Det finns en mängd ytterligare forskning som kan bedrivas utifrån barns perspektiv och fritidspedagogik. Från början hade jag själv tänkt göra en jämförelse mellan barn med
funktionsnedsättningar som nyligen slutat fritidshemmet och ungdomar på gymnasienivå. Jag insåg dock väldigt fort att denna studie skulle vara för stor för mitt examensarbete men ifall någon vill fortsätta på detta spår kan detta vara en väg att gå.
En jämförelse utifrån pedagogers reflektioner kring bemötande, lärande och valfriheten som kommit fram i denna studie kan också vara ett intressant uppslag till ytterligare forskning. Även frågan kring hur barnen uppfattar sitt lärande och hur pedagoger ska lära ut vetskapen om att barnen faktiskt lär sig på fritidshemmen även om det är informellt kan också vara en ytterligare forskningsfråga.
En variant av min studie är att blanda in fler olika slags datainsamlingar genom triangulering där observationer till exempel kan läggas till intervjuer. Barn kan även få rita av sina
upplevelser av en meningsfull fritid och tolkningar utifrån teckningarna kan vara ytterligare en insamlingsdel. Det intressanta med en sådan triangulering är att reflektera över om barns tankar och bilder överstämmer med deras ord.
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällskunskapen. I G. Ahrne, & P. Svensson (Eds.), Handbok i kvalitativa metoder (1:2 ed., s. 10-18). Malmö: Liber AB.
Berg, L. (2007). Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I P. Månson (Ed.), Moderna samhällsteorier. traditioner, riktningar, teoretiker. (s. 151-219). Stockholm: Nordstedt.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder [Social Research Methods, Third Edition] (B. Nilsson Trans.). (2:2 ed.). Malmö: Liber AB.
Charmaz, K. (2006). Constructing grounded theory. London: Sage.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar - kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber AB.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Diss., Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. 1:1
Guvå, G., & Hylander, I. (2003). Grundad teori - ett teorigenererande forskningsperspektiv. Stockholm: Liber AB.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8 (1-2), s. 12-23.
Hartman, J. (2001). Grundad teori. teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Hellberg, K. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: Skolvardag och vändpunkter. Umeå universitet.
Karlsudd, P. (2011). Integreringsreservatet - finns det kvar? I A. Klerfelt, & B. Haglund (Eds.), Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker (s. 61-79). Stockholm: Liber AB.
Klerfelt, A., & Haglund, B. (2011). Samtalspromenader - barns berättelser om meningen med fritids. I A. Klerfelt, & B. Haglund (Eds.), Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker (s. 155-181). Stockholm: Liber AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:4 ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Göteborgs universitet. Orwehag Hansen, M. (2013). Fritidspedagogisk didaktik - att vara lärare i fritidshem. I S. A. Pihlgren (Ed.), Fritidshemmets didaktik (1:2 ed., s. 27-57). Lund: Studentlitteratur AB. Pihlgren, S. A. (2013). Inledning. I S. A. Pihlgren (Ed.), Fritidshemmets didaktik (s. 11-26). Lund: Studentlitteratur AB.
Regeringskansliet. (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Hämtad från URL: 2014-04- 14, http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/09/98/b8de24c7.pdf;
SFS, Skollagen (2010:800). Stockholm; Riksdagen. Hämtad från URL: 2014-04-14, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/#K14;
Skolverket. (2007). In Skolverket, (Ed.), Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem. Stockholm: Davidsons tryckeri.
Skolverket,. (2011). Läroplan för grundskolan, fritidshemmet förskoleklassen 2011. Västerås: Edita.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2:2 ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne, & P. Svensson (Eds.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 19-33). Malmö: Liber AB.
Thomas, N. (2007). Towards a theory of children's participation. International Journal of Children's Rights, 15, s. 199-218.
Trost, J., & Levin, I. (2010). Att förstå vardagen. Med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Svenska unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och salamanca +10.2. Stockholm: Svenska Unescorådet
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej barn och vårdnadshavare! Norrköping 2014-04-01
Jag heter Christina ”Tina” Gustafsson och läser sista terminen på Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem vid Linköpings Universitet. Studieort Norrköping. Just nu genomför jag mitt
examensarbete vilket kommer handla om elevers upplevelse av fritidshemmets lärandemiljö och då specifikt elever med funktionsnedsättningar. Jag söker efter elever i årskurs 3, 4, 5 eller 6 som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Jag tänker genomföra mina studier genom intervjuer kring vad de har upplevt bidragit till en meningsfull fritidshemtid. Mitt mål med studien är att utifrån barnens svar få ytterligare redskap till att skapa en meningsfull och lärorik fritidshemstid för alla elever oavsett bakgrund. Anledningen till att jag valt elever med funktionsnedsättningar beror på att jag tycker det är oerhört viktigt att få fram deras upplevelser av sin fritidshemstid. Under mina studieår har jag också upptäckt att barns perspektiv sällan lyfts fram i forskningen vilket medförde att jag valde detta område att studera. Jag är även genuint intresserad av området, dels då jag har barn i min närhet med funktionsnedsättning och dels då jag har arbetat som personlig assistent till elever med funktionsnedsättningar både inom skolan och på fritidshem i Nyköpings kommun.
Intervjuerna kommer att spelas in, transkriberas (skrivas av), analyseras och sammanställas i en uppsats. I uppsatsen följs uppställda forskningsetiska krav, vilket innebär att jag kommer att behandla alla uppgifter kring barn/elever konfidentiellt. Konkret innebär det t.ex. att jag kommer byta ut alla barns/elevers namn i uppsatsen.
Att vara med på intervju är givetvis frivilligt för barnet. Jag hoppas förstås att både barn och vårdnadshavare ger samtycke till att barnet får vara med på intervju om barnet själv vill.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta mig
Christina Gustafsson 070-675 06 61
chrgu159@student.liu.se
Du kan också kontakta min ansvariga handledare på universitetet som är ansvarig för uppsatsen Helene Elvstrand
Lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidshem Campus Norrköping, Linköpings universitet
011-363355, helene.elvstrand@liu.se
---
Härmed intygas att nedanstående barn får delta i intervjun och uppsatsen.
Barnets namn:_________________________________________
________________________________ ________________________________
Bilaga 2: Intervjuguide
Intervjuguide
Vad tycker du är allra roligast att göra på fritids?
När du gick på fritids, vad tyckte du bäst om att göra där? Vad är/var bäst/sämst med fritids?
Trivs/Trivdes du på fritids? Varför/Varför inte?
Är kompisar viktiga för att trivas på fritids? Varför/Varför inte?
Vilka slags aktiviteter som fritids ordnade upplevde du var roligast/tråkigast? (Fri lek, pyssel, idrottssalen, lekar, skogen)
Var tyckte du bäst om att vara inomhus eller utomhus och varför upplevde du det så? Kände du att du fick vara delaktig i att få bestämma vad ni skulle göra på fritids?
Skulle du vilja/velat ha fått bestämma mer?
Om du skulle få/fått helt fria händer och kunna ändra på det som görs på fritids, vad skulle du ändra på då?
Vilka aktiviteter skulle du vilja att vi ska göra på fritids inomhus/utomhus? Lär/lärde du dig något på fritids och i så fall vad?
Enligt Skollagen och läroplanen ska vi på fritids anordna en verksamhet som gör/gjorde din fritidstid ska vara meningsfull.
Förstår du vad ordet meningsfull betyder? Förklara annars…
Upplever du att din fritidstid är/var meningsfull och i så fall på vilka sätt är/var den det eller är/var den inte det?
Hur upplever/de du att fritidspersonalen var på fritids?
Om du skulle ge mig råd nu när jag är klar, hur ska jag vara som personal? Regler, bemötande, aktiviteter, deltagande.