Visioner av undervisningen

Även om jag anser att mina informanter beskrev sin undervisning som en väl fungerande sådan så ville jag också gärna ta del av deras visioner och önskningar om hur det skulle fungera i de bästa av världar. De var eniga om att mindre grupper och möjlighet till ensamtid med elever i klassrummet skulle vara önskvärt. Jag noterar att de inte anser att det är någon bra lösning eller ens önskvärt att lyfta ut elever ur klassen utan att det är viktigt att inkludera alla i klassen. De menar också att i dagens skola när det är så viktigt att alla lärare är behöriga i de ämnen de undervisar så innebär det också att varje elev har fler lärare och därmed

kontakter att skapa relationer till. De skulle önska att kontakterna blev färre och att istället tillfällena att skapa dessa kontakter blev fler. Detta tror de skulle gynna alla.

6:3 Slutsats

Inledningsvis så redogjorde jag för mina funderingar över vilka möjligheter att utveckla sin kommunikativa och språkliga förmåga skolan ger tysta elever samt hur pedagoger bemöter och anpassar undervisningen efter deras förutsättningar. Av mina informanter kan jag dra den slutsatsen att de har en relativt god erfarenhet av tysta elever i sin undervisning men att de tampas med sitt bemötande av dessa och ofta upplever det som komplicerat. De förmedlade också en rad anpassningar som de använde sig av för att bättre kunna lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Det är dock frågan om dessa anpassningar är nog eller om det inte skulle behövas ytterligare resurser i form av specialpedagogisk kompetens eller som Lärare C uttrycker det ”sen så tror jag inte fler lärare men rätt lärare /…/ rätt behörighet och kompetenta pedagoger.” Mina informanter nämnde inte vid något tillfälle att specialpedagogiska insatser hade satts in för att göra anpassningar av den kommunikativa och språkliga undervisningen. Är bedömningen av de tysta elevernas muntlighet det problem och den komplikation som mina informanter upplever, så anser jag att det fortsättningsvis är av största vikt att den specialpedagogiska kompetens som finns tillgänglig här utnyttjas. Jag anser att av tradition har i skolan läs- och skrivutvecklingen stått i fokus för

specialpedagogiska insatser i språkutvecklingen, men talet bör här lyftas fram och få en större plats än hittills.

Min studie har genom det fenomenologiska perspektivet bidragit med att se på fenomenet tysta elever utifrån lärarnas perspektiv. Lärarna är en grupp med relativt god erfarenhet av fenomenet vilket min studie också visade. De upplevde bemötandet av tysta elever som

komplicerat men uppgav inte vid något tillfälle att någon specialpedagogisk insats hade gjorts.

Detta anser jag visar att detta är ett åsidosatt problemområde inom specialpedagogiken. Jag

29

hoppas nu att min studie ska bidra till att fenomenet tysta elever uppmärksammas och lyfts fram inom det specialpedagogiska kunskapsområdet.

Min inriktning på speciallärarutbildningen är språk-, skriv- och läsutveckling men jag skulle vilja lägga till talet också. Som jag ser det så består språk av tre delar: det språk vi talar, skriver och läser. En bättre beskrivning av inriktningen skulle alltså vara språk-, tal-, skriv- och läsutveckling.

6:4 Vidare forskning

Min relativt lilla studie gav för mig fler frågor än svar och jag skulle tycka att det vore intressant att även göra observationer i både klassrumssituationer och andra situationer. Sen skulle det då också kunna kompletteras med intervjuer av elever. När det gäller den

specialpedagogiska insatsen på dessa undervisningssituationer så skulle det vara en ytterligare fråga som skulle var spännande att belysa. I min kommande roll som speciallärare så kommer ett av mina uppdrag att vara att i olika lärmiljöer medverka till att skapa ett förebyggande arbete för att förhindra att svårigheter ska uppkomma. Att titta vidare på hur detta arbete skulle kunna utformas så att det på bästa sätt skulle utveckla lärmiljöer som lyfter fram elevers kommunikativa och språkliga förmågor skulle vara mycket intressant.

30

Referenser

Ahrne, G., Svensson, P (2012). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Arbeau, K., Coplan, R., & Weeks, M. (2010). Shyness, teacher-child relationships, and socio-emotional adjustment in grade 1. International Journal of Behavioral Development, 34(3), 259-269.

doi:10.1177/0165025409350959

Bergqvist, K., (2001). Skolarbete som interaktion. I S. Lindblad & F. Sahlström (Red.) Interaktion i pedagogiska sammanhang. (ss.36-52). Stockholm: Liber.

Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.

Boler, M. (Red.). (2004). Democratic Dialogue in Education: Troubling Speech, Disturbing Silence. New York: Peter Lang Publishing.

Bosacki, S. L., Coplan, R. J., Rose-Krasnor, L., & Huges, K. (2011). Elementary School Teachers´

Reflektions on Shy Children in the Classroom. Alberta Journal of Educational Research, 57(3), 273-287.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 utg.). Malmö: Liber.

Coplan, R. J., Huges, K., Bosacki, S., & Rose-Krasnor, L. (2011). Is silence golden? Elementary school teachers’ strategier and beliefs regarding hypothetical shy/quiet and exuberant/talkative children.

Journal of Educational Psychology, 103(4), 939-951. doi:10.1037/a0024551

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur

& Kultur.

Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2012). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss.36-57). Malmö: Liber.

Friberg, F. & Öhlén, J. (2014). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.345-370). Estonia: Studentlitteratur.

Gren Landell, M. (2010). Blyga och ängsliga barn. Västerås: Socialstyrelsen.

Gren Landell, M. (2014). Oroliga och blyga i skolan: Att möta elever med vanliga och osynliga problem.

Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Li Li, H. (2004). Rethinking Silencing Silences. I M. Boler (Red.) Democratic Dialogue in Education:

Troubling Speech, Disturbing Silence. (ss. 69-86). New York: Peter Lang Publishing.

Lund, I. (2008). “I just sit there”: shyness as an emotional and behavioural problem in school. Journal of Research in Special Educational Needs, 8(2), 78-87. doi:10.1007/s11199-014-0345-0

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

31

Moritz Rudasill, K., & Kalutskaya, I. (2014). Being Shy at School. /Electronic version/. Sex Roles A Journal of Reserch, 70, 267-273. doi:10.1007/s11199-014-0345-0

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Olsson Jers, C. (2010). Klassrummet som muntlig arena - Att bygga och etablera ethos. (Malmö Studies in Educational Sciences No. 51). Malmö: Holmbergs

Persson, C. & Sundin, K. (2014). Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett dialektiskt förhållningssätt. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.373-387). Estonia: Studentlitteratur.

Skiöld, B-A. (1992). En talande tystnad. I S. Strömquist (Red.), Tal och samtal. (ss.61-86). Lund:

Studentlitteratur.

Strömquist, S. (1992). Systematisk talträning – går det an? I S. Strömquist (Red.), Tal och samtal. (ss.35-60). Lund: Studentlitteratur.

Strömquist, S. (2000). Talarskolan. Talprocessen – teori och tillämpning. 2 uppl. Malmö: Gleerups.

Strömquist, S. (2008). Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups.

Svensson, P., Ahrne G. (2012). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 19-33). Malmö: Liber.

Townsend, J. S. (1998). Silent Voices: What Happened to Quiet Students during Classroom Discussions?

/Electronic version/. The English Journal, 87, (2), 72-80. National Council of Teachers of English.

Retrieved November 16, 2014 from http://www.jstor.org/stable/821554

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I. Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Zimbardo, P. & Radl, S. (1982). Det blyga barnet. Att förebygga och betvinga blyghet hos barn och ungdomar. Stockholm: Liber

Öberg, P. (2012). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder.

(ss. 58-70). Malmö: Liber.

1 Bilaga 1

Informationsbrev med samtyckesblankett till lärare

Jag heter Anna-Karin Eriksson och studerar till speciallärare för elever i behov av stöd för sin språk-, skriv- och läsutveckling vid Karlstads universitet. Under vårterminen 2015 kommer jag att skriva ett examensarbete som handlar om lärares erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan.

Det här brevet är en förfrågan om ditt samtycke till att jag intervjuar dig. Intervjun kommer att handla om dina erfarenheter av tysta elever, hur du bemöter dem och hur du i ditt arbete stödjer och lyfter fram deras förmågor. Samtalet kommer att spelas in och ta ungefär en timme. Deltagandet är frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta deltagandet. Allt material som jag samlar in kommer att avidentifieras och behandlas konfidentiellt. Studien följer de etiska krav som ställs på forskning i Sverige. Det betyder att ljudinspelningar och anteckningar kommer att förvaras så att ingen obehörig kan se dem och när studien är färdig förstöras.

Har du några frågor angående studien kan du kontakta mig på telefon xxxxxxxxxx eller på mail xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.

Mvh

Anna-Karin Eriksson

---

Jag har läst informationen om studien och intervjun och är införstådd med att det är frivilligt att delta, och att jag när som helst kan avbryta deltagandet.

Ort och datum: ______________________________________________________________

Namn: _____________________________________________________________________

Underskrift: _________________________________________________________________

2 Bilaga 2

Intervjuguide

Bakgrund

Hur länge har du arbetat som lärare?

Vilka åldersgrupper har du arbetat med?

Vilka ämnen undervisar du i?

Vilken typ av examen har du?

Tysta elever

Hur skulle du beskriva en tyst elev?

Hur tänker du kring elevens val eller orsak till att vara en tyst elev?

Undervisningen idag

Kan du beskriva några undervisningssituationer då du bemöter en tyst elev?

Hur brukar du, på grupp- och individnivå, organisera undervisningstillfällena så att tysta elever ges möjlighet att visa sina förmågor? Ge exempel som du tycker har fungerat bra och även exempel som har fungerat mindre bra.

Har du någon speciell metod eller något speciellt arbetssätt som du brukar använda när du arbetar med tysta elever?

Kan du ge några exempel på hur du brukar göra för att stödja och lyfta fram tysta elevers förmågor?

Effekter och uppföljning

Vilka effekter av ditt arbete med tysta elever kan du se?

Hur följer du upp ditt arbete med tysta elever?

Framtidsvisioner

Om du, utan begränsningar, fick utforma undervisningen för tysta elever hur skulle den då se ut?