Aktiespararna. (2015, den 26 december). Investerarskola: Företagsobligationer. Hämtad från Aktie-spararna.se: http://www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Borsnotiser/2015/december/Investerarskola-Foretagsobligationer---en-sparform-pa-frammarsch/ den 6 juni 2016.
Avanza. (u.å.). Kapitalandelsbevis. Hämtad från Avanza.se:
https://www.avanza.se/rantesparande/kapitalandelsbevis.html den 2 juni 2016.
Avanza. (2013, den 28 januari). Vad betyder kreditrating när det gäller företagsobligationer?. Hämtad från Avanza.se: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/01/28/vad-betyder-kreditrating-nar-det-galler-foretagsobligationer.html den 2 juni 2016.
Avanza (2014, den 9 juni). Vad är en preferensaktie och vad skiljer dem från vanliga aktier?. Hämtad från Blogg.avanza.se: http://blogg.avanza.se/avanza/vad-ar-en-preferensaktie-och-vad-skiljer-dem-fran-vanliga-aktier/ den 2 juni 2016
Dagens industri. (2012, den 14 april). Så fixar fastighetsbolagen miljardfinansiering. Hämtad från Di.se: http://www.di.se/artiklar/2012/4/13/sa-fixar-fastighetsbolagen-miljardfinansiering/?p=4 den 22 maj 2016.
Dagens industri. (2016 (b), den 3 mars). Hårdare krav på bankerna kan ge dyrare lån. Hämtad från Di.se: http://www.di.se/artiklar/2016/3/15/hardare-krav-pa-banker-kan-ge-dyrare-lan/ den 22 maj 2016.
Fastighetsnytt. (2014, den 7 oktober). Länk mellan utvecklare och investerare. Hämtad från
Fastighetsnytt.se: http://fastighetsnytt.se/2014/10/lank-mellan-utvecklare-och-investerare/ den 22 maj 2016.
Fastighetstidningen. (2013, den 4 februari). Finansieringen flyttar bort från banken. Hämtad från Fastighetstidningen.se: http://fastighetstidningen.se/fastighetsfinansieringen-flyttar-bort-fran-banken/ den 22 maj 2016.
Financial Times. (2013, den 20 mars). Scandinavia: Model management. Swedish business is being
cast as a model for long-term stability and growth. Hämtad från
Financialtimes.com: https://next.ft.com/content/e0f4bc0e-81c2-11e2-ae78-00144feabdc0/ den 23 maj 2016.
67
Financial Times. (2016 (a), den 10 april). Sweden sets an example in corporate governance. The
up-heaval at the top of companies shows that discipline is working. Hämtad från
Financialtimes.com: https://next.ft.com/content/34107b60-fd78-11e5-b3f6-11d5706b613b/ den 23 maj 2016.
Financial Times. (2016 (b), den 13 maj). Global equities suffer investor flight. Hämtad från Financiati-mes.com: https://next.ft.com/content/24ca1260-188f-11e6-b197-a4af20d5575e
den 23 maj 2016.
Fondbolagens Förening. (2014, den 15 januari). Årsrapport: Dubbelt rekordår för fondsparandet
2014. Hämtad från
Fondbolagen.se: http://www.fondbolagen.se/sv/Aktuellt/Pressmeddelanden/2015/Dubbelt-rekordar-for-fondsparandet-2014-/ den 22 maj 2016.
Investor View. (2016(a)). Så ser portföljförvaltaren på 2016. Hämtad från
Investorview.se: http://www.investorview.se/article/saa-ser-portfoeljfoervaltaren-paa-2016 den 22 maj 2016.
Investor View. (2016(b)). Möjligheternas år för nordiska företagsobligationer. Hämtad från
Investorview.se: http://www.investorview.se/article/moejligheternas-aar-foer-nordiska-foeretagsobli-gationer den 23 maj 2016
Jool Capital Partner. (u.å.). Jool Capital Partners officiella hemsida: Företagsobligationer. Hämtad från Joolcapital.com: http://www.joolcapital.com/foretagsobligationer/ den 22 maj 2016.
Lerdell Investigations. (u.å.). Due Diligence, DD (definition). Hämtad från Lerdell.com:
http://www.lerdell.com/om-oss/lerdellipedia-ordlista/due-diligence-dd-definition/ den 6 juni 2016.
NASDAQ. (u.å. (a)). Vad är certifikat? NASDAQ OMX NORDICS officiella hemsida. Hämtad från Nasdaqomxnordic.com: http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/etpetf/vadarcertifikat den 29 maj 2016.
NASDAQ. (u.å. (b)). International Financial Reporting Standards (IFRS) Definition. NASDAQ offi-ciella hemsida. Hämtad från Nasdaq.com: http://www.nasdaq.com/investing/glossary/i/international-financial-reporting-standards den 29 maj 2016.
68
NASDAQ. (u.å. (c)). Var handlar man aktier?.NASDAQ OMX NORDICS officiella hemsida. Häm-tad från Nasdaqomxnordic.com: http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/aktier/varhandlar-manaktier/?languageId=3 den 2 juni 2016.
NASDAQ. (u.å. (d)). Bond list Sweden. Hämtad från Business.nasdaq.com: http://business.nas-daq.com/list/listing-options/European-Markets/nordic-fixed-income/bond-listing-sweden den 2 juni 2016.
NASDAQ. (u.å. (e)). NASDAQ First North Bond Market. Hämtad från Business.nasdaq.com: http://business.nasdaq.com/list/listing-options/European-Markets/nasdaq-first-north/nasdaq-first-north-bond-market/index.html den 2 juni 2016.
NASDAQ. (u.å. (f)). Over-the-counter (OTC) Definition. Hämtad från Nasdaq.com: http://www.nas-daq.com/investing/glossary/o/o.t.c. den 2 juni 2016.
NASDAQ. (2013, den 25 september). Ett förbättrat börsnoteringsklimat för Sverige tillväxt –
Proble-manalys och förslag till åtgärder. Hämtad från Nasdaqom.com:
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/87/87875_handlingsplan_20130925.pdf#page10 den 3 juni 2016.
NASDAQ. (2016, den 6 maj). NASDAQ Corporate Bonds Turnover. Hämtad från
Nasdaqomx.com: http://www.nasdaqomx.com/transactions/trading/fixedincome/fixedincome/swe-den/listedcorporatebonds/listed-corporate-bonds-turnover den 6 maj 2016.
NGM. (u.å.). NGM, Nordic Growth Market, officiella hemsida. Hämtad från Ngm.se: http://www.ngm.se/ den 2 juni 2016.
Realtid. (2012, den 19 september). ”Lånemarknaden fortsätter vara tuff”. Hämtad från Realtid.se: http://www.realtid.se/lanemarknaden-fortsatter-vara-tuff den 22 maj 2016.
Realtid. (2015(a), den 5 augusti). Carnegie rekryterar sju nya medarbetare. Hämtad från
Realtid.se: http://www.realtid.se/carnegie-rekryterar-sju-nya-medarbetare#conversion-1302417596 den 22 maj 2016.
Realtid. (2015(b), den 8 oktober). FI: ”Svårare för försäkringsbolag leverera god avkastning”. Häm-tad från Realtid.se: http://www.realtid.se/fi-svarare-forsakringsbolag-leverera-god-avkastning den 22 maj 2016.
69
Realtid. (2016(a), den 20 april). Crowdfunding växer i rekordfart – regelverken släpar efter. Hämtad från Realtid.se: http://www.realtid.se/crowdfunding-vaxer-i-rekordfart-regelverken-slapar-efter#con-version-1302417596
den 22 maj 2016.
Riksbanken. (u.å.). Den nya bankregleringen Basel III. Hämtad från Riksbank.se: http://www.riks- bank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Finansiella-regelverk/Aktuella-regleringsforandringar/Den-nya-bankre-gleringen-Basel-III/ den 6 juni 2016.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students. Pearson Ed-ucation. Fifth Edition.
SEB. (u.å.). Debt capital markets. SEB:s officiella hemsida. Hämtad från SEBgroup.com:
http://sebgroup.com/large-corporates-and-institutions/our-services/investment-banking/debt-capital-markets den 29 maj 2016.
SEB. (2016). SEB officiella hemsida: Aktuella placeringstips. Hämtad från
Seb.se: http://seb.se/privat/spara-och-placera/aktier-och-andra-placeringar/aktuella-placeringstips den 22 maj 2016.
Svenska Dagbladet. (2015, den 13 oktober). ”Svenskarna måste vänja sig vid lägre avkastning”. Hämtad från
Svd.se: http://www.svd.se/spararna-maste-vanja-sig-vid-lagre-avkastning/om/naringsliv den 22 maj 2016.
Sveriges Radio. (2016, den 29 januari). Företagsobligationer minskar. Hämtad från
Sverigesradio.se: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6356028 den 22 maj 2016.
Sveriges Riksbank. (u.å.). Sveriges Riksbanks officiella hemsida: Analys och bedömning av finansiell
stabilitet. Hämtad från Riksbank.se:
http://www.riksbank.se/Financial-stability/The-Riksbanks-work-to-prevent-financial-crises/Analysis-and-assessment-of-financial-stability/ den 23 maj 2016.
Swedbank. (u.å. (a)). Företagsobligationer. Swedbanks officiella hemsida. Hämtad från Swedbank.se: https://www.swedbank.se/foretag/placeringar/ranteplaceringar/foretagsobligationer/ den 29 maj 2016.
70
Swedbank. (u.å. (b)). Statsobligationer. Swedbanks officiella hemsida. Hämtad från Swedbank.se: https://www.swedbank.se/foretag/placeringar/ranteplaceringar/statsobligationer/ den 2 juni 2016.
Swedbank. (2008, den 26 augusti). Vad är en hedgefond? Hämtad från Swedbank-battreaffarer.se: http://www.swedbank-battreaffarer.se/ftg/2008/06/vad_ar_en_hedgefond.csp den 29 maj 2016.
Tessin. (u.å.). Investera i fastigheter via crowdfunding. Tessins officiella hemsida. Hämtad från Tes-sin.se: https://tessin.se/ den 2 juni 2016.
The Economist. (2013, den 19 oktober). An appetite for junk. Hämtad från
Economist.com: http://www.economist.com/news/finance-and-economics/21588117-companies-have-taken-advantage-investors-growing-willingness-buy-speculative den 22 maj 2016.
The Economist. (2015, den 19 maj). The fintech revolution. Hämtad från
http://www.econo-mist.com/news/leaders/21650546-wave-startups-changing-financefor-better-fintech-revolution den 29 maj 2016.
Tillväxtverket. (u.å.). EU:s definition av SMF/SME. Hämtad från Tillvaxtverket.se: http://www.till-
vaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/foretagsutveckling/cosme/eusdefinit-ionavsmfsme.4.21099e4211fdba8c87b800017125.html den 2 juni 2016.
Veckans Affärer. (2014, den 21 april). Glöm bankerna – Här finns de nya pengarna. Hämtad från Va.se: http://www.va.se/nyheter/2014/04/21/glom-bankerna---har-finns-de-nya-pengarna/ den 22 maj 2016.
71
Appendix
Intervjuer
Anonym 1, Beslutsfattande position på Fixed Income Sales, Nordisk Aktör, 2016-05-06.
‒ Berätta gärna om dig själv och din bakgrund.
‒ Vad är din roll på ”x” och vad innebär den?
‒ En del av bakgrunden till uppsatsen är att vi anser att den svenska marknaden för företagsobligationer är underutvecklad. Data från 2012 visar att 40 % av bolagen noterade i Oslo använder obligationer medan enbart 10 % gör detsamma på Stockholmsbörsen. I USA utgör företagsobligationer till och med 80 % av den totala företagsfinansieringen. Varför tror du att andelen historiskt, och ännu idag, är så liten i Sverige?
‒ Sedan finanskrisen 2011 har dock både antalet emissioner, volymer och emittenter ökat på den svenska marknaden för företagsobligationer. Vi ser att den största ökningen skett bland obligationer med lägre kreditvärdighet eller utan kreditbetyg, samtidigt som obligationer av mindre belopp ökat. Vad tror du detta beror på?
‒ I och med det extremt låga ränteläget som råder och att investerare, både privata och institutionella, efterfrågar högre ränta samt att diverse regleringar för bankerna, exempelvis Basel III, gör det dyrare och svårare för mindre, sämre/utan rating bolag att få banklån så är vår hypotes att företagsobligations-marknaden utgör ett bra alternativ. Vilka är det som efterfrågar High Yield företagsobligationer idag och finns tecken på att denna investerarbas kommer att bli större och mer aktiv på den svenska mark-naden?
‒ I jakten på avkastning, hur kommer traditionella institutionella investerare som inte sällan enbart har mandat att investera i Investment Grade företagsobligationer att behöva anpassa sig?
‒ Vilka hinder ser du mot att företagsobligationsmarknaden faktiskt skulle växa? Vilka barriärer måste man först överkomma?
‒ En sådan potentiell barriär som vi identifierat är att det finns trösklar för dessa mindre, högavkastande bolag att ta sig in på primärmarknaden i form av höga emissionskostnaderna (både direkta och indirekta). Hur tror du lägre kostnader och enklare processer skulle påverka utbudet?
72 ‒ Idag händer det mycket på finansieringssidan där alternativa metoder via framförallt innovativa
“Fin-Tech” (Financial Technology) plattformar lanseras, bland annat Crowdfunding och Peer-to-peer utlå-ning. Hur tror du att marknaden för företagsobligationer kommer att formas av detta? Ser du att teknisk innovation skulle kunna appliceras på företagsobligationer för att göra dem ännu mer likvida och till-gängliga för privatpersoner? Vad ser du för hinder?
73
Magnus Miver, Head of Fixed Income Sales Sweden, ABG Sundal Collier, 2016-05-03.
‒ Berätta gärna om dig själv och din bakgrund.
‒ Vad är din roll på ABG Sundal Collier och vad innebär den?
‒ En del av bakgrunden till uppsatsen är att vi anser att den svenska marknaden för företagsobligationer är underutvecklad. Data från 2012 visar att 40 % av bolagen noterade i Oslo använder obligationer medan enbart 10 % gör detsamma på Stockholmsbörsen. I USA utgör företagsobligationer till och med 80 % av den totala företagsfinansieringen. Varför tror du att andelen historiskt, och ännu idag, är så liten i Sverige?
‒ Sedan finanskrisen 2011 har dock både antalet emissioner, volymer och emittenter ökat på den svenska marknaden för företagsobligationer. Vi ser att den största ökningen skett bland obligationer med lägre kreditvärdighet eller utan kreditbetyg, samtidigt som obligationer av mindre belopp ökat. Vad tror du detta beror på?
‒ I och med det extremt låga ränteläget som råder och att investerare, både privata och institutionella, efterfrågar högre ränta samt att diverse regleringar för bankerna, exempelvis Basel III, gör det dyrare och svårare för mindre, sämre/utan rating bolag att få banklån så är vår hypotes att företagsobligations-marknaden utgör ett bra alternativ. Vilka är det som efterfrågar High Yield företagsobligationer idag och finns tecken på att denna investerarbas kommer att bli större och mer aktiv på den svenska mark-naden?
‒ I jakten på avkastning, hur kommer traditionella institutionella investerare som inte sällan enbart har mandat att investera i Investment Grade företagsobligationer att behöva anpassa sig?
‒ Vilka hinder ser du mot att företagsobligationsmarknaden faktiskt skulle växa? Vilka barriärer måste man först överkomma?
‒ En sådan potentiell barriär som vi identifierat är att det finns trösklar för dessa mindre, högavkastande bolag att ta sig in på primärmarknaden i form av höga emissionskostnaderna (både direkta och indirekta). Hur tror du lägre kostnader och enklare processer skulle påverka utbudet?
‒ Idag händer det mycket på finansieringssidan där alternativa metoder via framförallt innovativa “Fin-Tech” (Financial Technology) plattformar lanseras, bland annat Crowdfunding och Peer-to-peer utlå-ning. Hur tror du att marknaden för företagsobligationer kommer att formas av detta? Ser du att teknisk
74
innovation skulle kunna appliceras på företagsobligationer för att göra dem ännu mer likvida och till-gängliga för privatpersoner? Vad ser du för hinder?
75
Joakim Bornold, Sparekonom, Nordnet, 2016-05-11.
‒ Berätta gärna om dig själv och din bakgrund.
‒ Vad är din roll på Nordnet och vad innebär den?
‒ I och med det extremt låga ränteläget som råder idag, minus på svenskarnas sparkonton samt den volatila aktiemarknad som vi upplevt under 2016 så visar flertalet trender på att svenskar idag efterfrågar alter-nativa placeringar. Mer specifikt, vad efterfrågar privata sparare för instrument idag?
‒ Vår hypotes är att företagsobligationsmarknaden i Sverige är underutvecklad och borde växa framöver, dels på grund av att investerare, både privata och institutionella, efterfrågar alternativa ränteplaceringar, men också på grund av att regleringar för bankerna som exempelvis Basel III gör det dyrare och svårare för mindre och lägre kreditrankade bolag att få banklån. Ur ett investerarperspektiv kräver detta dock medvetenhet om risker och faktorer som påverkar företagsobligationer. Hur god kännedom om före-tagsobligationer har svenska privata investerare idag?
‒ Historiskt och idag har privata investerare framförallt investerat i företagsobligationer indirekt genom obligationsfonder eftersom handelsposterna i regel varit stora. Idag finns det handelsplatser som tillåter mindre handelsposter än vad som tidigare varit möjliga, t.ex. NASDAQ First North Bond Market. Har detta ökat intresset från privata investerare att investera direkt i företagsobligationer? Vilken roll tror du att privata investerare kommer att ha på obligationsmarknaden i framtiden?
‒ Vilka hinder ser du mot att företagsobligationer som ett alternativ för privata sparare faktiskt skulle växa? Vilka barriärer måste man först överkomma?
‒ Data från 2012 visar att 40 % av bolagen noterade i Oslo använder obligationer för finansiering medan enbart 10 % gör detsamma på Stockholmsbörsen. I USA utgör företagsobligationer 80 % av den totala företagsfinansieringen. En potentiell barriär som vi har identifierat på den svenska marknaden är avsak-naden av en aktiv sekundärmarknad. En aktiv sekundärmarknad innebär ofta att privata sparare är in-volverade som investerare, men för att det ska vara möjligt krävs också:
Möjlighet till mindre handelsposter (NASDAQ First North Bond Market finns numera) Bättre transparens (FI jobbar på detta)
Förtroende för branschen (växer med antalet emissioner samt anpassade instrument)
Konsumentbeteende (I Norge och USA är man mer riskbenägen, i Sverige tenderar vi att placera pengar i tillgångar som vi anser säkra, exempelvis våra fastigheter)
76
Om du får generalisera, finns det en vilja bland svenska privata sparare att testa nya alternativa investe-ringar eller tenderar man snarare att investera konservativt? Hur skulle du beskriva svenska privatspa-rares inställning till risk? Vad tror du skulle krävas för att skapa en aktiv sekundärmarknad för företags-obligationer i Sverige?
‒ Vi har noterat att Nordnet genom sitt projekt “Nordnet Ventures” stöttar den utveckling som sker inom “Fin-Tech” idag, där bland annat företeelser som Crowdfunding och Peer-to-peer utlåning har vuxit fram, samt andra innovativa plattformar skapas. Hur tror du att marknaden för företagsobligationer kom-mer att formas av “Fin-Tech”? Ser du att teknisk innovation skulle kunna appliceras på företagsobligat-ioner för att göra dem mer likvida och tillgängliga för privatpersoner? Vad ser du för hinder?
77
Eva Landén, Chief Executive Officer, Corem Property Group, 2016-05-09.
‒ Berätta gärna om dig själv och din bakgrund.
‒ Vad är din roll på Corem och vad innebär den?
‒ I årsredovisningen 2015 kan vi läsa att räntebärande skulder utgjorde 61 % av den totala finansieringen per 2015-12-31. Vilka parametrar och faktorer tittar på ni när ni väljer er kapitalstruktur (kvoten eget kapital/skuld)?
‒ Vi är intresserade av att ta reda på mer om obligationer i er finansiering. Av de totala räntebärande skulderna som Corem presenterade i årsredovisningen 2015 så stod obligationer för ca 30 % (enligt våra beräkningar). I jämförelse med fastighetsbolag som till exempel Hemfosa och Kungsleden där obligat-ioner står för cirka 6 % av de räntebärande skulderna så har ni har en stor andel obligatobligat-ioner, hur kommer det sig?
‒ Vi noterar även att andelen obligationer av de räntebärande skulderna tycks ha ökat de senaste åren (ca 17 % år 2013, 32 % år 2014, 30 % år 2015). Hur kommer det sig att ni ökat andelen så pass sedan 2013?
‒ Som ett resultat av senaste finanskrisen samt till följd av nya reglering, så som Basel III, så tycks det råda en trend bland svenska företag, särskilt fastighetsbolag, att man vill minska sin bundenhet till bank-lån på grund av strängare krav och dyrare bebank-låning. Hur har ni på Corem känt av detta? Hur resonerar ni inför framtiden kring obligationer som ett fortsatt potentiellt alternativ till banklån?
‒ Corem har idag tre utestående obligationer noterade på NASDAQ om totalt 1450 MSEK. Hur har ni upplevt processen med att emittera obligationslån? Har ni upplevt att processerna är krävande/smidiga, långsamma/effektiva, dyra/rimliga i pris, eller kan utvecklas på annat sätt?
‒ Nu har ni tre utestående obligationer, en om 300 MSEK, 400 MSEK och en om 750 MSEK. Har det varit någon skillnad i processen kring utgivning av dessa? Generellt, är det någon märkbar skillnad i kostnad för ett mindre obligationslån i jämfört med ett större?
‒ Det händer mycket inom området “Fin-Tech” (Financial Technology) idag där företeelser som Crow-dfunding, Peer-to-peer utlåning och andra innovativa plattformar växer fram. Hur resonerar ni kring mer innovativa alternativ idag och bedrivs något förändringsarbete på finansieringssidan? Hur tror du att Corem skulle kunna dra nytta av den här typen av innovation i framtiden?
78
Gerry Sommensjö, Chief Financial Officer, Estea Fastigheter, 2016-05-03.
‒ Berätta gärna om dig själv och din bakgrund.
‒ Vad är din roll på Estea och vad innebär den?
‒ Inom er organisation finns flera strukturer/fonder som finansieras på olika sätt. Vilka parametrar och faktorer tittar på ni när ni väljer er kapitalstruktur (kvoten eget kapital/skuld)? Varför skiljer sig finan-siering i de olika fonderna åt?
‒ Vi är intresserade av att ta reda på mer om era räntebärande skulder. Om vi tittar på till exempel Estea Logistic Properties 5 AB så kan vi i 2015 årsredovisning utläsa att kapitalandelsslån utgör 331 MSEK, obligationer 162 MSEK samt skulder till kreditinstitut 430 MSEK. Enligt våra beräkningar utgör bank-lån 47 % av de räntebärande skulder och kapitalandelsbank-lån samt obligationer hela 53 %. I jämförelse med fastighetsbolag som till exempel Hemfosa och Kungsleden där banklån står för drygt 94 % av de ränte-bärande skulderna så framstår det som om att ni har premierat andra alternativ än banklån i er finansie-ring, hur kommer det sig?
‒ Som ett resultat av senaste finanskrisen samt till följd av nya reglering, så som Basel III, så tycks det råda en trend bland svenska företag, särskilt fastighetsbolag, att man vill minska sin bundenhet till bank-lån på grund av strängare krav och dyrare bebank-låning. Hur har ni på Estea känt av detta? Med erfarenhet av de obligationer och kapitalandelslån/bevis som ni emitterat, hur resonerar ni inför framtiden kring dessa som potentiella alternativ till banklån?
‒ Traditionellt sett i Sverige är det institutionella investerare som köper företagsobligationer och liknande marknadsnoterade räntebärande produkter i miljonbelopp. Vilka är det som har investerat i era obligat-ioner?
‒ I dagsläget har Estea Logistic Properties 5 AB två noteringar på NASDAQ Corporate Bond-listan. En på 162 MSEK och den andra på 283 MSEK. Hur har ni på Estea, som ett mindre fastighetsbolag utan officiell kreditrating, upplevt processen med att emittera obligationslån? Har ni upplevt att processen är krävande/smidiga, långsamma/effektiva, dyra/rimliga i pris, eller kan utvecklas på annat sätt?
‒ När det gäller kapitalandelsbevisen så har ni valt att även rikta er till privatpersoner där dessa kan köpa handelsposter i nominella belopp om 10 000 SEK hos både Avanza och Nordnet. Vilka är det som investerar/efterfrågar dessa kapitalandelsbevis? Hur tror du att fördelningen sett ut institutionella inve-sterare/privata placerare?
79 ‒ Ni är ganska unika idag på den svenska marknaden med att erbjuda kapitalandelsbevis, varför valde ni
denna finansieringsmetod? Varför kapitalandelsbevis framför exempelvis obligationer?
‒ Det händer mycket inom området “Fin-Tech” (Financial Technology) idag där företeelser som Crow-dfunding, Peer-to-peer utlåning och andra innovativa plattformar växer fram. Hur resonerar ni kring mer innovativa alternativ idag och bedrivs något förändringsarbete på finansieringssidan? Hur tror du att Estea skulle kunna dra nytta av den här typen av innovation i framtiden?
80
Erik Rune, Chief Financial Officer, Magnolia Bostad, 2016-05-13.
‒ Berätta gärna om dig själv och din bakgrund.
‒ Vad är din roll på Magnolia Bostad och vad innebär den?