3. Analysavsnitt
3.4. Yrkesstatus -ett jämförande perspektiv
Utgångspunkten för min undersökning är att olika professioner uppfattas ha olika hög grad av yrkesstatus och att det kan yttra sig i olika former; i första hand rent lönemässigt eller med synliga attribut till exempel i form av statussymboler. Min uppfattning är också att informationssamhället har givit nya grupper en högre status än andra, och att de yrkesgrupper som inkorporerar dessa ”nya” arbetsuppgifter också rimligtvis borde erhålla en statushöjning (t.ex. genom införandet av arbetsmoment som kräver goda IT-kunskaper). Jag har här valt att jämföra utvecklingen mellan arkivarier och bibliotekarier. Som jag tidigare nämnt (se avsnittet Forskningsläge) har dessa båda yrken en hel del gemensamma nämnare, även om det också finns skillnader; t.ex. olika förhållanden till lagstiftningen.63
När det gällde bibliotekarieyrkets utveckling började den på universitetsbiblioteken med att professorer från början skötte arbetsuppgifterna som en slags ”bisyssla” till sitt ordinarie arbete. Bilden av universitetsbibliotekarien blev färgad av just denna lärda universitetsman, och när biblioteken sedan växte innebar det att yrket blev en heltidssyssla. Yrket hade då en mycket hög status och det innebar att kraven på en hög akademisk meritering fanns kvar för tillsättandet av bibliotekarietjänster.64
61 DIK-förbundets hemsida. Saco LöneSök: http://www.dik.se. .2003-01-07.
62 Se Ingelsson, Ylva. Vilka egenskaper och kunskaper behöver dagens bibliotekarie? Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsala, 2001, s. 40f.
63 Gidlöf, Leif. Arkivinstitutionerna. I: Fredriksson, Berndt (red). Arkivarie- ett yrke i förvandling. Rapport från Svenska arkivsamfundet. 2002, s. 34.
64 Söderberg, Marie. Den enhetliga eller splittrade yrkesidentiteten? –en studie av bibliotekariernas yrkesroller. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsala, 1998, s. 6.
När det gäller Arkivarieyrkets status ser jag utvecklingen ur olika perspektiv, och jag trodde från början att inte minst de tidigaste fackliga strävandena hade bidragit till den status yrket har idag. En intressant detalj var att Arkivtjänstemannaföreningen vid bildandet (1936) inte var en traditionell fackförening. Jag trodde att detta skulle ha inneburit en nackdel för den framtida utvecklingen (bl.a. beroende på att medlemmarna var så få), vilket dock är ett samband som jag inte kunnat bevisa. Arkivtjänstemannaföreningen var en slags ”professionell organisation” för en kunskapsbaserad yrkesgrupp. Gruppen som bildades ansåg inte att det var intressemotsättningar gentemot arbetsgivaren som var det viktigaste. Ännu viktigare var att utveckla strategier för att bevara och helst förbättra yrkets dåvarande status - framförallt i lönefrågor, vilket är intressant ur min synvinkel. Arkivtjänstemännen tillämpade ”social closiure” vilket gjorde att yrkeskåren blev en liten, sluten grupp, d.v.s. man begränsade antalet medlemmar, till skillnad från bibliotekarierna som välkomnade alla medlemmar. Arkivtjänstemännen var inte fler än 30 personer ända fram till 1950-talet. Genom en ändring i stadgarna öppnade man dock 1954 även för vetenskapligt utbildade tjänstemän vid statliga och kommunala arkiv. År 1949 hade man dessutom anslutits till SACO, och 1952 hade Svenska Arkivsamfundet bildats, vars syfte var att skapa en bred stödorganisation.65
Vid en jämförelse med bibliotekarieyrket kunde jag se att den ”fackliga” utvecklingen sett annorlunda ut, i första hand beroende på att man välkomnade ett större antal medlemmar. Min tanke var också (i ett inledande skede) att detta hade inneburit en mer positiv utveckling för yrkets status. När jag undersökte uppfattningar om bibliotekariernas yrkesstatus visade det sig dock att även denna yrkesgrupp har haft, och fortfarande har, problem med att synliggöra sig som yrkesgrupp (precis som arkivarierna). I en artikel i DIK- forum har det diskuterats hur man skall besvara frågställningar från allmänheten om yrkesrollen. Exempel på negativa frågeställningar var här vikten av högskoleutbildning för att låna ut böcker, eller vad en bibliotekarier egentligen gör.66 Inom DIK-förbundet och delföreningen ARK diskuteras också olika lösningar för att synliggöra både arkivarier och bibliotekarier som yrkesgrupper. En målsättning som ARK har är att skapa broschyrer vilka skall delas ut till tänkbara arbetsgivare. Man betonar också vikten av att medlemmarna själva argumenterar för sin sak.67 Bibliotekarieutbildningen kom till stånd under 1900-talet, och under 1960-talet var det fortfarande krav på avlagd licentiatexamen för att man skulle kunna tituleras amanuens. Allra helst skulle man ha doktorerat.68 Året 1972 tillkom Bibliotekshögskolan i Borås, vilken var en rikstäckande utbildningsinstitution. Idag har många bibliotekarier som arbetar på forskningsbibliotek ingen formell bibliotekarieutbildning även om de har specialkunskaper
65 Justrell, Börje. Arkivarierollens professionalisering. I Fredriksson, Berndt (red). Arkivarie –ett yrke i förvandling. Rapport från Svenska arkivsamfundet. 2002, s. 12.
66 Eskelin, Carina. ”Bibliotekariens kompetens –en svårbestämd art”. DIK-forum nr 17/02, s. 20.
67 Almegård Norby; Karin. ”Arkivarier gör upp framtidsstrategier”. DIK-forum 12/99, s. 4-5. DIK-förbundets hemsida (http://www.dik.se).
68 Sanner, Lars-Erik. Bibliotekarien –bokmal eller skärmsvävare. Bibliotekarieyrket. Tradition och förändring. Stockholm, 1991, s. 122.
inom vissa ämnen. 69 Den akademiska utbildningen och dess utveckling ser i stort sett likadan ut både för arkivarier och bibliotekarier ur ett ytligt perspektiv, men bibliotekariernas utbildning har varit mer sammanhållen. Den har även avslutats med en enhetlig examen, vilket inte arkivariernas utbildning gjort.70
Jag nämnde inledningsvis att min uppfattning är att arkivarieyrket inte varit, och fortfarande inte generellt är, ett självklart yrkesval. Detta menar jag, kan vara en faktor som påverkat yrkets status negativt. Det är också en förklaring som Malm nämner i sin uppsats, där hon menar att många äldre bibliotekarier tog anställning därför att möjligheterna till att skaffa sig andra, mer relevanta yrken var begränsade. Hon menar att detta främst gäller inom humaniora.71 Det finns också de som anser att den nya generationens biblioteks- och informationsstudenter har en annan läggning är vad tidigare generationer haft, d.v.s. att de är mer utåtriktade. De kan ha lättare att göra reklam för sig själva/sin yrkesroll i framtiden.72 Hur förhållandet ser ut bland arkivstudenterna har jag inte någon uppfattning om. Däremot ökar ju kraven på marknadsföringsinsatser, och på att arkivarierna också skall utföra pedagogiska arbetsuppgifter. De som söker utbildningen blir ju också i högsta grad medvetna om dessa krav. I Ingelssons undersökning ansåg de flesta informanter (bibliotekschefer) att bibliotekarieyrket skulle värderas högre om fler bibliotekarier anställdes inom den privata sektorn. De näst flesta ansåg att fler positiva artiklar i dagspress skulle ha samma inverkan. Jag frågade tyvärr inte informanterna i min undersökning om de hade några förslag på hur man kan höja yrkets status. Ingelsson anser dock att en annan aspekt är vikten av att ha en stark fackförening i ryggen som syns och deltar i samhällsdebatten.73
Min uppfattning är att vissa fackförbund lyckas få igenom sina krav bättre än andra. Vad det beror på vet jag inte, och det har jag inte här ämnat undersöka. En förklaring kan ju vara att könsfördelningen kan ha betydelse, en annan att vissa yrkesgrupper syns och hörs mer än andra,. Bibliotekarieförbundet anser också att det är viktigt att synas mer (bl.a. i media) och att bli mer professionella.74 Min uppfattning är dock att yrkesstatusen borde gå att förändra på olika sätt, ett kan vara att införa nya ”statusladdade” arbetsuppgifter, ett annat att bli mer specialiserade.
69 Malm, Lina. Yrkesroll i förändring- forskningsbibliotekariers attityder till sitt arbete. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsala, 2002, s. 20.
70 Justrell, Börje. Arkivarierollens professionalisering. I: Fredrikson, Berndt (red). Arkivarie –ett yrke i förvandling. Rapport från Svenska arkivsamfundet. 2002, s. 16.
71 Malm 2002, s. 20.
72 Ingelsson, Ylva. Vilka egenskaper och kunskaper behöver dagens bibliotekarie? Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsala, 2001, s. 24.
73 a.a, s. 41.
74 Ingelsson, Ylva. Vilka egenskaper och kunskaper behöver dagens bibliotekarie? Magisteruppsats i bilioteks- och informationsvetenskap. Uppsala, 2001, s. 10 ff.