Sammantaget kan vi konstatera att vi till viss del fått svar på vår inledande fråga. Det som kanske överraskar oss är de varierade upplevelserna som lärarna ger uttryck för och som också har väckt nya frågor att fundera vidare på. Det kan vi konstatera utifrån Brinkkjaer
& Høyen (2013) som menar på att ett fenomen aldrig kan beskrivas fullständigt. Utifrån tidigare forskning och resultatet som presenteras i denna studie, kan en möjlig slutsats vara att lärarna i fritidshem upplever att elevgruppens olika storlekar i samband med
andra faktorer som har betydelse för deras arbete, både kan förhindra och förbättra möjligheten att genomföra sin planerade verksamhet.
Avslutningsvis, har denna studie analyserats ur en fenomenologisk infallsvinkel, vilket har inneburit att syftet inte har varit att komma fram till vad som är rätt eller fel. Snarare att lyfta lärarnas egna erfarenheter och upplevelser kring arbete med olika storlekar på elevgruppen.
Under arbetets gång har frågan om arbete med elevgruppens olika storlekar i förhållande till andra betydande faktorer i fritidshemsverksamheten, visat sig vara komplex.
Tankegången kring studiens ämne innan start, har varit att arbete med elevgrupper i olika storlekar var betydlig faktor i fritidshemsverksamheten. I efterhand har vi fått insikt om att elevgrupper i olika storlekar inte är den enda faktorn som har betydelse för fritidslärarnas arbete. Det har visat sig vara en kombination av förutsättningar som ges på respektive fritidshem med olika storlekar på elevgruppen. Detta har väckt nya frågor som kan vara intressanta att föra vidare forskning på. Utifrån den komplexa frågan om elevgruppens olika storlekar, kan fortsatt forskning ha utgångspunkt i elevernas eller huvudmäns upplevelser om olika storlekar på elevgrupper.
Referenslista
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet, 2013. Umeå. [Elektroniskt resurs] Hämtad 2021-02-04 från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02
Ahrne, G. & Svensson, P. (2018). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem. En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg, Gothenburg studies in educational sciences 403. [Elektroniskt resurs] Hämtad 2020-10-27 från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/52698/1/gupea_2077_52698_1.pdf
Asplund Carlsson, M., Kärrby, G. & Pramling Samuelsson, I. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola: en kunskapsöversikt.
Stockholm: Skolverket. [Elektroniskt resurs] Hämtad 2021-03-09 från:
http://hundochkatter.se/special/Kurslitteratur/Strukturella%20faktorer%20och.pdf
Bengtsson, J. (red.) (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Boström, L. Hörnell, A., & Frykland, M. (2015). Learning Environments at Leisure-Time Centres in Sweden: A Comprehensive Survey of Staffs’ Perception. International Journal of Extended Learning, 3(1), 5–18. [Elektroniskt resurs] Hämtad 2021-01-15 från: http://dx.doi.org/10.3224/ijree.v3i1.19578
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H. (2013). Den villkorade delaktigheten. I: Fjällhed, A. & Jensen, M. (Red.), Barnslivsvillkor. Lund: Studentlitteratur, 105–119.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3).
Stockholm: Liber.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap.
Educare. (1), 64–85. [Elektronisk resurs] Hämtad 2021-02-16 från:
http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202 016.1.pdf
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ludvigsson, A. & Falkner, C. (2019). Fritidshem - ett gränsland i
utbildningslandskapet. Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. (5, 13–26). [Elektroniskt resurs] Hämtad 2021-02-21 från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43770
Lärarförbundet. (14 augusti 2019). Rätt förutsättningar för lärare i fritidshem.
https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/ratt-forutsattningar-for-larare-i-fritidshem#larare-i-fritidshem-och-fritidspedagoger-vilket-begrepp-galler
Lärarnas Riksförbund, Lärarens yrkesetik (u.å). [Elektronisk resurs] Hämtad 2020-10-16 från: https://www.lr.se/stod--rad/for-dig-som-larare/yrkesetik-for-larare
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for Nordisk
barnehageforskning, 9. Nordic early childhood education research journal.
[Elektronisk resurs] Hämtad 2020-10-27 från: https://doi.org/10.7577/nbf.1012
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Västerås: Stockholms universitetsförlag.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Elektronisk resurs]
Hämtad 2020-10-06 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning Rapport nr 3.
Stockholm: Skolinspektionen. [Elektroniskt resurs] Hämtad 2020-10-16 från:
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2010/fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf
Skolverket. (2000). Finns fritids? – en utvärdering av kvalitet i fritidshem. Stockholm:
Skolverket. [Elektroniskt resurs] Hämtad 2021-01-28 från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653878/1553956741917/pd f598.pdf
Skolverket. (2014) Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Statens skolverk. [Elektronisk resurs] Hämtad 2020-10-06 från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3301
Skolverket. (2017). Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17. Dnr 2017:591 [Elektronisk resurs] Hämtad 2020-10-06 från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3767.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
[Elektronisk resurs] Hämtad 2020-10-06 från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (2020). Stärkt kvalitet och
likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. (SOU 2020:34). Stockholm: Norstedts juridik. [Elektronisk resurs] Hämtad 2020-10-06 från:
https://www.regeringen.se/49cca3/contentassets/7302f489bbde433b958beedb7b1bdeff/
starkt-kvalitet-och-likvardighet-i-fritidshem-och-pedagogisk-omsorg-sou-202034
Söderlund. A & Åstrand. J. (16 maj 2019). Debatt: Att satsa på fritids är att satsa för framtiden. Arbetarbladet. [Elektronisk resurs] Hämtad 2021-01-26 från:
https://www.arbetarbladet.se/artikel/debatt-att-satsa-pa-fritids-ar-att-satsa-for-framtiden
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Elektronisk resurs]
Hämtad 2020-10-16 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf