hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor
H. xanthostylum (Dahlst.) Dahlst. ex Johanss
& Sam. Karta 50. Norrut till Hls. En ofta missförstådd art som jag nu anser inkluderar även H. trichelliceps medan däremot många former som tidigare räknats hit snarare tillhör H. subramosum. Uppgiften från Skåne,
Bon-derup kan avse en snarlik art som förekom-mer i Danmark (H. greisdalense Keld.) vilket behöver kontrolleras närmare.
Citerad litteratur
Johansson, K. 1926. Växtgeografiska spörsmål röran-de röran-den svenska Hieraciumfloran. II. – Svensk Bot.
Tidskr. 20: 305–343.
Tyler, T. 1998. Hag-, skogs- och klippfibblor i södra Götaland. – Lunds Botaniska Förening, Med-lemsblad 1998(2) [kan erhållas för 20 kr + porto från LBF:s arkivarie: Britt Snogerup, Botaniska Museet, Ö. Vallgatan 18, 223 61 Lund; e-post:
britt.snogerup@sysbot.lu.se].
Tyler, T. 2000. Nomenclature and lectotypification of south Swedish Hieracium species. – Nord. J.
Bot. 20: 93–103.
Tyler, T. 2002. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland. I. Skogsfibblor. – Svensk Bot.
Tidskr. 96: 18–28.
ABSTRACT
Tyler, T. 2002. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor. [Dis-tribution maps for south Swedish microspecies of Hieracium II. H. sect. Vulgata and H. sect. Oreadea.]
– Svensk Bot. Tidskr. 96: 161–170. Uppsala. ISSN 0039-646X.
The distribution of 50 species in the south Swed-ish provinces of Skåne (Scania), Halland, Blekinge, Öland and Småland has been mapped. Many of the species are endemic to southern Scandinavia and some are local endemics within the investigated area. However, there are also several species with a wider North European distribution. Within the area, the number of species shows a regular decline from the northeasternmost parts.
Torbjörn Tyler är 28 år och doktorand i syste-matisk botanik i Lund.
Hans huvudsakliga intres-seområden är växtgeo-grafi och fibblor. Några av de växtgeografiska frågeställningarna rör växters inomartsvariation och spridning över stora geografiska avstånd. Inom fibbleforskningen försöker han framför allt återuppväcka kunska-pen om Sveriges hag- och skogsfibblor och deras utbredning. Torbjörn är också engagerad i pro-jekt Skånes Flora och Lunds Botaniska Förening.
Adress: Ekologiska institutionen, Avdelningen för systematisk botanik, Lunds universitet, Eko-logihuset, 223 62 Lund
E-post: torbjorn.tyler@sysbot.lu.se
TYLER
164 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002)
KLIPP- OCH HAGFIBBLOR
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002) 165
Utbredningskartor för sydsvenska klipp- och hag-fibblor Hieracium sect. Oreadea och sect. Vulgata.
Fyllda cirklar betecknar säkra uppgifter medan ofyllda cirklar med frågetecken betecknar upp-gifter som behöver bekräftas.
Distribution maps for Hieracium sect. Oreadea and sect. Vulgata in south Sweden. Localities marked with filled circles represent reliable information while localities with open circles need confirmation.
TYLER
166 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002)
KLIPP- OCH HAGFIBBLOR
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002) 167
Utbredningskartor för sydsvenska klipp- och hag-fibblor Hieracium sect. Oreadea och sect. Vulgata.
Fyllda cirklar betecknar säkra uppgifter medan ofyllda cirklar med frågetecken betecknar upp-gifter som behöver bekräftas.
Distribution maps for Hieracium sect. Oreadea and sect. Vulgata in south Sweden. Localities marked with filled circles represent reliable information while localities with open circles need confirmation.
TYLER
166 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002)
KLIPP- OCH HAGFIBBLOR
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002) 167
Utbredningskartor för sydsvenska klipp- och hag-fibblor Hieracium sect. Oreadea och sect. Vulgata.
Fyllda cirklar betecknar säkra uppgifter medan ofyllda cirklar med frågetecken betecknar upp-gifter som behöver bekräftas.
Distribution maps for Hieracium sect. Oreadea and sect. Vulgata in south Sweden. Localities marked with filled circles represent reliable information while localities with open circles need confirmation.
TYLER
168 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002)
KLIPP- OCH HAGFIBBLOR
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002) 169
Utbredningskartor för sydsvenska klipp- och hag-fibblor Hieracium sect. Oreadea och sect. Vulgata.
Fyllda cirklar betecknar säkra uppgifter medan ofyllda cirklar med frågetecken betecknar upp-gifter som behöver bekräftas.
Distribution maps for Hieracium sect. Oreadea and sect. Vulgata in south Sweden. Localities marked with filled circles represent reliable information while localities with open circles need confirmation.
TYLER
168 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002)
KLIPP- OCH HAGFIBBLOR
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002) 169
Utbredningskartor för sydsvenska klipp- och hag-fibblor Hieracium sect. Oreadea och sect. Vulgata.
Fyllda cirklar betecknar säkra uppgifter medan ofyllda cirklar med frågetecken betecknar upp-gifter som behöver bekräftas.
Distribution maps for Hieracium sect. Oreadea and sect. Vulgata in south Sweden. Localities marked with filled circles represent reliable information while localities with open circles need confirmation.
TYLER
170 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002)
Utbredningskartor för sydsvenska klipp- och hag-fibblor Hieracium sect. Oreadea och sect. Vulgata.
Fyllda cirklar betecknar säkra uppgifter medan ofyllda cirklar med frågetecken betecknar upp-gifter som behöver bekräftas.
Distribution maps for Hieracium sect. Oreadea and sect. Vulgata in south Sweden. Localities marked with filled circles represent reliable information while localities with open circles need confirmation.
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:3–4 (2002) 171 Tillfrågad om sin politiska ställning –
huru-vida han var hatt eller mössa – lär Linné ha svarat: ”Jag är varken hatt eller mössa. Jag är barhuvad, som Gud har skapat mig!”. Ann-Mari Jönsson, redaktör vid Projekt Linné-korrespondensen i Uppsala, beskriver här liv-fullt vilken grundläggande betydelse humorn har hos Linné och vilka uttryck den kan ta sig.
ANN-MARI JÖNSSON
L
inné är något av det mest uppfriskande man kan läsa. Åren 1735–1738 vista-des han i Holland, där han genom sina nydanande skrifter skulle få sitt genomslag som Princeps botanicorum, blomsterkungen. 1741 blev han professor i medicin i Uppsala. Undervis-ningen reformerades nu och studenter från hela Europa kom för att lyssna på Linnés föreläsning-ar inom botanik, zoologi, mineralogi, kost- och läkemedelslära, och för att delta i hans exkursio-ner. Han sände sina studenter på upptäcktsresor i främmande länder. En ständig ström av bota-niska arbeten lämnade hans hand. På ständernas uppdrag reste Linné i provinserna och skapade med sina reseberättelser en personlig och rik prosa som fascinerar nutida läsare. Han skaf-fade sig ett rikt kontaktnät och korresponderade med sin tids allra främsta vetenskapsmän, vilket resulterade i en stor brevskörd som visar hur linneanismen spreds ut över världen. Breven är nu föremål för utgivning som en sentida present till Linné på hans 300-årsdag den 23 maj 2007 (www.c18.org/pr/lc).Humorn som kampmedel för att bere-da väg för de nya botaniska tankarna Linné var en man som tidigt insåg nödvändighe-ten av att framstå som den store märkesmannen inom botaniken. Dels hade han att bryta staven över ett antal föregångare och samtida, dels framhäva sig själv och sina sympatisörer. Han försummade därför aldrig att göra reklam för sin egen lärdom. Redan som 23-årig student 1730 skrev han företalet till Fundamenta mea botanica, där han lanserade sina nya botaniska termer på basis av sitt sexualsystem, den ”botaniska Ari-adnetråden” (manuskriptet finns på Linnaean Society i London). Det humoristiska inslaget ligger här både i företalets innehåll och i dess utformning. Det är skrivet i mycket personliga ordalag, i du-form, som goda och förtroende-ingivande råd från en stolt fältherre till en rädd liten bok. Linné försöker ingjuta mod i sin lilla skrift. Den ska strida tappert för hans åsikter, men den ska inte oroa sig alltför mycket. Till slut kommer den att vinna slaget på världens arena. På ett raffinerat sätt bygger Linné upp bilden av sig själv samtidigt som han förlöjligar tidigare auktoriteter och bryter ned deras makt.
Därigenom vill han förekomma kritik och avväpna potentiella motståndare. Skämtet ger här en bild av en vetenskaplig situation som är trång och inskränkt och måste avslöjas. Läsaren ska provoceras och övertygas om att det är Lin-nés nya tankar som är de riktiga och som ska reformera botaniken i framtiden (Malmeström 1925, ss. 27 ff., Jönsson 2001, ss. 57 ff.).
Linnés farhågor att hans nya teser till en bör-jan inte skulle vara allestädes välkomna skulle komma att besannas fullt ut. I december 1737