnspedagogik. Stödet betalas emellertid alltid i enlighet med omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik.

Familjens semestrar

Familjens semestrar inverkar inte på beloppet av privatvårdsstöd om vårdavgiften betalas ut med normalt belopp också under semestern. Åven om barnet de facto inte är i vård på grund av att dagvårdsproducenten eller barnet har semester betalas privatvårdsstöd om vårdavtalet är giltigt och vårdavgiften betalas också för sommaren. För utbetalningen av stödet har det ingen betydelse om vårdförhållandet fortsätter efter semestern.

Familjen är inte berättigad till hemvårds- eller privatvårdsstöd för semestertiden om barnet före semestern har varit i dagvård som kommunen ordnat och familjen inte har sagt upp dagvårdsplatsen.

När dagvårdsproducenten har semester eller är sjuk

Beloppet av privatvårdsstödet under semestermånaderna avviker från det vanliga om

dagvårdsavgiften per kalendermånad är lägre för att dagvårdsproducenten har semester under en del av månaden. Under dagvårdsproducentens semester uppgår privatvårdsstödet per månad högst till den vårdavgift som betalas för kalendermånaden i fråga.

Om barnet flyttas över till en annan dagvårdsplats under den egentliga dagvårdarens semester kan utbetalningen av barnavårdsstöd fortsätta om familjen är berättigad till privatvårdsstöd eller hemvårdsstöd. När barnet efter semestern återvänder till sin gamla dagvårdsplats anses vårdförhållandet inte ha avbrutits för semestertiden. Rätten till stöd bibehålls dock inte i en situation där vårdförhållandet fortsätter efter semestern, men det blir ett avbrott på minst en kalendermånad då stöd inte betalas.

Om dagvårdsproducenten insjuknar och blir sjukskriven ska du ta reda på om vårdförhållandet fortsätter och om det under sjukdomstiden betalas vårdarvode eller lön. Om vårdförhållandet och betalningen av vårdarvode eller lön fortsätter, fortsätter också rätten till privatvårdsstöd. Om beloppet av vårdavgiften eller lönen förändras betalas i privatvårdsstöd ändå högst ett belopp som är lika stort som vårdavgiften eller lönen.

Om det sker en oväntad förändring i vården (t.ex. om vårdaren plötsligt blir sjuk) och utbetalningen till vårdproducenten tillfälligt förhindras kan stödet också betalas till föräldern eller en annan

vårdnadshavare. Hindret ska vara tillfälligt.

Tillämplig lagstiftning SHPBL 1128/1996 4, 5 och 7 §

1.4.4.6. Utbetalningstid

När börjar utbetalningen?

Man har inte rätt till privatvårdstöd för ett barn som det betalas föräldradagpenning för.

Privatvårdsstöd betalas tidigast från första vardagen efter

• att föräldrapenningperioden upphört eller

• att den faderskapspenningperiod som betalas efter föräldrapenningperioden har upphört eller

• att den faderskapspenningperiod som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden upphört eller

• från det att övriga villkor för stödet uppfylls (SHPBL 17 § 1 mom. och 4 § 5 mom.).

En adoptivförälder, som på grund av arbete inte har rätt till föräldrapenning, har rätt att få en kommunal dagvårdsplats åt sitt barn. Om rätten till kommunal dagvård då inte utnyttjas för adoptivbarnet, kan för barnet betalas stöd för privat vård av barn redan under den kalkylerade föräldrapenningperioden, förutsatt att de övriga villkoren för att få stöd uppfylls.

När upphör utbetalningen?

Utbetalningen av stöd för privat vård av barn upphör senast den 31 juli det år då barnet såsom läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen eller då de övriga villkoren för stödet inte längre uppfylls. Om ett barn i förskoleåldern inte har rätt till över 20 timmar av småbarnspedagogik tar utbetalningen av privatvårdsstöd redan när barnet inleder sin förskoleundervisning.

När det gäller barn som omfattas av förlängd läroplikt upphör utbetalningen senast den 31 juli året efter det år då läroplikten började. Om ett barn som omfattas av förlängd läroplikt inte har rätt till

över 20 timmar av småbarnspedagogik tar utbetalningen av privatvårdsstöd slut redan när barnet som läropliktig börjar delta i förskoleundervisning.

Minimibetalningstid

Stödet beviljas inte för en kortare tid än en månad (SHPBL 1128/1996 14 § 3 mom.). Vid granskningen av en månadsperiod beaktas hela den tid för vilken barnavårdsstöd har beviljats.

Rätt till stöd föreligger således om den sammanräknade tiden för vilken stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning har beviljats är minst en månad.

Exempel

Föräldrapenningperioden upphör 17.9.2014 och stöd för privat vård av barn har beviljats från 1.10.2014. Stöd för hemvård av barn kan beviljas för tiden 18.9–30.9.2014.

Ersättning som betalas för vården

Stödet betalas för de månader för vilka dagvårdsproducenten debiterar den sökande. Om man avtalat om att ersättning betalas för 12 månader kan även stödet betalas för motsvarande tid.

Om man har avtalat om att inte betala ersättning t.ex. under dagvårdproducentens semester betalas inte heller stöd för denna tid. Andra eventuella orsaker till att man avtalat om att inte betala ersättning kan till exempel vara barnets (familjens) utlandsresa eller faderskapspenning som betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningperioden. Läs mer under Vårdtid och i de tekniska anvisningarna under Hoitojakso-Päivähoidon tuottaja.

Familjen kan vara skyldig att betala vårdavgift också för uppsägningstid, även om barnet inte längre är i vård. Då vårdförhållandet fortfarande är i kraft och om vårdavgiften betalas också för uppsägningstid, kan familjen ha rätt till privatvårdsstöd för uppsägningstiden.