Volvos bil ECC – Environmental Concept Car var en seriehybrid som Volvo lanserade på bilsalongen i Paris 1992. Bilen drevs av en elmotor placerad mellan de två drivande framhjulen. På ren batteridrift kunde ECC köra 85 km/h i stadstrafik. När batteriet var urladdat och endast hade 20% kraft kvar slog förbränningsmotorn på och laddade upp
batterierna igen. Den totala körsträckan i landsvägskörning blev genom denna smarta lösning hela 67 mil. Batteriet kunde dessutom laddas i det vanliga eluttaget hemma. En möjlighet som först 2010 är görlig med dagens hybridbilar på marknaden och som Toyota och GM kämpar om att få vara först med. Grunden i ECC var en kaross byggd i aluminium som sparade viktigt vikt med tanke på den extra vikt som batterierna vägde. Bilen kunde också, likt dagens
hybrider, regenerera sin egen bromsenergi. Genom val inne i bilen kunde föraren även själv bestämma om han önskade ta sig fram på batteridrift eller genom förbränningsmotorn. Hade Volvo valt att slå sig in på hybridvägen för 18 år sedan när de stod och hade tekniken och
Sida 35 av 38
kunskapen hade säkert dagens hybridbilsmarknad sett annorlunda ut. Istället för att ge sig in på hybridbilmarknaden som man satsat på lade man istället allt sitt krut på den i USA snabbväxande SUV-marknanden. Frestelsen att tjäna snabba pengar på denna marknad blev helt enkelt för stor och ECC förpassades bland de dåliga idéerna. Fram tills hösten 2007 då Volvo visade upp en ny konceptbil, Re-charge, som nästan var en teknisk kopia av den 18 år gamla ECC, dock inte riktigt lika vass. Volvo räknar själva med att inte komma igång med en produktion av Re-charge på ännu några år.
6 Slutsatser
Genom historien har många av förändringarna i de trender som varit aktuella i byggindustrin skett på grund av förändringar eller begränsningar av staten. I Sverige idag är vi förutom att vara styrda av staten även till viss del styrda av EU-direktiv. Detta faktum konkretiseras främst i kapitel 2.3 som berör industrialiseringen men hela kapitel 2 är exempel på nya trender som ständigt förändrade byggindustrin. Vi har idag ett samhälle där information sprids
snabbare än vad den någonsin har gjort tidigare och behovet av att ta till vara på och filtrera den information som finns på marknaden och som är relevant för byggindustrin är av ännu mer vikt idag än för 100 år sedan. Kapitel 5 i detta examensarbete berör ett konkret exempel på vad som kan hända för ett industribolag som Volvo om man inte läser av marknaden och tror på sina idéer. Att miljöhustrenden kommer att fortsätta på det sätt som miljövänliga transportmedel ha etablerat sig är ett säkert kvalificerat antagande. När dessutom staten och EU går in och vi i en framtid inte alltför lång bort har begränsad energiförbrukning i våra hus har byggbolagen en möjlighet att hitta sin nisch på marknaden och inför framtiden ha en tydlig profil och ett utbud som kunderna på marknaden känner igen sig i. Att redan nu dessutom testa sig fram till lönsamma produktionsalternativ kommer att ge resultat i framtiden. De trender som framkommit i denna rapport kan tyckas självklara och med lite eftersökning och analys är trender oftast det. Rådet till byggbolagen är att ha mer uppsikt över sin omvärld, att ha en omvärldsanalytiker anställd för att upptäcka trender och vara
uppmärksam på konkurrenternas olika strategier och nya idéer. Examensarbetets råd till byggbolagen är att anamma det miljövänliga byggandet och att hitta ett koncept som är stark och skiljer ut företaget från mängden för kunden. Precis som Toyota förknippas med miljö och miljöbilar på bilmarknaden kan ligger byggmarknaden i dagsläget öppet för något av byggföretagen i Sverige att ta denna roll.
Sida 36 av 38
7 Källförteckning
Litteratur
- ”Så byggdes husen 1880-2000 : arkitektur, konstruktion och material i våra
flerbostadshus under 120 år”, Björk, Cecilia; Reppen, Laila; Kallstenius, Per, Formas
förlag 2003.
- ”Så byggdes staden”, Björk, Cecilia; Reppen, Laila; Nordling, Lars, Stockholm svensk byggtjänst, 2000 (2006)
- ”Stockholm: en utopisk historia”, Abrahamsson Åke, Stockholm Prisma, 2004
- ”Den svenska staden: planering och gestaltning - från medeltid till industrialism”, Hall, Thomas; Dunér, Katarina, Stockholm Sveriges Radio, 1997 (1998)
- ”Den svenska byggnadskonsten”, Lindvall, Jöran; Plunger, Max, Stockholm Svenska institutet, 1992
- ”Boverkets Byggregler” BBR, Regelsamling för byggande, BBR 2008, Supplement februari 2009, Avsnitt 9 Energihushållning.
Artiklar
- ”JM inför lågenergihus som standard”, Bygga Framtid 19:e upplagan 2008.
- ”Därför tappade Volvo det gröna spåret”, DI-weekend, 7-8 november 2008, Håkan Matson.
- ”Sanning och myt om passivhus”, Arkitektur 2, 2008, Hans Eek.
- ”Miljöintresset ökar hos Stockholmarna”, Stockholm Bygger, 25 juni 2008.
- ”Drömboende i avskildhet befaras öka segregation”, Dagens Nyheter 12 juni 2008, Anders Munck och Pea Nilsson.
- ”Sol och spa ger livet guldkant”, Sydsvenska Dagbladet 4 april 2010, Henrietta Johansson.
- ”Tre bygger i trä”, V-byggaren nr 5 2008, Jenny Sundkvist och Helena Johnsson. - ”Trä gör Växjö till grönaste stan”, Dagens Nyheter 30 juni 2008, Jan Malmborg. - “Scenarios of future urban land use in Europe”, Environment and Planning B:
Planning and Design 2006, volume 33, pages 619 – 636, Isabelle Reginster, Mark Rounsevell
- “Simulating agricultural conversion to residential use in the Hudson River Valley:
Scenario analyses and case studies”, Agriculture and Human Values (2005) 22:
Sida 37 av 38
- “How the Other Half Lives: Tenure Differences and Trends in Rental Gated
Communities”, Housing policy debate volume 18 issue 3 2007, Pages 503 - 534,
Karen A. Danielsen, Virginia Tech
- “Two Sides of a Coin? New Urbanism and Gated Communities” Housing policy debate volume 18 issue 3 2007, Pages 481 – 501, Jill L. Grant, Dalhousie University - “Klartecken för omtvistade skyskrapor”, Byggvärlden, publicerad på webbsida 16
mars 2010, Stefan Nordberg
- ”Glittrande skyskrapa byggs i Kista”, Svenska Dagbladet, publicerad på webbsida 25 mars 2009, Sofia Strandberg
- ”Skisser på gasklockan har visats”, Byggindustrin – Arkitektur, publicerad på webbsida 31 oktober 2009, Ingrid Gallagher
- ”Tvillingtorn skapar ny entré till Kungsholmen”, Byggnyheter.se, publicerat på webbsida 3 november 2010, Elin Bennewitz
- ”Nybyggda hus räddar inte klimatet”, Bofast, publicerad på webbsida 2010-01-19, Arne Elmroth professor emeritus i byggnadsfysik LTH.
- ”Första påpälsade miljonhuset klart”, Bofast, publicerad på webbsida 2009-04-16, Eva Blomberg.
- ”Kroppsvärme räcker i nya energisnåla hus”, Dagens Nyheter, hämtad från webbsida 2010-10-12, Per Luthander
- Drömmen för kortdistans: 20 km utan laddning, Dagens Nyheter, publicerad på webbsida 2010-07-12, Jacques Wallner
Internet
- http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=973187
- Victoria Park http://www.victoriapark.se/ Victoria Park – Årsredovisning 2009
- http://www.taipei-101.info/
- http://www.energieffektivabyggnader.se/ hämtad november 2011
- www.passivhuscentrum.se hämtad november 2011
- http://www2.toyota.co.jp/en/news/10/10/1007.html hämtad november 2011
-
http://www.greencarcongress.com/2010/10/worldwide-prius-cumulative-sales-top-2m-mark-toyota-reportedly-plans-two-new-prius-variants-for-the-.html#more nov 2011
-
http://blogs.edmunds.com/greencaradvisor/2010/01/2009-hybrid-sales-toyota-slows-as-competition-gains-ford-is-big-winner.html hämtad november 2011
Sida 38 av 38
Pressmedelanden
- ”NCC först i Sverige med certifikat för passivhus”, Pressmeddelande från NCC 2009-11-27
Publikationer
- ”Passivhus det långsiktiga valet. En konkret jämförelse mellan konventionellt