Wen rad institutioner på detta universitet, inte minst inom samhällsvetens­

kap. När drivande nyckelpersoner försvinner, som när enskilda professorer går i pension, riskerar genusforskningen vid institutionen att avstanna.

Vi är en grupp forskare och doktorander vid Institutionen för so­ cialt arbete vid Stockholms universitet som arbetar tillsammans inom ett feministiskt socialpolitiskt seminarium kallat FemSem. Vi ägnar oss åt empiridriven socialpolitisk forskning. Vi skulle vilja föra ett strategiskt, framåtblickande och konstruktivt samtal om genusforskningens discipli­ nära gränsdragningar. Vi vill fokusera på hur denna forskning kan orga­ niseras för att synliggöra utsatta människors villkor och välfärdsstatens tillkortakommanden i större utsträckning än idag. Hur ser genusforsk­ ningens disciplinära gränsdragningar ut? Varför ser de ut så? Vilka blir konsekvenserna av dessa gränsdragningar? Vill vi förändra situationen? Hur kan detta göras, mer konkret, på kort och lång sikt? Vilka strategier krävs för att stärka genusforskningen på samhällsvetenskapliga institu­ tioner? Behöver vi som genusforskare bli bättre på att samarbeta över fakultets­ och institutionsgränser? Hur kan vi tänka strategiskt kring våra finansieringsmöjligheter?

The Swedish Network of Family and Kinship Studies: (criss) crossing critical boundaries. Wahlström Henriksson Helena, Uppsala

University; björnberg Ulla, University of Gotheburg; Eriksson Maria,

Mälardalen University; Gondouin Johanna, Stockholm University; Griffin

Gabriele, Uppsala University; Gunnarsson payne Jenny, Södertörn

University; Malmqvist Anna, ibL, Linköping University.

Currently, research on family and kinship is an expansive field, nationally as well as internationally, and many significant contributions have come from feminist/queer/gender studies scholarship. In Sweden research on family and kinship has been dominated by sociology and social work, while anthropology and history have contributed important humanities perspec­ tives. At present, however, many more disciplines and areas – including for example media studies, literary studies, linguistics, women’s and children’s health, political science, law, and theology – address ques tions about family, kinship, and close personal relationships. The interdisciplinary and multi­ disciplinary Swedish Network for Family and Kinship Studies was initiated in 2014 in order to create a forum for research exchange and development, and facilitate collaboration and exchange across conventional disciplinary

g

claiming space for Sámi feminism in colonial academia, gender research and [Swedish ­ Svea Rike] society. Öhman May-britt,

Uppsala University and the Sámi land Free University; kernell Amanda,

Liselotte Wajstedt

This panel gathers two Sámi scholars and two film makers/directors/art­ ists who are Sámi and their work which from different points of departure challenges the Swedish – Nordic­ European white and racist colonial set­ ting, and its erasure/destruction of Sámi culture, history, practices – in academia, in gender research – in society. In particular we wish to chal­ lenge the field of Gender Research, which often prides itself of being pro­ equal human rights, but at the same time seems to reproduce the erasure of Sámi culture, history and tradition through practices, teaching and research. Are there prospects for change? When will Sámi voices finally be allowed to be part of the field? What are the prospects? And what can be learnt from our work within our different fields: Archeology/Ethnology; Film making/Artistic work; History of Science and Technology/feminist technoscience/gender research.

caucus: Transgender scholarship – (in)visibilities, reflexivities & tactics. Max van Midde, independent doctoral researcher.

This caucus gives active space to trans and gender nonconforming schol­ ars to discuss their experiences within academia. It can be very exciting to work within the field of gender studies, though at the same time it can create specific anxieties for trans and gender nonconforming people. Coming out in the work place, changing pronouns, and negotiations of invisibilities and (hyper)visibilities can create tensions and stress. The conversations will center around teaching within gender studies while trans and/or gender nonconforming, trans positionality and reflexibility within research, and working within academia while trans. There will also be the opportunity to bring in other related topics. The caucus is open to trans, intersex, gender nonconforming, and/or questioning people.

79

g

Att förkroppsliga mångfald. Intersektionella dilemman och forsk­ ningens villkor. Adeniji Anna, Linnéuniversitetet/Hyresgästföreningen

[T]o consider what the institutionalization of diversity means for those employed as diversity workers /doing diversity) or those whose arrival is coded as a sign of diversity, such as people of color (being diversity) (Ahmed 2012:49).

I boken ”On being included. Racism and Diversity in Institutional Life ” (2012) beskriver Sara Ahmed gränserna mellan att arbeta med mång­ faldsfrågor och att utgöra själva mångfalden med sin egen kropp. I många fall finns ingen gräns däremellan, menar hon – det är inte sällan samma personer som arbetar med mångfald som också själva har kroppar som bryter mot vithetsnormen. Denna problematik är inte heller främmande inom jämställdhetsarbete där det ofta är kvinnor som driver frågor om för att motverka kvinnors underordning.

Mitt forskningsprojekt handlar om representation, makt och normer i Hyresgästföreningen – närmare bestämt representationen i organisatio­ nens regionstyrelser. Jag studerar främst intersektionerna mellan genus, ålder, kultur och rasifieringsprocesser bland de förtroendevalda. Forsk­ ningstjänsten har speciella förutsättningar där jag som forskare både är anställd för att forska om organisationen och samtidigt vara en del av or­ ganisationens förändringsarbete med jämställdhets­ och mångfaldsfrågor.

Det empiriska materialet som jag presenterar i detta paper är inter­ vjumaterial, observationer och material från fältstudier under min tid på Hyresgästföreningen. Syftet är med detta paper är att närmare undersöka gränserna mellan rollen som forskare och rollen som förändringsagent un­ der den speciella förutsättningen att vara en svart kvinna i en organisation som domineras av vithet och ett ideal om färgblind jämställdhet. På vilket sätt får min närvaro och de kritiska frågor jag ställer som forskare konsek­ venser i själva förändringsarbetet? På vilka sätt utgör mina erfarenheter av svart aktivism i Sverige en möjlighet eller ett hot mot organisationen jag är anställd på? Jag undersöker konflikter och potentiella öppningar i mötet med informanterna utifrån figuren ”intersektionella dilemman ” som möter både forskningsetik och forskningens villkor.

81

g

g

riseras som öppna, toleranta och möjligtvis antirasistiska i sin natur. För att universitet och akademiska rum ska genomsyras av antirasism måste emellertid också de erfarenheter jag mött, som beskriver glastak som hin­ drar svarta kvinnor från att stiga i akademisk grad, otrygga klassrum och förutfattade meningar om svarta kvinnors kompetens men även motstånd genom aktivism och vägran att tystas, synliggöras och kritiken inkorpo­ reras på alla nivåer för en tryggare och tillgängligare akademi för margi­ naliserade grupper.

Var är barnen? Med en queerteoretisk blick på sexuell läggning och likabehandling i förskolan. Andersson Lena, Göteborgs universitet. Barn inom förskolan har rätt till lika rättigheter och möjligheter, och för att säkerställa detta är all förskoleverksamhet skyldig att upprätta en plan för likabehandling. Utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder skall förskolan kartlägga nuläget, sätta upp mål och formulera aktiva åtgärder för att nå målen, det vill säga hur förskollärarna ska arbeta praktiskt i verksamheten.

Detta paper undersöker hur diskrimineringsgrunden sexuell lägg­ ning beskrivs i förskolans dokument och aktualiserar frågor om sexualitet kopplat till barndom. I analyser av förskolans läroplan och diskrimine­ ringsombudsmannens material för likabehandling framträder föräldrar, äldre syskon och andra vuxna anhöriga som de subjekt som kopplas till sexuell läggning. Samma mönster återkommer i förskolors likabehand­ lingsplaner som i första hand kopplar sexuell läggning till familjekonstella- tioner. Det framstår i materialet som det enda legitima sättet att prata om sexualiteter är i relation till olika typer av familjer medan barns aktörskap och förskolans praktik utesluts i hur sexuell läggning skrivs fram. Varför utesluts barns som aktörer i relation till diskrimineringsgrunden sexuell läggning? Hur samspelar föreställningar om barnet och barndomen med föreställningar om sexualitet?

I mitt pågående avhandlingsarbete undersöker jag hur sexualitet och ålder intra­agerar i hur normativitet görs i barndomen. Papret är en del av en pågående analys och en diskussion om ett queerteoretiskt perspektiv på barndom som utgår från ett sexualitetsbegrepp som innefattar föreställnin­ gar om familj, framtid, framgång, kärlek, vänskap, kroppar och känslor.

A