Zigma Samhällskunskap 1, 2 och 3

De analyserade textavsnitten i Zigma är hämtade ur kapitel 15 ”Partierna i Sverige” (s. 100-109). Först ges en genomgång av hur ideologierna och partierna hör samman och sedan ges en mycket

46

kortfattad genomgång av riksdagspartierna under rubriken ”Namn och Siffror” (s.102-103). Därefter diskuteras hur de olika partierna kan placeras in enligt de politiska dimensionerna vänster-höger och tillväxt-miljöhänsyn (s.104-105) och avslutningsvis diskuteras partiernas verksamhet och organisation.

Ideologi

Det analyserade textavsnittet i Zigma inleds med att beskriva kopplingen mellan partipolitik och ideologier under rubriken ”Ideologin är själva rotsystemet för ett politiskt parti” (s.100). Här konstateras: ”Att sätta säkra ideologiska etiketter på de svenska politiska partierna är inte lätt. I flera fall har de hämtat idéer och näring från olika håll” (s.101). I en illustration på samma sida görs dock ett försök med hjälp av en fantasieggande bild (se Figur 10).

Som går att se av Figur 10, är Sverigedemokraterna och Miljöpartiet inte med i illustrationen. Istället tillfrågas läsaren var denne skulle placera partiet med följande formulering (gällande Sverigedemokraterna):

Sverigedemokraterna (SD), med blåsippan som logo, kom in i riksdagen efter 2010 års val. Men var i planteringen ska man placera SD? (s.101)

Gällande Miljöpartiet tillfrågas läsaren på följande sätt:

47

Är Miljöpartiet de gröna (MP), med maskrosen som symbol, ett vänster- eller mittenparti? Pekar inte den förda politiken mest åt vänster. (s.101)

Här kan man alltså se hur läsaren, när det gäller Sverigedemokraterna, själv får försöka bilda sig en uppfattning om ideologiskt ursprung, medan det för Miljöpartiet ges ganska tydliga förslag om hur partiet kan placeras ”i ideologirabatten”. I avsnittet ”Namn och Siffror” (s.102-103) står följande att läsa om Sverigedemokraterna:

Sverigedemokraterna (SD) bildades 1988 och kan nog bäst beskrivas som ett nationalistiskt parti. Det

nationalistiska uttrycks bl a genom att man motsätter sig att Sverige är en del av ett överstatligt EU. Dessutom vill SD kraftigt minska flyktinginvandringen till Sverige och införa mycket strängare straff än idag för grov brottslighet. Men det är inte självklart var på en vänster-höger-skala som SD hör hemma. Därför har vi avstått från att placera in detta nya riksdagsparti i figurerna på de två följande sidorna. (s.103)

Partiet definieras alltså som nationalistiskt med främsta argumentet att de är EU-kritiska. Det ges dock visst utrymme för alternativa tolkningar vid den ideologiska definitionen genom formuleringen ”kan nog bäst beskrivas”. Formuleringen uttrycker viss försiktighet gällande den ideologiska definitionen då den antyder att det kan finnas fler beskrivningar vilka stämmer mer eller mindre väl överens med partiets ställningstaganden.

På hela nästa uppslag, under rubriken ”Socialistiska och borgerliga, eller… ?” (s. 104- 105) görs ett försök att placera ut partierna enligt vänster-höger-skalan. Sverigedemokraterna tas här inte alls med vilket motiveras med att det inte är självklart var partiet ska placeras och därför avstår man från att göra detta. Man försöker också placera ut partierna i diagram som förutom att horisontellt innefatta en vänster-högerskala, också innefattar dimensionen ”tillväxt” och ”miljö” (på den vertikala axeln). Inte heller där görs försöka att placera ut Sverigedemokraterna. Det ges heller ingen förklaring varför partiet inte finns med på den skalan. Miljöpartiet finns med i beskrivningen av båda dimensionerna.

Historia

Partiernas ursprung, tidigare och nuvarande partiledare, och i viss mån också politiska idéer och värderingar beskrivs på ett uppslag under rubriken ”Namn och Siffror” (s.102-103). Samtliga beskrivningar av riksdagspartierna inleds med en förklaring om när partierna startade. Sverigedemokraterna beskrivs som ett parti som ”bildades” 1988. För Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna används den liknande benämningen ”grundades”. I beskrivningen av vänsterpartiet och moderata samlingspartiet talar man inledningsvis om att ”partiet fick sitt nuvarande namn” (ang. vänsterpartiet) och ”[partiet] fick den nuvarande beteckningen” (ang. moderata samlingspartiet). Genom ordvalet ”grundades” till skillnad från ordet ”bildades”, som tidigare diskuterats, förutsätts något form av ursprung. Även när det kommer till Vänsterpartiet och Moderaterna får läsaren en indikation på att partierna utvecklats, de har alltså funnit tidigare

48

och har en bakgrund då man talar om att partierna haft ett tidigare namn än det som de bär för tillfället.

Gällande Sverigedemokraterna nämns ingen direkt historisk bakgrund eller motivering till bildandet av partiet vilket skiljer sig från majoriteten av resterande partier. I beskrivningar av exempelvis Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna förekommer utförligare beskrivningar och förklaringar av partiernas bakgrunder och ursprung. Vi kan alltså konstatera att Sverigedemokraterna inte sätts in i något historisk sammanhang, vilket sker med de andra riksdagspartierna. Istället kan man se hur beskrivningen av partiet, under rubriken ”Namn och Siffor” är betydligt mer inriktat på ideologi och politiska ställningstaganden, något som i detta sammanhang ej tas upp gällande de andra partierna.

Vidare är det intressant att belysa valet på vilka personer som lyfts fram som exempel på partiledare för de olika riksdagspartierna. För de flesta partier ges det en överblick över partiledarna från ca 30-40 år tillbaka (den ”tidigaste” partiledaren som omtalas är Olof Palme 1969-1986). I texten om Sverigedemokraterna tas endast Jimmie Åkesson upp.11 Detta är intressant då de tidigare partiledarna i Sverigedemokraterna ledde partiet under dess mer radikala tid. Att man valt att endast ta upp Jimmie Åkesson skulle dock kunna bero på att han är den enda partiledaren som suttit i riksdagen.

Sammanfattning

I Zigma ges egentligen ingen tydlig beskrivning av Sverigedemokraternas ideologiska tillhörighet. Den definition som görs av Sverigedemokraternas ideologi och politik görs i det avsnitt som beskriver respektive parti kortfattat. Här definieras partiet, i ganska försiktiga ordalag, som nationalistiskt. Gällande beskrivningen av Sverigedemokraternas historia är det enda som står att de ”bildades 1988”, i de andra partibeskrivningarna finns ett betydligt större fokus på historia.

11 I beskrivningen av Miljöpartiet de gröna finns inte en uppräkning av ledare heller med utan det ges istället en förklaring om att partiet använder benämningen språkrör. Gustav Fridolin och Åsa Romson som tillträdde 2011 är de enda exemplen som ges.

49