Visualisering av produkter med betygsättning

Alla testpersoner uttryckte att de såg en fördel med att se bilder på rekommendationerna. Sex av testpersonerna grundade detta i att de kunde känna igen produkterna som de tidigare hade använt.

Testperson 2: “Jo men jag upplever dom som professionella och bra produkter. Jag gillar bilderna för då kan man utesluta vissa eller välja dom som man känner igen.”

Testperson 4 och 5 påpekade även att produktinformationen gjorde det tydligt att förstå de olika produkternas egenskaper. Testperson 4 beskriver att ett vanligt problem som uppstår i e-butiker är att det saknas en kort beskrivning till produkter. Prototypens visualisering av produkterna med text ansåg testpersonen lösa detta problem.

Testperson 4: “Texten till produkterna tyckte jag var väldigt bra, för det saknar jag ganska ofta när jag handlar på nätet. Här står det klart och tydligt vad de hjälper till.”

De flesta testpersonerna förstod syftet med betygsättningen och ansåg att det hjälpte dem att informera om vad de föredrar. Testpersonerna förklarade att de uppskattade att systemet inte presenterade för mycket information under processen. De gav en bild av att systemet presenterade produkterna med betygsättningen stegvis, med lagom mycket presenterat, för att kunna bearbeta informationen och sedan ge feedback till systemet om produkterna.

Testperson 7: “Ja jag förstår att det här gillar jag och det här gillar jag inte. Jag tolkade det som att det igen blev ja eller nej typ. Det är ett bra sätt att komma fram till vad som är mest relevant i en sån här situation, när man är ute efter något specifikt. Man tar det steg för steg och kommer närmre ett slutgiltlig resultat och får inte för mycket information på en gång.”

5.3 Risk

5.3.1 Frågor och svar

Majoriteten av testpersonerna förklarade att de uppfattade de privata frågorna i prototypen som irrelevanta och saknade en tydlig förklaring till vad svaren skulle användas till. Testpersonerna svarade ändå på frågorna, de förklarade att det berodde på att de annars skulle vara osäkra på att rekommendationerna inte skulle passa deras preferenser. Frågan om sexualitet var det många av testpersonerna som kommenterade kritiskt. En kommentar var att frågan var alldeles för personlig för en undersökning som denna. Det lyftes även att frågan rörde ett tema som kunde upplevas sårbart för vissa och det väcktes en fundersamhet över hur svaren skulle påverka de kommande frågorna. Testperson 9 beskrev att en frågas relevans har mycket att säga för ens tillit till systemet och att frågan om sexualitet därför fick systemet att verka lite oseriöst. Trots de kritiska kommentarerna svarade alla testpersonerna på frågan om sexualitet.

Testperson 9: “Relevansen i frågorna har väldigt mycket att säga för att bygga tillit. Jag reagerade ju lite på detta med min sexualitet och tänkte att det verkade lite oseriöst.”

Testpersonerna förklarade att de uppfattade det som att systemet fick en begränsad bild av dem som personer på grund av det bara fanns ja och nej som svarsalternativ på de privata frågorna, som resulterade i att bilden inte blev lika tydlig. Testpersonerna beskrev att de ändå upplevde att systemet fick en bild av dem som de vill bli uppfattade som konsumenter, de förklarade att det beror på att de upplevde en delaktighet när de fick lagom mycket frågor riktade till sig.

Mängden med frågor beskrev flera testpersoner som lagom, för att de skulle kunna pricka in deras behov, hade det varit fler frågor hade de ledsnat.

Testperson 4: “...den här sidan tror nog nu att jag är en person som sätter kvalitet framför kvantitet, och det är ju så jag vill bli uppfattad. Bilden känns rättvis men samtidigt inte, eftersom det är ju så jag vill vara men kanske inte är.”

Testperson 6 belyste dock känslan av oro när systemet efterfrågade personens hemadress och valde därför att inte svara på det. Tre andra testpersoner var även fundersam över att frågan om hemadressens kom i sånt tidigt skede i processen, alla svarade dock på frågan ändå.

Testpersonerna tror att det kan bero på att när människor får en fråga så är det naturligt att bara svara, i det här fallet också för att processen ska bli klar. De spekulerade även om att de förmodligen hade reagerat annorlunda om något hade uppfattats som integritetskränkande för en.

Testperson 6: “Jag tycker det var helt okej att svara på frågor, fram tills de frågade om min adress. Då blev jag lite så iiih, vad gör jag nu?!”

5.3.2 Tumme upp/ner

De allra flesta testpersoner uttryckte att de hade kontroll över processen eftersom de fick lämna information om deras preferenser, med hjälp av tummarna, och kunde på så sätt styra utkomsten. Testperson 1 uttryckte en känsla av att ju ärligare personen var mot systemet desto bättre kunde systemet hjälpa. Testperson 1 lyfte även att den röda färgen som dök upp när personen hade tummat ner en produkt, gjorde det tydligt att systemet förstod att hen inte gillade produkten.

Testperson 1: “Med den här röda tummen blev det tydligt att systemet visste att jag inte gillade den (…) Jag kände att jag kunde styra. Beroende på vilka val jag gör kan det bli vilken utkomst som helst. Ju ärligare jag var desto bättre hjälp kunde jag få.”

Möjligheten att betygsätta produkter beskrev testperson 4 som positivt eftersom personen kände sig mer delaktig och självständig än i andra system där produkter presenteras.

Testperson 4: Det är ju lite som när man kollar på kläder och det står “liknande produkter”, men här får man välja lite själv nu, så man inte blir styrd av systemet för mycket. Nu blir man lite mer självständig.”

Testperson 2 och 5 missuppfattade syftet med tummarna, då de trodde att tummarna representerade vad andra gillade. Testperson 3 och 10 ansåg även att det var onödigt med tumme ner, eftersom de inte förstod syftet med den funktionen.

Testperson 10: “ (...) men sen vet jag inte varför man ska ha en tumme ner, det är lite onödigt.

Om ja inte tagit tumme upp på något så blir det automatiskt ner.”