Ytterligare faktorer som kan ha påverkat studien

Elevernas dagsform kan ha påverkat resultatet av enkäterna och intervjuerna och även de genomförda lektionernam, vilket man får ta hänsyn till när man jobbar med levande empiri. Levande empiri medför även att det kan bli bortfall, till exempel ifall en elev var sjuk under studiens utförande. Detta kan man kan avläsa i vårt diagram, då vi hade 24 deltagande elever vid det ena tillfället och 22 vid det andra tillfället. Vi valde att ha med alla de svar som eleverna kunde ge oss för att få ett större underlag att besvara vår frågeställning utifrån. Därmed valde vi att inte räkna bort de elever som inte kunde delta vid båda tillfällena; därför har vi valt att skriva ut vårt resultat i antal istället för procent.

Eleverna hade den teoretiska lektionen först, vilket kan ha ökat deras förkunskaper till den praktiska lektionen och på så sätt gjort dem förberedda på den praktiska lektionens innehåll. Om detta har påverkat elevernas motivation till den praktiska lektionen kan vi inte veta. Vi valde dock att ha lektioner om samma ämne, vårtecken, för att vi skulle ha en mindre faktor att ta hänsyn till; om man hade haft lektioner med olika innehåll eller ämne, skulle detta kunna ha påverkat studien än mer, då olika områden inom de naturorienterade ämnena kan vara mer eller mindre intressant för den individuella eleven.

När en ny person kommer in i klassrummet kan stämningen i klassrummet ändras; man kan bli nyfiken på den nya personen eller känna sig osäker på vad det är för nytt ansikte som befinner sig i klassrummet. En av de som gör undersökningen i detta arbetet är välbekant för de elever som studien har innefattat; detta kan då ha bidragit med att eleverna kan ha svarat annorlunda på enkäterna och intervjuerna jämfört med om det hade varit en främling som genomförde samma studie. De kan ha varit blyga för den nya, för dem obekanta, personen, vilket också kan ha påverkat deras svar. Det kan även vara så att de vågar vara ärliga med den obekanta personen, då de inte vill göra den bekanta personen ledsen om de känner att de kan svara “fel” på enkäten. Elevernas som intervjuades var dels fem elever som intervjuades vid båda tillfällena, dels fem elever som blev slumpvis valda vid de två tillfällena. Första intervjutillfället intervjuade den obekanta skribenten de fem eleverna som inte byts ut, och andra intervjutillfället intervjuades dessa elever av den bekanta skribenten. Första

intervjuades fem nya slumpvis valda elever av den obekanta skribenten. De bestående eleverna får chans att genomföra intervjuerna med båda skribenterna vid de olika tillfällena. Under intervjuerna var vissa elever nervösa eftersom vi spelade in intervjun, detta kan ha påverkat dem och lett till att deras svar blev korta.

Enkäterna delade vi även upp i hälften; det vill säga My tog ena hälften av klassen och genomförde enkäterna med dem, och Alexandra tog andra hälften. Vid det andra tillfället av empiriinsamling växlade skribenterna eleverna som de fyllde i enkäter med.

Att vi valde att vänta två veckor efter genomförd lektion var för att vi ville se om eleverna fortfarande kom ihåg något från den teoretiska och den praktiska lektionen, samt om detta berodde på hur lustfyllda lektionerna varit. Som vi har skrivit i teoridelen om minnet, så filtrerar hjärnan bort den information som inte upprepas, eller anses vara viktig och faller i glömskan (Ingvar, 2015). Syftet med detta tidsspann mellan lektion och empiriinsamling, var att undersöka hur mycket elevernas upplevelser under lektionerna spelade roll för deras lust att lära.

6. Sammanfattning

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom

naturvetenskapen, teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Lektionerna som eleverna haft handlade om vårtecken (för mer information om lektionerna, se 4.2 Teoretiska lektionen respektive 4.3 Praktisk lektionen, samt bilaga 1 och 2). Den forskning vi använt oss av i detta arbete

framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I denna undersökning valde vi att använda oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning; empirin samlades in med hjälp av enkäter och intervjuer två veckor efter respektive lektion. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, och att det snarare är andra faktorer som har betydelse för detta. Dessa faktorer var bland annat mängden elevansvar, intresse och variation.

Det vi tar med oss från denna studie i vårt framtida yrke är att båda arbetssätt behövs inom naturvetenskapsämnena i skolan och att det är på individnivå som eleverna finner mer eller

mindre lust att lära kopplat till det arbetssätt som genomförs. Det är viktigt att som lärare vara lyhörd för vad eleverna i klassen upplever som motiverande och intressanta moment för att bibehålla en lust att lära naturvetenskap.

7. Referenser

Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap - Forskningsresultat och nya

ideér. Lund: Studentlitteratur AB A.

Andersson, Björn (2008). Grundskolans naturvetenskap helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur AB B.

Andersson, Björn (2012). Teorier i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups AB.

Bakker, Arthur, & Van Eerde, Dolly. An introduction to design-based research with an

example from statistics education. In A. Bikner- Ahsbahs, C. Knipping, & N. Presmeg (Eds.), Doing qualitative research: methodology and methods in mathematics education. New York:

Spring- er.

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hedin, Anna (1996). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Reviderad 2011.

Helldén, Gustav, Lindahl, Britt & Redfors, Andreas (2005). Lärande och undervisning i

naturvetenskap: en forskningsöversikt. Kristantad: Högskolan Kristianstad.

Ingvar, Martin & Eldh, Gunilla (2015). Hjärnkoll på skolan. Stockholm: Natur & kultur, digital.

Johansson, Annie-Maj, (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans

tidigare årskurser. Stockholms universitet.

Laleka, Salama Manzoor & Rasheed, Khalid (2018). Design-Based Research in Education: A

Profilic Approach to Applied Research in Developing Countries. Journal of Research &

Reflections in Education (JRRE). Dec2018, Vol. 12 Issue 2, p136-154. 19p.

Lindahl, Britt. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om

vägen till gymnasiet. Diss. Göteborg: Univ., 2003. Göteborg.

Lindqvist, Ulla (2003). Lusten - lärandets motor. Sverige: Skolverket.

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0712_03_1.pdf

(Hämtad 2018-11-26).

Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2014). Lärande skola bildning grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.

Löfgren, Ragnhild, Schoultz, Jan, Hultman, Glenn, & Björklund, Lars-Erik (2010).

Kommunicera naturvetenskap i skolan - exempel från årskurs 3. I Martinsson, Bengt-Göran

& Parmenius Swärd, Suzanne (2010). Ämnesdidaktik - dåtid, nutid och framtid. Bidrag från

femte rikskonferensen i ämnesdidaktik vid Linköpings universitet 26-27 maj 2010. Linköping:

Linköpings universitet.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:421323/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-12-10).

Magntorn, Ola (2010). Läsa naturen” - Om minnesvärda episoder i undervisningen. I

Martinsson, Bengt-Göran & Parmenius Swärd, Suzanne (2010). Ämnesdidaktik - dåtid, nutid

och framtid. Bidrag från femte rikskonferensen i ämnesdidaktik vid Linköpings universitet 26- 27 maj 2010. Linköping: Linköpings universitet.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:421323/FULLTEXT01.pdf< (Hämtad 2018-12-10).

Maltén, Arne (2002). Hjärnan och pedagogiken: ett samspel. Lund: Studentlitteratur AB.

Nyberg, Lars (2016). Det åldrande minnet nycklar till att bevara hjärnans resurser. Stockholm: Natur & kultur.

Riesbeck, Eva (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002: Lusten att lära - med fokus

på matematik. Sverige: Skolverket.

https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf (Hämtad 2018-11-26)

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. Sverige: Skolverket.

Strömdahl, Helge (2002). Komminucera naturvetenskap i skolan - några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.

Strömdahl, Helge & Tibell, Lena (2012). Skola och naturvetenskap - Politik, praktik,

problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Bilagor