YPB (6): Maskinell bearbetning (20sv, obligatorisk)

Föremål för bedömning Beskrivning av yrkesprov I yrkesprovet och examenstillfället

visas

-behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material

-behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

-nyckelkompetenser för livslångt lärande.

I yrkesprovet gör den studerande en bearbetningshelhet som kräver noggrannhet och god ytkvalitet enligt arbetsritningar med en maskinell verktygsmaskin (t.ex. supportsvarv, fräs, borrmaskin).

Det arbetsstycke som framställs har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, avfasningar, konor, rundningar, borrningar, gängor o.s.v. Till yrkesprovet hör t.ex. svarvning, fräsning och slipning. Måttnoggrannheten vid tillverkningen motsvarar normala krav inom verkstadsindustrin beträffande måttoleranserna samt form- och lägestoleranserna. Även kvalitetskraven på ytorna som ska bearbetas motsvarar kraven som ställs på normala maskindelar.

Den studerande väljer de skärstål som lämpar sig för arbetena och gör de nödvändiga inställningarna av skärstålen. I yrkesprovet ingår också de inställningar som behövs vid fastspänning av arbetsstycken. Likaså hör kvalitetskontroll av det färdiga arbetsstycket och nödvändiga kontrollmätningar under arbetets gång till

yrkesprovet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått med sina toleranser och jämför dem med kraven som ställts i arbetsritningen. Han säkerställer att de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. I yrkesprovet ingår också finputsning av

arbetsstycket. Innan arbetet påbörjas utarbetar den studerande en arbetsplan och utför de behövliga uträkningarna (exempelvis uträkning av vinklar och koniska ytor). I planen beaktas

 val av råmaterial (ämne)

 bestämning av arbetsmån

 planering av fastspänningen av arbetsstycket

 planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena)

 val av verktyg (skärstål)

 bestämning av bearbetningsdata

Den studerande beaktar hållbar utveckling i val av material och redskap, service och underhåll samt arbetsmetoder, avfallshantering, arbetssäkerhet och ergonomi.

Yrkesprov

Föremål för bedömning Beskrivning av yrkesprov I yrkesprovet och examenstillfället

visas

-behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material

-behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

-nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Yrkesprovet i studiehelhetens (ungdomsstadiet) görs genom att utföra följande prov i käl- och plåtsvetsning:

OBS! Följande prov i svetsning utförs enligt EWF:s principer, men de leder inte i sig efter utförandet av provet till den europeiska svetsarexamen enligt EWF.

Prov i kälsvetsning

Prov i kälsvetsning (FW) enligt EWF (European Welding Federation) i svetslägena PA (liggande horisontal), PB (stående horisontal), PF (stående vertikal, stigande svets) och PD (under upp) av olegerat stål(W01) med två svetsmetoder.

Den ena svetsprocessen är

 MAG-svetsning med kompakt tråd (135).

Som andra kan någon av följande väljas:

 Elektrodsvetsning (111)

 MAG-svetsning med rörelektrod (136)

 TIG-svetsning (141).

Prov i plåtsvetsning

Prov i plåtsvetsning (BW) i läget PF (stående vertikal, stigande svets) av olegerat stål (W01), med någon av de ovannämnda svetsprocesserna. Roten får öppnas vid behov.

Proven i svetsning skall avläggas enligt principerna i standarden SFS-EN 287-1.

Vid bedömningen av de studerande räcker en okulär granskning av svetsen enligt standarden SFS-EN 25817 och SFS-EN 970. Proven i svetsning utförs enligt svetsanvisningarna (WPS) med en sedvanlig svetsmaskin som har tillräcklig effekt för proven. Svetsningen görs manuellt, utan skilda transportörer eller stöd.

I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. I planen beaktas bland annat

 val av anordningar och verktyg enligt svetsmetod

 planering av arbetsordningen (arbetsskedena)

 val av material

 tillverkning av provstycken

 val av tillsatsmaterial och skyddsgas

 uppgörande av en svetsanvisning (WPS) för det valda svetsprovet

 kontroll av svetsparametrarna från svetsanvisningen (WPS)

 mätning av de svetsparametrar som skall användas

 finputsning och rengöring av provstyckena

Den studerande beaktar hållbar utveckling i det dagliga underhållet av svetsanordningar och arbetsredskap, såsom hantering av utrustningen, rengöring och kontroll av konditionen.

En väsentlig del av yrkesprovet är också att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet.

OBS!

Om man i samband med svetsprovet vill ge ett yrkesprov på de kompetenser som leder till examen för käl-svetsare (FW) eller plåtkäl-svetsare (BW) enligt standarden SFS-EN 287 och EWF:s principer skall följande beaktas:

Svetsprestationerna skall uppfylla de krav som ställs på en svetsares kompetensprov, enligt ikraftvarande standarder samt svetsutbildningen enligt EWF:s (European Welding Federation) principer och krav.

 Till prestationskraven i kompetensprovet för svetsare hör en godkänd prestation av alla före provet utförda svetsmoduler enligt EWF:s principer med den svetsprocess som används i provet.

 När man övergår till att utföra kompetensproven enligt EWF för plåtsvetsare skall den studerande ha avlagt alla delar som hör till kälsvetsmodulerna.

 Den som siktar in sig på att avlägga svetsarexamen skall klara av ett skilt teoriprov enligt EFW:s principer.

 Yrkesprovet i svetsning övervakas enligt principerna i standarden EN 719.

 Av dem som tar emot yrkesprovet skall åtminstone en ha kompetens att övervaka kompetensprovet för svetsare enligt standarden SFS-EN 729.

Om den som ger den studerande utbildningen i svetsning har ett kvalitetssystem som är godkänt enligt EWF:s principer och reviderat av Finlands Svetstekniska Förening motsvarar det kunnande i svetsning som visats under utbildningen ovan definierade yrkesprov. Då kan de kompetensprov som utförts under svetsutbildningen räknas som godkända yrkesprov.

Även de teoristudier och prov som utförts under svetsutbildningen motsvarar ett prov som görs i yrkesproven.

Svetsutbildaren kan fungera som arrangör för yrkesprovet, men inte som mottagare av yrkesprovet. Vid genomförandet av yrkesprovsuppgiften skall man så noggrant som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet.

Yrkesprov

Föremål för bedömning Beskrivning av yrkesprov I yrkesprovet och examenstillfället

visas

-behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material

-behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

-nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Plåt- och stålkonstruktionsarbeten:

I yrkesprovet tillverkar den studerande enligt arbetsritningar någon grovplåts- och stålkonstruktionshelhet (till exempel en maskinbädd, en släpvagns- eller flakkonstruktion). Vid tillverkning av delar är arbetena med grov- och profilstål centrala. Vid monteringssvetsning är rätt monteringsordning och användning av stöd och jiggar viktiga. Att kunna forma en tung konstruktion eller beakta de höga kraven på riktningen samt utföra de mätningar som hör till är centrala kompetensområden. Utöver tillverkningen av en bädd hör all finputsning av stålkonstruktionen före ytbehandlingen till yrkesprovet. En viktig del av yrkesprovet utgörs av lyft- och

flyttarbeten. Att välja plåtar och profilstål och att hämta dem till arbetsplatsen hör till yrkesprovet.

Pneumatik och hydraulik:

Yrkesprovet kan gälla en monteringshelhet eller en underhållsuppgift.

Monteringsuppgiften kan gå ut på att bygga upp ett system, varvid man visar att man känner till logikkretsar samt montering av olika komponenter. Dessa komponenter är t.ex. cylindrar, ventiler, filter, pumpar och motorer. Den studerande redogör utifrån en schemabild för hur systemet fungerar. Hon/han redogör för hur funktionen för de komponenter som är kopplade till systemet inverkar på hela systemets funktion. Den studerande planerar rörsystemens dragningar och fastsättningar samt de rätta förbindningssätten. Dessutom provkör hon/han systemet och reglerar det så att det blir ändamålsenligt.

I yrkesprovet som gäller underhåll redogör den studerande utifrån en schemabild hur ett enkelt system fungerar och bestämmer var felet finns. Till yrkesprovet hör t.ex. felsökning, reglering av systemet samt byte av trasiga komponenter. Den studerande utför en reparation samt reglerar systemet så att det fungerar.

Den studerande beaktar hållbar utveckling genom att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet.

Centrala områden i yrkesprovet är också ordningen och renligheten på arbetsplatsen samt ändamålsenlig och sparsam användning av plåtar och profilstål och omhändertagande av restbitarna.