Lokaler för centralkök fungerar väl för ändamålet. Om centralköket inte kan vara kvar på campus finns alternativet att utveckla köken i någon av kommunens andra anläggningar. Ett sådant projekt bedöms kosta cirka 10 mnkr. Detta hanteras inom kommunens ordinarie lokalförsörjningsprocess.
IT-enheten och Hemsjukvården har redan nu tagit upp att man vill lämna campus för andra lokaler i andra lägen. Utredningsuppdrag finns hos SFAB därför föreslår denna utredning inte något ytterligare arbete.
27/31
5 Förslag till fortsatt arbete
Gemensamt för Campus- och Thomasområdet är att kommunen har betungande hyreskostnader som behöver hanteras. Förhandlingar med respektive hyresvärd om vilka ytor som fortsatt ska hyras och till vilken hyresnivå bör inledas
omgående. I förhandlingarna bör även ingå diskussioner om respektive hyresvärd kan bygga om eller bygga nytt och hyra ut till en rimlig hyresnivå.
Om kommunen och hyresvärdarna inte kan enas måste kommunen ha alternativ.
Det finns inte färdiga lokaler idag och nya eller ombyggda lokaler kräver en planeringstid. För att inte hamna i tidsnöd föreslås att man parallellt med förhandlingarna utreder:
• Äldreboende genom konkurrensutsatt byggande
Med utgångspunkt i denna och Socialkontorets utredning23, som specificerar kraven på ett framtida särskilt boende för äldre, bör utredningsarbetet innehålla utredning kring entreprenadform,
markbehov, organisation och en egenkalkyl. Lokaliseringsfrågan inriktas på ett byggande inom den nya detaljplanen för Södra Stadsskogen.
• Simhall genom offentlig privat samverkan
Utredningens slutsats är att simhall är en typ av anläggning som bör kunna både byggas och drivas av annan aktör. För att komma vidare i arbetet bör ett fördjupat arbete kring upphandling och entreprenadform utföras. Förutom tekniska frågor behöver utredningen ha ett fokus på juridiska frågor inklusive utkast till avtal. Lokalisering antas i första hand ske i Larslunda.
• Lokaler för teater/kulturhus
Som alternativ till lokaler i Thomasområdet utreds nya lokaler genom till exempel tillbyggnad av Multeum. Arbetet inleds med att definiera behov och översiktligt innehåll i en byggnad. En lokaliseringsstudie utförs och en byggnadsvolym tas fram som också kostnadsberäknas. Eftersom aulan idag bekostas inom ramen för Sim- och sporthallar behöver även finansieringsfrågan utredas.
• Alternativa nya utbildningslokaler
Med utgångspunkt i resultaten från skolstrukturutredning och denna utredning utreds alternativa utbildningslokaler som bör byggas genom
23 Utredning angående nytt särskilt boende för äldre, SN/2016:815
28/31
SFAB. Utredningen inleds med dels en kravspecifikation från verksamheten dels en lokaliseringsstudie. Utifrån val av plats och kravspecifikationen utformas en byggnadsvolym som kan kalkyleras.
29/31
Bilagor
Lokalkostnader för Thomasområdet
1110 - Thomasgymnasiet24 5 624 543 kr 6011 - Lokalhyror 4 228 804 kr 6051 - Städning, renhållning & sophämtning 407 735 kr 6091 - Övriga fastighetskostnader 130 202 kr 6211 - El 254 643 kr 6271 - Fjärrvärme 415 591 kr 6281 - Vatten och avlopp 187 568 kr
6901 - Thomasgården 8 558 775 kr 6011 - Lokalhyror 7 139 248 kr 6051 - Städning, renhållning & sophämtning 91 289 kr 6052 - Mindre rep/underhåll av fastighet 84 071 kr 6091 - Övriga fastighetskostnader 284 638 kr
6211 - El 405 644 kr 6271 – Fjärrvärme 448 209 kr 6281 - Vatten och avlopp 105 676 kr
7107 - Thomasbadet 4 588 493 kr 6011 - Lokalhyror 3 023 492 kr 6051 - Städning, renhållning & sophämtning 75 358 kr 6091 - Övriga fastighetskostnader 37 297 kr 6211 - El 447 229 kr 6271 - Fjärrvärme 692 550 kr 6281 - Vatten och avlopp 312 567 kr Totalsumma 18 771 810 kr
24 Sporthall och aula inkl. centralhall
30/31
Lokalkostnader för Sport-/gymnastikhallar
31/31
För- och nackdelar med olika entreprenadformer
Källa: Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden, SKL
Dnr KS/2019:469
2017-09-06
1/25
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Utredning av alternativ till Campus
2/25
Sammanfattning
Kommunen är i behov av att se över användningen av lokalerna på Campus då gällande hyresavtal går ut 2023. Nuvarande kostnadsläge är högt på grund av hög kvadratmeterhyra, för stora lokalytor med begränsad möjlighet att göra dem yteffektiva. Campusområdet som kommunen hyr idag av Stenvalvet utgörs av det före detta regementets (P10) kasernområdet. På Campusområdet finns idag flera verksamheter som centralkök, hemsjukvård och IT-avdelningen. Huvuddelen är dock utbildningsverksamhet och cirka hälften av hyreskostnaderna utgörs av Thomasgymnasiet. 2019 undersöktes därför vilka andra reella
lokaliseringsalternativ som finns för Thomasgymnasiet och vuxenutbildningen i Strängnäs tätort. Resultatet presenterades i rapporten Utredning av alternativ för Campus (KS/2019:496).
I de alternativa lokaliseringslösningarna som har undersökts i utredningen är utgångsperspektivet de verksamheter på dagens Campusområde som kräver störst lokalresurser, så som lokaler för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, men också måltidsservices framtida behov behandlas.
Beslutet rörande en framtida placering av ett bildningscenter är också avgörande för vilken strategi som gäller för de övriga verksamheternas lokaler. I nästa steg kan det därför bli aktuellt att utreda hur de övriga inhyrda lokalerna och de verksamheter som är lokaliserade på Campus ska hanteras.
Denna rapport beskriver tre alternativ med respektive möjligheter och risker.
Alternativen som beskrivs i rapporten är sammanfattningsvis:
Alternativ 1, Verksamheterna sitter kvar i nuvarande lokaler på Campus.
Utbildningskontoret har under arbetet angett att de ser begräsningar i att omfördela ytor och verksamhet för att kunna göra nuvarande lokalers yta mer effektiva. Genom att ytterligare analysera utbildningsverksamheternas behov för framtiden kan ytorna eventuellt omfördelas för mer effektiv användning, men verksamhetens bedömning är att utifrån de gymnasieprogram som erbjuds är det svårt att minska ytorna för att få ned kostnaden i samma omfattning som en sänkning av som hyresnivåerna ger. Hyreskostnaderna för gymnasiet och vuxenutbildningen uppgår idag till 26 100 000 kronor/år. Hyreskostnaden för Måltidsservice lokaler är 3 800 000 kronor/år och hyran för kommunhuset är för nuvarande ca 7 500 000 kronor/år.
Alternativ 2, Ombyggnation av nuvarande kommunhus till gymnasium på Nygatan 10, nytt kommunhus byggs vis resecentrum.
Thomasgymnasiet flyttar till Nygatan 10 i detta alternativ. Genom att placera gymnasieskolan i nuvarande kommunhus kan ett större skolkluster skapas tillsammans med Vasaskolan och Paulinska skolan, lokaler som aula och kök kan
3/25
till exempel samutnyttjas. För att flytten ska var möjlig byggs ett nytt kommunhus vid Resecentrum. Ett nytt kommunhus ger möjligheten till att samlokalisera fler kommunala verksamheter, vilket är resurseffektivt. Den uppskattade investeringskostnaden för alternativ 2 är totalt cirka 437 000 000 kronor. Gymnasieskola cirka 218 000 000 kronor, vuxenutbildningen cirka 53 000 000 kronor och nytt kommunhus cirka 165 000 000 kronor.
Hyreskonsekvensen för denna investering beräknas ligga på ca 28 000 000 kronor/år (år 1).
Alternativ 3, Nybyggnation av gymnasieskola vid Resecentrum i Strängnäs En helt ny gymnasieskola byggs i direkt anslutning till kollektivtrafiken vid Resecentrum i Strängnäs. Den uppskattade investeringskostnaden för alternativ 3 är cirka 450 000 000 kronor. Gymnasieskola och vuxenutbildningen cirka 343 000 000 kronor, ombyggnation kommunhus cirka 108 000 000 kronor.
Hyreskonsekvensen för denna investering beräknas ligga på ca 29 500 000 kronor/år (år 1).
Alternativens investeringspåverkan har beräknas övergripande för att ge en fingervisning om hur omfattande investeringarna kan tänkas bli.
Hyreskonsekvensen från dessa beräkningar möjliggör en jämförelse med dagens kostnadsläge för utbildningskontorets verksamheter på Campus.
Rapporten visar på många att frågor och beaktanden finns för de olika alternativen och att vidare fördjupning är nödvändig för samtliga alternativ.
Men då vidare utredningar kan förväntas medföra större kostnader och
tidsåtgång föreslås att fokus och resurser främst läggs på ett alternativ för att få ner kostnaderna och den tid som tas till anspråk.
4/25
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 5 1.1 UPPDRAGET ... 5 2 BAKGRUND ... 6 3 ALTERNATIV ... 6 3.1 ALTERNATIV 1, BEFINTLIGA LOKALER VID CAMPUS ... 6 3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR VID OMLOKALISERING AV THOMASGYMNASIET OCH VUXENUTBILDNIGNEN ... 10 3.3 ALTERNATIV 2,OMBYGGNATION AV NUVARANDE KOMMUNHUS TILL GYMNASIUM PÅ NYGATAN 10, NYTT KOMMUNHUS BYGGS VIS RESECENTRUM. ... 12 3.4 ALTERNATIV 3,NYBYGGNATION AV GYMNASIESKOLA VID RESECENTRUM I STRÄNGNÄS ... 17 4 INVESTERINGSKALKYLER ... 21 4.1 ALTERNATIV 2 ... 22 4.2 ALTERNATIV 3 ... 23 4.3 BERÄKNING AV HYRESKONSEKVENSER ... 24 5 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 25
5/25
1 Inledning
1.1 Uppdraget
Kommunen är i behov av att se över användningen av lokalerna på Campus då gällande hyresavtal går ut 2023. Nuvarande kostnadsläge är högt på grund av hög kvadratmeterhyra, för stora lokalytor med begränsad möjlighet att göra dem yteffektiva. Tiden för hitta alternativ till de verksamheter som finns på Campusområdet börjar att ta slut. Byggprocessen består grovt sett av stegen förstudie, projektering och upphandling, genomförande och utvärdering. Under normala omständigheter tar en nybyggnation cirka 42 månader. Det innebär att om en ny byggnad ska uppföras för att ersätta lokalerna på Campus behöver arbetet starta omgående.
Uppdragsansvariga har varit Per Malmquist och Lars Ekström. Christoffer Zander har sammanställt denna rapport och koordinerat utredningsarbetet.
Utredningen har utforskat ett antal alternativ och presenterar möjligheter och risker för ett bildningscentrum bestående av bland annat Thomasgymnasiet och vuxenutbildningens funktioner och placering. Även en grov
kostnadsuppskattning över byggkostnader presenteras.
Förstudien har genomförts genom verksamhetsbesök och möten med
nyckelpersoner. Därefter undersöktes vilka förutsättningar som existerar för de olika alternativen. Produktionskostnadskalkyler utifrån rådande förhållanden har beräknas för att sedan omvandlas till hyreskonsekvenser för alternativen.
Slutligen sammanställdes handlingsalternativen och arbetet dokumenterades i denna rapport.
Wahlboms arkitekter anlitades för att undersöka alternativens
produktionskostnader, möjligheter och risker. SFAB har deltagit i arbetet genom att granska produktionskostnader, ta fram hyreskonsekvenser och undersöka eventuella ventilationslösningar och takhöjder m.m. Arbetet inom kommunen har varit kontorsövergripande och bland annat har utbildningskontoret, samhällsbyggnadskontoret, teknik- och servicekontoret och
kommunikationsavdelningen varit bidragande i utredningsarbetet.
Metoden för arbetet har fokuserat på ekonomi och rådande förutsättningar med syfte att ta fram ett underlag som ger grund för ett inriktningsbeslut för fortsatt arbete.
Ett antal besök har hållits för informationsinsamling men inget detaljerat
projekteringsarbete med ritningar har skapats. Efterföljande arbete bör innehålla ett mer detaljerat arbete för ett alternativ där verksamheterna engageras i
kravställning och utformning.
6/25
2 Bakgrund
Mycket av det som avhandlas i denna utredning grundar sig i det som presenteras i Utredning om framtiden för Campus och Thomas Dnr KS/2016:649–0061 och redovisningen av Kommunens och verksamheternas kostnader för
Campusområdet1 från 2017-12-14 som beställdes till följd av reaktioner på rapporten Utredning om framtiden för Campus och Thomas. Per-Erik Norelius och Marcus Gökstorp fick i uppdrag att se över Campusområdet och ta fram nyckeltal för de olika verksamheterna av dåvarande kommundirektör. Indata till deras rapport togs fram genom enkäter till verksamhetscheferna, genomgång av fakturor, en genomgång av ytor och samråd med Stenvalvet.
Olika alternativ till Campus har diskuterats vid flertalet tillfällen och vid varierande forum genom åren. Vissa alternativ granskades översiktligt under våren 2018 i ”Inplaceringstest alternativa lokaliseringar Thomasgymnasiet”2. Wahlboms arkitekter anlitades sedan i början av 2019 för att undersöka de konkreta alternativens produktionskostnader, möjligheter och risker. Resultatet presenterades i ”Tid och kostnadsutredning på ny lokalisering av
Thomasgymnasiet, Strängnäs kommun” 3
Denna rapport fokuserar på de alternativ som finns för ett framtida utbildningscentrum.
3 Alternativ
I detta kapitel beskrivs de olika alternativen för ett bildningcentra i Strängnäs med dess förutsättningar, möjligheter och risker. Förutsättningarna rör hyresavtal inklusive driftsekonomi samt teknisk standard och
utvecklingsmöjligheter.
3.1 Alternativ 1, befintliga lokaler vid Campus Verksamheterna sitter kvar i nuvarande lokaler på Campus.
3.1.1 Förutsättningar
Campusområdet är ursprungligen byggt som ett regementsområde med
byggnader för ett antal olika användningsområden. De byggnader som används för utbildning och kontor är tidigare kaserner och centralköket var regementets tidigare kök.
1 Se Bilaga 1
2 Se bilaga 2
3 Se bilaga 3
7/25
Eftersom byggnaderna ursprungligen uppfördes för ett annat ändamål är
lokalerna inte fullt ut anpassade för nuvarande användning. I byggnaderna är det till exempel stora ytor som består av korridorer och trapphus som
gymnasieskolan inte kan utnyttja till något användbart i sin verksamhet.
Möjligheterna till anpassning är av samma skäl också begränsade, byggnaden har en konstruktion som kräver omfattande åtgärder för att renovera och justera dispositionen. Även utemiljön är en utmaning då flera av verksamheterna som är lokaliserad på Campus har behov av fler parkeringsplatser, exempelvis
Hemsjukvårdens verksamhet har behov av platser i anslutning till sin lokal för att förenkla sina transporter. Skulle mer av ytan användas till parkering minskar ytan för skolans utemiljö.
En annan påverkan på lokalutnyttjandet är glasgången mellan hus 002 och 003 som under sommar och vinter inte håller en temperatur som främjar användning av denna del av lokalen.4
Figur 2.1 Thomasgymnasiet inryms främst i hus 002, 003, 061, 028
4 Se bilaga 1 – Kommunens och verksamheternas kostnader för Campusområdet, rapport 2017-12-14
8/25
Det geografiska läget upplevs av vissa som avskilt från staden i och med att det tidigare regementsområdet utgjorde stadsgräns. På sikt kommer staden att växa åt detta håll och läget bör då upplevas mer integrerat i staden. Men närheten till centrum och de servicefunktioner som finns där, av typ café och butiker, kommer inte finnas i närområdet inom överskådlig tid.
Hela Campusområdet har genomgått en upprustning både utvändigt och invändigt. Lokalerna är generellt i gott skick och har en god standard.
Måltidsservice lokaler behöver dock totalrenoveras då ytskikten bedöms som uttjänta. Dispositionen av tillagningsstationerna är anpassade till att tillaga mat till värnpliktiga, det försvårar arbetsmiljön för dagens verksamhet som inte har en arbetsmetod. Vidare så har utrustningen i matsalen på Campus levt ut sitt levnadsförlopp och ett utbyte av hela utrustningen krävs.
3.1.2 Hyreskostnader
Hyreskostnaden på Campus nämns ofta som en avgörande faktor för verksamheternas framtida lokalisering. I rapporten ”Kommunens och
verksamheternas kostnader för Campusområdet” från 2017-12-14 (se bilaga 1) beskriver Per-Erik Norelius (dåvarande lokalcontroller) och Marcus Gökstorp (fastighetschef SFAB) nyckeltal för de olika verksamheterna på Campusområdet.
Syftet med nyckeltalen och arbetet med rapporten var att SFAB, kommunen och Stenvalvet skulle få samsyn kring vilka nyckeltal som skulle användas.
Hyreskostnaden för den del av Campusområdet som omfattas av rapporten var vid tidpunkten för rapportens sammanställning 44 052 518 kronor och den förhyrda ytan var 22 874 kvadratmeter, detta innebär en årlig
kvadratmeterkostnad på 1 926 kr/kvm för kommunen på den del som SFAB hyr in från Stenvalvet.
9/25
Tabell 3.1 Uppdelning av kostnader på Campusområdet5
Campus Kr Kr/kvm Källa
Kallhyra 33 841 336 1 479 Faktura
Stenvalvet Fastighetsskötsel och
reparationer
1 518 174 66 Hyresjustering
2017
Mediakostnader 4 954 305 217 Hyresjustering
2017 Administrativt och
övriga kostnader
474 563 21 Hyresjustering
2017
Varmhyra (summa) 40 788 378 1 783
Hyrestillägg 726 800 Proj. i SFABs
regi
SFAB vinst etc. 2 537 340 111
Hyra kommunen 44 052 518 1 926 Bilplats och lager ej med
Hyreskostnaderna år 2017 för gymnasieskolans lokaler var 18 429 675 kronor och den förhyrda ytan var 10 628 kvadratmeter, det innebär en årlig
kvadratmeterkostnad på 1 734 kr.
Tabell 3.2 Nyckeltal för Thomasgymnasiet.6 Campus Rikssnitt7
Kr/kvm 1 734
Kr/anställd 255 968
Kr/elev 35 995 20 446
Total kostnad 18 429 675
Hyreskostnaderna år 2017 för Vuxenutbildningens lokaler var 7 710 833 kronor och den förhyrda ytan var 4 043 kvadratmeter, det innebär en årlig
kvadratmeterkostnad på 1 907 kr.
5 Se bilaga 1 – Kommunens och verksamheternas kostnader för Campusområdet, rapport 2017-12-14
6 Se bilaga 1 – Kommunens och verksamheternas kostnader för Campusområdet, rapport 2017-12-14
7 www.kolada.se
10/25
Tabell 3.2 Nyckeltal för Vuxenutbildningen.8 Campus
Kr/kvm 1 907
Kr/anställd 220 310
Kr/elev 13 295
Total kostnad 7 710 833
3.1.3 Möjligheter
Genom en sänkning av hyran kan gymnasieskolan och vuxenutbildningen fortsätta bedriva sin verksamhet i de lokaler som man redan befinner sig i, det skulle ge möjligheter till att fördela resurserna annorlunda och utveckla undervisningen ytterligare på platsen.
3.1.4 Risker
Gymnasieskolan nuvarande placering minskar attraktiviteten för elever när det finns andra alternativ på samma tidsgeografiska avstånd. För elever som inte bor i Strängnäs kan också restiden bli lång eftersom man behöver byta buss eller från tåg till buss. För en elev från Åkers styckebruk eller Mariefred så tar det cirka 50 minuter att ta sig till Thomasgymnasiet med kollektivtrafik. Med motsvarande restid kan eleven istället ta sig till Rinmangymnasiet som ligger centralt i
Eskilstuna.9 Utbildningsverksamhetens placering är i dagsläget även distanserat från centrum och de servicefunktioner som finns där.
Utbildningskontoret har även uttryckt att de anser att skolans lokaler inte är optimala som utbildningslokaler då de är spridda över området i olika hus, och invändigt är inte byggnaderna så öppna som man önskar för skollokaler. Det är många prång och trappor som hindrar öppenhet och naturliga mötesplatser mellan elever och medarbetare, samt medarbetare emellan.
3.2 Förutsättningar vid skapande av ett nytt bildningscenter I utredningen av alternativen för ” Ny lokalisering av Thomasgymnasiet
Strängnäs kommun”10 antas en utbildningsarea vara 12,5 kvm per gymnasieelev.
Med ett elevantal på 500 elever ger det en yta på 6 250 kvadratmeter för gymnasieskolans verksamhet.
8 Se bilaga 1 – Kommunens och verksamheternas kostnader för Campusområdet, rapport 2017-12-14
9 https://reseplanerare.resrobot.se, resa 9/4 strax efter kl. 08.00
10 Anna-Lotta Andersson, Wahlros arkitekter, 2019-05-02, Se bilaga 2
11/25
I samma utredning beskrivs att vuxenutbildningens erfarenhetssiffra är 11
kvm/elev då det finns samordningsfördelar med gymnasieskolan. Med ett antaget elevunderlag på 300 samtida elever uppskattas ett behov för vuxenutbildningen verksamhet till ca 3 300 kvadratmeter.
Dessa antagande ger en total yta för de två verksamheterna på 9 550 kvadratmeter.
I ”Utredning av gymnasie- och kulturlokaler i Jakobsberg”11 gör man antagandet att gymnasieprogrammen kan delas in i tre typer, en övergripande nivå;
teoretiska program, semi-praktiska program och praktiska program.
Teoretiska program är i huvudsak endast i behov av vanliga klassrum för
teoretisk undervisning. Semi-praktiska program i behov av vissa särskilda lokaler för praktiska ämnen, exempelvis en musiksal för ett estetiskt program. Praktiska program är i behov av större praktiska salar som används i större utsträckning.
Generellt kan följande riktvärden för lokaleffektivitet för respektive programtyp användas:
− Teoretiska program 12 kvm/elev
− Semipraktiska program 14 kvm/elev
− Praktiska program 18 kvm/elev
Program År1 År 2 År 3 Totalt Riktvärde Totalyta genomsnittsyta
EK 23 28 31 82 12 984
SA 43 26 22 91 12 1092
TE 26 32 14 72 14 1008
EE 18 12 22 52 18 936
HA 35 28 16 76 14 1064
RL 13 8 8 30 18 540
VO 10 12 10 32 14 448
IM 60 12 720
NP Totalt 168 140 124 495 6792 13,7
Tabell 3.1 nuvarande elevantal per program (augusti 2019)
Genom att ställa dagens elevantal mot det lokaleffektivitetsantagandet i utredningen ger att det behövs en yta på ca 6 800 kvadratmeter för Thomasgymnasiets verksamhet.
Därmed kommer en ny gymnasieskola, inklusive vuxenutbildning, behöva en yta strax över 9 800 kvm.
11 Lokalutredning – Järfälla Gymnasium, Utredning av gymnasie- och kulturlokaler i Jakobsberg. Niras, 2017-07-06
12/25
3.3 Alternativ 2, Ombyggnation av nuvarande kommunhus till bildningscentrum på Nygatan 10, nytt kommunhus byggs vis resecentrum.
Thomasgymnasiet flyttar till Nygatan 10 i detta alternativ. För att flytten ska var möjlig byggs ett nytt kommunhus vid Resecentrum.
Figur 3.1 kommunhusets nuvarande (Nygatan 10) och framtida placering (Resecentrum)
3.3.1 Beskrivning
Thomasgymnasiet och vuxenutbildningen placeras i nuvarande kommunhuset på Nygatan 10. Lokalerna på Nygatan 10 har en total yta på strax över 8 700
kvadratmeter. Av detta utgör arkiv, skyddsrum och källarförråd cirka 1 250 kvadratmeter. Cirka 7 150 kvadratmeter består av kontor och konferensrum.
Genom en kombinerad ombyggnad av de befintliga lokalerna och en tillbyggnad på strax över 2 000 kvadratmeter ryms både gymnasieskolan och
vuxenutbildningen i lokalerna.
13/25
Med en placering av de två verksamheterna i nuvarande kommunhus skapas ett större skolkluster tillsammans med Vasaskolan och Paulinska skolan. Fler
synergieffekter mellan utbildningskontorets verksamheter skulle kunna utvecklas då verksamheterna skulle ligga så nära varandra. Genom att analysera
verksamheternas behov kan skolans utformning göras så yteffektiv som möjligt.
Lokaler som aula, idrottshall och kök samutnyttjas. Genom att använda samma, utbyggda, matsal och kök med de andra skolorna behöver inte ett nytt kök med tillhörande matsal skapas. Ett samnyttjade av aula ger möjligheten att ha en större lokal vid prov och examination. Multeum används som skolans bibliotek och ger en möjlighet för en vidare utveckling av verksamhet i dess lokaler.
Skolornas utemiljö öppnas upp och byggs ihop till större friytor med parkmiljö som tillgodoräknas de tre skolorna utemiljö. Detta möjliggör förändrad logistik vid hämtning och lämning vid skolstart, men begränsar trafik på skolgård under resterande skoldag. En park ansluter från den nya skolan till den avlämningsplats som ligger mellan Paulinska och Vasa genom Kristinasgårdens baksida.
Figur 3.2 idéskiss för utemiljö för alternativ 212
12 Mikael Rojek, Strategienheten, Samhällsbyggnadskontoret, 2019
14/25
Placeringen i centrum ger en närhet till både buss och tågtrafik vilket gör att restiderna kortas ner och kan konkurrera med motsvarande gymnasieskolor i exempelvis Eskilstuna.
Det skulle även skapa en närhet till de servicefunktioner som finns i centrum. Att placera en gymnasieskola centralt i staden skapar förutsättningar till en mer levande stadskärna.
Ett nytt kommunhus vid Resecentrum byggs för att möjliggöra flytten av
gymnasiet och vuxenutbildningen. Det nya kommunhuset ger möjligheten till att samlokalisera fler kommunala verksamheter, till exempel kan Strängnäs
Fastighets AB och Jobbtorg också lokaliseras i ett nytt kommunhus. Genom att använda sig av ett aktivitetsbaserat arbetssätt13 i det nya kommunhuset
optimeras lokalytan och skapar flexibla ytor för morgondagens behov och förändringar.
Med ett fördelaktigt geografiskt läge, centralt och i anslutning till resecentrum, skapas ur arbetsgivarperspektiv goda konkurrensfördelar på den regionala arbetsmarknaden. Alternativet skapar goda förutsättningar för ett effektivare arbetssätt anpassat till de verksamheter som bedrivs i huset.
3.3.2 Möjligheter
I detta avsnitt presenteras de utvecklingsmöjligheter detta alternativ skulle kunna tillskapa.
• Ett bildningscentrum skapas med synergieffekter mellan
Thomasgymnasiets och vuxenutbildningens verksamheter. De två verksamheterna ligger i samma byggnad och kan då utnyttja lokaler och andra resurser gemensamt.
• Gymnasieelever bidrar till att ytterligare levandegöra stadskärnan. Unga människor i gymnasieålder rör sig gärna ut från skolans lokaler i
tomrummet mellan lektionerna. Närheten till stadskärnan kommer förmodligen öka antalet personer som är i rörelse och skapa en känsla av
tomrummet mellan lektionerna. Närheten till stadskärnan kommer förmodligen öka antalet personer som är i rörelse och skapa en känsla av