Yrkesrelevans

Då undersökningen har tydliggjort vilket ansvar läraren har som demokratiförmedlare anser jag att den har yrkesrelevans. Jag har än mer än innan insett allvaret i sambandet mellan rätt val av text och rätt val av metod. Undersökningen har även gjort mig medveten om att det är viktigt att ständigt reflektera och tänka över egna värderingar, eftersom de delvis speglar valet av texter i svenskundervisningen. Som vi har sett hos lärarna i undersökningen är demokratiuppdraget ständigt påtagligt, dock inte alltid medvetet men eftersom det inte är mätbart på samma sätt som kunskap är mätbart i form av betygskriterier och kursmål hamnar demokratiuppdraget lätt i skymundan. Även om jag anser att de båda – bildning och demokrati – är en integrerad del av skolan så kan det vara en idé att lyfta upp demokratiuppdraget till diskussion under olika sammanhang inom skolan, som utvecklingsmöten och dylikt. I och med att det har visat sig att

lärarens roll som demokratiförmedlare påverkar deras val av texter och val av metoder, är ett konkret förslag att lärare tillsammans diskuterar sina värderingar och åsikter kring valen, i samband med planering inför terminsstart, så att alla lärare förmedlar likartade värderingar.

Referenser

Bringéus, Eva (2011) När känslorna får styra : om litteraturläsning i en mångkulturell

gymnasieklass Malmö Högskola, Lärarutbildningen

http://dspace.mah.se/handle/2043/11695 (18.5.2011)

Davidson, Bo & Patel, Runa (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur

Englund, Tomas (1995). På väg mot undervisning mot det ordnade samtalet? I Berg, Gunnar & Englund Tomas & Lindblad, Sverker (red.) Kunskap, Organisation, Demokrati Lund: Studentlitteratur

Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor: Nya perspektiv på kunskap, bildning

och demokrati Stockholm: Liber AB

Molloy, Gunilla (2003). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur

Molloy , Gunilla (2007). Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur Olin-Scheller, Christina (2006). Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers

textvärldar, Karlstad: Universitetstryckeriet

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur: om litteraturundervisning efter den kulturella

vändningen, Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Rudolf, Hjärne (1863). Om litteraturen och dess betydelse som bildningsmedel, Norrköping: Föreningens boktryckeri

Skolverket. Lpf 94 – Kursplan för svenska på gymnasiet

http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/SV/titleId/Svenska (20.3.2011) Skolverket. Gy11 – Ämnesplan för svenska på gymnasiet

http://www.skolverket.se/sb/d/4168/a/23357/func/amnesplan/subjectId/SVE/titleId/Svenska

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (19.4.2011)

Bilaga 1

Informationsbrev till informanterna

Examensarbete vid Malmö lärarutbildning, VT2011

Syftet med intervjun

Ämnesplanen för svenska på gymnasiet säger tydligt att ämnet ska stärka elevens personliga och kulturella identitet. Tre av fem stycken i Svenskämnets syfte inleds med ”den personliga och kulturella identiteten”. Eleven ska inte bara stärka sin egen personliga och kulturella identitet utan även vara lyhörd och öppen mot andras. På så sätt ska samhörighetskänslan med andra stärkas. Även den nya svenskämnesplanen syftar till att stärka elevens identitet, dock lägger den inte samma emfas på identitetsbegreppet som i Lpo94. I Gy11 betonas det däremot att elevers möte med olika texter ska skapa förståelse och självinsikt. Jag vill utifrån ovanstående undersöka svensklärares föreställningar om hur man kan arbeta för att främja elevers identitetsskapande, självinsikt och förståelse för sin omvärld, samt vilken betydelse mötet med skönlitterära texter kan ha i detta skapande.

Struktur under intervjun

Min studie är av kvalitativ natur och det kommer även intervjun att vara. I stort sett innebär det att jag är intresserad av dina tankar och dina åsikter kring olika frågor. Jag tänkte använda mig av en intervjuguide, där jag staplar upp olika teman, vilka vi kommer att diskutera utifrån. Jag kommer givetvis att ställa frågor inom de olika temana, men de kommer att ha en öppen karaktär och detta innebär att intervjun får en mer dialogisk stil. De olika temana kommer att ligga inom ramen för studiens syfte. Exempel på temana kan vara:

- Identitet och demokrati

- Undervisning kopplat till demokratiuppdraget

- Associationer till begreppet text - Val av texter

Forskningsetik

Jag tar hänsyn till vetenskapsrådets etiska informations – och samtyckeskrav. I mitt fall innebär det att den information ni väljer att delge mig kommer att behandlas konfidentiellt och jag kommer att anonymisera både namnet på skolan samt de lärare som deltar i studien. Jag kommer att använda fingerade namn och inte publicera något utan att mina informanter, vid intresse, har granskat den transkribering jag använder mig av i slutprodukten och som berör den enskilde.

Tack för din medverkan! Sofie Ahlin

Bilaga 2

Medan intervjun fortgick ställde jag frågor allteftersom. Frågorna utgick utifrån de tre kategorierna och dess innehåll (se nedan). Jag berörde inte alla punkter inom kategorierna men jag använde dem som en mall för att få en mer dialogliknande intervju.

Intervjuguide

1. Identitet och demokrati

Associationer till begreppen

Hur man får in demokratifrågor i undervisningen vad identitetsutveckling innebär

värdegrund

den egna synen på rollen

2. Metodval

didaktiska val

syfte med metodvalen

3. Val av text

vilka texter didaktiska val syfte med olika val

vilka värderingar kan man se i texten texter som väljs bort