Bengt Gesser (1977) analyserade informationen i Svenskt yrkeslexikon utifrån en uppdelning av mentalt och manuellt arbete. Han menar att distinktionen mellan yrken ”stöds och rättfärdigas av vad som preliminärt kan kallas en spontan ideologi – en ideologi som oreflekterat kommer till uttryck på ett relativt omedvetet sätt” (Gesser 1977:3). Denna ideologi materialiseras genom samhälleliga institu-tioners arbete – däribland AMS. De mentala yrkena, vilka alltså kräver mer av en utövares intellektuella förmågor, antas vara överlägsna de manuella, vilka snarare kräver fysisk styrka. Det är en skillnad som Gesser (1977:2) leder tillbaka till Frederick Taylors idéer om arbets-fördelning. De bärande tankarna bakom taylorismen var att skilja planering av arbete från utförande samt att hitta rätt person till rätt plats – så att varje människa gavs möjlighet att utföra det arbete som hon/han hade störst fallenhet för. Det manuella arbetet betraktades som underlägset det mentala.
I AMS yrkesbeskrivningar från år 2002-2003 framhålls vissa egenskaper och kvalifikationer som anses nödvändiga för att utöva yrket, men där beskrivs också olika förutsättningar i arbetet.
Kvalifikationskrav knyter an till egenskaper vilka i sin tur tämligen ofta förbinds med respektive kön (Westberg-Wohlgemuth 1996:22). Till exempel betraktas noggrannhet ofta som en kvinnlig egenskap likaväl som styrka anses manligt (Westberg-Wohlgemuth 1996:23). I Westberg-Wohlgemuths (1996:26) forskningsresultat framkom hur olika egenskaper förknippas med respektive kön. En betoning av egenskaper leder till en fokusering av individen och inte på arbetet (Mannberg 2003:175). Gesser gör en liknande tolkning och lyfter frågan huruvida det finns ett budskap i yrkesbeskrivningarna, nämligen att ” detta kräver vi av dig och har du ett visst yrke så har du också vissa egenskaper” (Gesser 1977:9).
Det är 22 yrkesbeskrivningar som har varit föremål för analys.
Det är, med undantag av programledare på TV, de 20 yrkena samt apotekare, banktjänsteman och psykolog. De egenskaper, färdigheter och förutsättningar som lyftes fram i texterna kodades utifrån vilken typ av kvalifikation det handlade om. I ett andra steg sammanfattades koderna till kategorier. Fokus i analysen var inledningsvis att studera vad som efterfrågades för att sedan övergå till hur det efterfrågades.
Ledande frågor i analysen var: Vad är det för kvalifikationer som framhålls i de olika yrkena och skiljer sig dessa åt på ett sätt som kan härledas till den genusdelade arbetsmarknaden eller skillnader i yrkenas status? I presentationen nedan är det framförallt det unika och anmärkningsvärda inom varje kategori som lyfts fram och diskuteras.
Sociala kompetenser
Sociala kompetenser är sådana egenskaper som är relevanta i möten med andra människor. Det handlar om förmågan att hantera såväl snabba och mer ytliga kontakter som inlevelse i andra människors livssituation. I beskrivningen av polisyrket är det vid flera tillfällen som yrkesutövarens sociala kompetenser framhålls. Det är ett yrke i vilket man skall tycka om att hjälpa och stödja människor och där det är viktigt att utövaren besitter förmågan att utveckla relationer. I den del som redogör för de krav som ställs i rekryteringen till polishögskolan framgår det också att:
Den som söker till polisyrket bedöms bland annat efter sin personlighet. Du bör vara vidsynt, tolerant, stresstålig, ärlig, harmonisk och serviceinriktad.
Även i beskrivningen av advokat betonas empatiska förmågor då en advokat ”bör ha förmågan att lyssna och kunna sätta sig in i andra människors situation”. I begreppet social kompetens ingår också vikten av att fungera i samarbete med andra människor, såväl kollegor på samma arbetsplats som med andra yrkesgrupper både inom och utom den egna arbetsplatsen. I presentationen av psykologyrket ligger fokus framförallt på samarbete med andra yrkesgrupper.
Psykologyrket ställer krav på att du kan samarbeta med andra. Du arbetar ofta i lag och måste kunna skapa goda kontakter. Självfallet måste du vara intresserad av männi-skor och vara beredd att möta männimänni-skor som har det svårt.
I ovanstående textutdrag betonas att en psykolog skall vara intresserad av människor. I beskrivningen av yrket är det emellertid relativt lite utrymme som ägnas åt att beskriva interaktioner och möten med klienter. Att en psykolog bör vara en person med förmåga att relatera till andra människor på ett djupare plan, besitta empatiska förmågor och förstå det mänskliga psyket är tämligen sparsamt uttryckt. Det förekommer yrkesbeskrivningar där dylika kompetenser framhålls med större eftertryck – såsom till exempel i ovan nämnda polis och advokat.
Nära relationer och inlevelse i andras liv är annars egenskaper som har betecknats som ”kvinnliga”. Majoriteten av de tillfrågade i Westberg-Wohlgemuths (1996:76) studie uppfattade lyhördhet för andras behov och omhändertagande som kvinnliga egenskaper (jfr Åberg 2001).
Naturvetenskapliga kompetenser
Några av de förmågor som efterfrågas i yrkesbeskrivningarna berör tekniskt kunnande, matematisk förmåga och logiskt tänkande. Det är kvalifikationer som enligt rådande genusideologi förknippas med män och maskulinitet (Westberg-Wohlgemuth 1996:77). Egenskaperna är dessutom starkt förbundna med den typ av yrken (och utbildningar) i vilka män dominerar. Det är bara i de manligt dominerade yrkena advokat och datakonsult som logisk förmåga efterfrågas. Matematisk kompetens är inte heller särdeles efterfrågad. Ett yrke där det framhålls med eftertryck är emellertid i sjuksköterskeyrket. Beskrivningen inleds med att betona att sjuksköterska i första hand är ett omvårdande yrke vilket följs upp med att framhålla vikten av kunna räkna. Bristande matematiska förmågor hos en sjuksköterska kan få förödande konse-kvenser.
Du är i första hand omvårdnadsexpert men du behöver också ha tekniskt och matematiskt kunnande. Felräkningar vid dosering av injektioner eller läkemedel kan få ödesdigra konsekvenser för patienten.
Då den matematiska kompetensen efterfrågas i sjuksköterskeyrket påläggs ett ansvar över liv och död. Sjuksköterskor behöver också vara bevandrade inom teknik. Det är något som framhålls även senare i beskrivningen – att det är yrkesgrupp som delvis arbetar med tekniskt avancerad utrustning.
Naturvetenskapliga ämnen antas ha högre status inom gymnasiet än samhällsvetenskapliga och humanistiska (Wernersson 1991). Kanske är det en förklaring till varför det är tekniska och ekonomiska ämnen som nämns mer ingående i beskrivningen av gymnasielärare. Dessa inriktningar är markerade med fet stil i texten. I yrkets framtids-beskrivning slår man också fast att ”Särskilt stor efterfrågan kommer det att vara på lärare i språk, matematik, naturvetenskapliga ämnen och tekniska ämnen och språk”. Trots att man även tror att gymnasielärare inom humaniora blir en brist presenteras inriktningen inte lika in-gående.
Administrativa kompetenser
De kvalifikationer som har samlats under kategorin administrativa kompetenser handlar om att kunna planera, organisera och ta ansvar.
Det finns ett yrke där det ställs många krav på utövaren varav ett flertal berör administrativa förmågor. Redan i de första inledande raderna i beskrivningen av verkställande direktör specificeras vilka egenskaper som krävs. Det handlar om att kunna se och utveckla affärer, marknadsföra, organisera och leda. I ett senare avsnitt i texten beskrivs företagsledarens huvudsakliga uppgifter där det också ingår vissa indikationer på hur en lämplig företagsledare är beskaffad.
Du ska som företagsledare utveckla verksamheten, vara initiativtagare och genomföra förändringar. Att vara visionär och strateg är viktigt för en företagsledare.
Visioner, mål och strategisk handlingsplan utvecklar du med stöd av styrelsen. Det är sedan din uppgift att se till att planerna omsätts i konkreta uppgifter för dig, dina underställda chefer och övriga medarbetare. Du måste som företagsledare hela tiden följa upp verksamheten för
att säkerställa att produktionsmål och riktlinjer efterföljs.
För att kunna göra allt detta krävs en flexibel personlig-hetstyp som är lyhörd för övrig personal, har lätt för att samarbeta, men som samtidigt kan fatta snabba beslut när det behövs.
I utdragets sista mening betonas vad som krävs av en framtida företagsledare. Administrativa kompetenser förekommer även i männi-skoyrken. I dessa är det dock framförallt ansvarsaspekter som betonas.
Ansvar över människor betonas starkt för apotekare och sjuksköterska.
I yrkesbeskrivningen av apotekare framgår att en av yrkesgruppens arbetsuppgifter är att bedöma om läkarens ordination är rimlig. Även sjuksköterska utmålas med en hög grad av ansvar visavi patienternas hälsa. Inledningsvis i beskrivningen framhålls att sjuksköterskan är den som har det huvudsakliga ansvaret i att medicinska ordinationer blir genomförda. Läkarens ansvar över patienternas hälsa nämns inte i beskrivningen av läkaryrket utan under den rubrik som redogör för utbildningsgången.
Observera att läkarlegitimationen inte bara innebär att man får praktisera läkaryrket utan också medför ett stort ansvar för de medicinska konsekvenserna av behandlingen av en patient.
Denna formulering leder tankarna till att den som funderar på att välja läkaryrket kanske inte fullständigt övervägt det ansvar yrkesutövandet medför utan endast har varit intresserad av att erhålla legitimation och därmed högre social status i samhället.
Språkliga kompetenser
I yrkesbeskrivningarna ställs kravet på förmåga att uttrycka sig i tal och skrift bara uttryckligen i två yrken: advokat och verkställande direktör.
Advokatens ”främsta arbetsredskap är språket och det är viktigt att du är tydlig och kan uttrycka dig klart i tal och skrift”. Utöver dessa två mansdominerade yrken anas behovet av att kunna uttrycka sig i tal och formulera sig i skrift i några andra yrken. För en del yrken nämns att yrket innebär att förmedla information. I Westberg-Wohlgemuths (1996:77) studie ansåg 70 procent av respondenterna att ha ”lätt att tala för sig” var en maskulin egenskap.
Att vara språkligt begåvad, det vill säga att kunna bemästra fler språk än svenska, är en kompetens som efterfrågas i vissa
yrkes-beskrivningar. Att besitta en språklig kompetens framhålls som betydelsefullt för affärsbiträde då ”ökad internationell rörlighet och turism ställer krav på språkkunskaper”. Om läkare skrivs att dessa också kan arbeta utomlands – däremot inte att kunskaper i språk är önskvärda.
Påfrestningar
Vissa yrken beskrivs som fysiskt eller psykiskt påfrestande för utövaren. I yrkesbeskrivningarna ställs dock inga direkta krav på några speciella fysiska förmågor. Fysisk styrka är en egenskap som vanligtvis förknippas med män och med maskulinitet (Westberg-Wohlgemuth 1996:77). Män förväntas vara starkare än kvinnor, något som använts som argument för att inte låta kvinnor göra en viss typ av arbete (se ex.
Gunnarsson 1994:45; Åberg 2001; Aurell 2001; Ericson 2003:33ff;
Granér 2004). I enkätstudien framkom att samtliga kvinnodominerade yrken rangordnades relativt högt utifrån hur fysiskt ansträngande de uppfattades vara.
I de yrken som beskrivs som påfrestande skiljer sig formu-leringarna åt. När läkaryrkets fysiska påfrestningar omtalas poängteras att trots att det är ett påfrestande arbete, såväl psykiskt som fysiskt, är det ”också mycket givande”. Även i beskrivningen av skådespelaryrket påtalas fysiska påfrestningar:
Både föreställningar och repetitioner är fysiskt och psykiskt ansträngande. Det krävs att du är både stresstålig och uthållig. Arbetet som skådespelare kräver arbets-disciplin och det ingår i ditt jobb att ständigt utvecklas och sätta dig in i nya ämnen.
Trots att skådespelaryrket utmålas som påfrestande anas ändå en positiv ton. Ansträngningarna framställs inte som dränerande utan som något som leder till utveckling. Genom hårt arbete kommer framgångar. I yrken med lägre status beskrivs inga vinster med ett hårt och slitsamt arbete. I beskrivningen av lantbrukare konstateras att
”Arbetsmiljön är krävande och belastningsskador, olycksfall och problem med lungorna är vanligt”. Texterna skiljer sig även åt beroende på om yrket har en kvinno- eller mansdominans. I två yrken med ett stort antal kvinnor (barnskötare och städerska) påtalas behovet av ergonomiska kunskaper. Det är av stor vikt att veta hur man skall lyfta och bära på rätt sätt för att undvika belastningsskador. I det manligt dominerade yrket byggnadsarbetare framhölls däremot att det
finns tillgång till hjälpmedel vid tunga lyft. I beskrivningen av affärs-biträde finns följande formulering:
Kassaarbete kan medföra belastning på armar och nacke.
Därför är det vanligt med arbetsrotation, som innebär att man växlar mellan olika arbetsuppgifter.
Det är intressant att ordet arbetsrotation definieras i texten då det förutsätter att en tänkt läsare, ett blivande affärs- eller kassabiträde, annars kan ha svårt att uppfatta vad det innebär.
Psykisk påfrestning kan vara av lite olika art. För vissa yrken handlar det om en påfrestning som kommer ur konkurrens inom yrket.
Det påtalas för exempelvis skådespelare och professor. Det är yrkesgrupper vars prestationer och meriter ständigt bedöms och för att komma vidare i karriären är det av vikt att prestera konkurrensmässigt väl. En annan form av psykisk press är stress. En polis ska till exempel vara ”stresstålig”. I ett yrke förekommer en formulering som för-modligen syftar till att påtala en eventuell psykisk press. I beskriv-ningen av psykologyrket förekommer följande formulering:
Det är viktigt att du kan hålla din egen person och livssituation utanför arbetet och inte tar med dig jobbet hem.
I psykologyrkets beskrivning framhålls inte i övrigt att yrket kan vara psykiskt krävande – bara uppmaningar om att klara av att separera livssfärerna – ”du måste vara bra på att skilja ditt yrkes- och privatliv”.
Anmärkningen påminner om formuleringen ovan, gällande fysiskt påfrestande kvinnoyrken, där behov av att ha kunskaper i ergonomi framhölls.