• No results found

Lundqvist och Sandström (2018) och Ackesjö (2007) diskuterar om övergången som en

långtgående process över tid, inte något som sker vid ett speciellt tillfälle. Övergången kan ses på olika sätt: en separation från en lärmiljö, en förflyttning från en lärmiljö till en annan samt ett införlivande i en ny lärmiljö. Här ser vi möjligheter för pedagoger att arbeta tillsammans med specialpedagogiskt stöd så att barnen får möjlighet till dels en bra övergång men också ett bra avslut. Skolverket (2014) tar upp att specialpedagogen skulle kunna fungera som en

övergångssamordnare. Det kan också vara värdefullt att ha med specialpedagogiskt stöd vid överlämningssamtal med föräldrar och blivande lärare.

Efter mer än tio års erfarenhet inom både skola och förskola har vi, tack vare våra erfarenheter, insett hur viktigt det är att ha en god relation till barnen, och vårdnadshavarna, för

att få en bra undervisningsmiljö. Som förskollärare och lärare lägger vi ner stor del av vår tid till att skapa dessa goda relationer till alla barnen för att kunna undervisa dem. Undervisningen som bedrivs handlar om att få barnen att växa som människor samt att ge dem goda förkunskaper till vidare utbildning men också om medmänskliga relationer. Enligt vår erfarenhet, och även enligt den litteratur och vetenskapliga forskning vi tagit till oss, så är goda relationer mellan elev och pedagog nyckeln till kunskapande. I och med att vi gjort denna studie har det blivit ännu mera tydligare att relationen ​är​ en huvudnyckel, inte bara under övergången utan också för fortsatt utveckling och lärande i skolans värld.

6. Referenser

Ackesjö, H. (2013). Children Crossing Borders : School Visits as Initial Incorporation Rites in Transition to Preschool Class. ​International Journal of Early Childhood​, ​45​, 387–410.

https://doi.org/10.1007/s13158-013-0080-7

Ackesjö, H. (2016). ​Övergångar mellan skolformer - kontinuitet och progression från förskola till skola. ​Stockholm: Liber.

Ackesjö, H. (2017) Fritidshemmet som en kontinuitetsskapande arena.​ I A. Lillvist & J. Wilder (Red.), ​Barns övergångar - Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola​ ​(s. 99-116). ​ Lund: Studentlitteratur.

Ackesjö, H. (2014). ​Barns övergångar till och från förskoleklass [Elektronisk resurs] : Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter​. Diss. (sammanfattning), 2014. Växjö Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:738484/FULLTEXT01.pdf

Ahlberg, A. (2015). ​Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar​. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.

Ahlberg, A. (Red.). (2009) ​Specialpedagogisk forskning - En mångfasetterad Utmaning.​ Lund: Studentlitteratur.

Aspelin, J. (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. ​International Studies in Sociology of Education Vol. 22​(1),​,​ 41-56. Doi: ​https://doi.org/10.1080/09620214.2012.680327

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Bryman, A. (2011). ​Samhällsvetenskapliga metoder​. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bulkeley, J & Fabian, H (2006) Well-being and belonging during early educational transitions. International Journal of Transitions in Childhood, Vol.2, 2006 ​Hämtad från:

https://pdfs.semanticscholar.org/ab39/689d3f75fe876d91dfb5576a115ab2261ced.pdf Creswell, J.W. (2013). ​Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches​. (3., [updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.

Cuconato, M., du Bois-Reymond, M., & Lunabba, H. (2015). Between gate-keeping and support: Teachers’ perception of their role in transition.​ International Journal of Qualitative Studies in Education, 28​(3), 311-328. doi:10.1080/09518398.2014.987854

Dockett, S. & Perry, B (2017). Kontinuitet och förändring vid övergången till skolan. I A. Lillvist & J. Wilder (Red.), ​Barns övergångar - Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola ​ (s. 25-42). Lund: Studentlitteratur.

Dockett, S. & Perry, B. (2016). Supporting Children's Transition to School Age Care. Australian Educational Researcher, ​43(3), ​309–326. Doi:

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s13384-016-0202-y

Einarsdottir, J., Perry, B., & Dockett, S. (2008). Transition to School Practices: Comparisons from Iceland and Australia. ​Early Years: An International Journal of Research and

Development​, ​28​(1), 47–60. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ809797&site =ehost-live&scope=site

Ekström, K. (2018). Övergången från förskola till förskoleklass, en förändring av delaktighet i tid och rum. I A. Garpelin & G. Sandberg (Red.),​ Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola.​ (2 uppl.)​ ​Mälardalen Studies in Educational Sciences No.​ (​s. 87-108). Hämtad från:​ ​http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245017/FULLTEXT01.pdf Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). ​Handbok i kvalitativ analys​. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Frelin, A. (2010). ​Teacher’s relational practices and professionality. ​(Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala Universitet. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300138/FULLTEXT01.pdf

Garpelin, A & Sandberg, G. (2018). (red.) ​Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola. (2 uppl.)​ ​Mälardalen Studies in Educational Sciences No. 35. Hämtad

från​ ​http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245017/FULLTEXT01.pdf )

Garpelin, A. (2018) Samlade utgångspunkter för forskningsprojektet ”Gränsland, broar och passageriter”. I A. Garpelin & G. Sandberg (Red.), ​Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola.​ (2 uppl.)​ ​Mälardalen Studies in Educational Sciences No. 35. (s 9-23). Hämtad från​ ​http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245017/FULLTEXT01.pdf ) Goble, P., Eggum-Wilkens, N. D., Bryce, C. I., Foster, S. A., Hanish, L. D., Martin, C. L., & Fabes, R. A. (2017). The transition from preschool to first grade: A transactional model of development.​ Journal of Applied Developmental Psychology, 49​, 55-67.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige​. Hämtad 2018-10-09 från:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748

Hallman, M & Nyman, M. (2017). Att lyckas i övergången. En intervjustudie om pedagogers erfarenheter av övergångsprocessen mellan förskola och förskoleklass (Examensarbete). Umeå: Umeå Universitet. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1182337/FULLTEXT01.pdf

Hattie, J. (2014). ​Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat​. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur

Hugo, K, McNamara, K, Sheldon, K, Moult, F, Lawrence, K, Forbes, C, Martin, N, & Miller, M G .(2018). Developing a Blueprint for Action on the Transition to School: Implementation of an Action Research Project Within a Preschool Community. ​International Journal of Early

Childhood, v50 n2​, 241-257.​ Hämtad från

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s13158-018-0220-1

Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). ​Specialpedagogik och funktionshinder​. Stockholm: Natur & kultur.

Jepson Wigg, U. (2015). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes, & Thornberg, R. (Red), Handbok i kvalitativ analys​. (s. 238-254). Stockholm. Liber.

Kallberg, P. (2017). Att fästa blicken - Lärares arbete med sociala relationer i övergången. I A. Lillvist & J. Wilder (Red.), ​Barns övergångar - Förskola, förskoleklass, fritidshem,

grundsärskola och grundskola ​ (s. 43-58). Lund: Studentlitteratur

Karila, K., & Rantavuori, L. (2014). Discourses at the boundary spaces: Developing a fluent transition from preschool to school.​ Early Years, 34​(4), 377-391.

doi:10.1080/09575146.2014.967663

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). ​Den kvalitativa forskningsintervjun​. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, J & Sandström, M. (2018) Barns övergångar från förskola till förskoleklass och fritidshem: En fallstudie om generella och extra övergångsaktiviteter.​ ​I A. Garpelin & G.

Sandberg (Red.), ​Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola.​ (2 uppl.)​ ​Mälardalen Studies in Educational Sciences No. 35. (s 145-172). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245017/FULLTEXT01.pdf )

Nordahl, T., Sørlie, M., Manger, T. & Tveit, A. (red.) (2007). ​Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv​. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Rantavuori, L. (2018). The problem-solving process as part of professionals’ boundary work in preschool to school transition.​ International Journal of Early Years Education, 26​(4), 422-435. doi:10.1080/09669760.2018.1458600

SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm. Kulturdepartementet Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineri ngslag-2008567_sfs-2008-567

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm. Kulturdepartementet Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010 800_sfs-2010-800

Skolverket. (1998). ​Läroplanen för förskolan. ​(rev. 2016). Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-for skolan

Skolverket. (2011). ​Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.​ (rev. 2016). Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/la roplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverket. (2019) ​Statistik över elever i förskoleklassen läsåret 2018/2019. ​Hämtad från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2019-03-2 8-statistik-over-elever-i-forskoleklassen-lasaret-2018-19

Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Skolverket Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3355

Skolverket. (2019) ​Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. ​Hämtad från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/overgangar -inom-och-mellan-skolor-och-skolformer

SOU 1998:66 ​Utredningen om funktionshindrade i skolan. ​Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/49b722/contentassets/0fc1430f2d3e413ca240d11767779ef7/sou-1998 66a

Vetenskapsrådet (2002). ​Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning​. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wikholm, M. (2017.) Elevers övergång mellan förskola och förskoleklass. Förskollärare och specialpedagogers syn på övergångsprocessen (examensarbete). Umeå: Umeå Universitet. Hämtad från:​ ​http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1182406/FULLTEXT01.pdf

Wilder, J. & Lillvist, A. (2017). Teoretiska perspektiv på övergångar. I A. Lillvist & J. Wilder (Red.), ​Barns övergångar - Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola (s. 169-184). Lund: Studentlitteratur

Öquist, O. (2008). ​Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat​. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.

8. Bilagor

Related documents