Denna studie kan förhoppningsvis bidra till en rikare förståelse för hur barn tolkar och förstår grafiska symboler genom att den förklarar den process som barnen går igenom inom symbolförståelsen. Från att se symbolen som ett objekt till att veta att en symbol är laddad med ett budskap för att sedan få en rikare förståelse för symbolen.
Vi lever idag i ett samhälle där det fordras att individen uppfattar en mängd olika symboler för att förstå sin omgivning. Därför är det betydelsefullt att redan från tidig ålder erbjuda barnen en variation av symboler för att rusta dem försymboler som brukas i världen. Genom denna studie kan förskollärare finna exempel på hur de kan arbeta med symboler i verksamheten för att främja barns symbolförståelse.
Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en undersökning med yngre barn för att bidra med kunskap om hur de förstår grafiska symbolerna. Dessutom anser vi att det hade varit intressant att göra en studie där det synliggörs att det finns fler symbolsystem än bokstäver och siffror då förskollärarna i denna studie mest fokuserar på hur de arbetar med dessa.
8 Referenser
Axelsson, Monica. (2005). Litteracitetsutveckling i Stockholms flerspråkiga förskolor. I Monica. Axelsson, Carin. Rosander & Mariana. Sellgren, Stärkta trådar. Flerspråkiga
barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Utvärdering av Stockholms stadsstorstadssatsnig- målområde språkutveckling och skolresultat (s. 19-98). Spånga:
Rinkeby språkforskningsinstitut.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på
egen hand. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten
med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs
universitet, 20097
Dahlgren, Gösta, Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (red.) (2013). Barn upptäcker skriftspråket. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber
DeLoache, Judy. S. (1991). Symbolic functioning in very young children:
Understanding of pictures and models. Child Development, 62(4), 736 -752.
DeLoache, Judy. S (1995). 'Early Understanding and Use of Symbols: The Model Model', Current Directions in Psychological Science, 4, p. 109, JSTOR Journals. DeLoache,Judy. S. (2004). Becoming symbol-minded. Trends in Cognitive Sciences, 8(2), 66-70.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dewey, John (1986). The later works, 1925-1953. Vol. 12, 1938: [Logic: the theory of
inquiry]. Carbondale, Ill.: Southern Illinois University Press
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:
kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att
undervisa barn i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Gustavfsson, Elisabeth & Mellgren, Karin (2002). Using Text in Pre-School: a learning
environment, Early Child Development And Care, 6, p. 603.
Gustafsson, Elisabeth & Mellgren, Karin. (2005). Barns skriftspråkande – att bli en
skrivande och läsande person. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 227).
Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Hagtvet, Bente Eriksen (1990). Skriftspråksutveckling genom lek: hur skriftspråket kan
Hagtvet, Bente Eriksen (2006). Språkstimulering. D. 2, Aktiviteter och åtgärder i
förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi: från teori till praktik. 2., [uppdaterade och omarb.] utg. Stockholm: Natur & kultur
Johansson, Eva, & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006), Lek och läroplan: möten
mellan barn och lärare i förskola och skola, n.p.: Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis, 2006.
Jonsson, Agneta (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i
förskolan med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Nordisk
Barnehageforskning. 12:1, s. 1-16
Kihlström, Sonja (2007a). Intervju som redskap. I: Dimenäs, Jörgen. Lära till lärare.
Att utveckla läraryrkets- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber.
Kihlström, Sonja (2007b). Uppsatsen - examensarbetet. I: Dimenäs, Jörgen. Lära till
lärare. Att utveckla läraryrkets- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (1996). Reading Images. The Grammar of
Visual Design. London: Routledge.
Kullberg, Birgitta, & Åkesson, Eber (2007), Emergent Literacy: Femton Svenska
Forskares Tankar Om Barns Skriftspråkslärande 2006, n.p.: Göteborg : Institutionen
för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, [2007].
Magnusson, Maria (2013). Skylta med kunskap: en studie av hur barn urskiljer grafiska
symboler i hem och förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013.
Marton, Ference (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world
around us. Instructional Science, 2, p. 177, JSTOR Journals.
Marton, Ference & Booths, Shirley. (1997). Learning and awareness. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum
Marton, Ference, & Booth, Shirley (2000). Om Lärande, n.p.: Lund : Studentlitteratur. Mellgren, Elisabeth, & Margrain, Valeri (2015), Student teacher views of text in early learning environments: images from Sweden and New Zealand', Early Child
Development & Care, 185, 9, p. 1528, Publisher Provided Full Text Searching File.
Norling, Martina (2015). Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga
processer. Diss. Västerås: Mälardalens högskola
Pramling, Ingrid (1983). The child´s conception of learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Pramling, Ingrid (1988). Att lära barn lära. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, 1988; (Göteborg : Vasastadens bokbinderi),
Pramling Samuelsson, Ingrid, & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2007),
Grundläggande Färdigheter - Och Färdigheters Grundläggande, n.p.: Lund :
Studentlitteratur, 2007 (Polen).
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande
barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 2. uppl. Stockholm: Liber
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonom
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny,rev. Utg] (2016) Stockholm: Skolverket.
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sparrman, Anna (2002) Visuell kultur i barns vardagsliv: Bilder, medier och praktiker, n.p.: Linköping : Tema Barn, Univ., 2002 (Linköping: LTAB - Linköpings tr.).
Sylva, Kathy., Melhuish, Edward., Sammons, Pam., Siraj-Blatchford, Iram., & Taggart, Brenda. (2004). The effective provision of preschool education (EPPE) project:
Findings from preschool to end of key stage 1. London: University of London, Institute
of Education
Tolchinsky, Liliana. (2007). The multiple functions of external representations:
Introductions. In Tuebal, E., Dockrell, J. & Tolchinsky, L (Eds.), Notational knowledge:
Developmental and historical perspectives (pp. 1-10). Rotterdam: Sense.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur