www.arla.com

Ett intressant fall ur svensk synvinkel bedšmdes nyligen i den administrativa processen.

Klaganden var Arla och svaranden var det svenska fšretaget PDS och privatpersonen Tony Lennartsson.⁸² Tvisten gŠllde domŠnnamnet www.arla.com. Arla har varumŠrkesrŠttigheter till namnet under 26 olika varuklasser i Sverige. Svaranden lŠmnade inte in nŒgot svaromŒl.

Panelen kom fram till att svaranden inte hade nŒgra rŠttmŠtiga intressen till namnet och att detta hade registrerats och anvŠnts i ond tro. Tony Lennartsson Šr kŠnd fšr att registrera domŠnnamn innehŒllande svenska varumŠrken genom fšretagen PDS och Control Alt Delete.

Panelen pŒpekade att Lennartsson och hans fšretag har blivit stŠmda i amerikansk domstol Œtminstone tvŒ gŒnger fšr varumŠrkesintrŒng p.g.a domŠnnamnsstšlder.

Panelen kom fram till att ondtrosrekvisitet uppfylldes genom att svaranden hade registrerat domŠnnamnet med syfte att sŠlja eller hyra ut detta till klaganden enligt regel 4b (i). Svaranden hade bjudit ut domŠnnamnet till fšrsŠljning tillsammans med mŒnga andra domŠnnamn pŒ fšretagets webbsida, www.controlaltdelete.com. Deras emailadress domain@rentaname.com visade ocksŒ pŒ deras syfte att sŠlja och hyra ut domŠnnamn. Panelen kom fram till att Arla hade kunnat bevisa alla de tre obligatoriska rekvisiten och beslutade att en šverfšring av domŠnnamnet skulle gšras.

Ett tjugotal andra fall som gŠller domŠnnamn med svenska innehavare och som innehŒller svenska varumŠrken har lŠmnats in till den administrativa processen. Fyra av dessa fall har hunnit bedšmas och de har gŠllt domŠnnamnen www.vattenfall.com, www.scaniabilar.com, www.stralfors.com och www.siba.com. TvŒ av dessa domŠnnamn var liksom www.arla.com registrerade av fšretaget PDS. I alla fyra fallen kom panelen fram till att domŠnnamnen skulle šverfšras. Ett av de fall som Šnnu inte har hunnit bedšmas Šr intressant eftersom det

innehŒller šverlŠgset flest domŠnnamn Šn nŒgot annat fall som har lŠmnats in till den

administrativa processen. Det gŠller 245 olika domŠnnamnsregistreringar under .com, .net och

.org-domŠnerna som innehŒller varumŠrket Telia i olika ordkombinationer. Flera svenska varumŠrkesinnehavare har alltsŒ valt att anvŠnda mšjligheten till alternativ tvistlšsning vad gŠller domŠnnamn under .com, .org och .net-domŠnerna.

5.4 Anslutande av nationella toppdomŠner till tvistlšsningssystemet

5.4.1 Nationella toppdomŠner som har antagit tvistlšsningsreglerna

Ett antal nationella toppdomŠner har ocksŒ antagit tvistlšsningsreglerna och dŠrmed anslutit sig till WIPO:s tvistlšsningssystem. Dessa Šr Niue (.nu), Ascencion Island (.ac), St. Helena (.sh), Tuvalu (.tv), Western Samoa (.ws), Trinidad och Tobago (.tt) och Guatemala (.gt).⁸³ Eftersom dessa toppdomŠner inte har varit bundna till tvistlšsningssystemet sŒ lŠnge Šnnu har bara fyra fall lŠmnats in och inget av dessa har hunnit bedšmas.⁸⁴ WIPO:s fšrhoppning Šr att Šnnu fler nationella toppdomŠner antingen vŠljer att ansluta sig till tvistlšsningssystemet eller utvecklar egna tvistlšsningssystem med detta som mall.⁸⁵ Problem med domŠnnamnsstšlder uppkommer ju inte bara under de generiska toppdomŠnerna utan Šven under de nationella toppdomŠner som har fri registrering. Det Šr sŠrskilt viktigt fšr šppna nationella

toppdomŠner, d.v.s under vilka vem som helst oavsett nationalitet kan registrera domŠnnamn, att ha en standardmetod fšr att lšsa domŠnnamnstvister som uppkommer šver hela vŠrlden.

De nationella toppdomŠner som Šn sŒ lŠnge har anslutit sig till tvistlšsningssystemet tillhšr smŒ lŠnder och šriken. De Šr šppna och administreras av nŒgon som inte har hemvist i det aktuella landet.⁸⁶

WIPO:s tvistlšsningssystem har fšrutsŠttningar fšr att kunna utvecklas till en gemensam standard fšr alla de toppdomŠner som har fri registrering av domŠnnamn. Ett antal lŠnders toppdomŠner švervŠger nu att utforma sina regelverk efter WIPO:s tvistlšsningsmodell.⁸⁷

82 Case No. D2000-0151.

83 En lista šver de anslutna nationella toppdomŠnerna finns pŒ http://arbiter.wipo.int/domains/cctld/index.html.

84 TvŒ fall har lŠmnats in under .nu-domŠnen, ett fall under .tv-domŠnen och ett fall under .ws-domŠnen.

85 Se http://arbiter.wipo.int/press/pr-2000.html.

86 Tuvalu har t.ex sŒlt rŠttigheterna att sŠlja domŠnnamn under .tv-domŠnen till ett internetfšretag.

87 Perera, R, U.N agency broadens attack on cybersquatting, Network World Fusion, den 11 juli 2000.

Ett tŠnkbart hŠndelsefšrlopp vad gŠller utvecklandet av tvistlšsningssystemet till att bli en gemensam standard Šr att stšrre lŠnders toppdomŠner vŠljer att utveckla egna

tvistlšsningssystem med detta som mall medan mindre lŠnders toppdomŠner ansluter sig direkt till WIPO:s tvistlšsningssystem.

5.4.2 Diskussion kring ett eventuellt anslutande av den svenska toppdomŠnen

Denna frŒga blir Šven aktuell fšr den svenska toppdomŠnen om det nya fšrslaget om fri registrering gŒr igenom. Utredningen som lade fram detta fšrslag anser att om man ska infšra ett alternativt tvistlšsningssystem i den svenska toppdomŠnen bšr detta utformas efter WIPO:s modell. De anser det dock inte vara aktuellt i nulŠget p.g.a att risken fšr konflikter framstŒr som liten och att alternativa ÓdomstolarÓ kan upplevas som myndigheter av anvŠndarna.⁸⁸

Utredningen fšreslŒr ett registreringsavtal som skulle vara strŠngt gentemot

domŠnnamnsinnehavaren pŒ sŒ sŠtt att mŒnga omstŠndigheter ska kunna leda till en hŠvning av registreringen, d.v.s en avregistrering av domŠnnamnet. T. ex ska domŠnnamnsinnehavaren vara tvungen att acceptera att domŠnnamnet inte fŒr utgšra ett intrŒng i nŒgon annans i Sverige giltiga kŠnneteckensrŠtt. Bedšmningen av om domŠnnamnsinnehavaren har brutit mot sitt registreringsavtal genom att dennes domŠnnamnsregistrering utgšr ett kŠnneteckensintrŒng mŒste dock ŠndŒ avgšras i domstol. UtgŒngen i en svensk rŠttslig bedšmning av en

domŠnnamnsstšld Šr oklar eftersom inget sŒdant fall Šnnu har blivit bedšmt i svensk domstol.

En domstolstvist tar ocksŒ lŒng tid och kostar mycket. DŠrfšr anser jag att det borde infšras en mšjlighet att fŒ en tvist gŠllande domŠnnamnsstšld avgjord i ett alternativt

tvistlšsningssystem om fšrslaget gŒr igenom.

Den svenska toppdomŠnen bšr nog dock inte inrŠtta ett eget tvistlšsningssystem med en egen nŠmnd fšr hantering av domŠnnamnstvister p.g.a den kritik som redan finns mot att

88 SOU 2000:30 s. 67f.

toppdomŠnen skšts pŒ ett sŠtt som liknar myndighetsutšvning. I utredningen fšreslŒs bland annat att de nuvarande šverklagandeorganen ska tas bort. Mot denna bakgrund Šr det nog ingen bra lšsning att ersŠtta dessa med en domŠnnamnstvistnŠmnd som ocksŒ kan upplevas som en myndighet. Det Šr Šven osŠkert hur mŒnga fall som skulle behšvas tas upp i ett sŒdant system. DŠrfšr anser jag att den svenska toppdomŠnen istŠllet bšr anta WIPO:s

tvistlšsningsregler och lŒta WIPO ansvara fšr tvistlšsningen. Ett anslutande till detta system skulle enligt min Œsikt vara en bra ŒtgŠrd fšr att kunna lšsa de tvister gŠllande

domŠnnamnsstšlder som jag anser att det finns risk fšr under den svenska toppdomŠnen om det nya fšrslaget gŒr igenom. Ett anslutande skulle troligtvis Šven fšrebygga sjŠlva

uppkomsten av domŠnnamnsstšlder.

5.5 Framtida fšrŠndringar vad gŠller domŠnnamnsregistrering

Fšrutom tvistlšsningssystemet har WIPO Šven tagit fram tre andra fšrslag angŒende domŠnnamnsregistrering. Dessa fšrslag Šr att ta fram en gemensam praxis fšr

registreringsansvariga organisationer, att infšra nya generiska toppdomŠner och att infšra sŠrskilda undantag fšr vŠlkŠnda kŠnnetecken. ⁸⁹

WIPO fšreslŒr alltsŒ att man ska infšra en gemensam praxis fšr de registreringsansvariga organisationerna under alla toppdomŠner, inkluderat Šven de nationella. I denna gemensamma praxis skulle t. ex reglerna fšr att de som registrerar domŠnnamn ger ut tillfšrlitliga

kontaktuppgifter bli hŒrdare. Att man kan kontakta domŠnnamnsinnehavare Šr nšdvŠndigt fšr att kŠnneteckensinnehavare ska kunna skydda sina rŠttigheter.

Fšr att kunna uppnŒ detta fšreslŒs att en beršrd part ska kunna meddela den

registreringsansvarige om det inte gŒr att fŒ tag pŒ en domŠnnamnsinnehavare genom den kontaktinformation som denne har angett. Den registreringsansvarige ska dŒ ha rŠtt att avregistrera domŠnnamnet om det stŠmmer att kontaktinformationen inte Šr tillfšrlitlig.⁹⁰ Ett problem med detta fšrslag Šr att det kan uppfattas som en inskrŠnkning av den personliga

89 Dessa presenteras i Report of the WIPO Internet Domain Name Process. Se http://wipo2.wipo.int

integriteten. DŠrfšr anser WIPO att man bšr utreda mšjligheten att ocksŒ infšra en icke-kommersiell toppdomŠn utan krav pŒ kontaktinformation innan man kan gŒ vidare med detta fšrslag.⁹¹ Men Šven om detta fšrslag inte har genomfšrts Šnnu finns det en mšjlighet att det fŒr genomslagskraft ŠndŒ och pŒskyndar en harmonisering av reglerna i de olika

toppdomŠnerna. WIPO:s idŽer Šr t. ex vŠl fšrankrade i EU.⁹²

Ett fšrslag om att ett antal nya generiska toppdomŠner ska infšras har nyligen antagits. De nya toppdomŠnerna kommer att infšras tidigast vid Œrsskiftet. SkŠlet till detta Šr att det behšvs utrymme fšr fler domŠnnamn eftersom det inte finns sŒ mycket plats kvar under de nuvarande generiska toppdomŠnerna. Detta gŠller frŠmst den populŠra .com-domŠnen. Detta tror jag Šr en bra utveckling eftersom det troligtvis skulle minska pressen pŒ .com-domŠnen och gšra denna mindre betydelsefull och dominerande vad gŠller domŠnnamnsregistreringar . Detta skulle troligtvis ocksŒ minska intresset fšr domŠnnamnsstšlder under denna

toppdomŠn. En annan fšrdel Šr att rŠttighetsinnehavare som har konkurrerande rŠttigheter till samma namn fŒr stšrre mšjligheter att registrera var sitt domŠnnamn under olika passande generiska toppdomŠner. 6-10 nya toppdomŠner ska infšras under en testperiod och sedan ska det utvŠrderas om Šnnu fler toppdomŠner ska infšras. Exakt vilka nya toppdomŠner det ska bli har dock Šnnu inte bestŠmts.⁹³

Fšr att undvika uppkomsten av domŠnnamnsstšlder under de nya toppdomŠnerna ska ett undantagssystem fšr vŠlkŠnda varumŠrken infšras. Ett undantag skulle innebŠra att en innehavare till ett kŠnnetecken som ska anses vara globalt vŠlkŠnt fŒr ett skydd fšr detta i de nya generiska toppdomŠnerna. Bara kŠnneteckensinnehavaren ska ha rŠtten att registrera ett domŠnnamn som Šr identiskt med kŠnnetecknet under de nya toppdomŠnerna. Detta undantag jŠmfšr WIPO med de undantagsmšjligheter som redan finns fšr vŠlkŠnda varumŠrken i och med Pariskonventionen och TRIPS-šverenskommelsen.⁹⁴ WIPO ska ta fram en lista pŒ de

90 A.a, p. 120-123.

91 A.a, p. 83-86.

92 SOU 2000:30 Bil. 5 s. 142.

93 Meeks, B, New domains on the horizon, MSNBC, 2000.

94 Report of the WIPO Internet Domain Name Process, p. 271-275.

varumŠrken som ska anses vara globalt vŠlkŠnda och som undantagsregeln ska vara tillŠmplig pŒ.

WIPO:s tvistlšsningssystem ska vara tillŠmpligt pŒ de nya toppdomŠnerna. Det fšreslagna undantaget fšr vŠlkŠnda varumŠrken skyddar bara mot domŠnnamn som Šr helt identiska med det vŠlkŠnda varumŠrket. Men det finns ocksŒ problem med domŠnnamnstjuvar som

registrerar domŠnnamn som nŠstan Šr identiska med vŠlkŠnda varumŠrken, t. ex med stavfel.

Fšr att komma till rŠtta med det problemet fšreslŒs att ett beviljat undantag skulle leda till att bevisbšrdan i den administrativa processen Šndras till varumŠrkesinnehavarens fšrdel. Detta skulle innebŠra att det istŠllet blir domŠnnamnsinnehavaren som mŒste kunna bevisa att han har ett rŠttmŠtigt intresse att anvŠnda namnet om tvisten gŠller ett domŠnnamn som Šr fšrvŠxlingsbart med ett vŠlkŠnt varumŠrke som har beviljats ett undantag.⁹⁵ Dessa ŒtgŠrder tror jag kommer att vara effektiva fšr att fšrebygga problem med domŠnnamnsstšlder Šven i de nya toppdomŠnerna.

5.5 Sammanfattning och analys

Tvistlšsningssystemet har visat sig vara ett effektivt och funktionellt system vad gŠller att bedšma fall av domŠnnamnsstšlder. Ett stort antal anmŠlningar har lŠmnats in till

tvistlšsningssystemet vilket visar att systemet har fŒtt en legitimitet hos

varumŠrkesinnehavarna och att de ser denna tvistlšsning som ett bra alternativ till att gŒ till domstol. Systemet har kritiserats fšr att fokusera fšr mycket pŒ varumŠrkesinnehavarnas intressen men efter att ha lŠst igenom ett stort antal avgšranden anser jag att

varumŠrkesinnehavarnas rŠttigheter har balanserats mot andra rŠttmŠtiga intressen till

domŠnnamnen. Vid minsta antydan till ett rŠttmŠtigt intresse hos domŠnnamnsinnehavaren till domŠnnamnet har panelen inte dšmt ut nŒgon šverfšring av namnet.

Att svarandena bara i 20 % av de avgjorda fallen har lŠmnat in nŒgot svaromŒl pekar pŒ att merparten av de fall som har lŠmnats in till processen verkligen ršr uppsŒtliga

domŠnnamnsstšlder. MŒnga svaranden har inte kunnat hittas p.g.a att de har uppgett felaktiga

kontaktuppgifter. I den administrativa processen kan en domŠnnamnsinnehavare inte undvika en pršvning genom att gšra sig oidentifierbar. Panelen kan ŠndŒ avgšra tvisten och beordra en direkt šverfšring hos det ansvariga registreringskontoret utan domŠnnamnsinnehavarens medverkan. Detta Šr en klar fšrdel jŠmfšrt med en domstolsprocess. Fšretag har haft stora problem med att identifiera domŠnnamnsinnehavare fšr att kunna stŠmma dem i domstol.

VŠlkŠnda varumŠrken blir ocksŒ ofta registrerade av ett flertal olika personer i ett stort antal domŠnnamn. Det blir dŒ en omfattande och dyr process att fšrsška identifiera alla dessa domŠnnamnsinnehavare fšr att sedan fšrsška stŠmma dem i de olika jurisdiktioner som kan anses tillŠmpliga. Som exempel kan ges Porsche som fŒtt sina varumŠrken registrerade av andra i 128 domŠnnamn.⁹⁶ I den administrativa processen kan man fŒ flera domŠnnamn bedšmda i samma process trots att de har olika domŠnnamnsinnehavare. Den hŠr typen av fall kan nu lšsas i tvistlšsningssystemet utan jurisdiktionsproblem. Numera finns det dock i USA ocksŒ en mšjlighet enligt den nya Anticybersquatting Consumer Protection Act att stŠmma sjŠlva domŠnnamnet i en in rem-talan i den jurisdiktion dŠr det aktuella registreringskontoret befinner sig om det inte gŒr att fŒ tag pŒ domŠnnamnsinnehavaren.

Tvistlšsningssystemet fokuserar mycket mer pŒ bedšmningen av om

domŠnnamnsinnehavarens handlande kan anses som uppsŒtligt otillbšrligt gentemot varumŠrkesinnehavaren Šn vad man gšr i en traditionell varumŠrkesintrŒngsbedšmning i domstol. Om domŠnnamnsinnehavaren kan visa ett rŠttmŠtigt intresse till domŠnnamnet i processen kan inte ondtrosrekvisitet anses uppfyllt och panelen kan inte dšma ut nŒgon šverfšring. Enligt reglerna kan panelen inte bedšma vem som har bŠst rŠtt till ett domŠnnamn i en tvist som ršr tvŒ parters konkurrerande rŠttigheter eller rŠttmŠtiga intressen. De kan bara konstatera att tvisten inte ršr sig om en uppsŒtlig ondtrosregistrering och lŠmna denna utan ŒtgŠrd. Parterna mŒste istŠllet gŒ till domstol fšr att fŒ sin tvist lšst. Jag anser att det Šr bra att tvistlšsningssystemets regler bara innefattar uppsŒtliga ondtrosregistreringar eftersom det škar mšjligheterna till en snabb och kostnadseffektiv tvistlšsning.

95 A.a, p. 288-291.

96 Porsche Cars North America, Inc., et al. v. Porsch.com, et al.

Att parternas mšjligheter att ta tvisten till domstol inte inskrŠnks i och med tvistlšsningssystemets tillŠmpning har inte inneburit nŒgra problem fšr systemets

genomfšrande. Enligt min vetskap har ingen av de domŠnnamnsinnehavare som har fŒtt ett beslut i processen att deras domŠnnamn ska šverfšras tagit tvisten vidare till domstol. Att inget av fallen har gŒtt vidare till domstol škar tvistlšsningssystemets legitimitet.

I tvistlšsningssystemet ingŒr det ingen bedšmning av om det finns andra parter Šn den som har lŠmnat in tvisten till processen som har konkurrerande kŠnneteckensrŠttigheter till

domŠnnamnet. En šverfšring av ett domŠnnamn skulle dŒ kunna innebŠra att den part som Šr snabbast med att lŠmna in ett klagomŒl mot ett domŠnnamn som flera har konkurrerande rŠttigheter till vinner rŠtten till detta. Jag tror dock inte att risken fšr sŒdana situationer Šr sŒ stor i praktiken p.g.a hur regelverket Šr utformat. De flesta domŠnnamnsstšlder gŠller ocksŒ vŠlkŠnda eller sŠrprŠglade varumŠrken dŠr det bara finns en rŠttighetsinnehavare. Om ett fall ŠndŒ skulle gŠlla ett mindre vŠlkŠnt och sŠrprŠglat varumŠrke som flera har konkurrerande varumŠrkesrŠttigheter till sŒ skulle det bli svŒrare fšr den varumŠrkesinnehavare som lŠmnar in tvisten att bevisa de tre rekvisiten i processen. VarumŠrkesinnehavaren mŒste visa att

domŠnnamnsinnehavaren var i ond tro mot just dennes varumŠrkesrŠttighet vid registrering och anvŠndning av domŠnnamnet. Det finns ocksŒ stšrre utrymme fšr att anse att

domŠnnamnsinnehavaren har ett rŠttmŠtigt intresse till namnet om detta inte Šr vŠlkŠnt eller sŠrprŠglat.

6. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Syftet med denna uppsats har varit att analysera WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gŠllande domŠnnamnsstšlder och undersška om detta Šr en bra lšsning fšr att komma tillrŠtta med problemet med domŠnnamnsstšlder. Min slutsats Šr att tvistlšsningssystemet har visat sig vara en effektiv och funktionell lšsning pŒ detta problem. Regelverket har fungerat

ŠndamŒlsenligt och effektivt vid tillŠmpningen av detta i bedšmningen av domŠnnamnsstšlder i den administrativa processen.

Tvistlšsningssystemet ger varumŠrkesinnehavare en mšjlighet att komma Œt

domŠnnamnsstšlder snabbt och kostnadseffektivt. Hela idŽn bakom rena domŠnnamnsstšlder faller i och med infšrandet och tillŠmpandet av detta tvistlšsningssystem. DomŠnnamnstjuven Bosman sammanfattade denna idŽ i sitt brev till World Wrestling Federation dŠr han erbjšd dem att kšpa domŠnnamnet ÓdŠrfšr att det inte Šr nŒgon idŽ fšr fšretag att stŠmma nŒgon i domstol fšr domŠnnamnsstšld eftersom det inte leder nŒgonstans, tar lŒng tid och kostar tusentals dollarÓ.⁹⁷

Varfšr domŠnnamnsstšlder har kunnat lšna sig Šr fšr att fšretag har betalat

domŠnnamnsinnehavaren fšr rŠtten till sitt domŠnnamn hellre Šn att ta tvisten till domstol. En tvist i domstol tar lŒng tid och kostar mycket pengar. Dessutom har domstolarna haft problem med att tillŠmpa den traditionella varumŠrkesrŠtten pŒ denna nya fšreteelse vilket har gjort att utgŒngen i ett domstolsavgšrande har varit osŠker. Det har i praktiken fšrelegat en obalans i hur mycket det kostar att begŒ en domŠnnamnsstšld (70 dollar i

domŠnnamnsregistreringsavgift) jŠmfšrt med hur mycket resurser, bŒde vad gŠller tid och pengar, som gŒr Œt fšr ett fšretag om de ska fšrsška fŒ rŠtten till sitt domŠnnamn pŒ rŠttslig vŠg. DomŠnnamnstjuvarna har i stort sett kunnat vara sŠkra pŒ att fšretagen vŠljer att kšpa domŠnnamnet fšr en relativt hšg summa istŠllet fšr att riskera att fŒ lŠgga ut mycket mer pŒ en rŠttsprocess som kanske ŠndŒ inte leder till att de fŒr rŠtten till domŠnnamnet. Men i och med mšjligheten att fŒ tvisten lšst i det nya tvistlšsningssystemet finns det inte lŠngre nŒgot skŠl fšr varumŠrkesinnehavare att kšpa tillbaka sina domŠnnamn. Tvistlšsningssystemet ger ett alternativ till att gŒ till domstol som tar mycket kortare tid, kostar avsevŠrt mycket mindre och dŠr utgŒngen Šr mer fšrutsŠgbar Šn i en domstol.

Den allmŠnt utbredda Œsikten om tvistlšsningssystemet Šr att det har visat sig vara ett bra sŠtt att lšsa domŠnnamnstvister. Det har minskat mšjligheterna fšr domŠnnamnsstšlder under de generiska toppdomŠnerna och nŠsta steg bšr vara att Šven de nationella toppdomŠnerna antar liknande ŒtgŠrder. Denna utveckling Šr ocksŒ pŒ vŠg. Ett antal nationella toppdomŠner har

97 Case No. D99-0001.

redan anslutit sig direkt till tvistlšsningssystemet och andra hŒller pŒ att infšra liknande ŒtgŠrder under sina respektive toppdomŠner. Detta kan bli aktuellt Šven fšr den svenska toppdomŠnen om det nya fšrslaget om att infšra en fri registrering av domŠnnamn antas.

redan anslutit sig direkt till tvistlšsningssystemet och andra hŒller pŒ att infšra liknande ŒtgŠrder under sina respektive toppdomŠner. Detta kan bli aktuellt Šven fšr den svenska toppdomŠnen om det nya fšrslaget om att infšra en fri registrering av domŠnnamn antas.