Jämförelse mellan väderbeskrivning enligt MESAN/VViS och verkligt väder

VTI notat 64-1998

Jämförelse mellan väderbeskrivning

enligt MESAN/VViS och verkligt väder

Författare Staffan Möller

FoU-enhet Drift och underhåll

Projektnummer 80325

Projektnamn Väderdata, hösten 1998

Uppdragsgivare Vägverket Distribution Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet J

Förord

Detta projekt har planerats och genomförts i samråd med Vägverkets projekt-ledare Hans Danielsson, avdelning Väg.

Projektet har bedrivits i samarbete mellan Vägverkets Väg- och trafikregioner och Produktion samt SMHI och VTI.

Denna dokumentation beskriver de jämförelser som gjorts mellan väderbe-skrivningar och verkligt väder och de undersökningar som gjorts av varför vissa väderbeskrivningar blivit felaktiga.

Tillsammans med VTI notat 63-1997 utgör denna dokumentration slutredovis-ning av det projekt som pågick mellan hösten 1996 och hösten 1998 och som hade som mål att utveckla bättre väderbeskrivningar.

Till alla de över 20 personer som på olika sätt har bidragit till att projektet kun-nat genomföras vill jag rikta ett varmt tack.

Linköping i november 1998 Staffan Möller

Innehållsförteckning

Sid

1 Bakgrund 5

2 Syfte med projektet 5

3 Metod 5

4 Resultat 6

4.1 Jämförelse mellan väderbeskrivningar och verkligt väder 6

4.2 Jämförelse mellan MESAN och WiS vad gäller

mängd snönederbörd 11

4.3 Undersökning av varför vissa väderbeskrivningar blivit

felaktiga 12

5 Möjligheter till förbättring av väderbeskrivningarna 14

6 Referenser 15

Bilaga 1: Instruktion för jämförelse mellan väderbeskrivningar och verkligt

väder

Bilaga 2: Snömängder enligt MESAN och enligt WiS

Bilaga 3: Några orsaker till att snödrev inte registreras i

väderbeskriv-ningar från WiS

1

Bakgrund

Inom Vägverket används ersättningsmodeller för att reglera kostnader för vinter-väghållning mellan beställare och utförare. Regleringen sker i efterhand utifrån den aktuella vinterns karaktär, vilken anges i form av enväderbeskrivning, dvs. hur många dygn med olika vädertyper som förekommit. Underlaget till denna beskrivning hämtas från SMHI:s Väderstationer eller från VViS-systemet.

I rapporten Analys av väderdata från MESAN och VViS-systemet , VTI notat nr 63-1997, beskrivs det utvecklingsarbete som genomfördes under vintern 1996/97 för att höja kvaliteten på väderbeskrivningarna. Flera av de metoder och modeller som då togs fram för att bättre beskriva vädret är relativt sohematiska och behöver därför kontrolleras. De tester som gjorts för att undersöka kvaliteten på väderbeskrivningarna har hittills gällt jämförelser mellan väderbeskrivningar och vidtagna åtgärder inom sex driftområden. Det vore värdefullt att även kunna göra systematiska jämförelser mellan väderbeskrivningar och verkligt väder.

2 Syfte med projektet

Syftet med detta projekt är att

0 jämföra väderbeskrivningar med verkligt väder

0 jämföra mängden snönederbörd mellanMESAN och VViS

0 undersöka varför vissa väderbeskrivningar blivit felaktiga.

3

Metod

Grunden för väderbeskrivningar enligt VViS är information från varje enskild VViS-station. Informationen översätts till olika vädersituationer på timnivå, t.ex. snöfall, snödrev eller halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till. Från representativa VViS-stationer inom driftområdet sammanställs sedan dessa väder-situationer på timnivå till avgränsade vädertillfällen, tex. snöfall mellan kl. 04 och 13. Vädertillfällena är sammanfattande väderbeskrivningar för hela driftom-rådet.

Själva jämförelsen går till så att driftområdets personal jämför

väderbeskriv-ningar för driftområdet, i form av vädertillfällen, med de väderförhållanden som

man sj älv upplevt och ger ett omdöme om hur det stämmer överens. Instruktionen för denna undersökning framgår av bilaga 1.

Undersökningen väntas ge svar på följande fyra frågor. 1. Stämmer avgränsningen mellan olika vädertillfällen? 2. Stämmer vädersituationen/vädersituationerna? 3. Stämmer varaktigheten hos respektive vädertillfälle?

4. Stämmer geografisk omfattning/intensitet/snömängd hos respektive väder-tillfälle?

Med ett vädertillfälles varaktighet menas tidsperioden fr.o.m. den första tom. den sista vädersituation som anges för vädertillfället.

Den geografiska omfattningen avser hur många av driftområdets VViS-statio-ner som anger det aktuella vädertillfället. Intensiteten avser under hur lång tid av ett vädertillfälles varaktighet som stationerna anger vädertillfället i fråga.

Följ ande åtta vädersituationer förekommer. De använda förkortningarna anges inom parentes. Ofta förekommer mer än en vädersituation per vädertillfälle.

0 Särskilt väder, typ 1, dvs. snödrev vid hög vindhastighet (SVl). 0 Särskilt väder, typ 2, dvs. snöfall med hög snöintensitet (SVZ). 0 Snödrev (D).

0 Snöfall (S).

0 Halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana (HN). 0 Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT).

0 Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HRl). 0 Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HRZ).

Definitioner på de olika vädersituationerna finns i bilaga 5 i rapporten Analys av väderdata från MESAN och VViS-systemet .

4

Resultat

4.1 Jämförelse mellan väderbeskrivningar och verkligt

väder

Resultatet av uppföljningar från sex driftområden under senare delen av vintersä-songen 1997/98 sammanfattas nedan.

Beroende på bl.a. svårigheter med att få datorprogrammen att fungera korrekt har uppfölj ningsperioderna i några fall blivit kortare än planerat.

Sjöbo

Den period som följdes upp omfattade fyra veckor i mars. Följande väderbeskrivningar har jämförts med verkligt väder.

Fyra snöfall. Två av snöfallen, med en snömängd på 1-5 cm, stämde bra. De två andra, med snömängder på 1-8 respektive 1-18 cm var i huvudsak riktiga. Dock var de minsta registrerade mängderna något för små.

Tre snöfall med samtidigt snödrev. I alla tre fallen förekom både snöfall och snödrev i verkligheten. I två fall var snömängderna på 1-3 cm något under-skattade.

Tre snödrev. Inget av vädertillfallena är helt korrekt beskrivet. I det första fallet angavs snödrev i endast en av sex VViS-stationer, trots att nästan hela området var utsatt. I det andra fallet angavs också snödrev i en station; något snödrev förekom dock inte. Vid det tredje tillfället angavs snödrev under sju timmar; drevet varade dock bara ungefär halva tiden.

Två vädertillfällen av typ små snöfall eller halka. Båda tillfällena stämmer bra.

Nio rimfrosthalkor, HRl/HR2. Fem tillfällen stämde bra och tre var gräns-fall. I ett fall var halktillfället felaktigt, det var i verkligheten regnblandad snö på kall vägbana, HN, i stället för rimfrost.

En HT-halka, tillfrysning. Angivelsen förekom under två timmar i två VViS-stationer. Eftersom det inte med säkerhet har gått att avgöra om denna väderbeskrivning är rätt eller fel klassas den som ett gränsfall.

Hässleholm

Uppföljningsperioden omfattade fyra veckor i mars.

Följ ande väderbeskrivningar harjämförts med verkligt väder

0 Fyra snöfall. Två av snöfallen stämde bra och de övriga två var riktigt angivna utom beträffande snömängden. Den var lokalt betydligt större än vad VViS registrerade. Skillnader i snödjup på mer än 5 cm förekom; 5-7 cm registrerat

och 10-15 cm observerat.

Sex små snöfall/halkor. Fyra av dem stämde bra. Ett av snöfallen var korrekt beskrivet utom vad gällde snömängden som lokalt var ca4 cm i stället för ca 1 cm enligt VViS. Det sjätte snöfallet var snöbyar på kalla vägbanor.

i detta fall snöfall med 0,6 cm snö. Eftersom trafiken polerade de små snö-mängderna på vägbanan uppstod halka i hela området. Vädertillfället borde därför ha angivits som halka.

0 En rimfrosthalka, HRl. Den stämde bra.

0 Fyra halkor typ HT eller HT+rimfrost. Två halkor stämde bra. I de två övriga fallen var överensstämmelsen ganska bra. Dock borde HT respektive snöbyar, S, ha angivits i ytterligare en VViS-station.

0 Tre tillfällen utan att någon av de definierade vädersituationerna förekom. Under det första tillfället föll lokalt upp till ca 5 cm snö, vilket medförde plogning och saltning alternativt plogning i hela området. Under det andra tillfället uppstod kraftig halka i hela området p.g.a. återfrysning. Vid det sista tillfället förekom snöbyar på kalla vägbanor. Snömängderna var dock

så små, < 2,5 mm, att inget vädertillfälle angavs. Väderbeskrivningen borde ha varit halka.

Askersund

Perioden som följdes upp omfattade sju veckor i februari och mars. Följ ande väderbeskrivningar har jämförts med verkligt väder.

0 Tio snöfall. Åtta av dem stämde väl. I ett fall var Väderbeskrivningen felak-tig. Endast snöfall angavs trots att även snödrev förekom i verkligheten. I den sista Väderbeskrivningen var avgränsningen mellan snöfallet och en efterföljande rimfrosthalka några timmar fel.

0 Fem små snöfall/halkor. Alla stämde bra.

0 Sex rimfrosthalkor dvs. HRl/HRZ. Fem av dem stämde bra. Den sjätte var lite felaktigt avgränsad mot ett föregående snöfall, se ovan.

0 Två halkor typ HN, regn/snöblandat regn på kall vägbana. Den ena halkan stämde bra. För den andra halkan, som var underkylt regn, var varaktigheten enligt beskrivning ungefär två timmar för kort.

Östhammar

Perioden som följdes upp omfattade två veckor i mars.

Följ ande väderbeskrivningar har jämförts med verkligt väder.

0 Tre snöfall. Vädertillfällena var korrekt angivna utom beträffande

snömäng-derna som borde varit 50-100 % större.

Ett snöfall med samtidigt snödrev. Denna väderbeskrivning var inte bra av två skäl. Dels angavs snödrevet bara i en VViS-station trots att hela driftom-rådet var utsatt, dels var snömängderna för små. De borde varit mellan 25 och 100 % större.

Ett snödrev. Snödrevet var kortvarigt och har bedömts vara riktigt.

Tre HRl/HR2. Två av halktillfällena stämde bra, ca 8 timmars indikering i

alla tre VViS-stationerna. Det andra, 1-2 timmar i två stationer, stämde inte. Två HT med och utan HN. Båda halktillfällena stämde bra.

Rättvik

Perioden som följ des upp omfattade två veckor vid månadsskiftet februari/mars. Följ ande väderbeskrivningar har jämförts med verkligt väder.

Ett snöfall. Det stämde bra.

Ett snöfall med samtidigt snödrev. Snöfallet stämde bra men något snödrev förekom inte i verkligheten.

Ett snödrev. Det stämde inte, inget snödrev förekom.

Två HRl/HR2. Den ena rimfrosthalkan, som indikerades i 5-13 timmar i

alla sex VViS-stationerna, stämde väl. Den andra halkan, som angavs under

3 timmar i en station, stämde inte.

Två HT. Båda halktillfallena angavs i ungefär hälften av driftområdets VViS-stationer. Det ena tillfället stämde bra. Vid det andra hann vägarna nästan alltid torka upp varför ingen halka bildades. Undantaget var en sta-tion där fläckvis halka förekom. I detta fall har således kriterierna för till-frysning av våta/fuktiga vägbanor satts alltför mycket på säkra sidan.

Näsåker

Perioden som följ des upp omfattade fyra veckor under februari och mars.

Följande väderbeskrivningar har jämförts med verkligt väder. Det bör påpekas att driftområdet bara har vägar i standardklass B 1 och B 2. En uppföljning av halktillfällen har därför inte bedömts meningsfull.

Fyra snöfall. Två av dem stämde bra. Vid ett av dessa, som gav snömäng-der på 12-25 cm, kontrollerades mängsnömäng-derna. De visade sig stämma mycket väl. Det tredje snöfallet började som regn, vilket inte framgick av väderbe-skrivningen. Vid det fjärde vädertillfället, där 0,5-4 cm snö registrerades i

VViS-stationerna, kom endast obetydliga mängder nederbörd, dessutom som snöblandat regn och inte som snö.

0 Tre snöfall med samtidigt snödrev. Väderbeskrivningarna var riktiga utifrån den information som VViS-stationerna lämnade. Driftområdet påpekar emellertid att snömängderna lokalt (i områden som inte täcks av VViS-stationer) var väsentligt större än vad som registrerades i stationerna. 0 Ett tillfälle då ingen av de definierade vädersituationerna förekom. I

verk-ligheten förekom lokala snöfall på 2-7 cm i norra delen av driftområdet.

Alla driftområden

Resultatet av jämförelsen mellan våderbeskrivningar och verkligt väder i de sex driftområdena kan sammanfattas på följ ande sätt.

Av 87 undersökta väderbeskrivningar var 55 st - eller 65 % - bra, ganska bra eller gränsfall. De resterande 32 väderbeskrivningarna hade följ ande brister.

0 Vid femton tillfällen av 49 var snömängderna för små. Detta gällde gene-rellt inom driftområdena i sju fall och som lokala variationer inom respek-tive driftområde i åtta fall.

0 I sex fall av 13 var beskrivningarna av snödrev inte bra. Tre gånger

regi-strerades snödrevet inte alls, eller i för få VViS-stationer, och tre gånger

förekom det inte i verkligheten.

0 Vid fem tillfällen av 87var vädertypen inte helt korrekt. Två väder angavs som rena snöfall i stället för snö och regn samt snö och snöblandat regn. Ett litet snöfall och ett tillfälle där ingen av de definierade vädersituationerna förekom, borde båda ha angivits som halka. Vid det femte tillfället registre-rades inte en återfrysning av VViS.

0 Vid ett snödrev och en halka, typ HN, av 87 undersökta vädertillfällen var varaktigheten något för lång respektive något för kort.

0 Två rimfrosthalkor av 20 förekom inte i verkligheten.

0 Av 31 halkor angavs en med fel halktyp, HRl borde varit HN.

0 I ett fall av 87 var avgränsningen några timmar fel mellan två

vädertillfäl-len.

Det kan verka oroväckande att hela 35 % av de undersökta väderbeskriv-ningarna hade brister av olika slag. Om de enskilda bristerna värderas finner man emellertid att dessa i de flesta fall inte är särskilt allvarliga. Fyra typer av brister bör dock uppmärksammas:

0 De för små snömängderna.

0 Svårigheten att korrekt ange om snödrev förekommer eller inte. 0 En felaktig halktyp, HRl borde varit HN.

0 En återfrysning som inte registrerades av VViS.

Dessa fyra typer av brister behandlas ytterligare i avsnitt 4.2 och 4.3 nedan. Slutligen måste ytterligare en brist i väderbeskrivningarna framhållas, nämli-gen att definitionerna på de fyra halktyperna har bestämts med hänsyn till behovet av saltningsåtgärder. Några väderbeskrivningar eller andra kriterier som anger behovet av sandning på B-vägnätet finns inte framtagna.

4.2 Jämförelse mellan MESAN och VViS vad gäller mängd

snönederbörd

Utgående från väderbeskrivningar för perioden januari -- april 1998 kan mängden snönederbörd enligt MESAN respektive VViS jämföras. För varje vädertillfälle beräknas vilka snömängder som registrerats i de VViS-stationer och MESAN-ytor som täcker driftområdet. Medel-, min- och maxvärden på snömängd i driftområdet kan sedan jämföras mellan VViS och MESAN.

På sidan 1-6 i bilaga 2 redovisas medelvärden på snömängder för de olika vädertillfällena. Av diagrammen kan följ ande utläsas för driftområdena.

Sjöbo

Snömängder på upp till drygt 10 cm har förekommit. Oftast anger MESAN större snömängder än VViS. Skillnaderna kan vara så stora som 5-7 cm.

Hässleholm

Snömängder på upp till 10 cm har registrerats. Med något undantag visar MESAN alltid större snömängder än VViS. Skillnaderna är små, högst 2-3 cm.

Askersund

Snömängder på upp till 20 om har förekommit. Det finns en tendens till att MESAN anger större mängder än VViS. Skillnaderna är dock små, högst ett par om.

Östhammar

Snömängder på upp till 20 om har registrerats. Ibland visar MESAN störst mängd, ibland VViS. Skillnaderna är något högre äni Askersund, upp till ca 3 om.

Rättvik

Snömängder på strax över 10 cm förekommer. Två - tre snömängdsangivelser skiljer sig markant från de övriga genom att VViS visar mycket större mängder än MESAN. Anledningen till detta är uppgifterfrån en och samma VViS-station. Om de övriga snömängderna studeras finns en klar tendens till att MESAN anger större mängder än VViS. Skillnaderna uppgår dock bara till högst 1-2 cm.

Näsåker

I Näsåker har de största snömängderna registrerats, upp till nästan 30 om. Det finns en tydlig tendens till att MESAN anger större mängder än VViS. Skillna-derna kan uppgå till 4-6 cm.

Alla driftområden

Sammantaget för alla driftområden finns en klar tendens till att MESAN anger större snömängder än VViS. I många fall är skillnaderna dock inte större än 1-3 cm. Tendensen att MESAN visar större snömängder än VViS blir ännu mer påtaglig om jämförelserna gäller maxsnödjupen. Se exempel från Näsåker på sidan 7 i bilaga 2.

4.3 Undersökning av varför vissa väderbeskrivningar blivit

felaktiga

En genomgång har gjorts av sju vädertillfällenmed snödrev från vintersäsongen 1996/97 där snödrevet registrerats i för fåVViS-stationer eller inte registrerats alls. Undersökningen redovisas i bilaga 3. Följ ande resultat erhölls.

0 Vid fem av tillfällena var orsaken till att snödrev inte angavs att vindhastighe-ten, som stationen registrerade, var för låg (< 5 m/s).

Vid två av snödrevstillfällena var skälet till utebliven angivelse att snön blivit klassad som "ej drevbenägen" pga. att lufttemperaturen efter sista snöfall varit högre än + 0,5 °C i mer än 6 timmar.

En undersökning har också gjorts av orsakerna till att åtta väderbeskrivningar från vintersäsongen 1997/98 blivit felaktiga. Undersökningen redovisas i bilaga 4. Följ ande resultat erhölls.

Vid tre vädertillfällen med snödrev angav VViS drevet i för få stationer eller inte i någon station alls. Förklaringen till detta var nästan alltid för låg vind-hastighet (< 5 m/s) i de valda vindstationerna. En gång var orsaken att snön inte var drevbenägen enligt de använda definitionerna.

Vid ett tillfälle med snödrev angav VViS att drevet förekom 3 timmar längre än vad verkligheten visade. Orsaken till skillnaden var definitionen på när snö inte längre är drevbenägen p.g.a. lufttemperatur > 0,5 °C.

Två gånger angav VViS snödrev trots att detta inte förekom i verkligheten. Förklaringen torde vara att kriterierna för snödrev är lite för grova.

Ett halktillfälle angavs som rimfrosthalka i stället för snöblandat regn på kall vägbana, dvs. HN. Skälet är möjligen att den metod som används för avgräns-ning av vädertillfällen fungerat dåligt i detta fall.

Vid ett tillfälle skedde återfrysning utan att VViS indikerade något sådant. Förklaringen är att inga kriterier för återfrysning finns i väderbeskrivningarna. Fyra slutsatser kan dras av dessa undersökningar.

Valet av representativa vindstationer för ett driftområde är en viktig och käns-lig fråga för att få rätt utfall på snödrev.

De definitioner som används både på snödrev och på drevbenägen snö är ibland lite för grova.

I ett fall har möjligen den metod som används för avgränsning av vädertillfäl-len fungerat dåligt.

5

Möjligheter till förbättring av

väderbeskriv-ningarna

Det finns möjlighet att i viss mån komma till rätta med de brister i väderbeskriv-ningarna som nämnts på sidan 11.

De för små snömängderna kan justeras genom att införa vindkorrektion av uppmätt snönederbörd i VViS-stationerna.

Beträffande snödrev kan ett mer omsorgsfullt och differentierat val av vindsta-tioner hjälpa. En annan möjlighet är att använda MESAst vinduppgifter på ytnivå i stället för data från enskilda vindstationer. Även mer detaljerade kriterier för när snödrev startar och när snön är drevbenägen skulle öka kvaliteten på väderbeskrivningarna.

Den felaktigt angivna halktypen skulle kunna rättas till om metoden för avgränsning mellan vädertillfällen justeras.

För att bra kriterier för återfrysning ska kunna konstrueras krävs att saltkon-centrationen på vägytan är känd. Detta kräver i sin tur data från särskilda salt-haltsmätare. Det torde därför i dagsläget vara omöjligt att åstadkomma sådana kriterier.

Att ta fram kriterier för behovet av sandningsåtgärder förefaller svårt, då detta behov styrs av många faktorer, och bara till en del av väderförhållandena.

6 Referenser

Möller, S: Analys av väderdata från MESAN och VViS-systemet. VTI notat 63-1997, Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1997.

Bilaga 1 Sid 1 (6)

JÄMFÖRELSE MELLAN VÄDERBESKRIVNING ENLIGT

MESAN/VVIS OCH VERKLIGT VÄDER

I rapporten Analys av väderdata från MESAN och VViS-systemet , VTI notat Nr 63-1997, beskrivs det utvecklingsarbete som hittills genomförts för att höja kvaliteten på väderbeskrivningarna. Flera av de metoder och modeller som tagits fram för att bättre beskriva vädret är relativt schematiska. De tester som gjorts för att kontrollera kvaliteten på väderbeskrivningarna har gällt jämförelser mellan väderbeskrivningar och vidtagna åtgärder inom sex driftområden. Det vore värdefullt att även kunna göra systematiska jämförelser mellan väderbeskrivningar och verkligt väder.

Följande bakgrund torde underlätta förståelsen för hur sådana jämförelser bör gå till i ett driftområde.

Grunden för väderbeskrivningar enligt VViS är information från varje enskild VViS-station. Informationen översätts till olika vädersituationer på timnivå, t.eX. snöfall, snödrev eller halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till. Från representativa VViS-stationer inom driftområdet sammanställs sedan dessa vädersituationer på timnivå till avgränsade vädertillfällen, t.ex. snöfall mellan kl. 04 och 13. Vädertillfällena är sammanfattande väderbeskrivningar för hela driftområdet.

Själva jämförelsen går till så att väderbeskrivningar för driftområdet, i form av vädertillfällen enligt föregående stycke, jämförs med de väderförhållanden man själv upplevt. Jämförelsen bör ge svar på följ ande fyra frågor.

Stämmer avgränsningen mellan olika vädertillfällen? Stämmer vädersituationen/vädersituationerna? Stämmer varaktigheten hos respektive vädertillfälle?

: ÄP J E V E A

Stämmer geografisk omfattning/intensitet/snömängd hos respektive vädertillfälle? Följ ande förtydliganden till frågorna behöver göras.

1. I dataredovisningen över vädertillfällen för ett driftområde anges avgränsningen mellan olika vädertillfällen genom att en blankrad läggs in.

2. Följ ande vädersituationer förekommer. De redovisas genom angivna förkortningar inom parentes. Ofta förekommer mer än en vädersituation per vädertillfälle.

Bilaga 1 Sid 2 (6)

0 Särskilt väder, typ 1, dvs. snödrev vid hög vindhastighet (SVl).

0 Särskilt väder, typ 2, dvs. snöfall med hög snöintensitet (SVZ).

0 Snödrev (D).

0 Snöfall (S).

0 Halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana (HN). 0 Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT).

0 Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HRl). 0 Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HRZ).

Definitioner på de olika vädersituationerna finns i bilaga 5 i rapporten Analys av väderdata från MESAN och VViS-systemet .

3. Med ett vådertillfa'lles varaktighet menas tidsperioden from. den första tom. den sista vädersituation som anges för vädertillfallet.

4. Den geografiska omfattningen avser hur många av driftområdets VViS-stationer som anger det aktuella vädertillfallet. Intensiteten avser under hur lång tid av ett vädertillfälles varaktighet som stationerna anger vädertillfållet i fråga. Snömängden anges dels av varje

VViS-station, dels som medel-, min- och maxvärden för de MESAN-ytor som täcker driftområdet.

Själva jämförelsen mellan väderbeskrivningar och verkligt väder kan exemplifleras så här. Antag att det för ett driftområde med sex VViS-stationer anges två vädertillfållen enligt följande.

0 Första vädertillfället är rimfrosthalka som varade mellan den 22 dec. kl. 03 och den 23

dec. kl. 16, dvs. under 37 timmar. Halkindikationen förekom under ca 15 timmar av

37-timmarsperioden och bara i de tre VViS-stationer som ligger i östra delen av driftområdet.

0 Det andra vädertillfället började 4 timmar efter att rimfrosthalkan upphört, eller kl. 20 den 23 dec. Detta vädertillfålle är ett snöfall som upphörde dagen därpå kl. 09, dvs. varaktigheten år 13 timmar. VViS anger en snömängd på 4-7 cm, medan MESAN visar att upp till 9 om snö har kommit.

Vädertillfällena visas i bilagan Väderbeskrivning för driftområde Abo .

Bilaga 1 Sid 3 (6)

För att besvara den första frågan, om avgränsning mellan olika vädertillfällen, ska man bedöma om det var ett uppehåll på ca 4 timmar mellan halkan och snöfallet, eller om de båda vädertillfällena gick i varandra.

Fråga 2, om vädersituationen stämmer, kan besvaras med hjälp av följande delfrågor. Var det bara rimfrosthalka under det första vädertillfället, eller förekom även andra vädersituationer, t.ex. tillfrysning av fuktiga/våta vägbanor eller rent av lätt snöfall? Eller förekom rimfrost över huvud taget inte? Beträffande snöfallet gäller frågor av typen: Var det ett rent snöfall eller förekom även Lex. snödrev eller särskilt väder, typ 1?

Svaret på tredje frågan, om varaktighet hos respektive vädertillfälle, får man fram genom att bedöma om rimfrosthalkan i princip pågick mellan 22 dec. kl. 03 och 23 dec. kl. 16, dvs. i ca 37 timmar. Eller ska den i stället beskrivas som två halktillfällen, ett första som började kl. 03 och slutade kl. XX och ett andra som började kl. YY och slutade kl. 16? På motsvarande sätt bedöms snöfallets varaktighet.

Slutligen kan fråga 4, beträffande geografisk omfattning/intensitet/snömängd hos vädertillfällena, besvaras genom följande delfrågor. Är det en rimlig geografisk omfattning att rimfrosthalkan bara angavs i de VViS-stationer som ligger i östra delen av driftområdet? Eller var hela driftområdet utsatt? Vidare indikeras halka bara under ca 15 timmar av halktillfällets varaktighet på 37 timmar. Är detta en rimlig beskrivning av halkans intensitet? Snöfallet gav 4-7 cm enligt VViS och 4-9 cm enligt MESAN. Hur stämmer dessa snömängder?

Resultatet av jämförelsen mellan väderbeskrivning enligt MESAN/VViS och verkligt väder dokumenteras på bifogad blankett. Se även bifogat exempel på hur sådan dokumentation kan

V

ÄD

E

R

B

E

S

K

R

I

V

N

I

N

G

F

ÖR

D

R

I

F

T

O

M

R

ÅD

E

A

B

C

Wi S-St ar t-Sl ut -Va ra k-Öve r-SV 1 An ta l ti mm ar me d föl ja nd e väd er typ er Sn öm än gd (m m) st at io n ti dp un kt ti dp un kt ti gh et si kt li gt SV 2 HN HT HR 1 HR 2 SV 1 Dr ev Sn ö-W i S M E S A N M E S A N M E S A N (t im ) väd er Dr ev fa ll me de l mi n m a x 26 02 96 -1 2-22 20 3 96 -1 2-23 :1 4 35 H 10 4 26 01 96 -1 2-22 I0 4 96 -1 2-23 :1 0 30 H 8 26 11 96 -1 2-22 :0 6 96 -1 2-23 21 6 34 H 10 6 (0 26 07 96 -1 2-23 :2 0 96 -1 2-24 :0 8 12 26 13 96 -1 2-23 :2 0 96 -1 2-24 Z0 6 10 26 01 96 -1 2-23 :2 1 96 -1 2-24 20 6 9 26 02 96 -1 2-23 22 1 96 -1 2-24 20 8 11 26 03 96 -1 2-23 :2 2 96 -1 2-24 20 9 11 26 11 96 -1 2-23 :2 2 96 -1 2-24 :0 8 10 12 39 62 41 93 10 68 62 41 93 36 62 41 93 10 44 62 41 93 11 72 62 41 93 10 45 62 41 93 G) (DC/JCDUJCDCD

VTI netat 64-1998 Bilaga 1 Sid 4 (6)

J

ÄM

F

ÖR

E

L

S

E

M

E

L

L

A

N

V

ÄD

E

R

B

E

S

K

R

I

V

N

I

N

G

E

N

L

I

G

T

M

E

S

A

N

/

V

V

IS

O

C

H

V

E

R

K

L

I

G

T

V

ÄD

E

R

Da tum för väd er ti ll -fa ll et . An gi ve t väd er ti ll fäl le en li gt ME SA N/ VV iS . St äm me r avg rän sn in ge n mo t för eg åe nd e väd er ti ll fál le ? St ämme r väd er si tua ti o-ne n? St äm me r va ra kt ig he te n ho s väd er ti ll fäl le t? St äm mer ge og ra fr sk 0m fa tt n. / in te ns it et /s nöm än gd he s väd er ti ll fäl le t?

Sid 5 (6)

Bilaga 1

VTI notat 64-1998

J

ÄM

F

ÖR

E

L

S

E

M

E

L

L

A

N

VÄD

ER

BE

SK

RI

VN

IN

G

EN

LI

GT

ME

SA

N/

VV

IS

O

C

H

V

E

R

K

L

I

G

T

V

ÄD

E

R

Da tum för väd er ti ll -fa ll et . An gi ve t väd er ti ll fäl le en li gt ME SA N/ VV iS . St äm me r avg rän sn in ge n mo t för eg åe nd e väd er ti ll fäl le ? St äm me r väd er si tua ti o-ne n? St äm me rva ra kt ig he te n ho s väd er ti ll fäl le t? St äm me r ge og ra frsk om fa tt n. / in te nsit et /s nöm än gd ho s väd er ti ll fäl le t? 22 -2 3 de c Ri mf ro st ha lk a ca 36 ti m iös tr a de le n Ja Ja Ne j. Bör de la s it vå til l-fäl le n. Et t de n 22 kl . 03 -1 9 oc h et t de n 23 kl . 06 -1 6 Ge og r. om fa tt ning OK . Ha l-ka n fa nns ba ra iÖs tr a de le n. In tens it et en bl ir ri kt ig ar e när halk an de la s *i två 23 -2 4 de c Sn öf al l dr yg t 10 ti m. Män gd 4-9 cm Ja Ne j. De t för ek om äve n sn öd re v! Ne j. Sn öf al le ts va ra kt ig -he t st äm me r me n dreve t påg ic k til l cakl . 13 de n 24 de c Sn öm än gd ca 5 cm 26 de c H N 4 ti m. i2 st at io ne r av 3 Ja Ja Ne j, se neda n Ne j. Ha lk an bör an ge s ia lla st at io ne rn a 26 de c Sn öf al l kl . 17 -23 . Män gd 5 cm Ne j. Sn öb l. re gn (f ör eg åe nd e HN ) Öve rg ic k is nöf al l ut an kl ar gr än s. Bör va ra et t väd er Ja Ne j, de tt a oc h för eg åe nd e väd erbör sl ås sa mm an De t k o m ca 5 cm sn ö lj an HR l kl . 04 -08 För eg . väd er rät ta vg rän sa t Ne j. De t bl eval dr ig någ on ha lk a Ne j, ef te rs om in ge n ha lk a up pk om Ne j, ef te rs om in ge n ha lk a up pk om 3j an H N i2 -3 ti m De tt a väd er rät ta vg rän sa t Ja Ja Ja 4j an In ge t väd er ti ll fäl le an gi -ve t Ne j, de t va r sn öd re v he la ef te rm id da ge n Ne j, efte rs om in ge t väd er ange s Ne j, ef te rs om in ge t väd er an ge s

Bilaga 1 Sid 6 (6)

Bilaga 2 Sid 1 (7)

SNÖMÄNGDER ENLIGT VViS OCH ENLIGT MESAN

30-

25-VV

iS

(c

m

sn

ö)

20- 15- 10-VTI notat 64-1998

Medelvärden för Sjöbc

I I I I 1

10

15

20

25

30

MESAN (cm snö)

VV

iS

(c

m

sn

ö)

30- 25- 20- 15- 10-Bilaga 2 Sid 2 (7)

Medelvärden för Hässleholm

10

15

20

25

30

MESAN (cm snö)

VTI notat 64-1998

Bilaga 2 Sid 3 (7)

Medelvärden för Askersund

30-VV

iS

(c

m

sn

ö)

N 01 N 0 | 15-af .ry f .fr

10

-O

0

O

5

10

15

20

25

30

MESAN (cm snö)

VTI notat 64-1998

VV

iS

(c

m

sn

ö)

Bilaga 2 Sid 4 (7)

Medelvärden för Östhammar

30- 25- 20- 15-' I I I

O

5

10

15

20

25

30

MESAN (cm snö)

VTI notat 64-1998

Bilaga 2 Sid 5 (7)

Medelvärden för Rättvik

VV

iS

(c

m

sn

ö)

0 I I I 1 I I O 5 10 15 20 25 30

MESAN (cm snö)

VTI notat 64-1998

VV iS (c m sn ö) Bilaga 2 Sid 6 (7)

Medelvärden för Näsåker

30- 25-

20-15-

0

20

25

30

MESAN (cm snö)

VTI notat 64-1998

Bila ga 2 Sid 7 (7 )

Maxvärden för Näsåker

5O _ g 40 -?ff

E

3 ff .(12 46,4 %* . > _ .i . O 2O _ O O O 0 10 20 30 40 50 MESAN ( Cm snö) VTInota t 64-1 998

Bilaga 3 Sid 1 (4)

NÅGRA ORSAKER TILL ATT SNÖDREV INTE

REGI-STRERAS I VÄDERBESKRIVNINGAR FRÅN VVIs

Genomgång av sju vädertillfällen från vintersäsongen 1996/97

Driftområde Askersund

Driftområdet uppgav att snödrev förekommit den 30 och 31 december 1996 och att åtgärder

vidtogs p.g.a. snödrev mellankl. 17 och 23 den 30/12 och mellan kl. 07 och 13 den 31/12.

Snödrev registrerades inte i någon av områdets tre VViS-stationer.

Enligt väderbeskrivningen startade ett snöfall på kvällen den 29. Snöfallet pågick till lunchdags den 31, eller i ca 40 timmar. Snömängden uppgick till 4-7 cm. Den snö som kom var drevbenägen.

Mellan den 29 och 31 december var vindhastigheten följande i de VViS-stationer som valts ut för att ange vind.

Station 1823 : < 3,0 m/s. Station 1814 : < 3,5 m/s.

Detta innebär att vinden inte nådde upp till den gräns som satts för snödrev, 5 m/3.

I station 1801, som bara används för nederbörd, temperatur och luftfuktighet - inte för vinduppgifter - uppgick vindhastigheten till mellan 5,5 och 14 m/s. under perioden 29/12 kl. 11-31/12 kl. 03.

Slutsats

I de vindstationer som valts ut som representativa för driftområdet registreras inget snödrev p.g.a. för låg vindhastighet. Om vinden i stället hade hämtats från station 1801 hade snödrev erhållits mellan 29/12 kl. 11 och 31/12 kl. 03, dvs. en något längre period än vad driftområdet angivit.

Driftområde Östhammar

Driftområdet uppgav att snödrev förekommit i hela området den 29 och 30 december. Plog-ning gjordes p.g.a. snöfall och snödrev mellan kl. 06 och 21 den 29/12 och mellan kl. 05 och

15 den 30/12. Snödrev registrerades endast i en av områdets tre VViS-stationer.

Enligt väderbeskrivningen startade ett snöfall vid 16-tiden den 28. På morgonen den 29 hade det kommit 2-4 cm snö. Av och till pågick snöfallet till sent på kvällen den 30/ 12, då

Bilaga 3 Sid 2 (4)

totalt 4-10 cm snö hade fallit. Drevbenägen snö fanns redan före snöfallet den 28. Snön som kom den 28-30 var också drevbenägen.

Mellan den 28 december kl. 23 och den 30 december kl. 14 var vindhastigheten följande i områdets tre vindstationer. Därefter avtog vinden.

Station 307 : 2,0-4,5 m/s.

Station 311 := 5,0 m/s.

Station 320 : 1,5-4,9 m/s.

Detta innebar att vinden bara nådde upp till gränsen för snödrev i station 311. Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades i VViS-station 307 och 320 var för låg Vindhastighet. Driftområde Östhammar uppgav också att den 12 januari 1997 registrerades snödrev endast i två VViS-stationer trots att snödrevet förekom i hela området. Plogning p.g.a. snöfall och snödrev gjordes under detta dygn.

Enligt väderbeskrivningen började ett kraftigt snöfall vid 10-tiden den 12 januari och pågick ungefär fram till kl. 21. Det hade då kommit 6-9 cm snö enligt VViS. Snön var drev-benägen.

Den 12 januari, mellan kl. 13 och 24 var vindhastigheten följande i områdets VViS-statio-ner.

Station 307 : = 2,3 m/s.

Station 311 : 5,7-9,6 m/s.

Station 320 : 5,2-6,7 m/s.

Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades i station 307 var att vindhastigheten var för låg.

Driftområdet uppgav slutligen att snödrev förekommit under perioden 13-15 januari men att ingen station registrerat detta.

Väderbeskrivningen för perioden angav, med vissa avbrott, kraftig rimfrosthalka. Vind-hastigheten uppgick till mellan 5 och 10 m/s i två av VViS-stationerna. l station 311 skedde detta vid två perioder som var 13 respektive 22 timmar långa och i station 320 under två perioder på 9 respektive 6 timmar.

Bilaga 3 Sid 3 (4)

Anledningen till att inget snödrev angavs i station 311 var att lufttemperaturen efter snö-fallet den 12/1 överstigit + 0,5 °C under ca 8 respektive 40 timmar när första och andra perio-den med vindhastighet = 5 m/s började. Motsvarande siffror för station 320 är 12 respektive 45 timmar. Detta gjorde att snön inte klassades som drevbenägen. Gränsen går vid 6 timmar med lufttemperatur högre än + 0,5 OC.

Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades var att snön inte klassats som drevbenägen p. gå. att lufttemperaturen efter sista snöfall överstigit + 0,5 OC under mer än 6 timmar.

Driftområde Bräcke

Driftområdet uppgav att drevplogning förekommit i delar av området på förmiddagen den 9 januari 1997 och att snödrev inte har registrerats i någon av områdets VViS-stationer.

Väderbeskrivningen visar lätt snöfall under dagen den 8 januari och rimfrosthalka på kvällen den 9.

Den 9 januari var vindhastigheten följ ande i områdets tre VViS-stationer.

Station 2319 : Mellan kl. 00 och 19 obetydligt över 0 m/s, därefter O,5-2,5 m/s. Station 2325 : Mellan kl. 00 och 21 obetydligt över 0 m/s, därefter O,5-6,0 m/s.

Station 2326 : Obetydligt över 0 m/s under hela dygnet.

Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades på förmiddagen var att vindhastigheten var för låg. Driftområdet uppgav också att drevplogning förekommit i delar av området mellan kl. 12 och 24 den 12 januari och att snödrevet inte registrerats i VViS-stationerna.

Väderbeskrivningen anger snöfall mellan kl. 07 och 21 med en snömängd på 4-5 cm samt rimfrosthalka före och efter snöfallet.

Under dygnet var vindhastighetenföljande.

Station 2319 : O,5-4,0 m/s. Station 2325 : 0,0-3,0 m/s. Station 2326 : 0,0-3,0 m/s.

Slutsats

Bilaga 3 Sid 4 (4)

Driftområdet uppgav slutligen att drevplogning förekommit i delar av området mellan kl. 17 och 24 den 4 mars och att snödrevet inte registrerats av VViS.

Väderbeskrivningen anger lätt snöfall mellan kl. 01 och 06. Snömängden uppgår till mindre än 1 om.

Den 4 mars var vindhastigheterna följande.

Station 2319 : Kl. 10-17 mellan 5,1 och 7,9 m/s. Under övrig tid < 5,0 m/s.

Station 2325 : Kl. 12-15 mellan 5,0 och 6,8 m/s. Under övrig tid < 5,0 m/s Station 2326 : Under hela dygnet < 3,5 m/s.

Anledningen till att inget snödrev angavs var att lufttemperaturen efter sista snöfall med mer än 2 cm snö hade överstigit + 0,5 °C under ca 12 timmar, varav ca 5 timmar med lufttem-peratur = 2,0 0C. Detta gjorde att snön inte klassades som drevbenägen.

Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades var att snön inte klassats som drevbenägen p.g.a. att lufttemperaturen efter sista snöfall överstigit + 0,5 °C under mer än 6 timmar.

Bilaga 4 Sid 1 (4)

UNDERSÖKNING AV VARFÖR VISSA

VÄDERBESKRIVNINGAR BLIVIT FELAKTIGA

Genomgång av åtta vädertillfällen från vintersäsongen 1997/98

Driftområde Sjöbo

Den 3 mars 1998 mellan kl. 01 och 09 angav 4 av de6 VViS-stationerna att rimfrosthalka förekom. Driftområdet uppgav att det i stället var snöblandat regn som föll på kall vägbana, vilket föranledde saltning mellan kl. 04 och 08. VViS borde alltså angivit halka typ HN.

Enligt väderbeskrivningen förekom snöfall eller snöfall + snödrev fram till ca kl. 17 den 2 mars. Mellan kl. 17 och 22 föll en mindre mängd regn och snöblandat regn på kalla vägbanor. Eftersom detta regn kom inom 6 timmar efter snöfallets/snödrevets slut angavs det inte som ett särskilt vädertillfälle. Möjligen var det detta regn/snöblandade regn som orsakade salt-ningen.

Slutsats

Kanske har metoden för avgränsning av vädertillfällen orsakat den felaktiga väderbeskriv-ningen.

Driftområdet uppgav att snödrev förekommit i hela området från kvällen den 8 till förmidda-gen den 9 mars 1998. Plogning gjordes i hela området p. g.a. snödrev mellan kl. 04 och 11 den 9/3. Snödrev registrerades endast i station 1206 bland områdets sex VViS-stationer.

Enligt väderbeskrivningen var vindhastigheten följ ande i områdets fem vindstationer mel-lan den 8 mars kl. 21 och den 9 mars kl. 08.

Station 1121 : 3,0 - 4,5 m/s. Station 1122 : 3,0 - 6,0 m/s. Station 1206 : 6,0 - 7,5 m/s. Station 1207 : 2,5 - 4,5 m/s. Station 1225 : 0,5 - 1,5 m/s.

Detta innebar att vinden bara nådde upp till gränsen för snödrev, 2 5 m/s, i stationerna 1122 och 1206. I station 1122 var snön inte drevbenägen pga. att snöblandat regn förekom-mit under 4,5 timmar sammanlagt efter sista snöfall. Gränsen är 1,5 timmar.

Bilaga 4 Sid 2 (4) Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades i 5 av VViS-stationerna var i fyra fall för låg vindhas-tighet och i ett fall att snön inte var drevbenägen p.g.a. att snöblandat regn förekommit under 4,5 timmar sammanlagt efter sista snöfall.

Enligt väderbeskrivningen den 9 mars 1998 förekom snödrev i VViS-station 1206 mellan kl. 14 och 20. Driftområdet uppgav dock att snödrev inte förekommit i området under det aktu-ella tidsintervallet.

Väderbeskrivningen visade att drevbenägen snö fanns vid station 1206 den 9 mars och att Vindhastigheten mellan kl. 14 och 20 uppgick till 5,5 - 7,0 m/s. Båda kriterierna för snödrev var således uppfyllda.

Det kan dock noteras att man inte låg särskilt långt ifrån den gräns där snön skulle övergå till "ej drevbenägen" p. g.a. hög lufttemperatur.

Slutsats

Trots att kriterierna för snödrev är uppfyllda kan snödrevet utebli.

Driftområde Sjöbo uppgav att plogning p.g.a. snödrev förekom i begränsad omfattning den 20 mars 1998 och att snödrevet varade ungefär mellan kl. 09 och 12. VViS-station 1122 registre-rade snödrev mellan kl. 09 och 16.

Enligt väderbeskrivningen fanns drevbenägen snö från kl. 23 den 19 mars. Från ungefär kl. 09 den 20 ökade Vindhastigheten till 2 5 m/s, vilket höll i sig till ca kl. 19 på kvällen, då vinden avtog. Kl. 16 övergick snön till att inte längre vara drevbenägen p. g.a. att lufttempera-turen efter sista snöfall varit högre än + 0,5 °C under 6 timmar sammanlagt.

Slutsats

Skälet till att snödrevet inte förekom lika länge i verkligheten som väderbeskrivningen angav är definitionen på när snö är drevbenägen.

Driftområde Hässleholm

Driftområdet uppgav att återfrysning skett kl. 01 - 02 den 3 mars 1998 utan att någon indika-tion på detta kommit från VViS-staindika-tionerna.

Bilaga 4 Sid 3 (4)

Enligt väderbeskrivningen kom det 2-7 cm snö den 2 mars mellan kl. 10 och 14 i södra delen av driftområdet och mellan kl. 10 och 21 i norr. På kvällen efter snöfallet, företrädesvis mellan kl. 19 och kl. 01 den 3 mars, angav VViS-stationerna följande.

Station 1111 : HT (2 tim) + HRl. Station 1112 : ingen indikation. Station 1114 : HN + HRl (2 tim). Station 1115 : ingen indikation. Station 1116 : HRl (2 tim). Station 1120 : HT (2 tim).

Stationerna angav alltså sent på kvällen tillfrysning, regn/snöblandat regn på kall vägbana och rimfrostutfällning. Station 1120 angav tillfrysning, dock ej återfrysning, mellan kl. 00 och 01.

Slutsats

VViS angav ingen återfrysning eftersom inga sådana kriterier finns. Driftområde Askersund

Driftområdet uppgav att snödrev förekommit den 3 februari 1998. Snödrev registrerades dock inte i någon av områdets tre VViS-stationer.

Enligt väderbeskrivningen fanns drevbenägen snö i tillräcklig mängd på kvällen den 2 feb-ruari. Områdets två vindstationer visade följande vindhastigheter den 3 febfeb-ruari.

Station 1814 : O - 3,5 m/s. Station 1823 : O - 2,5 m/s.

Detta innebar att vinden inte nådde upp till gränsen för snödrev, 2 5 m/s, i någon VViS-sta-tion.

Om data från en annan vindstation, 1801, hade använts i stället så skulle snödrev ha angivits

mellan kl. 01 och kl. 14 den 3 februari.

Slutsats

Bilaga 4 Sid 4 (4)

Driftområde Östhammar

Väderbeskrivningen den 8-9 mars 1998 angav att snödrev förekom i VViS-station 312 mellan kl. 13 och 16 den 8 mars och mellan kl. 00 och 13 dagen efter. Enligt driftområdet borde snö-drev ha indikerats även i de två övriga VViS-stationerna.

Enligt väderbeskrivningen var snön drevbenägen i hela området. Vindhastigheten i de två andra stationerna visade följ ande värde under de aktuella perioderna den 8-9 mars.

Station 307 : 2,5 - 4,5 m/s.

Station 320 : 1,5 - 3,5 m/s.

Detta innebar att vinden inte nådde upp till gränsen för snödrev i dessa stationer.

Slutsats

Skälet till att snödrev inte registrerades i två VViS-stationer var för låg Vindhastighet. Driftområde Rättvik

Enligt väderbeskrivningen den 25-26 februari 1998 förekom snödrev vid två tillfällen vid VViS-station 2036. Driftområdet uppgav att detta snödrev inte förekom i verkligheten.

Väderbeskrivningen visade att drevben'agen snön fanns och att vindhastigheten uppgick till

5,0 - 7,5 m/s under de aktuella tillfallena.

Slutsats

Trots att kriterierna för snödrev är uppfyllda kan snödrevet utebli.