Ytvatten

6.1.1. Förutsättningar och nuläge

Platsen för den tillfälliga hamnen är planerad att anläggas v id Sätra v arv. Där finns bl.a. en relativt stor båtklubb som drivs av Sätra Båtsällskap med ca 185 bryggplatser för fritidsbåtar samt en stor grusad plan som används för vinteruppställning av båtarna. Sätra Båtsällskaps hamn omfattar ca 320 m flytbry ggor samt ca 150 m kaj med mastkran och ramper, för sjösättning och upptagning, anslutande emot hamnplanen. Inom båtklubben finns även en flytande sjömack för fritidsbåtar.

Figur 6-1. Sätra Varv – Utsikt mot nordväst från den grusade ytan mot bryggområdet.

I väster syns kanten av Sätraskogen. På andra sidan sundet syns Kungshatt.

Till varvet går en mindre bilväg genom Sätraskogen. Området ligger i Sätraskogens naturreserv at och ingår också i riksintresse för rörligt friluftsliv , Mälaren med öar och stränder (MB 4:2).

Samm anfattande bedömning

Viss grumling av v attnet kan förekomma i anläggningsskedet. Med föreslagna skyddsåtgärder kommer konsekv enserna av grumlingen att bli lokala och därmed små. Alla faktorer i

verksamheten som kan påverka vattenkv aliteten bedöms sammantaget endast medföra mycket små negativ a konsekv enser för v attenkv aliteten vid Sätra samt för Mälaren i stort. Risken för negativ a konsekv enser v id eventuella olje- och bränsleutsläpp minimeras genom beredskap i form av rutiner och utrustning.

Hamnområdet kommer att ligga i direkt anslutning till etableringsområdet v id arbetstunnelns

my nning. Detta område kommer huvudsakligen att beröra redan exploaterade markytor samt delar av det vattenområde som idag utnyttjas av småbåtshamnen liksom vattenområde direkt v äster om dagens hamn.

Figur 6-2. Befintlig slip och mastkran. Mot väster syns den befintliga båtmack som planeras att rivas för att ge plats åt RoRo-rampen.

För projektet har det utförts sedimentundersökningar i berört vattenområde. Resultaten v isar att sedimenten i hamnområdet i Sätra är kraftigt förorenade med bland annat poly aromatiska kolv äten (PAH) och metaller. Sedimenten har höga föroreningshalter främst i de y tliga sedimentlagren (0-0,1 m).

Miljöpåverkan och konsekvenser

Under anläggningsskedet kommer den befintliga sjömacken att avvecklas. Sjömackens flytande betongponton är förankrad med kätting till betongankare på sjöbotten. Efter tömning av

bränsletankarna bogseras pontonen bort v arefter anslutande byggnad med pålgrundläggning mot land riv s. I samband med rivningen kan det uppstå risker för läckage av bränsle och oljor samt komma att uppstå v iss grumling av sediment.

Den ny a stenutlastningskajen och färjekajen kommer att grundläggas med pålar, v ilka mest sannolikt kommer att borras. Pålslagning är dock också ett kv arstående tekniskt alternativ. För färjekajen anläggs dock en mindre stenutfy llningsbank (500 m³) för att ansluta kajen mot land.

Hamnverksamhet inklusive fartygstrafik under anläggningsskedet innebär generell risk för olyckor samt olje- och bränslespill, v ilket även i mindre mängder kan medföra negativ a konsekv enser för vattenvegetation, bottenlev ande organismer och fisk (se även Bilaga 5, ”Riskanalys av seende

fartygstransporter mm inom Östra Mälarens v attensky ddsområde”). Om ett utsläpp ändå skulle ske

bedöms miljökv alitetsnormerna, baserat på årsmedelv ärden för polycy kliska aromatiska kolväten, inte komma att överskridas .

En effekt av aktiv iteterna under anläggningsskedet är en ökad grumling av vattnet. Den ökade

grumlingen kan v ara läckage av förorenat dagvatten (med suspenderade ämnen och föroreningar) från hamnplan som rinner ut i sjön. Dessutom kan vattenverksamheter med exempelv is pålning orsaka uppgrumling av bottensediment. Vid borrning av pålar sker också utsläpp av borrkax/spolvatten som medför grumling. En ökad grumling kan leda till att v attenlevande organismer påverkas negativt.

Exempelvis kan minskat solljusinsläpp begränsa bottenv äxternas livsrum. Även fisk och andra organismer kan påverkas negativt av grumling. Miljökvalitetsnormen för uppslammade fasta substanser är 25 mg/l enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och

musselv atten. Med nuv arande utformning av kajerna kommer inget muddringsarbete att krävas v arför påverkan på sjöbotten och därmed grumlingen blir liten. Risken för att normen kommer att

överskridas utanför skärmar enligt åtgärd bedöms som liten. Konsekvenserna för fisk och andra vattenlevande organismer bedöms då som obetydlig.

Sedimenten i hamnområdet i Sätra är kraftigt förorenade med PAH och metaller. Sediment v äster om småbåtshamnen och sjömacken visar också på förhöjda halter av PAH:er, metaller och PCB:er jämfört med opåverkade sediment. Föroreningshalterna är dock lägre eller i paritet med v ad som

genomsnittligt hittas i sediment från östra delen av Mälaren. Föroreningar i sedimenten har påträffats med höga koncentrationer främst i de ytliga sedimenten (0-0,1 m). Beroende på

föroreningssituationen medför uppgrumling av sediment därmed även en risk för

föroreningsspridning från området. De förorenande ämnena kan medföra negativa effekter på vattenkvaliteten, samt på v äxt‐ och djurlivet. Liksom v ad som gäller grumling så bedöms

konsekv enserna för fisk och andra v attenlevande organismer som obety dliga om åtgärder v idtas.

Risken för att miljökvalitetsnormerna för prioriterade ämnen (2008/105/EG) kommer att överskridas utanför skärmarna bedöms som mycket liten.

6.1.2. Förslag till åtgärder

I samband med anläggningsarbeten för kajen samt arbeten för ordningsställande av hamnplanen ska vattenområdet där grumling kan uppstå t.ex. genom ingrepp i botten eller utsläpp av borrkax samt dit dagv attenavrinning sker av gränsas med grumlingsbegränsande bottengående skärmar eller

motsv arande t.ex. bubbelridå. Ytläns för förhindrande av spridning av petroleumprodukter ska också finnas. Ytlänsen kan vara antingen separat eller kombinerad med skärmen.

Beredskap i form av rutiner samt utrustning på plats ska finnas för att hantera eventuella utsläpp av drivmedel, oljor eller liknande på land eller i v attenområdet.