Bortom den passiva aktören finns det en annan förklaring på hur de organisatoriska händelseförloppen egentligen går till. Bortom den anser vi att det finns en relation
mellan de aktiva aktörerna. En ledare måste förstå sig på en följare för att kunna få följaren att följa på det sätt ledaren strävar efter. Samtidigt som vi anser att följaren måste inse sina möjligheter och sin roll i relationen. Genom att öppna upp även följarens sida av relationen ser vi nya perspektiv och möjligheter. Vi får nya förklaringar och reflektioner omkring hur de organisatoriska händelseförloppen framställs samt utvecklas. Vi ser med andra ord en helhet genom att se bortom den passiva aktören tillsammans med det tidigare perspektivet på ledarskap. Känslor, tankar och åsikter som förmedlas i den sociala processen mellan en ledare och följare bidrar till relationens utveckling. Ibland kan dessa vara omedvetna eller medvetna. Genom att själv tänka till på hur man reagerar och beter sig i en viss situation kan man nå en stor självinsikt. Något så simpelt som att läsa en text om hur man är en bra ledare eller bra följare kan göra en stor skillnad i en organisation. Informationen tror vi får en att stanna upp och tänka till hur man själv mår och reflektera kring sina sociala relationer.
Kunskap är en bra bit på vägen för att få en större förståelse inom ett ämne. Genom att förmedla ny kunskap om vad som sker i en ledar och följar relation hoppas vi kunna få fler att tänka om och förhoppningsvis få bättre förståelse för varandra. Detta bör kunna hjälpa både många ledare och följare att förbättra relationen till varandra och öka
kunskapen om varandras känslor och tankar. De flesta människor kan nog hålla med om att trivsel på arbetsplatsen är en av de viktigaste faktorerna. Genom att veta hur trivseln och det psykiska välmåendet kan förbättras, hoppas vi att denna studie kan vara ett hjälpmedel i ämnet. Som en avslutande del i denna slutsats vill vi notera att trots att ledare och följare har olika officiella titlar och inte befinner sig på samma nivå yrkesmässigt, befinner de sig dock på samma nivå känslomässigt. Både ledare och följare upplever samma sorts känslor, tankar och åsikter i en social relation. Det är likvärdiga när det kommer till hur de upplever sin omvärld. Både en ledare och följare kan bli sårade, förvirrade, arga, glada eller vilken känsla det nu är som infinner sig. Så trots att de befinner sig på yrkesmässigt olika plan är de båda människor med
likasinnade känslor. Detta visar studiens resultat som pekar på att ledare och följare upplever samma sorts känslor av till exempel tillit och gemenskap till andra. Bara genom att tänka på detta, hoppas vi att ledare och följare ska kunna relatera till varandra på ett närmare sätt och se varandra mer humant. Att se varandra som människor utan att relatera till vilken titel man själv eller någon annan har är ett stort steg på vägen.
7 Referenslista
AFS 1980:14. Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket.
Almqvist, R. Holmgren Caicedo, M. Johansson, U. & Mårtensson, M. (2012).
Ansvarsfullt verksamhetsstyrning. Malmö: Liber AB.
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur AB.
Andersson, G. Johrén, A. & Malmgren, S. (2004). Effektiv friskvård, lönsammare företag. Kristianstad: Prevent.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Arbetsmiljöverket. (2002). Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress.
Arbetsmiljöverket.
Baron, J. N. & Pfeffer, J. (1994). The social psychology of organizations and inequality.
Social Psychology Quarterly, (57).
Blomquist, C. & Åkesson Röding, P. (2010). Ledarskap: personen, reflektionen, samtalet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Budd, JW. & Spencer, DA. (2014). Worker well-being and the importance of work:
bridging the gap. European Journal of Industrial Relations, (21), ss. 181-196.
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Johanneshov:
MTM
Carson, D. Gilmore, A. Perry, C. & Gronhaug, K. (2001). Qualitative Research Methods. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Chaleff, I. (2009). The Courageous follower. 3. uppl., San Francisco: Berrett-Koehler
Christensen, S. Daugaard Jensen, P. E. & Lindqvist, L. (2014). Makt, Beslut och ledarskskap. Studentlitteratur AB.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
De Souza, G. & Klein, H. J. (1995). Emergent leadership in the group goal-setting process. Small Group Research, (26), ss. 475–496.
Eisele, P. (2003). Experimentell och tillämpad socialpsykologi. Dalby: Ansuz Bokförlag.
Eisele, P. (2008). Hälsans socialpsykologi. Dalby: Ansuz Bokförlag.
Eliasson-Lappalainen, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur AB.
Europeiska kommisionen. (2015). What is an SME?.
http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/sme-definition/index_en.htm (Hämtades 2015-11-04).
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2015). I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2:1. uppl., Liber AB.
Ewles, L. & Simnett, I. (1994). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Folkhälsorapport. (2005). Folkhälsorapport 2005. Socialstyrelsen.
Gandy, WM. Coberley, C. Pope, JR. Wells, A. & Rula, EY. (2014). Comparing the contributions of well-being and disease status to employee productivity. Journal of Occupational and Environmental Medicine, (58,1), ss. 69-75.
Grey, C. (2009). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om att studera organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Grawitch, MJ. Gottschalk, M. & Munz, DC. (2006). The path to a healthy workplace: a critical review linking healthy workplace practices, employee well-being, and
organizational improvements. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, (58), ss. 129-147.
Gustavsson, B. (red.). (2008). Kunskapande metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Guvå, G. & Hylander, I. (2003) Grundad teori - Ett teorigenererande forskningsperspektiv. Stockholm: Liber.
Hartman, J. (2001). Grundad teori på empirisk nivå. Lund: Studentlitteratur AB.
Harter, JK. Schmidt, FL. & Keyes, CL. (2003). Well-being in the workplace and its relationship to business outcomes: a review of the Gallup studies. In: Keyes CA, Haidt J, eds. Flourishing: Positive Psychology and the Life Well-Lived. Washington, DC:
American Psychology Association, (9), ss. 205-224.
Jackobsen, D,. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. 4:1. uppl,.
Lund: Studentlitteratur AB.
Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: a psychological perspective.
Cambridge: Cambridge University Press.
Kara, D. U. Muzaffer, M. S. & Joseph, G. L. (2013). The effects of leadership style on employee well-being in hospitality. International Journal of Hospitality Management, (34), ss. 9-18.
Kelley, R. (1988). In praise of followers. Harvard Business Review.
https://hbr.org/1988/11/in-praise-of-followers. (Hämtades den 2015-11-12).
Kindeberg, U. Wallin, G. & Reimers, E. (2000). Den lönsamma balansen. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur AB.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm:
Bonnier utbildning.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Malmström, C. & Skoglund, L. (2013). Chefen som gör skillnad. 1. uppl. Stockholm:
Gothia fortbildning.
Mathieu, C. Neumann. Craig, S. Hare. Robert, D. & Babiak, P. (2013). A dark side of leadership: Corporate psychopathy and its influence on employee well-being and job satisfaction. Personality and Individual Differences, (59), ss. 83–88.
Munir, F. Nielsen, K. Garde, H. A. Albertsen, K. & Carneiro, G. I. (2012). Mediating the effect of work-life conflict between transformational leadership and health-care workers’ job satisfaction and psychological wellbeing. Journal of Nursing Management, (20), ss. 512-521.
Northouse, P, G. (2013). Leadership: theory and practice. 6. uppl. Thousand Oaks, Calif.: SAGE.
Nyberg, A. Holmberg, I. Bernin, P. Alderling, M. Åkerblom, S. Widerszal-Bazyl, M.
Magrin, M. E. Hasselhorn, H-M. Milczarek, M. D’Angelo, G. Denk, M. Westerlund, H.
& Tores, T. (2009) Destructive managerial leadership and psychological well-being among employees in Swedish, Polish, and Italian hotels. WORK, (39), ss. 267-281.
Prochaska, JO. Evers, KE. Johnson, JL. et al. (2011). The well-being assessment for productivity: a well-being approach to presenteeism. Journal of Occupational and Environmental Medicine, (53), ss. 35-42.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2:1. uppl., Liber AB.
Revstedt, P. (2002). Motivationsarbete. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Riggio, E. R. Chaleff, I. & Lipman-Blumen, J. (2008). The art of followership: how great followers create great leaders and organizations. 1. uppl., San Francisco: Jossey-Bass
Schneider, C. E. & Goktepe, J. R. (1983). Issues in emergent leadership: The
contingency model of leadership, leader sex, leader behavior. In H. H. Blumberg, A. P.
Hare, V. Kent, & M. F. Davis (Eds). Small group social interaction (1).
Schulte, A. P. Guerin, J. R. Schill, L. A. Bhattacharya, A. Cunningham, R. T. Pandalai, P. S. Eggerth, D. & Stephenson, M. C. (2015). Considerations for Incorporating “Well-Being” in Public Policy for Workers and Workplaces. American Journal of Public Health, (105;8), ss. 31-44.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket/Sveriges riksdag.
Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. 1. uppl. Malmö: Liber.
Tangen, H. & Conrad, C. (2009). Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Zambrell, K. (2004). ”Mitt arbete - det är jag!” Om identitetsrelaterade dimensioner och föreställningars diskurser i arbetskontexten. Kalmar:BBS, Business Administration Research Report.
WHO (1948). World Health Organization’s definition of Health.
http://www.who.int/about/definition/en/print.html (Hämtades den 2015-11-20).
WHO (1986). Ottawa charter for Health promotion.
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/ (Hämtades den 2015-11-20).
Wiberg. L. & Stemma, I. (1988). Målförverkligande ledarskap: En bok om självständighet och samverkan. Stockholm: Norstedts förlag.
Währborg, P. (2003). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur.