För att identifiera ett arbetssystem, där processerna och aktiviteterna syftar till att bearbeta, införskaffa, förmedla, lagra, hämta, manipulera och skapa en överblick över information, används Alters (Alter 2008, s. 451) ramverk i kombination med det empiriska resultatet. Alter (2013, s. 77) lyfter att ramverket kan användas både inom och mellan organisationer. Se figur 4 för sammanställd modell av arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer.
Ett arbetssystem kan enligt Alter (2013, s. 80) inte identifieras utan processes and activities.
Alter (ibid.) lyfter därtill att process and activities bör identifieras efter hur det faktiska arbetet utförs. Respondent 4 lyfter att innehåll- och länkarbete är en process som sker inom arbetssystemet för digitala marknadsföring, vilket kan relateras till det som Alter (ibid.) beskriver som sekventiella arbetsprocesser. Inom arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer artar sig inte enbart processer, utan likt det Alter (ibid.) nämner om aktiviteter kopplat till mänsklig improvisation, likt detta artar sig aktiviteter inom arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer. Aktiviteter nämns som interna samt externa möten (respondent 1, 2, 6), strategiplanering (respondent 2, 4) samt koordinering av resurser (respondent 5), alla dessa beroende av den mänskliga bedömning och mänsklig integration. Den mänskliga bedömningen och mänskliga integration kan i sin tur kopplas till det som Alter (2013, s. 80) lyfter kring participants. Participants innefattar personer som utför arbetet, inkluderande både personer som använder sig av IT, samt personer som inte använder sig av IT (ibid.). De tydliga IT-baserade participants som har identifierats är projektledare och VD (respondent 1, 2, 3). Därtill även de team som arbetar med varje kund innefattande analytiker, strateger, digital designer, webbutvecklare samt Google Ads-analytiker (respondent 1). Alter (2013, s. 80) lyfter även att customers ofta är en del av participants, vilket även går att identifiera i arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer. Kunderna använder inte teknologierna som inkluderas i arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer, utan tar istället del av det resultat som genereras av teknologi (respondent 1, 2, 3, 4). De teknologier som kan identifieras inom arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer är Google (respondent 1, 2, 3, 4), Facebook (respondent 1, 2, 6), Instagram (respondent 2, 3, 4, 6), Linkedin (respondent 2, 3).
Respondent 4 nämner även teknologier som Ahrefs, Screaming frog, Analytics och Hubspot.
Customers kan således uppfattas som helt icke-IT-baserade participants, men samtidigt använder customers IT-baserade verktyg i processer utanför arbetssystemet. Likt hur Alter (2013, s. 80) beskriver att stakeholders placeras som icke-IT-baserade inom arbetssystemet, trots att de nyttjar IT utanför arbetssystemet, likt detta placeras kunderna som icke-IT-baserade.
Vidare lyfter Alter (2013, s. 80) hur arbetssystemet använder och skapar information.
Information anges som informationsentiter som baseras på de processes and activities som artar sig inom arbetssystemet. Alter (ibid.) lyfter även att särskiljningen mellan data och information inte är essentiell för att förstå hur information ter sig i ett arbetssystem. Detta kan liknas vid processen som innefattar innehåll- och länkarbete, där informationen i denna process består av insamlad data (respondent 4). Alter (2013, s. 80) lyfter vidare hur informationen inom ett arbetssystem kan bestå av konversationer samt verbala överenskommelser. Detta kan kopplas till de aktiviteter som identifieras där mänsklig bedömning och mänsklig interaktion är vital. Konversationerna samt de verbala överenskommelser som artar sig inom de interna/externa mötena, strategiplanering samt koordinering av resurser, kan innefattas av analys av resurser (respondent 4), strategier som kunden syftar till att börja nyttja (respondent 1, 2) och avrapporteringar samt avstämningar med kunder (respondent 3).
Alter (2013, s. 80) lyfter vidare att products/services inom ett arbetssystem är information, fysiska saker samt handlingar, som producerar i förmån och användning av sina kunder. Inom arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer återfinns flertalet tjänster, som finns i förmån för sina kunder. Tjänsterna innefattas av sökmotorsoptimering (respondent 2, 4, 6), Instagram-annonsering (respondent 2, 3, 6), Facebook-annonsering (respondent 1, 2, 6), länkarbete (respondent 4), reklamfilmer (respondent 5), blogginlägg (respondent 3) samt innehållsskapande (respondent 1). Då products/services produceras i förmån och användning av sina kunder, bör arbetssystemets kunder identifieras. Alter (2013, s. 81) lyfter att både interna och externa customers återfinns inom arbetssystemet, likt detta återfinns det interna och externa kunder inom arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer. Visserligen skiljer sig de externa kunderna åt beroende på storlek av verksamhet, men respondenterna (1, 2, 3, 4, 5, 6) lyfter alla att de riktar in sig mot företagskunder. Alter (2013, s. 81) lyfter vidare hur interna customers kan bestå av exempelvis konsulter, som således är anställda av organisationen. Konsulter återfinns inom arbetssystemet, men inte helt på det sätt som Alter (ibid.) lyfter. Konsulter återfinns snarare på två olika sätt för digitala marknadsföringsbyråer.
Respondent 4 och respondent 6 lyfter båda att de är konsulter, men det bör ändå poängteras att respondent 4 och respondent 6 ändå inte ses som den interna kunden i arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer. Detta då respondent 4 och respondent 6 utövar sina arbeten som konsult hos organisationens kunder, och arbetar således inte som konsult för sin egna organisation. Den interna kunden och konsulten går snarare att urskiljas utifrån det som respondent 4 beskriver kring outsourcing. Respondent 4 lyfter inget exempel på företag som hens organisation outsource:ar till, men poängterar dock att vissa arbetsuppgifter outsource:as, där dessa arbetsuppgifter kan komma att ersättas av automatiserade verktyg.
Environment innefattar alla de organisatoriska, kulturella, konkurrenskraftiga, teknologiska, reglerande samt demografiska aspekterna av miljön som arbetssystemet befinner sig inom (Alter 2013, s. 81). För att urskilja arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer har därför dessa aspekter valt att tas i beaktning. Likt Alter (ibid.) lyfter att organisatoriska aspekter kan innefatta intressenter, policies, organisationens historia samt politiska aspekter har detta undersökts. Respondent 3 lyfte bland annat att det viktigaste med deras organisation är att inte lova för mycket när det kommer till digital marknadsföring, och menar således att en policy och värdegrund som de besitter handlar om att vara ärliga oavsett om resultatet eller utvecklingen är positiv eller negativ. Alter (ibid.) lyfter just att arbetssystemets enviroment kan ha direkt eller indirekt påverkan på resultat, ambitioner, mål samt förändringskrav. En konkurrenskraftig teknologisk aspekt som kunde urskiljas, är till exempel hur respondent 1 ser på framtida investering i kombination med AI. Respondent 1 lyfte att om företag vill
synas, växa och överleva så måste de investera i framtiden. Detta innebär att företag behöver flytta sina resurser till framtidens tjänster och att företag generellt bör investera i AI om man vill ligga i framkant och bli effektiva på sikt (respondent 1). Respondent 2 och respondent 5 lyfter båda att det är naivt av organisationer att inte anamma AI-lösningar, och likaså måste AI-lösningar anammas inom digital marknadsföring för att vara teknologisk konkurrenskraftiga. Alter (2013, s. 81) lyfter som tidigare nämnt hur demografiska och kulturella aspekter även bör urskiljas i ett arbetssystem. Respondent 3 lyfter att även om AI kan vara en teknologisk konkurrenskraft i framtiden, så är det viktigt att AI-lösningar anpassas både utifrån olika länder och olika individer, och att AI inte per automatik kommer lösa alla företags problem och utmaningar. Inom arbetssystemet för digital marknadsföring återfinns även en tydligt reglerande aspekt. Tre av sex respondenter (respondent 4, 5, 6) lyfter alla att GDPR har kommit att påverka organisationerna. Respondent 5 menar till och med att GDPR ses som en av organisationens största utmaningar, som har bidragit till att stora delar av deras utveckling stagnerat. Respondent 4 lyfte organisationer i allmänhet där organisationer ofta behöver förklara samt argumentera för insamlingen av en viss data, då mänsklig integritet och datasäkerhet alltid är en problematik och utmaning. Respondent 1 och respondent 5 lyfter därtill hur mer lagstiftning och regi kommer tillkomma kring bland annat datahantering, som kommer att påverka hur deras verksamheter verkar.
Alter (2013, s. 81) lyfter att infrastructure inkluderas av relevanta resurser såsom, tekniska, informatiska samt mänskliga. Dessa resurser nyttjas inom arbetssystemet, men delas även med andra arbetssystem (ibid.). Alter (ibid.) lyfter att identifiering av arbetssystemets infrastructure bör göras utifrån en organisatorisk synvinkel, där mänsklig infrastruktur är en vital del. Alla respondenterna (respondent 1, 2, 3, 4, 5, 6) lyfter att mänsklig interaktion och den personliga touchen, som individen tillför, inte går att ersätta inom arbetssystemet med exempelvis maskininlärning. Respondent 2 beskriver att mänsklig interaktion är avgörande för att kunna knyta nya kunder och kontakter. Vidare poängterar respondent 3 att inga av de mänskliga delarna av deras organisation kan ersättas med ett automatiserat verktyg, då fysiska relationer med deras kunder är essentiellt. Den mänskliga interaktionen blir således likt det Alter (2013, s. 81) lyfter, om att mänsklig infrastruktur har en avgörande roll för arbetssystemets verksamhet och överlevnad.
Alter (2013, s. 81) lyfter slutligen att strategies bör identifieras i ett arbetssystem och att de bör göras utifrån nivåerna företagsstrategi, avdelningsstrategi och arbetssystemstrategi. Inom arbetssystemet för digital marknadsföringsbyråer återfinns dock inte dessa tre nivåer, då det inte går att applicera samma strategi hos varje kund, utan det krävs unika strategier som är olika för alla (respondent 4). Respondent 4 samt respondent 1 lyfter däremot vikten av en genomgående strategi som genomsyrar hela organisationen. Om man inte har tydliga mål, där detta är förankrat i organisationen och strategier, så spelar resultatet av marknadsföringen ingen roll, då det inte kommer bli en verklig effekt i organisationen på sikt (respondent 1). I arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer återfinns däremot strategier som liknar det stöd som Alter (2013, s. 81) menar på att arbetssystemstategier ska generera. Respondent 2 menar på att organisationens arbetar utifrån en cirkulär process, medan respondent 5 lyfter att de följer både analysprinciper samt en fyra-månaders-cykler med milstolpar, som anställda ständigt behöver förhålla sig till.
Sammanfattningsvis blir det tydligt att arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer ser ut på följande vis (se figur 4). Därtill kan nu Alters (2013) synsätt ligga som grund för kommande analyser om informationshantering och etiskt AI.
Figur 4 - Sammanställd modell av arbetssystemet för digitala marknadsföringsbyråer (Anpassning av modell från Alter (2013)).