Vintervägsaltets miljöpåverkan

RM.!» fo n k as m s Hls få. _ ft Pender 3 5ut

Nr 197 - 1980

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

ISSN 0347-6030 National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 linköping - Sweden

1

Vintervägsaltets miljöpåverkan

FÖRORD

I föreliggande rapport redovisas undersökningar utförda inom projektet "Vintervägsaltets miljöpåverkan".

Projek-tet har utförts på uppdrag av Statens Vägverk, TUb.

En stor del av fältundersökningarna har varit förlagda till försöksomrâden i Skaraborgs län. De saltmängder som spridits vid dessa områden har beräknats och redo-visats av vägförvaltningen i Skaraborgs län. Personal från förvaltningen har också utfört grundvattenprovtag-ningar under vintersäsongen 78/79.

Vegetationsundersökningarna har utförts av Åke Rühling, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1. BAKGRUND 2. MÅLSÄTTNING 3. FÖRSÖKSMETODIK 3.1 Litteraturstudier

3.2 Studier av vintervägsaltets miljöpåverkan vid

försöksområden

3.3 Studier av analysdata från kommunala grund-vattentäkter

4. FÖRSÖKSOMRÅDEN I SKARABORGS LÄN

4.1 Område R1. Rv 64, Mariestad - Kristinehamn

4.2 Område R2. E3, Mariestad - Örebro

4.3 Område R3. E3, Skara - Mariestad 4.4 Område R4. E3, Skara - Mariestad

4.5 Område R6. E3, Skara - Mariestad

4.6 Område R7. Rv 49, Skara - Skövde 4.7 Område R8. Väg 200, Töreboda - Hova

4.8 Uppföljning av saltspridning vid försöks-områden i Skaraborgs län

4.9 Sammanfattning av undersökningar vid försöks-områden i Skaraborgs län

5. ÖVRIGA FÖRSÖKSOMRÅDEN

5.1 Område X1 (Lindbäck). E4, Uppsala - Gävle

5.2 Område G1 (Potteboda). Väg 120, Älmhult -Tingsryd sid III 14 17 22 26 29 32 35 36 37 39

sid

5.3 Område G2 (Svenslund). Väg 120, Älmhult - 41 Tingsryd

5.4 Område E1 (Böksjön). E4, Norrköping - 43 Nyköping

6. ANALYSDATA FRÅN GRUNDVATTENTÄKTER 47

6.1 Bakgrund 47

6.2 Metod 49

6.3 Resultat och kommentarer 50

7. VINTERVÄGSALTETS MILJÖPÃVERKAN - SAMMAN- 53

FATTNING

7.1 Vintervägsaltets effekter på ytvatten 53 7.2 Vintervägsaltets effekter på grundvatten 53 7.3 Vintervägsaltets effekter på mark 55 7.4 Vintervägsaltets effekter på vegetation 56

8. SLUTSATSER 59

REFERENSER 61

BILAGA 1 - Saltskador inom barrskogsomrâden i Skaraborgs län

BILAGA 2 Analysresultat, grundvatten- och jordprov BILAGA 3 Sammanställningar av analysresultat

Vintervägsaltets miljöpåverkan av Lars Bäckman

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Vintervägsaltets miljöpåverkan har studerats i detalj vid försöksområden i Skaraborgs län. Vid områdena har en mer eller mindre omfattande påverkan kunnat fast-läggas dels genom förekommande vegetationsskador, dels genom förhöjda salthalter i mark, grundvatten och vege-tation. Det föreligger dock inget entydigt samband mel-lan utspridd saltmängd och t ex vegetationsskadornas omfattning eller salthalten i grundvattnet. I vissa om-råden ger sålunda måttliga saltmängder upphov till

kraftigt förhöjda salthalter liksom vegetationsskador, medan betydligt större saltmängder i andra områden inte

förorsakar någon märkbar påverkan.

Avgörande för i vilken grad saltningen påverkar miljön är istället andra faktorer, huvudsakligen de geologiska och hydrologiska förhållandena.

Vegetationsskador, speciellt på barrträd, förekommer mer eller mindre allmänt längs vintersaltade vägar. Skadorna är dock i allmänhet begränsade till ett av-stånd av ca 10 m från vägkanten, vilket gör att den mängd skog som kan tänkas bli påverkad är relativt

li-ten.

I Sverige bedöms risken för att grundvattentäkter skall förorenas genom vägsaltning som förhållandevis liten. De kända fall av brunnar som förorenats har i allmänhet varit grunda och belägna mycket nära vägar och dessutom nedförda i permeabla jordarter. Enligt amerikanska lit-teraturuppgifter finns emellertid i de nordliga staterna

II

i USA ett stort antal grundvattentäkter som förorenats genom saltspridning på Vägar. Denna skillnad mellan USA och Sverige förklaras till en del av de större salt-givor som används i USA, men kanske i högre grad av att man bedömer relativt låga natriumhalter som hälsofarli-ga för en stor del av befolkningen. I Sverige finns för närvarande inga gränsvärden vad gäller natrium i drickse

vatten.

Analysdata (kloridhalter) från ett antal kommunala

grundvattentäkter belägna nära vintersaltade vägar har insamlats. I några täkter finns en ökande trend som eventuellt skulle kunna vara en följd av påverkan från vägsalt. Kloridhalterna är dock inte speciellt höga och ligger ännu så länge långt från kritiska värden.

Vattenprov har även insamlats från en mindre ytvatten-täkt i direkt anslutning till en stor, intensivt saltad

väg. Någon påverkan från vägsaltning har dock inte

kun-nat påvisas, vilket bekräftar tidigare erfarenheter.

Yt-vatten förefaller sålunda på grund av sin volym och

vat-tenomsättning att vara i stort sett okänsliga för salt-föroreningar.

III

The Environmental Impact of Highway Deicing by Lars Bäckman

National Swedish Road and Traffich Research Institute (VTI)

8-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

The environmental impact of highway deicing has been studied at a number of study sites. The impact was demonstrated by damage to vegetation and by high salt concentrations in soil, groundwater and vegetation. However, there is no simple relationship between the amount of salt Spread on the roads and the rate of environmental impact. The determining factors for the environmental impact are the prevailing geological and hydrological conditions.

Damage to vegetation, especially to conifers, is very common along roads where salt is spread. The amount of woody vegetation damaged by road salt is, however, relatively small as there is only a narrow strip along

the roads which is affected.

Chloride analyses from a number of public groundwater supplies near roads were studied. The Chloride levels are usually very low and only in a few supplies are the

levels rising.

The salt concentration in a surface water supply near a highway was also studied. The sodium and the Chloride levels are very low, which indicates that highway de-icing has little effect on surface water.

In the United States there is, contrary to Sweden, a great concern about road salt contamination of water

IV

supplies. This could partly be due to the great amount of salt spread in the USA, but also to the fact that in the USA it is generally held that relatively small amounts of sodium are health-endangering. In Sweden there is no limit value for sodium in drinking-water.

1. BAKGRUND

Kemisk halkbekämpning genom spridning av natriumklorid

har i Sverige pågått sedan mitten av 60-talet. Hela

tiden har en debatt om vintersaltningens för- och

nack-delar förts. Saltets negativa effekter på omgivande

naturmiljö har därvid ofta anförts som ett argument mot vintersaltning. Flera undersökningar och utredningar rörande dessa problem har därför genomförts, såväl här i landet som utomlands. Bl a kan nämnas att vägverket i början av 70-talet, i en rapport benämnd

"Halkbekämp-ning" (1), gav sin syn på olika halkbekämpningsmetoders

för- och nackdelar. I rapporten fastslås att saltning

med natriumklorid, från effektivitets- och

kostnadssyn-punkt, är den bästa metoden för halkbekämpning. Vidare kan nämnas att institutet, med ekonomiskt stöd från naturvårdsverket, genomfört ett mera omfattande projekt,

benämnt "Vägars inverkan på omgivande natur" (VIPON). Inom detta projekt har alla effekter på naturmiljön som kan uppkomma genom byggande, underhåll och trafikerande av vägar studerats. Saltproblematiken har berörts, bl a

i en litteraturöversikt (2) och vissa undersökningar

har även utförts vid några försöksområden i anslutning till vägar under byggnad (3).

Under senare år har förbrukningen av salt ökat kraftigt. Ökningen är i huvudsak en följd av att saltvägnätet

ut-ökats, men den ökande trafiken och trafikanternas krav

på en effektiv halkbekämpning har också medfört att an-talet saltningstillfällen ökat. Vintersäsongen 77/78 förbrukades totalt i hela landet ca 140.500 ton salt för halkbekämpning. Utöver detta har ca 26.500 ton salt

inblandats i sand (4).

Mot bakgrunden av den ökade saltförbrukningen och i viss mån den debatt om saltningens miljöeffekter som ånyo tagit fart, har vägverket funnit det befogat att försöka klarlägga vintersaltningens effekter på

natur-miljön längs Vägarna. Statens Väg- och trafikinstitut (VTI) har därför fått i uppdrag att, inom projektet "Vintervägsaltets miljöpåverkan", studera dessa frågor.

2. MÅLSÄTTNING

Syftet med föreliggande undersökning har varit att fast-lägga vintervägsaltets påverkan på mark, vatten och

ve-getation.

3. FÖRSÖKSMETODIK

3.1 Litteraturstudier

En genomgång och sammanställning av vissa

uppgifter har genomförts. Någon heltäckande litteratur-genomgång har inte bedömts vara nödvändig, eftersom det finns flera relativt moderna översikter av

problemområ-det (2, 3, 5).

3.2 Studier av vintervägsaltets miljöpåverkan vid

försöksområden

Inom detta projekt har sju försöksområden upprättats i Skaraborgs län (figur 1). Ett av områdena ligger på od-lad mark, medan övriga ligger i barrskog. Vid upprättan-det av försöksområdena fanns misstänkta saltskador på vegetationen vid fyra av områdena. Vid områdena, som har stått under fortlöpande kontroll från våren -78

till hösten -79, har följande undersökningar genomförts:

- kartläggning av de geologiska och hydrologiska

förhål-landena

- översiktlig vegetationsanalys

- upprepad provtagning på mark, grundvatten och

vegeta-tion (barr)

- analys av insamlade prov med avseende på natrium- och

kloridinnehåll

- beräkning av utspridd saltmängd.

Grundvattenprov har dessutom insamlats från ytterligare tre områden (Gävleborgs och Kronobergs län) samt råvat-tenprov från en ytvattentäkt (östergötlands län),

(figur 1).

3.3 Studier av analysdata från kommunala

grund-vattentäkter

Analysdata, huvudsakligen kloridanalyser, har insamlats från kommunala grundvattentäkter belägna nära vinter-saltade vägar. Data har på detta sätt insamlats från ett 20-tal kommuner i Östergötlands, Södermanlands, Jönköpings och Kalmar län. Kloridhalternas variation med tiden har därefter studerats för att utröna om det föreligger någon påverkan från vägsaltningen.

4. FÖRSÖKSOMRÄDEN I SKARABORGS LÄN

Sju försöksområden, betecknade med R i figur 1, har

upp-rättats i Skaraborgs län. Vid områdena har jordlager-följden bestämts genom skruvborrningar och i sex av

om-rådena har rör för grundvattenprovtagning monterats. I

områdena har grundvatten-, jord- och barrprov insamlats och analyserats med avseende på natrium- och kloridinne-håll. Samtliga analysresultat redovisas i bilaga 1

(barrprov) och bilaga 2 (grundvatten- och jordprov). Prov har insamlats vår, sommar och höst under åren 1978 och 1979. Vid område R 8 har dock prov endast insamlats under 1979. Analysresultaten från de jordprov som in-samlades våren 1978 visade sig avvika kraftigt från de övriga provtagningsomgångarna. Då detta sannolikt beror på något metodfel, har inte dessa analyser tagits med i resultatredovisningen.

Under vintersäsongerna 77/78 och 78/79 har vägförvalt-ningen i Skaraborgs län gjort en uppföljning av

vinter-vägsaltningen i länet. Det har därigenom varit möjligt att beräkna de saltmängder som spridits på vägarna i

anslutning till försöksområdena. Vid tre av områdena

har en mera noggrann utvärdering av saltuppföljningen gjorts under vintersäsongen 78/79. Saltmängderna har

därvid beräknats veckovis (avsnitt 4.8).

Följande avsnitt innehåller dels beskrivningar av

för-söksområdena, dels kommentarer och slutsatser utifrån

analysresultaten.

4.1 Område R1. Rv 64, Mariestad - Kristinehamn

4.1.1 åeâkrivning

Vägen går i kurva och skevar (lutar) in mot området som ligger på något lägre nivå än vägen (figur 2-3). Endast ett mycket litet dike skiljer området från vägen.

Vegetationen utgörs i huvudsak av granskog, 40-70 år.

Enstaka granar i anslutning till vägen uppvisar skador.

Området ligger i anslutning till en isälvsavlagring (Hassleåsen). Materialet i de övre jordlagren består av sand (grovsand). Sanden blir på djupet grusigare och övergår på ca 2 m djup i ett grövre material (morän eller grus). Grundvattenytan når tidvis upp i sandlag-ret. På våren ligger i allmänhet grundvattenytan 1-2 m under markytan. Under resten av året är grundvatten-nivån betydligt lägre.

Fem rör för grundvattenprovtagning har placerats i om-rådet. Rören har perforeringen i sandlagrets nedre del. I anslutning till rören har jord- och barrprov insam-lats. Jordprov har endast insamlats från marknivå

(0-15 cm).

'L

ö

an

gwo

an

SJ

ç;

JB

AQ

D),

JD>

1UD

]d

'z

Jn

tj

La

ao

ya

wo

*ae

_X_

ae

G V L S B M V W ' * *

-öQ

äN

Bl

lV

AO

Nn

äE

)

g

ON

IH

V'

IH

öQ

jN

BM

DB

l

VTI RAPPORT 197

VTI RAPPORT 197

M

Å

OM

RÅD

E

R1

m 0 60 .0 ' 59 .0 .. R ÖR 3 58 .0 -< 5 7 0 0 -' : 56 0-4 55 .0 ' 54 .0 .0₅₃ 1 I I I I I I I 7 T T I I T T

60

m

55

50

1.5

1.0

35

30

25

20

15

__

10

5

5

__

10

15

m

VA

NS

TE

R

SI

DA

HO

GE

R

SI

DA

" 7 % 4; NA TR IU M OC H KL OR ID HA LT ER 25 0« l GR UN DV AT TE N (A pr .-79 ) Cl ' 10 0 -+ ct _ Na Nu' Cl ' (_ 1-1 r I I I I I I ' r 1 1* 1 60 m 55 50 1. 5 1.0 35 30 25 20 15 10 5 0 E LO '-O r-LD Fi gur 3. Tvör pr of il vi d för sök so mr åd e R1 . De t un dr e di ag ra mm et vi sa r sa lt ha lt er na i gr un dva tt ne t vår en 19 78 .

4.1.2 Resultat_ogh_k9mmentarer

Grundvattenprov har endast insamlats på våren, eftersom grundvattenståndet på hösten var för lågt för att möj-liggöra provtagning. De insamlade proven är något för-höjda närmast vägen. Prov från våren 1979 har också högre halter än prov från våren 1978. Höjningen är dock

förhållandevis liten.

I de insamlade markproven är det endast natriumhalterna på våren som är förhöjda. I övrigt är halterna normala. Detta beror sannolikt på att de övre jordlagren är för-hållandevis vattengenomsläppliga (grovsand), vilket gör att lösta ämnen snabbt transporteras bort med

avrinnan-de vatten.

I barren är såväl natrium- som kloridhalterna tydligt förhöjda. Proven från våren är relativt kraftigt för-höjda och även i höstproven kvarstår en mindre förhöj-ning. De förhöjda salthalterna överensstämmer väl med de vegetationsskador som iakttagits i området. Med

tanke på de förhållandevis låga salthalterna i mark och grundvatten är det sannolikt att vegetationsskadorna i området i huvudsak har uppkommit genom saltstänk

(s k spray-skador).

Område R2. E3, Mariestad - Örebro

p

å _P0

4.2.1 ._._Beskrivning__ ...._. __ __._

_-Området är beläget vide3 ca 2 km sydväst om Lyrestad.

Området ligger i en förhållandevis brant sluttning ne-danför vägen (figur 4-5).

Vegetationen utgörs av en högstammig granskog, 40-80 år.

Inga synliga skador på skogen finns. Detta kan dock sammanhänga med att grenar på lägre höjd i stor

10

utsträckning saknas.

Området har varit utsatt för en mycket kraftig svall-ning. I sluttningen ligger ett 1-2 m mäktigt lager av

stenigt svallgrus. Svallgruset underlagras av en

sandig-moig morän. I svallgruset går tidvis en kraftig

grund-vattenström nerför sluttningen. Vid monteringen av rö-ren (vårö-ren 1978) låg grundvattenytan endast ca 0,5 m under markytan och vattentillförseln i de gropar som grävdes för rören var mycket stor.

Fem rör för grundvattenprovtagning har placerats i

om-rådet. Rören har (med hjälp av traktorgrävare) grävts

ned och placerats med perforeringen i svallgrusets

ned-re del, d v 5 1,5-2 m under markytan.

Grundvattenprov har insamlats vår och höst.

På grund av den höga stenhalten har inga jordprov ta-gits. I området har inte heller några barrprov

insam-lats, eftersom grenar på lägre höjd saknas.

Barrprov-tagning har i stället utförts vid två punkter strax

sö-der om området.

Under vintersäsongen 78/79 har en mera noggrann saltupp-följning och grundvattenprovtagning genomförts. Grund-vattenprov har därvid insamlats varje vecka och likaså har de utspridda saltmängderna beräknats per vecka.

4.2.2 Eesultatwogh_k9mmentarer

Resultaten av grundvattenanalyserna är förvånande så tillvida att salthalterna i prov från hösten 1978 genom-gående är betydligt högre än i prov från andra provtag-ningstillfällen (tabell 1, bilaga 2). De höga

salthal-terna i grundvattnet under hösten bekräftas också av den veckovisa provtagning som genomfördes under vinter-VTI RAPPORT 197

11

säsongen 78/79. Analyserna av de prov som därvid insam-lades visar att kloridhalterna på hösten låg relativt högt och att de sedan långsamt minskade under vintern

(figur 7, bilaga 3). I samband med tjällossning och snösmältning (vecka 13-14) erhölls en markerad och be-stående minskning av kloridhalterna.

Orsaken till de höga salthalterna hösten 1978 är svår att klarlägga. Under föregående saltsäsong (77/78) spreds dock betydligt mera salt, 9,5 kg/lm under 77/78 jämfört med 2,9 kg/lm under 78/79. Hur denna relativt stora skillnad i saltmängd påverkat salthalterna i grundvattnet är dock svårt att klarlägga.

Intressant är emellertid den kraftiga minskning i

kloridhalterna som erhålles i samband med tjällossning

och snösmältning. En trolig förklaring till detta är att den utspädning som erhålls i grundvattnet i samband med tillförseln av smältvatten blir så kraftig, att

saltkOncentrationerna då kraftigt minskar.

I området där grundvattenrören är placerade är direkta

skador på granarna svåra att iakttaga, eftersom grenar

på lägre höjd i stor utsträckning saknas. Tydliga ska-dor förekommer dock på mindre träd något längre bort i vägens riktning. De barrprov som insamlats uppvisar

ock-så relativt kraftigt förhöjda natrium- och kloridhalter närmast vägen. Med tanke på de i allmänhet låga salt-halterna i grundvattnet torde dessa förhöjningar i hu-vudsak vara en effekt av saltstänk (spray-effekt).

VTI RAPPORT 197

TE

CK

EN

FÖR

KL

AR

IN

G

O =G run dva tt en rör

®

Bo

rr

pr

ovt

og

ni

ng

®

Fi

gur

4.

PL

on

ko

rt

o

Öve r

för

sök

so

mr

öd

e

R

2.

12

mvà 950* 93ÅJ-92.0-d 9L0* 90.04 8901 8&0- 810-860* 850-840* OMRÅDE R2 13 100" Cl 504 50 45 CU I I I 30 25 20 15I 10T 5r VÄNSTER SIDA _ 0 -0 _

-NATRHJM OCH KLOMDHALTER | GRUNDVATTEN (Okt.-78) g Jiå HÖGER SIDA I I I I T 75a» 70 65 60 55 TvörprofH Figur 5. och kLoridhoLterno VTI RAPPORT 197 LO 35I genonw försöksowwåde R2. i grundvattnet I T I 30 25 20 Det undre hösten -78. dmgromnmt I 0 I anger I I 5 10m

notriunw-14

4.3 Område R3. E3, Skara - Mariestad

4.3.1 åeâkrivning

Området är beläget vid E3 ca 3 km sydväst om Lugnås. Området ligger i plan med vägen och avskiljs från denna av ett relativt stort dike (figur 6-7).

Vegetationen består av en tät granskog, 20-30 år. Kraf-tiga skador förekommer närmast Vägen där vissa träd våren 1978 var helt döda. Döda träd hardärefter av-verkats och viss röjning (kvistning) har gjorts längs

vägen.

I området överlagrar ca 1 m sand lera. Sanden härstam-mar från närbelägna isälvsavlagringar som varit utsatta

för omfattande svallning. Sand har därvid sköljts ur och sedan avlagrats på omgivande lerfält.

De ytliga jordlagren förefaller att vara väldränerade. Det är endast i undantagsfall som fritt vatten förekom-mer i sandlagret.

I området har endast två rör för grundvattenprovtagning monterats. Rören har perforeringen i sandlagrets nedre del. Grundvattenprov har dock endast kunnat tas på Vå-ren, eftersom grundvattennivån varit för låg på hösten. Jord- och barrprovtagning har utförts i anslutning till grundvattenrören.

15 B D Q J U J O S H Q S J Q J . DJ JD HU Dh j '9 Jn ög j

\

\\ \ wo s 07 08 oz OL 0 \ e _ 1 x 1 1 I

\

DID>

15

\\

\\

\

A

-G

V

L

S

B

I

H

V

W

\

SNE

ILO

E)

--\ ..

I

a

x/

e

-,

_

:

-_

_

h

-

_-_

_

-OCZ

/8

am

s-

4 -_ Q U_B G B N V A S

ag

aN

auva

na

e

G

ONI

HV'

IMH

QdN

Z-I

HDB

J.

sa

ao

ya

wo

VTI RAPPORT 197

16

O OMRADE R3 Nivå i (m) { VM 70.0- RÖR2 RÖR1

1 I

|

I

' [id-ad X .4 . . . _| . 68.0 _,l___._:::;\/ \\ I|.| I 67.0* I 66.0- 1 I I I I I I 1 T I 25m 20 15 10 5 0 5 10 15m

VÄNSTER SIDA HÖGER SIDA

mg/l

300 0 NATRIUM- OCH KLORIDHALTER

CL. l GRUNDVATTEN (Apr.-79) h 250-200*

»m

150-I 100* CL_ 50* Nu* I I 1 I 1 I I n a I 25m 20 15 10 5 O 5 10 15m

Figur 7. TvörprofiL genom försöksområde R3. Det undre diagrammet

anger notrium- och kloridholterno i grundvattnet våren -79.

17

4.3.2 Eesultat_ogh_kommentarer

Analyserna av de prov som insamlats visar att salthal-terna är förhöjda närmast vägen såväl i grundvattnet som i marken. Halterna avtar dock snabbt och på 25 m avstånd från vägen är halterna i stort sett normala.

Likaså innehåller barrproven närmast vägen mycket höga natrium- och kloridhalter. Även dessa halter avtar när avståndet till vägen ökar, men ännu på 25 m avstånd är salthalterna i barren tydligt förhöjda.

De skador som finns på skogen är alltså uteslutande en effekt av saltstänk (spray-effekt). Inget eller mycket

lite salt sprids via mark- eller grundvatten.

4.4 Område R4. E3, Skara - Mariestad

4.4.1 Beskrivning

Området är beläget vid E3 ca 3,5 km sydväst om Lugnås. I området, som i stort sett är plant, har provtagnings-punkter och grundvattenrör placerats på båda sidor om

vägen. Vid området bildar vägkroppen en mindre bank

(1-2 m). Inga egentliga vägdiken finns. Däremot begrän-sas området i öster av en bäck (figur 8-9). Strax

syd-väst om området går vägen i en svag lutning ned mot

om-rådet.

Vegetationen består av granskog, 30-50 år. Kraftiga skador förekommer, företrädesvis närmast vägen.

Rela-tivt omfattande skador finns dock inom hela området.

Hösten 1978 avverkades skadade träd och en viss röjning (kvistning) gjordes.

Området liknar geologiskt sett område R3, d v 5 ett

tunt sand- och molager, omlagrat från närbelägna isälvs-avlagringar, överlagrar lera.

Grundvattenytan ligger mestadels högt. Både våren 1978

och 1979 stod t o m vissa partier av området under vat-ten. Under sommaren och hösten sjönk grundvattennivån något, i regel dock inte under sandlagrets nivå.

Grundvattnets rörelser förefaller att vara mycket

lång-samma. Nivåmätningar, utförda ett par gånger under rå* ren 1979, visar att grundvattnet långsamt rör sig mot nordost, d v s i vägens längdriktning. Då även vägens

profillinje lutar mot nordost, betyder det, att området

tillförs vatten från den vägsträcka som är belägen strax sydväst om området.

Våren 1978 placerades i området 7 rör för

grundvatten-provtagning. Rören har perforeringen i sand-molagret,

d v s O,5«1,5 m under markytan. Sent på hösten 1978

(dec) kompletterades dessa rör med ytterligare ett rör

öster om diket (figur 9).

Under vintersäsongen 78/79 har en mera noggrann salt-uppföljning och grundvattenprovtagning genomförts. Grundvattenprov har därvid insamlats varje vecka och

analyserats med avseende på kloridinnehåll. Likaså har de utspridda saltmängderna beräknats per vecka.

4 . 4 . 2 _Resultat_ogh__k_omr_nep_t_a_rer_

Analyserna av de insamlade grundvattenproven visar att natrium- och kloridhalterna är kraftigt förhöjda när-mast vägen. Anmärkningsvärt höga halter återfinns dock även på längre avstånd från vägen. Salthalterna i grund* vattnet uppvisar inte heller någon tydlig årstidsvaria-tion, utan även höstvärdena ligger förhållandevis högt. Detta förhållande beror sannolikt på att grundvattnets

horisontella rörelser är långsamma. Under antagandet

att permeabilitetskoefficienten är ca 10_4 m/s

(mot-svarande grovmo) och med de gradienter som uppmättes VTI RAPPORT 197

19

våren 1978, är grundvattnets strömningshastighet i

stor-leksordningen 15 cm/dygn. Det tar alltså lång tid för salt, som tillförs området från vägen, att passera ge-nom området. När grundvattennivån sjunker under

somma-ren är det också troligt, att det bildas "sjöar" av

in-stängt grundvatten i lågpunkter i leran. Nivåmätningar-na visar också att grundvattnet rör sig långsamt mot nordost längs med vägen. Då vägen strax sydväst om om-rådet lutar svagt mot omom-rådet, betyder det att det

flacka försöksområdet sannolikt tillförs avrinnande vat-ten från en förhållandevis lång vägsträcka (200-300 m). De prov som tagits öster om bäcken (rör nr 8) uppvisar låga salthalter liksom de prov som tagits av vattnet i bäcken. Det tyder på att bäcken begränsar saltsprid-ningen i östlig riktning (figur 8).

Även i jordproven är salthalterna kraftigt förhöjda när-mast vägen (figur 1 och 2, bilaga 3). Förhöjningen är tydligast vad gäller natriumhalterna där också en

rela-tivt tydlig årstidsvariation förekommer. Halterna är som högst vid vårprovtagningen och avtar sedan under

sommaren och hösten.

Under de två saltsäsonger som provtagning gjorts har dock ingen ackumulation av salt i jorden ägt rum. Na-trium- och kloridhalterna hösten 1979 är i samma stor-leksordning eller i vissa fall mindre än motsvarande halter hösten 1978. De utspridda saltmängderna har

un-der de två säsongerna varit ungefär lika stora (5,1

resp 4,6 kg/lm).

Analyserna av barrproven visar att salthalterna i stort sett uppvisar en fördelning liknande den i jordproven. Jämfört med jordproverna är dock halterna i barren kraftigare förhöjda närmast vägen. Natriumhalterna är

VTI RAPPORT 197

OM

RÅD

E

RL

SV

AN

EB

ER

G

11

IDG) \T® mø-TE CK EN FÖR KL AR IN G 0 GR UN DV AT TE NR ÖR

'7 /7 00 0-GÖT EN E * *-o o . . 000 X-* MA RI ES TA D --*

/

SK AL AI p _ -. 0 10 20 30 10 0

Fi

gur

8.

PL

on

ka

rt

G

öve

r

för

sök

so

mr

åd

e

R4

.

20

72

,0

-71,

0

-70,

0-

69,

0-

68,

0_

61

0-? Ni VÖ 50 0-" 40 0-30 0-20 0* 10 0_ m r N o

,u-OM

RÅD

E

RL

R ör 1 *'0 0 4 I i I I I 10 5 0 5 10 V ÄN S T E R SI DA I HÖG ER SI DA 7 I 15 20 15 25

NA

TR

IU

M

OC

H

KL

OR

ID

HA

LT

ER

|

GR

UN

DV

AT

TE

N

(A

pa

-7

9)

I ._J U

r

Cl -30 CL '

F11

D ike i o i 0 0 l . . 35 . Sa nd : 'I 0 . o 0 0 I .Son d; T I 40 rn 45 Nu* CL -r -1 _ 1 I ₅0 m

FW

gur

9.

I 5 35 n1 I ;[ 0 30 25

Tvör

pr

of

il

kl or id ha Lt er na

ge

no

nw

I I I I 20 15 10 5 I I I I I 5 10 15 20 25 ...u-.O

för

sök

so

mr

åd

e

R4

.

De

t

i

gr

un

dva

tt

ne

t

vår

en

un

dr

e

ch

og

ra

nwn

et

19

79

.

I ₃₀

an

ge

r

I 35 na h üum -1 I 40 W) 45 o c h 53 m N _

22

4.5 Område R6. E3, Skara - Mariestad

4.5.1 åeêkrivning

Området är beläget vid E3 ca 5 km nordost om Götene. Området ligger i plan med vägen och avskiljs från denna av ett normalt vägdike (figur 10-11).

Vegetationen består av en mycket tät granskog, 10-20 år, (planterad). Enstaka tallar förekommer närmast vägen. Såväl gran som tall uppvisar kraftiga skador närmast vägen. Flera träd är helt döda. Skadorna är dock be-gränsade till ett avstånd av ca 10 m från vägen. På längre avstånd finns inga skador.

Geologiskt sett liknar området områdena R3 och R4. Ett relativt tunt lager av sand och mo överlagrar lera. Sanden och mon är omlagrad från den närbelägna Holme-stadsåsen. Jämfört med område R4 innehåller sand-molag-ret mer sand, d v 5 lagsand-molag-ret bör vara något mer vatten-genomsläppligt.

Grundvattenytan ligger högt, på vårarna ca 0,5 m under markytan. Nivåmätningar visar att grundvattnet rör sig

långsamt från vägen i västlig riktning.

Fem rör för grundvattenprovtagning har monterats i om-rådet. Rören har perforeringen i sandlagrets nedre del. I anslutning till rören har jord- och barrprov

insam-lats.

Under vintersäsongen 78/79 har en mera noggrann salt-uppföljning och grundvattenprovtagning genomförts. Grundvattenprov har därvid insamlats varje vecka och

analyserats med avseende på kloridinnehåll. Likaså har

de utspridda saltmängderna beräknats per vecka.

23-4.5.2 gesultat_ogh_k9mmentar§r

Analyserna av grundvattenproven visar att natrium- och kloridhalterna är mYcket kraftigt förhöjda närmast Vä-gen. Halterna avtar dock snabbt och på 25-30 m avstånd

från vägenöär halterna normala (figur 10 och 11).

Salthalterna i jordproven är också förhöjda närmast vägen, dock inte lika kraftigt som i grundvattnet. Un-der sommaren och hösten 1979 ökar natrium- och klorid-halterna kraftigt vid provtagningspunkterna närmast ' vägen (figur 3 och 4, bilaga 3). Orsaken till detta är

svår att klarlägga. En möjlig förklaring är att salt

som sprayats på träden närmaSt Vägen under sommaren har

sköljts av (eller lösts ur) och tillförts marken. Man kan

sålunda se att salthalterna i barren minskat rätt avse-värt från våren till hösten. Minskningen är i storleks-ordningen 2000 ppm för klorid och 1300 ppm för natrium

(tabell 5 och 11, bilaga 1). Med tanke på den mycket

täta vegetationen med grenar ända ner till marken kan denna minskning betyda att avsevärda mängder salt till-förts marken. För att i detalj klarlägga orsakerna till saltökningen i marken krävs dock betydligt mera

om-fattande (flera) provtagningar.

Salthalterna i barrproven uppvisar en liknande

fördel-ning som jordproven med höga halter nära vägen och

nor-mala halter 20-30 m från Vägen. Vegetationsskadorna överensstämmer väl med de uppmätta halterna. Skadorna är mycket kraftiga närmast vägen, men innanför en zon på ca 10 m finns inga synliga skador.

Vegetationsskadorna har till största delen uppkommit genom saltspray. På grund av den täta vegetationen be-gränsas skadorna till en smal zon närmast vägen. I den-na zon är dock skadorden-na mycket kraftiga, eftersom i

VTI RAPPORT 197

OM

RÅD

E

R6

N

'X * Te ck en för kl ar in g 0 GR UN DV AT TE N RÖR Ho lm es ta d1 * .x. St om me n1 24 Åk e r _ _ _ _ -_ _ _ _ _ _ _ _ _ -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ . -. -_ . _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -. _ _ _ _ _

-/

9/

90

0

.

_

-GÖT

EN

E

96 96' | 9(-_ Sk al a . { I I 1 I I i 0 10 20 30 LO so m M Pl on ko rt o Öve r för sök so mr åd e R6 .

OM

RÅD

E

R6

Nivå 82 ,0 (m ) Rör 5 Rör 1. Rör 3 0 0 I. F. -T D* 07 l\

i

.

.

.

..

2

:

.

:

:

:

:

.

'

.

:

.

'

I

"

'

3

"

<

.l

ll

ll

ll

ll

ll

ll

ll

ll

ll

l

.

'

-. " -; -' s &m a : ; ; -_; -' . '_ L ; l 1 1 I 1 I | i I I I I I I 1 6 0 m 5 5 5 0 45 4 0 3 5 30 2 5 20 15 10 5 O 5 10 1 5 m

60

0

4m

g/

l

VÄN

ST

ER

Sl

DA

{

HÖG

ER

SI

DA

NA

TR

IU

M-OC

H

KL

OR

ID

HA

LT

ER

50

0"

I

GR

UN

DV

AT

TE

N

(A

pr

-7

9)

| .J 0

F

| 2 0 0 * Na + 10 0 -' 4. .. +0 1"

0

A12

1.

?i

n

25 I I I I | I I I I I ' I 60 m 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 i_ 1 T 0 5 10 1 5 m

Fi

gur

11

.

Tvör

pr

of

il

g

e

n

o

m

för

sök

so

mr

åd

e

R6

.

De

t

un

dr

e

di

ag

ra

mm

et

an

ge

r

na

tr

ium

-oc

h

kL

ar

id

ha

Lt

er

na

i

gr

un

dva

tt

ne

t

vår

en

19

79

.

r-LD

I\

J

ON

4.6 Område R7. Rv 49, Skara - Skövde

4.6.1 Eeskrivning

Området är beläget vid Rv 49 ca 5 km öster om Skara. Området ligger på odlad mark i plan med vägen

(figur 12-13). Marken förefaller att vara väldränerad.

Mellan området och vägen finns ett mindre dike.

De Övre jordlagren (ca 1,5 m under markytan) utgörs i

huvudsak av sand (grovsand). I vissa skikt förekommer

fingrus.

I området har endast provtagning på jord utförts. Prov har därvid tagits på fyra olika avstånd från vägen och

på tre olika djup.

.4(6.2 geåultat_ogh_k9mmentarer

:Analyserna av jordproven visar att natriumhalterna är

relativt kraftigt förhöjda närmast vägen (figur 5,

bi-laga 3). Halterna avtar relativt regelbundet med ökande provtagningsdjup och avstånd från vägen. Kloridhalterna däremot är endast svagt förhöjda (figur 6, bilaga 3). Denna skillnad mellan natrium- och kloridhalter beror

på att de positivt laddade natriumjonerna attraheras

till de negativt laddade markkolloiderna. Kloridjonerna rör sig däremot förhållandevis lätt i jorden, speciellt i de permeabla jordarter det här är frågan om.

Några effekter på den växande grödan har inte kunnat iakttas.

OM

RÅD

E

R7

A TE CK EN FÖR KL AR IN G 0 Pr ovt ag ni ng sp un kter OD LA D M A RK

#-

2/10'

--_

--

--_

_2

/2

00

_"

:

ÄN

GS

MA

RK

SK

AL

AÅ

I I

e

.

.

;a

0 10 ' 20 30 40 50 rn Fi gur 12 . P L G n k o r t G öve r för sök so mr åd e R7 . 27

VTI RAPPORT 197 I I

OM

RÅD

E

R7

Jör n ' Jön rn FO F ro r Pk t Pk t Pk t Pk t

4

3

2

1

O O O O 0 O 0 'U 0000:0000 0

-wn

F7

9ur

13

.

TV

ör

pr

çñl

I I I I I T T | I I

40

35

30

25

20

15

10

5

I

5

10

m

VÄN

ST

ER

SI

DA

|

HÖG

ER

SI

DA

ge

no

m

för

sök

so

mr

åd

e

R7

.

28

29

4.7 Område R8. Väg 200, Töreboda - Hova

4.7.1 åeâkriyning

Försöksområdet är beläget vid väg 200 (B-saltväg) ca 1 km söder om Slätte (figur 14).

i

Området är i stort sett plant och ligger i samma nivå som vägen. Vid området går vägen i kurva och vägbanan lutar (skevar) in mot området (figur 15).

Jordlagren består i de översta metrarna av grovmo, där-under finmo. Enstaka lerskikt förekommer. Närmast vägen förekommer ställvis fyllning (stenigt), t ex vid rör 1. På våren ligger grundvattenytan relativt högt, 1-2 m un-der markytan. Unun-der sommaren och hösten ligger däremot grundvattennivån betydligt djupare.

Vegetationen utgörs av granskog, 10-15 år. Inga saltska-dor har iakttagits på granarna. Området har uppenbarli-gen tidigare brukats som betesmark.

Tre rör för grundvattenprovtagning har monterats i områ-det. Rören har perforeringen 1-2 m under markytan, d v 5

i grovmon. I anslutning till rören har jord- och barr-prov insamlats. Jordbarr-prov har tagits endast i markytan.

Rören monterades våren 1979, vilket innebär att

provtag-ning endast utförts under 1979.

4.7.2 Besultat_ogh_kgmmentar§r

I de grundvattenprov som insamlats våren 1979 är na-trium- och kloridhalterna låga. Eventuellt kan en liten förhöjning spåras i ett av rören vid vägen (rör 2).

Även i jord- och barrprov är halterna låga. I området kan alltså ingen påverkan från vägsalt märkas.

VTI RAPPORT 197

OM

RÅD

E

8

->F

%

*H

z

245

TE

CK

EN

FÖR

KL

AR

IN

G

0 Gr un dva tt en rör

M

.

PL

Gn

ko

rt

a

öve

r

för

sök

so

mr

åd

e

R8

.

30

31 O

OMRADE R8

Nivå

1270m

_{' J}

_{Rör 3}

_{Rör 2}

w

-

_VM

126,0«

U

' J... .. ...

125,0-

_l::::°°'

.

-§,::

..II:::I:II::I:'

'

124,0-

'zgåå QFQYWEEEE: EI:

. h:: :1: ° :I:

123,0-

"

° '

122,0-

I

121,0-

120,0-7 gl I I I I 1 i v

35m 30

25

20

15

10

5

0

5

10m

va'nster sida

I

Höger sida

myt

|

?

Natrium och

kLarid-250-

halter i grundvatten

(Apr.-79)

200' 150'- 100- 50- N0+CL- N0*CL-_I _ I I ' I I I I

35m

30

25

20

15

10

5

T

5

10m

Figur 15.

Tvürprafil genom försöksområde R8.

VTI RAPPORT 19%/

Det undre diagrammet

anger

natrium-och kloridhalterna igrundvattnet

våren " 79.

32

4.8 Uppföljning av saltspridning vid försöks-områden i Skaraborgs län

Under de två vintersäsongerna som undersökningar pågått har vägförvaltningen i Skaraborgs län beräknat och redo-visat de saltmängder som spridits på vägarna vid

för-söksområdena (tabell 1).

Den saltuppföljning som gjordes vintersäsongen 77/78

visade dock att det inte fanns något klart och entydigt

samband mellan utspridd saltmängd och vegetationsskador-nas omfattning. Tvärtom visade det sig att i vissa om-råden gav måttliga saltmängder upphov till kraftiga ska-dor, medan betydligt större saltmängder i andra områden

inte orsakade några synliga skador (område R4 resp R2). I syfte att mera i detalj studera saltmängdernas inver-kan på vegetationsskadorna gjordes därför under vinter-säsongen 78/79 vid tre områden försök med en mera nog-grann saltuppföljning. Därvid beräknades och redovisa-des de utspridda saltmängderna veckovis (tabell 2) och likaså insamlades grundvattenprov varje vecka. Avsikten med detta var bl a att studera hur det utspridda saltet påverkade salthalterna i grundvattnet och utifrån detta dra slutsatser om vilka saltmängder som kan spridas på vägarna utan att miljöpåverkan blir för stor.

Resultatet av detta försök har åskådliggjorts i figurer-na 7-9, bilaga 3. AV diagrammen framgår att kloridhal-terna varierar kraftigt under vintersäsongen. Det är dock mycket svårt att hitta något samband mellan de ut-spridda saltmängderna och variationerna i grundvattnets kloridhalter. Variationerna förefaller snarare vara en följd av variationer i vattenomsättningen i grundvatten-magasinen. På våren (snösmältning) och vid kraftigare regnperioder tillförs vissa grundvattenmagasin så stora

mängder icke salthaltigt vatten att

saltkoncentrationer-na då blir mycket låga (område R2). På motsvarande sätt VTI RAPPORT 197

33

är det sannolikt att vissa mycket höga salthalter under

vintermånaderna åtminstone delvis kan förklaras av att

vattenomsättningen i grundvattenmagasinen är mycket

då-lig under vintern (område R4).

Av försöket kan följande slutsatser dras:

- Det finns inget klart samband mellan utspridda salt-mängder och grundvattnets kloridhalter.

- Grundvattenprov är, p g a variationer i magasinens vattenomsättning, inte lämpliga för att studera

34

Tabell 1. Saltmängder i anslutning till förSöksomrâdena i Skaraborgs län Utspridd saltmängd (kg/lm) Område 77/78 78/79 R1 8,5 3,7 R2 9,5 2,9 R3 5,1

R4

5,1

4,6

R6 7,2 4,7 R7 6,2 8,2

Tabell 2. Saltmängder, redovisade veckovis, vidför-söksområdena R2, R4 och R6 Utspridd saltmängd (kg/lm) Vecka nr R2 R4 R6 47/78 0,102 0,090 0,231 48 0,357 0,603 1,246 49 0,071 0,090 -50 0,433 0,765 0,427 51 0,210 0,225 0,336 52 - - -1/79 0,091 0,135 0,126 2 0,441 0,639 0,511 3 _ _ _ 4 0,056 0,081 -5 0,476 0,684 0,623 6 0,056 - 0,161 7 _ _ _ 8 0,122 0,315 0,161 9 0,238 0,225 0,322 10 - - 0,056 11 0,140 0,450 0,119 12 0,056 0,297 0,203 13 0,035 - 0,154

Summa kg/lm

?iåêê

31%??

é1§2§

VTI RAPPORT 197

35

4.9 Sammanfattning av undersökningar vid försöks-områden i Skaraborgs län

Vid försöksområdena i Skaraborgs län har en mer eller mindre omfattande påverkan från vägsaltningen kunnat

fastläggas, dels genom förekommande vegetationsskador, dels genom förhöjda salthalter i mark, grundvatten och vegetation. Det synes dock inte föreligga något klart och entydigt samband mellan de saltmängder som spridits på vägarna vid försöksområdena och vegetationsskadornas omfattning (se avsnitt 4.8).

Vegetationsskadornas omfattning och utbredning beror dock även av andra faktorer, t ex vegetationens ålder och allmäntillstånd, som måste beaktas vid bedömning av Skadornas orsak. Unga träd och träd som försvagats av t ex torka eller skadeinsekter drabbas lättare av salt-skador. Skadornas utbredning påverkas även av huruvida vegetationen är tät eller gles. I en tät skog begränsas, på grund av skärmverkan, skadorna till vägens närhet. Avgörande för i vilken grad saltningen rent allmänt på-verkar miljön är de rådande geologiska och hydrologiska förhållandena. I vissa föroreningskänsliga områden ger även förhållandevis små saltmängder upphov till höga saltkoncentrationer i mark och grundvatten. Exempel på sådana föroreningskänsliga områden är områdena R4 och R6 vid E3, Mariestad - Götene. Dessa områden känneteck-nas av permeabla ytjordlager, flack topografi och högt grundvattenstånd. Områden med dylika förhållanden skulle man, om behov förelåg, relativt lätt kunna urskilja, eftersom åtminstone två av parametrarna (topografi och jordart) kan fås från befintligt kartmaterial.

Inom alla områden utom område R8 är barrens halter av natrium och klorid förhöjda, i vissa fall kraftigt för-höjda, nära vägen (bilaga 1). Dessa förhöjningar av barrens salthalter motsvaras i regel ej av en lika

36

kraftig förhöjning av markens salthalt, vilket tyder på att saltet huvudsakligen härrör från saltspray direkt på barren.

Analyserna av insamlade barrprov visar att träd vars barr innehåller 500 ppm natrium eller mera nästan alltid uppvisar synliga skador. Gränsen 500 ppm förefaller allt-så att sammanfalla med uppkomsten av synliga vegetations-skador, åtminstone vad gäller vegetationen i

försöksom-rådena.

För attpåvisa eventuell influens från vägsalt förefal-ler provtagning i mark och vegetation vara att föredra framför grundvattenprovtagning (se avsnitt 4.8).

Analyserna av insamlade prov liksom vegetationsanalyser-na vid område R 8 indikerar att de betydligt mindre

saltmängder som sprids vid B-saltvägar inte förorsakar några påvisbara förändringar i omgivande natur.

5. ÖVRIGA FÖRSÖKSOMRÅDEN

Förutom de undersökningar som gjorts i Skaraborgs län har vissa provtagningar gjorts vid fyra andra områden. Tre av dessa försöksområden har upprättats inom projek-tet "Vägars inverkan på omgivande natur". De har

beteck-nats X1, G1 och G2 (figur 1). Detaljerade beskrivningar

av områdena och de undersökningar som utförts inom pro-jektet "VIPON" finns i VTI Rapport 175 (3).

Gemensamt för alla tre områdena är att den aktuella vägen byggts om i ny sträckning. Relativt omfattande

schaktningsarbeten har därvid utförts. Den första grund-vattenprovtagningen gjordes innan vägbygget påbörjades

och motsvarar av vägar orörda naturförhållanden.

Slutligen har vattenprover insamlats från en

ytvatten-täkt vid E4 i östergötlands län. Detta område har

be-tecknats med E1 (figur 1). VTI RAPPORT 197

37

5.1 Område X1 (Lindbäck). E4, Uppsala - Gävle

5.1.1 åeåkrivning

Försöksområdet, beläget ca 15 km söder om Gävle, består dels av en moränhöjd, dels av ett myrområde. Rör för grundvattenprovtagning placerades i området innan väg-bygget påbörjades. Den första provtagningen genomfördes

i oktober 1974. Schaktningsarbetena utfördes under ok-tober - december 1975 och vägen öppnades för trafik i

november 1977.

Sammanlagt finns sju rör för grundvattenprovtagning i området. Tre av rören (nr 8, 10, 12) har placerats i myrområdet, medan resten av rören finns i anslutning till moränhöjden (rör nr 7 "uppströms" vägen, rör nr 2, 3 och 4 "nedströms" vägen).

Prov har tagits vid sammanlagt sju tillfällen. Proven har analyserats med avseende på natrium- och

klorid-innehåll.

En utförligare områdesbeskrivning finns i VTI Rapport 175

(3).

5.1.2 Besultat_ogh_kgmmentarer

Grundvattenanalyserna redovisas i tabell 4, bilaga 2. Innan vägen togs i trafik var natrium- och kloridhal-terna mycket låga. Efter det att vägen varit i trafik under två Vintersäsonger har halterna, speciellt klorid-halterna, ökat märkbart (figur 16). Halterna är dock fortfarande förhållandevis låga, men i flera rör har man en ökande trend (ackumulering), vilket gör att man

, _ 38 (mg/l) Natrium 309 _____. = Rör i morän /\ 204 _u_-_. = Rör i m r_{Y / \\}

8/

\\

*

/ -

10

/ / "' 10_ ,/\-.\/v// 7 / . ,/ / / ____/ 2,3,4 ,- * 12 0 I I I I I I 1974 1975 1976 1977 1978 1979 (mg/l) Klorid Vägen öppnas

60_

för trafik

50- _ _ 2 .4 - --- = Rör i morän A 30-* ---- = Rör i myr /\\8 / _ , \ / \ 20 - ' _{,\ /}/ \ 3

/ \

/

\.

7 /

§

/

\i,// \ 8

10 «

/

,

\ 10

3 /' 4 / ,12 _ /

_j::;=:=l=iil=*'*4'15-"'!!!!%:J'AEIEE-'_'r/

7

2,3 10 12 øøøøø "' 0 I I I I I

1974

1975

1976

1977

1978

1979

älggrmlg. Natrium- och kloridinnehåll i grundvattenprov , från område X1 (Lindbäck).

39

5.2 Område G 1 (Potteboda). Väg 120, Älmhult

-Tingsryd

5.2.1 Beskrivning

Försöksområdet, beläget ca 3 km öster om Häradsbäck, utgörs av en liten väl avgränsad tallmosse. Längs väg-linjen finns på ömse sidor om mossen små moränhöjder.

Djupet till fast botten (morän) är maximalt 3,5 m.

Mes-tadels är dock djupet mindre, 1-1,5 m.

Hösten 1974 placerades rör (6 st) för grundvattenprov-tagning i området. Schaktningsarbetena genomfördes sent på hösten 1976 och vägen togs i trafik i juni 1977.

5.2.2 Besultat_ogh_k9mmentarer

Grundvattenanalyserna redovisas i tabell 4, bilaga 2. Hittills insamlade grundvattenprov uppvisar låga

natrium- och kloridhalter och någon säker påverkan från

vägsaltningen har inte kunnat fastläggas (figur 17).

40 (mg/l) Natrium 30 4 20 _ 8

10-.

')

l

3 4..,8

//1 7,6,3

5'8

2 6

2

_ 7 0 7 | I I 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Vägen öppnas för trafik (mg/l) Klorid 30 a 1 20 1 10 -O

T

I

I

I

|

1975

1976

1977

1978

1979

Figur 17. Natrium- och kloridinnehåll i grundvatten*

prov från område Gl (Potteboda).

41

5.3 Område G2 (Svenslund). Väg 120, Älmhult

-Tingsryd

5.3.1 åeâkrivning

Försöksomrâdet ligger ca 4 km öster om Häradsbäck och omfattar ett komplext skogs- och kärrområde. Torvdjupet

varierar relativt kraftigt inom området, från 1 m till

maximalt 5 m. Området omges av små moränhöjder.

Grundvattenrör placerades i området hösten 1974. Schakt-ningsarbetena genomfördes i december 1976 och vägen

öppnades för trafik i juni 1977.

5.3.2 Besultat_ogh_kgmmentarer

Grundvattenanalyserna redovisas i tabell 4, bilaga 2. Vägsaltningen har, efter två vintersäsonger, inte märk-bart påverkat natrium- och kloridhalterna i

grundvatt-net (figur 18).

42 (mg/1) Natrium 30_ 20-3

d

4

10.

₆

_

g_

4 1

*

3 1

A

/

1 I I I I 1975 1976 1977 1978 1979 (mg/l) Vägen öppnas

Klorid for t afik

30 _ 20 9 10 _ - / / A 0 T I I I I 1975 1976 1977 1978 1979

E1gur 18. Natrium- och kloridinnehåll i grundvattenprov

från område G2 (Svenslund).

43

5.4 Område E4 (Böksjön). E4, Norrköping

-Nyköping

'

5.4.1 Beskrivning

Området utgörs av en ytvattentäkt (Böksjön) belägen in-vid E4 ca 20 km nordöst om Norrköping (Kolmården). Sjön ligger i direkt anslutning till motorvägen i ett mycket utsatt terrängläge (figur 19). Avrinnande vatten från en relativt lång vägsträcka (ca 500 m) når sannolikt snabbt ut i sjön. Sjön har en yta av ca 25 ha och är vattentäkt för Strömfors samhälle. Drygt 2000 personer

var anslutna 1975.

Prov på råvatten har insamlats genom Norrköpings

kom-muns försorg och analyserats med avseende på natrium-och kloridinnehåll. Analysresultaten redovisas i ta-bell 5, bilaga 2.

5.4.2 Resultat_ogh_k9mmentarer

Natrium- och kloridhalterna i de insamlade proven är genomgående låga och någon påverkan från vägsaltningen är svår att upptäcka (figur 20). Kloridhalterna upp-visar visserligen några svagt markerade toppar på vårar-na, men dessa förhöjningar är dock för små för att de säkert ska kunna kopplas till vägsaltningen.

Med tanke på dels att vägen är stor (motorväg) och att saltspridningen bör vara relativt omfattande (hög

tra-fikintensitet), dels att sjön är liten och ligger i ett

utsatt terrängläge, är det förvånande att salthalterna inte är förhöjda. Noterbart är dock att analyserna av-ser råvatten från vattenverket i Srömfors. Att

salthal-terna i råvattnet inte är förhöjda utesluter inte

möj-ligheten att det kan finnas vatten med höga saltkoncen-trationer nära sjöns botten. På grund av täthetsökning

44

sjunker nämligen salthaltigt vatten mot sjöns botten. Detta kan under vissa omständigheter leda till att

sjöns årliga cirkulation (Vår och höst) försämras eller helt uteblir (5, 9).

.'00-Va tt en in to g

Fi

gur

19

.

Pl

on

ka

rt

a

Öve

r

I I I Sk nLa: 0 10 0 200

om

råd

e

E1

(B

ök

sj

ön

)

30 0 l 10 00 j 50 0 m 45

VTI RAPPORT 197

(m

g/

1)

1 0 _ I I I I I I I I I T I

D

J

F

M

A

M

J

J

A

3

0

N

D

|

J

F

M

A

M

J

J

A

1 9 7 7 1 9 7 8 1 9 7 9 Fi gur 20. Na tr ium -oc h kl orid in ne hål l i råva tt en fr ån va tt en täk t iBök sj ön (E l).

47

6. ANALYSDATA FRÅN GRUNDVATTENTÄKTER

6.1 Bakgrund

Vintervägsaltets påverkan av vattentäkter bedöms ofta

som den allvarligaste miljöeffekten. Detta inte beroen-de på att beroen-det är särskilt vanligt förekommanberoen-de, utan snarare som en följd av svårigheten att åtgärda (rena) en förorenad vattentäkt. Den påverkan som uppkommer är i stort sett permanent och vanligen tvingas man att er-sätta saltskadade vattentäkter med helt nya täkter. I Sverige har merparten av de kända fallen av saltför-orening av vattentäkter inträffat i anslutning till saltupplag. Efter en av vägverket genomförd förbättring av saltupplagens utformning tycks dessa skador ha upp-hört. De brunnar som i övrigt förorenats har i allmän-het varit grunda och nedförda i permeabla jordarter. I USA anser man det dock vara klarlagt att saltspridning-en på vägarna under vissa betingelser förorenar vatten-täkter i sådan omfattning att det utgör ett stort prob-lem (5).

Vanligen är det grundvattentäkter som förorenas. Yt-vattentäkter anses inte vara så känsliga för saltför-oreningar på grund av att de i regel har en relativt stor vattenvolym och vattenomsättning (3, 5). (Jämför

avsnitt 5.4).

Salthalterna i en akvifär (grundvattenförande bildning) är en funktion av många olika faktorer, t ex akvifärens utbredning och mäktighet, grundvattennivå, grundvatt+ nets strömning (riktning, flöde), geologin i området

(jordart, jordlagerföljd), nederbörd (mängd,

fördel-ning),.avstånd mellan väg och akvifär, utspridd

salt-mängd. Till detta kommer att man i vissa områden vid pumpning i en grundvattentäkt kan få inläckning av salthaltigt vatten från omgivande finsediment avsatta

48

i saltvatten. Det erfordras därför i regel omfattande utredningar för att klarlägga varför och hur en

grund-vattentäkt förorenats av salt.

I Sverige är det socialstyrelsen som utfärdar gränsvär-den (d'v s rekommenderade maximala koncentrationer) för vissa ämnen i dricksvatten. I dessa frågor samråder

socialstyrelsen med statens naturvårdsverk (Omgivnings-hygieniska avdelningen).

För klorid i dricksvatten anges en rekommenderad maximal

koncentration av 300 mg/l. Detta är dock endast en

smak-gräns och även om kloridhalterna når över denna smak-gräns an-ses detta inte vara hälsofarligt.

Vad gäller natrium finns för närvarande inga gränsvär-den i Sverige. Diskussioner pågår dock mellan social-styrelsen och naturvårdsverket och enligt uppgift (munt-lig uppgift, T Stenström, SNV) är det sannolikt att det kommer att utfärdas ett gränsvärde för natrium i

dricks-vatten. Detta beror på att natrium har en

blodtrycks-höjande effekt, vilket gör att personer med t ex vissa njur-, hjärt- och kärlsjukdomar måste begränsa sitt na-triumintag. Vanligtvis försöker man begränsa dessa per-soners dagliga natriumintag till 500 mg (motsvarande ca

1,3 g NaCl).

I en nyligen publicerad rapport från en arbetsgrupp inom WHO rekommenderas att natriumhalten i dricksvatten inte överstiger 120 mg/l (7). För personer som på grund av sjukdom måste begränsa sitt natriumintag (max

500 mg/dag) rekommenderas att dricksvattnets natrium-halt inte överstiger 20 mg/l.

Bakom arbetsgruppens rekommendationer ligger det som

man anser alltmer tydliga sambandet mellan natriumintag

och högt blodtryck, vilket i sin tur kopplas till många andra sjukdomar. Man pekar också på sambandet mellan

49

natrium och klorid och menar att även gränsvärdena för klorid bör sänkas, enligt arbetsgruppens förslag från 600 mg/l till 200 mg/l. Nämnas kan att EG-länderna enats om ett rekommenderat maxvärde för natrium i dricksvatten på 200 mg/l.

Från USA finns relativt många fall redovisade där sprid-ningen av salt på vägar förorenat och förstört

kommuna-la vattentäkter (5). Även om inte föroreningen är så kraftig att vattentäkten i fråga är helt förstörd kan man också ofta märka en påverkan från vägsalt på vatten-kvalitên genom t ex förhöjda kloridhalter.

För att få en uppfattning om samma problem finns i

Sverige har en mindre genomgång gjorts av analysdata

från några kommunala vattentäkter i fyra mellansvenska län. Eftersom inga gränsvärden finns för natrium är det i regel endast kloridanalyser som funnits tillgängliga.

6.2 Metod

Analysdata, mestadels kloridhalter, har insamlats från

kommunala grundvattentäkter belägna nära vintersaltade

vägar. Data har på detta sätt insamlats från ett 20-tal

kommuner i Östergötlands, Södermanlands, Jönköpings och

Kalmar län.

Kloridhalternas variation med tiden har därefter stude-rats för att se om det föreligger någon påverkan från vägsaltningen. Materialet är dock inte systematiserat på något sätt, utan kloridhalternas variation med tiden har studerats helt förutsättningslöst. En ökning av kloridhalten behöver alltså nödvändigtvis inte vara en följd av saltspridningen på vägarna. En förändring av vattenkvalitên kan t ex även bero på ett ökat uttag.

50

6.3 Resultat och kommentarer

Några dramatiska höjningar av kloridhalterna har inte observerats i det insamlade materialet. I några fall förekommer mindre höjningar, t ex i täkter inom

Nyköpings och Linköpings kommun. Den kloridhaltsökning

som observerats i vattentäkten vid Vagnhärad skulle

så-lunda möjligen kunna förklaras med saltspridningen på E4:an (figur 21). Likaså finns det några vattentäkter

inom Linköpings kommun som uppvisar ökande kloridhalter

(figur 22). Dessa täkter är i allmänhet små och har i flera fall lagts ned och abonnenterna kopplats in på

Linköpings nät.

Sammanfattningsvis kan sägas att det insamlade

materia-let inte ger anledning att misstänka att den allmänna

saltspridningen på våra vägar i någon större grad

för-orenar vattentäkter. I vissa fall kan en påverkan

miss-tänkas i form av en stadigt ökande kloridhalt. Halterna är dock fortfarande låga och ligger långt från kritiska

koncentrationer. Det är dock möjligt att man i mindre vattentäkter (enskilda, husbehov) med ett

förhållande-vis litet uttag har en mera tydlig påverkan. Rent gene-rellt gäller att ju mindre täkten (uttaget) är desto

känsligare är den för föroreningar.

Cl

(m

g/

1)

NY

KÖP

IN

G

12 0' 120- 80 '

60

«

/

Ãi

4 0 < / \ 20 * I I 1 I I -7 4 -7 5 -7 6 -7 7 -7 8 -7 9 Gn es ta ,4 00 m Ö RV 57 J ön åk e r , 40 0 m S E4 V a g nh är a d , 50 0 m N E4 Fi gur 21 . Kl or id ha lter i någ ra va tt en täk te r in om Nyk öp in gs ko mm un . 51

VTI RAPPORT 197 Cl (m g/ 1) 80 -20 _ /

LI

NK

ÖP

IN

G

(P

RO

VT

AG

NI

NG

JA

N

-MA

RS

)

S j ög e s t a d , S l a k a , 2 5 0 M \ Vår ds be rg , -= G a m m a l k i l , T -7 1 -7 2 F i g ur 2 2 . -7 3 I I I -7 4 -7 5 K l o r i dh a l t e r -7 6 I I I 1 1' -7 7 -7 8 -7 9 i n åg r a va t t e n t äk t e r i n o m L i n k öp i n g s k o m m un . n är a m i n d r e V äg m Ö R v 34 2 0 0 m R V 3 5 n är a V äg 52

53

7. VINTERVÄGSALTETS MILJÖPÃVERKAN -

SAMMANFATT-NING

7.1 Vintervägsaltets effekter på ytvatten

Salthalterna i ytvatten, som tillförs salt från närbe-lägna vägar, är i huvudsak en funktion av vattenomsätt-ning och utspridd saltmängd.

Bortsett från mindre bäckar och diken förefaller yt-vattnen att vara relativt okänsliga för saltförorening-ar. Detta synes sammanhänga med ytvattnens förhållande-vis stora vattenomsättning, vilket gör att tillfört salt snabbt späds ut och transporteras bort (2, 3). Det finns dock uppgifter om att mindre sjöar som till-förs stora mängder salthaltigt vatten påverkas mycket negativt (9, 10). På grund av täthetsförändringar blir

sjön saltskiktad, d v 3 det bildas ett mer eller mindre

mäktigt lager av salthaltigt vatten i sjöns djupare de-lar. Detta kan leda till att sjöns årliga omblandning

(vår- och höstcirkulation) försämras eller helt uteblir. Detta kan i sin tur leda till att sjöns syresättning och temperaturförhâllanden förändras, vilket gör att betingelserna för bottenorganismer, indirekt även

fiskar, kraftigt ändras.

Det föreligger även uppgifter om att saltjoner genom jonbytesprocesser kan frigöra kvicksilver och andra tungmetaller från bottensediment i sjöar (5).

7.2 Vintervägsaltets effekter på grundvatten Salt som tillförs vägbanan för halkbekämpning sprids i form av saltstänk (spray) eller med avrinnande vatten till vägens omgivning. Där kan saltet infiltrera i mar-ken och nå ned till grundvattnet. Till djupa

54

Vattenmagasin är det i första hand de lättrörliga

kloridjonerna som kan tänkas nå. Till ytliga magasin och på lång sikt, även till djupa magasin, kan dock även natriumjonerna nå.

Den ökning av salthalten som uppkommer i akvifärer

(grundvattenförande formationer) i närheten av vägar

till följd av vägsaltning beror av många olika faktorer, t ex akvifärens utbredning och mäktighet, grundvatten-nivå, grundvattnets strömning, geologin i området (jord-art, jordlagerföljd), nederbörd (mängd, fördelning), av-stånd mellan väg och akvifär, utspridd saltmängd. En föroreningskänslig akvifär kännetecknas av ett högt grundvattenstånd, liten volym och dålig vattenomsätt-ning. Exempel på områden med dylika

grundvattenförhål-landen är försöksområdena R4 och R6 i Skaraborgs län (avsnitt 4.4 och 4.5). Salthalterna i de grundvatten-prov som insamlats i dessa områden är mycket kraftigt förhöjda och då grundvattennivån tidvis är mycket hög är det sannolikt att vegetationsskadorna i områdena till en del får tillskrivas det salthaltiga

grundvatt-net.

Med ledning av svenska erfarenheter bedöms risken för att grundvattentäkter skall förorenas genom vägsalt-ningen som förhållandevis liten. De kända fall av brun-nar som förorenats har i allmänhet varit grunda och be-lägna mycket nära vägar och dessutom nedförda i perme-abla jordarter. De stora grundvattenförande formationer-na (t ex de stora åsstråken), där stora vattentäkter ofta finns, är på grund av sin volym och vattenomsätt-ning okänsliga för saltföroreingar.

De amerikanska erfarenheterna är emellertid något av-vikande jämfört med de svenska. Man anser det sålunda vara klarlagt att saltspridningen föroenar vattentäkter, framförallt grundvattentäkter, i sådan omfattning att det utgör ett stort samhälleligt problem; Amerikanska

55

litteraturuppgifter (5) anger att man i de nordliga

staterna i USA har ett stort antal saltförorenade grund-vattentäkter och att antalet hela tiden ökar. Detta för-hållande förklaras till en del av de större saltgivor

som används i USA, men kanske i högre grad av att man'

bedömer relativt låga natriumhalter som hälsofarliga för en stor del av befolkningen (jämför avsnitt 6.1,

sid 47).

7.3 Vintervägsaltets effekter på mark

Natriumklorid löser sig lätt i vatten. De därvid bilda-de jonerna, natrium och klorid, kan sedan infiltrera i marken med nederbörds- och smältvatten. De negativt

laddade kloridjonerna rör sig mycket lätt i marken och transporteras i regel snabbt bort från markprofilen. Natriumjonerna däremot attraheras av de negativt

ladda-de markpartiklarna och fastnar därför i marken. Hur

stor del av natriumjonerna som fastnar i markprofilen och den tid det tar innan dessa frigörs beror av jord-artstyp och nederbördsförhållanden. Under vissa om-ständigheter, finkorniga (kolloidrika) jordarter och lite nederbörd, kan det ta mycket lång tid innan na-triumjonerna frigörs. Nana-triumjonerna binds tillsammans med övriga katjoner till markpartiklarna. Genom jon-byten ersätts andra katjoner (t ex Ca2+, K+, H+) med natriumjoner. På detta sätt ökar natriumandelen av de utbytbara katjonerna och en förändrad jonbalans erhålls. Detta.medför dels att vissa för växter Viktiga närings-ämnen frigörs och lämnar markprofilen, dels att mark-profilen dispergeras så att markens permeabilitet minskar, vilket leder till en långsammare

vattentran-sport. För växtligheten betyder det att tillgänglighe-ten av såväl vattillgänglighe-ten som näringsämnen minskar, vilket kan leda till näringsbrist och uttorkning.