• No results found

Så skyddas värdefull skog

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Så skyddas värdefull skog"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

– den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas

(2)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma www.naturvardsverket.se/bokhandeln

ISBN 91-620-8260-4

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm www.naturvardsverket.se

Skogsstyrelsen

Tel: 036-15 56 00

E-post: skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se

Postadress: Skogsstyrelsen, SE-551 83 Jönköping www.skogsstyrelsen.se

© Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2006 Tryck: Elanders Tofters

Omslagsfoton: Tore Hagman/Naturfotograferna (framsida) Jan Schützer/Naturfotograferna (baksida)

Grafisk form: Press Art Upplaga: 10 000 ex

(3)

Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur tillståndet i miljön bör vara. Målet för skogen antogs 1999 och kallas Levande skogar. Målet formuleras på följande sätt:

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”

Delmål 1 i Levande skogar innebär att 400 000 hektar skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog ska ges ett formellt skydd under perioden 1999-2010. Denna areal är fördelad på naturreservat 320 000 ha, biotopskyddsområden 50 000 ha och naturvårdsavtal 30 000 ha. Därutöver för-väntas skogsägarna frivilligt avsätta 500 000 ha skogsmark.

(4)

Den Svenska modellen

Det finns idag en bred samsyn i det svenska samhället att gemensamma åtgärder krävs från myndigheternas och skogs-ägarnas sida för att bevara skogslandskapets värdefulla mil-jöer med dess djur och växter. Denna samsyn har resulterat i målen om det statliga formella skyddet och i skogsbrukets åtaganden om såväl frivilliga avsättningar av områden som generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Samsynen och de gemensamma insatserna för naturvård brukar kallas den Svenska modellen.

Markägarna är viktiga samarbetspartners

Markägarna är viktiga samarbetspartners i arbetet att beva-ra och utveckla skogslandskapets värden. Det är viktigt att tillvarata markägarnas vilja att bevara skyddsvärd skog. En övergripande strävan är att skogar med höga biologiska vär-den antingen avsätts frivilligt eller skyddas formellt. Strate-gins anda innebär att myndigheterna i sitt arbete ska bjuda in till samverkan mellan olika aktörer så att den svenska modellen med dess olika komponenter ska fungera på ett bra sätt. De centrala och regionala myndigheterna ska vara ett aktivt stöd för kommunerna i arbetet med naturreservat. Staten och statligt ägda bolag väntas ta ett stort ansvar för att bevara naturvärden på den egna marken.

(5)

Den nationella strategin

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har med utgångspunkt från delmål 1 fastställt en nationell strategi för arbetet med formellt skydd av skog. Strategin, som redovisades till rege-ringen i maj 2005, är vägledande för motsvarande länsvisa strategier som fastställs av länsstyrelserna och Skogsstyrel-sen. Strategierna avser myndigheternas arbete men riktar sig även till kommuner, markägarorganisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer samt andra berörda.

Områden som prioriteras för formellt skydd

Enligt strategins grundkrav ska ett skogsområde som priori-teras för formellt skydd utgå från en skogsbiologisk värde-kärna, dvs. ett område med höga befintliga naturvärden. Områdena värderas och prioriteras efter tre typer av biolo-giska bevarandevärden med likvärdig tyngd:

1. Mycket höga naturvärden på beståndsnivå.

2. Goda förutsättningar till bibehållna naturvärden genom geografiskt läge eller stor areal.

3. Förekomst av skogstyper som Sverige har internationellt ansvar att bevara, till exempel ädellövskogar, skärgårds-naturskogar och kalkbarrskogar eller förekomst av skogs-typer som är underrepresenterade i formellt skyddade områden, t ex skogar med hög bonitet.

(6)

Mest skyddsvärda är områden med höga värden i samtliga tre avseenden. Andra bevarandevärden, t ex i vattenmiljöer eller för friluftsliv och kulturmiljövård ska också vägas in i områdesurvalet. Vidare ska praktiska prioriteringsgrunder beaktas, t.ex. andelen nyckelbiotoper inom berörd bruknings-enhet.

Viktiga underlag för formellt skydd är bland annat nyckel-biotopsinventeringen, inventeringsunderlag för naturreservat samt inventeringar av rödlistade arter.

Tillsammans visar underlagen bland annat var det finns värdetrakter, dvs. landskapsavsnitt med en särskilt stor före-komst av värdekärnor. Värdekärnor i värdetrakter prioriteras ofta för formellt skydd.

Skyddsformer

Tre olika skyddsformer används beroende på; värdekärnor-nas storlek, sammansättning av olika naturtyper samt behov av aktiv skötsel. Samtliga skyddsformer innebär att

mark-Nordboreal Sydboreal Boreonemoral Nemoral Landet 4,5 % 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 %  Formellt skyddad produktiv skog 2003 (%)  Formellt skyddad produktiv skog 2010 (%)

(7)

ägaren kompenseras ekonomiskt. Områden som blir natur-reservat kan även köpas av staten, genom Naturvårdsverket.

Naturreservat används normalt för större områden och områden sammansatta av flera olika värdefulla naturmiljöer. Beslut om naturreservat ska innehålla föreskrifter om skydd och skötselplan. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar.

Biotopskyddsområde används för mindre områden. Skogsstyrelsen beslutar om biotopskyddsområden på skogsmark.

Naturvårdsavtal är ett frivilligt civilrätts-ligt avtal där markägare mot en begränsad ekonomisk ersättning avstår från till exempel skogsbruk. Avtalet sluts mellan markägaren och Skogsstyrelsen och gäller ofta i 50 år. Naturvårdande skötsel finns ibland med som ett tillägg till avtalet.

Så fördelas den skyddade

arealen över landet

Den nationella strategin fastställer areal-mål för hur stor areal produktiv skogs-mark som ska skyddas nedanför grän-sen för fjällnära skog i varje län. Areal-målen innebär att en större andel produktiv skogsmark kommer att skyddas i den södra lands-delen jämfört med den norra. De länsvisa strategierna beskriver vilka typer av skogar som prioriteras och anger områden i länet med särskilt höga värden.

LULEÅ GÖTEBORG STOCKHOLM HÄRNÖSAND UMEÅ MALMÖ Nemoral Fjällregionen Boreonemoral Sydboreal Nordboreal

(8)

Länsvisa arealmål

Riksdagens miljömål Levande skogar innebär att tillsammans med redan skyddade arealer kommer 2,6 % av den produkti-va skogen nedanför gränsen för fjällnära skog produkti-vara formellt skyddad då miljömålet genomförts. I nedanstående tabell redovisas den areal (hektar) som ska skyddas inom olika län nedanför gränsen för fjällnära skog enligt den nationella stra-tegin. Utgångspunkten är den totalareal som ska skyddas enligt delmål 1 i Levande skogar.

Län Arealmål Naturreservat Biotopskydd & 1999-2010 Naturvårdsavtal Stockholm 16 400 12 300 4 100 Uppsala 12 800 9 600 3 200 Södermanland 8 600 6 450 2 150 Östergötland 13 800 10 350 3 450 Jönköping 7 400 5 550 1 850 Kronoberg 10 600 7 950 2 650 Kalmar 14 600 10 950 3 650 Gotland 6 800 4 420 2 380 Västra Götaland 24 600 18 450 6 150 Örebro 11 000 8 780 2 220 Västmanland 6 400 4 800 1 600 Blekinge 5 500 3 850 1 650 Skåne 7 400 5 180 2 220 Halland 9 100 6 370 2 730 Värmland 23 100 18 480 4 620 Dalarna 40 200 32 160 8 040 Gävleborg 21 900 17 520 4 380 Västernorrland 19 300 15 440 3 860 Jämtland 30 500 24 400 6 100 Västerbotten 40 000 34 000 6 000 Norrbotten 70 000 63 000 7 000 Landet nedan fjällregionen 400 000 ha 320 000 ha 80 000 ha

(9)

Skyddad produktiv skog (t.o.m. 2003) 1,1% Kvar att skydda enligt miljömål 1,5% Produktiv skog utanför skyddade områden 97,4%

Genomförande och uppföljning av strategin

Respektive myndighet ska länsvis och årligen ta fram en ett-årig genomförandeplan för arbetet med formellt skydd. Den nationella strategin ska utvärderas i samband med en kon-trollstation i anslutning till den fördjupade utvärdering av miljömålen som bedöms ske under åren 2007–2008.

Andel skyddad produktiv skog av den totala skogsmarksarealen nedanför fjällnära skog

Frågor

Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen svarar på övergripande frågor om strategin. Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsens distrikt besvarar frågor om arbetet i respektive län eller inom en viss fastighet.

(10)

Läs mer

Miljömålen på köpet! De Facto 2006. Miljömålsrådets årsrapport. ISBN 91-620-1250-9.

Nationell strategi för formellt skydd av skog. 2005. Naturvårdsver-ket och Skogsstyrelsen. ISBN 91-620-1243-6.

Strategi för formellt skydd av skog – länsvisa dokument. Kontakta Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen för mer information.

Naturreservat i Sverige. Broschyr. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-8233-7.

Så bildas naturreservat – svar på vanliga frågor från markägare. Broschyr. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-8234-5.

Biotopskyddsområden. Folder. Skogsstyrelsen. Beställningnummer 1007. Beställs från Skogsstyrelsen.

Naturvårdsavtal. Folder. Skogsstyrelsen. Beställningsnummer 1004. Beställs från Skogsstyrelsen.

Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN) – värdekärnor i skogs-mark. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-5466-X. Bilaga 1 till den nationella strategin för formellt skydd av skog.

Naturvårdsbiologisk forskning. Underlag för områdesskydd i skogs-landskapet. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-5452-X. Bilaga 2 till nationella strategin för formellt skydd av skog.

Beställning av publikationer: 08-505 933 40, fax 08-505 933 99 e-post:natur@cm.se www.naturvardsverket.se/bokhandel e-post:skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se www.skogsstyrelsen.se 036-15 56 00

(11)
(12)

Denna broschyr presenterar den nationella strategin för formellt skydd av skog enligt delmål 1 i miljökvalitetsmålet Levande skogar. Strategin riktar sig till länsstyrelser, Skogs-styrelsen, kommuner, markägare, markägarnas organisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer och andra berörda.

References

Related documents

Det tydligaste sambandet i materialet är inte helt oväntat att kostnaderna för maskiner och arbete minskar när arealen ökar. KKB=Kalmar, Kronoberg och

Det fi nns alltså inget stöd för hypotesen att de jordbruks- fåglar som även fi nns på hyggen och i andra miljöer klarar sig bättre än de som är jordbruksspecialister (tabell

”Men efter barnets manér förgäter han ock namnen, varföre han ock blev en gång hårt tilltalt av sin fader, som sade sig aldrig skola giva honom något namn på

[r]

app|ication the friction coeffícient has to be measured, because the friction coefficient is dependent on all factors appearing in tl.re praxis as the geometrica|,

När det gäller den fjällnära skogen anges det i 18 § SVL att tillstånd till avverkning inte får lämnas om den är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse

en kriminalisering innebärande att den som i annat fall än som avses i 1 eller 1 a §§, med användande av ett otillbörligt medel, såsom olaga tvång, vilse- ledande, utnyttjande

Stiftelsen har till ändamål att genom tillskapandet och förvaltandet av en fond åt nuvarande och kommande generationer bevara för friluftslivet värdefulla strand- och