HUR KAN TEKNIK PÅVERKA
HÅLLBAR UTVECKLING?
Teknikprogrammets gymnasieelevers uppfattningar kring ämnet.
RAMI MATTI
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – teknik Grundnivå, 15 hp.
Handledare: ROGER ANDERSSON Examinator: GUNNAR JONSSON Höstterminen 2019
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation OAU223 15 hp
Höstterminen 2019
_______________________________________________________ Rami Matti
Hur kan teknik påverka hållbar utveckling.
Teknikprogrammets gymnasieelevers uppfattningar kring ämnet.
How technology can affect sustainable development.
2019 Antal sidor:32
_______________________________________________________ SAMMANFATTNING
Studien är en kvalitativ studie som undersöker teknikprogrammets gymnasieelevers uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling. Denna undersökning har tagit hänsyn till tidigare forskning kring teknik och hållbar utveckling, för att kunna få en bild om hur forskningen definierar teknik och hållbar utveckling. Denna undersökningen har elevernas uppfattningar kring teknik och hållbar utveckling i fokus, därför används fenomenografi som analysmetod och teoretiskperspektiv. Intervjuer bidrog med att fånga deltagarnas uppfattningar. I analys följas
fenomenografis sju steg för att kunna besvara frågeställningar och uppfylla syftet. Resultatet av undersökningen hade en vis variation då några ansåg att teknik kan ha en positiv påverka medan andra ansåg att teknik kan ha negativ påverka på hållbar
utveckling. Undersökning fick en bild kring deltagarnas förhoppningar på teknik och hur den kan hjälpa oss människor att uppnå hållbar utveckling.
_______________________________________________________ Nyckelord: teknik, hållbar utveckling, hur kan teknik påverka hållbar utveckling.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
2 Syfte ... 2
3 Frågeställningar ... 3
3.1 Forskning och litteratur genomgång. ... 3
3.2 Vad är teknik? ... 3
3.2.1 Definition av teknik. ... 4
3.3 Hållbar utveckling... 4
3.3.1 Definition av hållbar utveckling. ... 5
3.4 Teknikpåverkan på hållbar utveckling. ... 6
3.5 Skolverket. ... 6
3.6 Teoretiskt perspektiv. ... 7
3.7 Fenomenografi ... 7
3.8 Fenomenografi som analysverktyg. ... 8
4 Metod ... 9 4.1 Metodval ... 9 4.2 Urval. ... 9 4.3 Intervju ... 9 4.4 Etiska överväganden ... 10 4.5 Analysmetod ... 10
4.5.1 Fenomenografins sju steg. ... 10
5 Empiri ... 11
5.1 Sammanfattning av alla utsagor ... 11
6 Analys ... 11
6.1 Steg tre-Jämförelse ... 11
6.2 Steg fyra-Gruppering av utsagorna ... 12
6.2.1 Vad är teknik? ... 12
6.2.3 Kopplingar mellan teknik och hållbar utveckling. ... 13
6.2.4 Hur kan teknik påverka hållbar utveckling? ... 13
6.3 Steg fem-Hitta kategorier ... 14
6.4 Steg sex-Namnge kategorier. ... 14
6.5 Steg sju-Kategori jämförelse. ... 15
7 Resultat. ... 17
7.1 Vad innebär teknik för gymnasieelever? ... 17
7.2 Vilka kopplingar ser gymnasieelever mellan teknik och hållbarutveckling? 19 7.3 Hur anser gymnasieelever att teknik kan påverka hållbar utveckling? ... 22
7.3.1 Positiv påverkan. ... 22
7.3.2 Negativ påverka. ... 24
7.4 Resultat sammanfattning. ... 25
8 Diskussion och slutsats. ... 26
8.1 Resultatdiskussion och slutsatser. ... 26
8.2 Metod diskussion ... 28
9 Fotsättforskning ... 29
10 Referenslista ... 30
11 Bilaga 1 likheter och skillnader av utsagor. ... 32
12 Bilaga 2 kategorier. ... 33
13 Bilaga 3 namnge kategorier. ... 34
14 Bilaga 4 informationsbrev. ... 35
Gymnasieelevers uppfattningar om teknikämnets påverka på hållbar utveckling ... 35
1 Inledning
I denna undersökning ska elevernas uppfattningar kring teknikens påverkan på hållbar utveckling framkomma. Vi lever i ett samhälle där teknik är en del av vår-vardag i samhället. Nationalencyklopedin (2019) definierar samhälle som en grupp människor som lever i ett område, dessa människor är kopplade med varandra i ett nätverk av sociala relationer. Detta innebär att teknik och hållbar utveckling är en del av samhället, vilka resurser samhället har, vilka tekniskaprylar som används av
individer i samhället och vilka livsstilar individerna har som är aktuellt för samhället. Skolverket har även givit riktlinjer om vad gymnasieelever ska lära sig. Enligt
skolverkets lgy11 (2011) ska eleverna utveckla en förståelse om olika handlingar för hållbar utveckling, eleverna ska koppla livsstilar med hållbar utveckling. Teknik ingår i vardagslivet enligt teknikföretagen (2012), teknik styr stora delar av människans vardag och samhälle. Vilket speglas i elevernas vardagsliv då eleverna är uppväxta med teknik, exempelvis television, telefoner, konsoler, m.m. Därför är det ytterst viktigt att kunna förstå hur eleverna på gymnasium ser på teknik och teknikpåverkan på hållbar utveckling, enligt Dusek (2006) är teknik skapandes kunskap och aktör, vilket innebär teknikutveckling leder till att mer av jordens resurser förbrukas. Däremot Pitt (2010) påpekar att hållbar utveckling är att bevara jordens resurser. Vilket innebär att med teknikens utveckling kan jordens resurser utnyttjas, vilket innebär att teknik påverkar hållbar utveckling. Lika så förklarar Sundin (2006) att frågan om miljöproblem har funnits under medeltiden då människan använde sig av skogsresurser, vilket ledde till en obalans i ekosystemet. Vilket innebär att frågan om hållbar utveckling inte är ny, dock hållbar utveckling är mycket mer än miljöfrågor, skolverket tar upp FN:s 17 mål för hållbar utveckling för 2030, några av dessa är att ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, demokrati, vatten för alla m.m. med tanken på att teknik ingår i människans vardag, kan teknik ingå i alla FN:s 17 mål. Det intressanta är att undersöka vad gymnasieelever har för uppfattning om hur teknik kan påverka hållbar utveckling. Vilket innebär att lärare, elever och forskare kan vara intresserade för studien. Lundgren (2014) påpekar att läraren i sin undervisning ska ta hänsyn till elevernas kunskaper och tankar. Genom detta kan läraren senare leda eleverna till mer utveckling. Skolverket (2011) har också påpekat att en kurs om just hållbar utveckling inte finns, vidare påpekar skolverket att FN:s 17 mål är synliga i alla kurser. Därför är det viktigt för lärare att veta vad eleverna har för uppfattning om teknik och hållbar utveckling. Studien bidrar också med ny forskning då just gymnasieelevers uppfattningar kring tekniks påverkan på hållbar utveckling inte finns mycket av.
1.1 Bakgrund
Tekniska verktyg har levt med människan ända sen människor var ”jägare”, Sundin (2006) beskriver hur människor har använt sig av teknik från början, för att klara sitt vardagsliv, vilket innebär att människor använde sig av enkla verktyg för att klara sig exempelvis att använda djurskinn för att förflytta vatten med sig (a.a.). Men i dagens samhälle är vi beroende av mer avancerade verktyg i allt vi gör. All utveckling som har skett i historier har bidragit med en mer bekväm livsstil för människor, vilket har lett till den livsstilen som vi idag har (Hagman, 2000). Teknik kräver att människan använder olika resurser för att utveckla tekniken, som tidigare nämndes har frågan om miljö inte funnits så länge, det var runt Medeltiden som människor började tänka
på miljöfråga (Sundin, 2006). Att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring teknikpåverkan på hållbar utveckling är intressant, då det inte finns mycket forskning om gymnasieelevers uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling. Studien ska bidra till att få en uppfattning kring hur de unga människorna som studerar på gymnasium tänker kring ämnet. För att få fram gymnasieelevers uppfattning krävs det en bild kring vad som har påverkat elevernas uppfattningar, därför kommer skolverkets riktlinjer i olika kurser som eleverna läser på
teknikprogrammet att vara nödvändiga att ha i studien.
Enligt Sundin (2006) så har teknik utvecklat olika resurser för människans
bekvämlighet, teknik är för att hjälpa människor med sin vardag, vilket innebär att människan strävat efter att minimera de fysiska krävande arbetsuppgifterna under vardagen, denna strävan kräver att människan har skapat sig kunskaper att utveckla olika verktyg för att uppfylla sitt syfte. Nationalencyklopedin (2006) påpekar att teknik är verktyg som leder till människans tillfredställande. Vilket även
framkommer i Backspegel (1987), teknik är människans metod att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål, vilket innebär att människan använder olika redskap för att få en bekväm livsstil, denna användning och skapande leder till att människan förbrukar jordens resurser. Däremot framkommer av Bjurulf (2015) att hållbar utveckling är att bespara jordensresurser till kommande generationer. Vidare förklarar Bjurulf att bespara jordensresurser innebär inte att människan får sämre livskvalité, utan tvärtom. Denna påverkan har varit synligt i historian,
exempelvis användningen av skogsresurser skapar en obalans i ekosystemet, och att leta efter alternativa resurser som inte skadar skogarna var en lösning på problemet (Sundin, 2006). Hansson (2006) har påpekat att med teknikutvecklingen har
människan försökt att leta efter mer hållbara material för att tillverka olika prylar. Vidare förklarar han att med teknikutvecklingen kommer risker som han kallas onda sida av teknik, här påpekas det att utnyttja resurser, miljöhot och vattenbrist är mycket större och tar längre tid att reparera än de hot som fanns tidigare. Att undersöka eleverna uppfattningar om hur teknik kan påverka på hållbar utveckling kan ge oss en bild av vilken inställningar eleverna har för teknik och hållbar
utveckling.
Teknikens påverkan på hållbar utveckling eller miljö har varit synligt i historien och vi kan påpeka att när vi utvecklar eller producerar nya produkter förbrukar vi jordens resurser, detta har människan alltid gjort, och kommer förmodligen att fortsätta att göra, därför anser jag att specifikt gymnasieelevers uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling är aktuellt. Att få en uppfattning kring hur eleverna tänker, kan leda till att vi få en blick om hur framtiden kan se ut.
2 Syfte
Syftet med undersökningen är att undersöka vad teknikprogrammets gymnasieelever har för uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling.
3 Frågeställningar
1. Vad innebär teknik för gymnasieelever?
2. Vilka kopplingar ser gymnasieelever mellan teknik och hållbar utveckling? 3. Hur anser gymnasieelever att teknik kan påverka hållbar utveckling?
3.1 Forskning och litteraturgenomgång.
Tidigare forskning om teknik och hållbarutveckling ska bidra med bättre förståelse om hur vetenskap tolkar och beskriver teknik och hållbar utveckling. Detta för att få en bild kring hur dessa två begrepp definieras och tolkas, därefter presenteras en definition av teknik och hållbar utveckling.
3.2 Vad är teknik?
För att få en bild om vad teknik är idag krävs det att förstå hur teknik har utvecklat genom tiden för att komma in på hur teknik definieras av olika forskare.
Enligt Sundin (2006) har teknik levt med människan från början, människor har använt sig av teknik och jordens resurser för 2,5 miljoner år sedan, då var det enkla tekniska verktyg som användes. Vidare förklarar Sundin (2006) att efter människan utveckling från ”jägare” till jordbrukare, utvecklades tekniken med människans utveckling. Lika så förklarar Hansson (2006) att teknik har funnits så länge människan har existerat och tekniken har utvecklats för en bekväm vardag för människan. Vidare förklarar Hansson (2006) att människan utvecklades från ”jägare” till jordbrukare på grund av klimatförändringar och människans behov av vatten, vilket innebär att utvecklingen har skett runt olika floder i världen, samt att redskapen som människan var i behov av har utvecklat till det nya samhällets form. Vidare förklarar Hansson att teknik i dagsläge är mycket mer, teknik i dagsläge ingår i det mediciniska området, hur snabbt vi kan förflytta oss och våra media som
förmedlar information på en global nivå på kort tid. Enligt Hansson har teknik
utvecklats på så sätt att människor inte kunde ana att uppnå en sådan utveckling med hjälp av teknik.
Teknik innebär konst eller hantverk vilket kommer från grekiska technikos, teknik är ett sätt för människor att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål (Nationalencyklopedin, 2006). Däremot påpekar Hansen (2006) att teknik kan kopplas med olika färdigheter eller det som människan behärskar. Till skillnad från Hansen och Nationalencyklopedin påpekar Dusek (2006) att definitionen av teknik som något är skapat av människan, inte är en bred definition, teknik är snarare skapande som kunskap och aktörer, vilket innebär att teknik är som ett system enligt Dusek (2006). Utöver alla dessa innebörder av vad teknik är, definierar Blomdahl (2007) teknik med åtta olika definitioner,
1. Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg. 2. Teknik är tillämpad naturvetenskap.
3. Teknik är människans metoder att behärska naturen.
5. Teknik är människans metod att tillfredsställa sin behov genom att använda fysiska föremål.
6. Teknik är metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte att öka deras användning.
7. Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål.
8. Teknik är all rationell, effektiv, verksamhet.
Människan började söka efter andra material, från början använde människan enkla redskap för att underlätta sin vardag, i och med människors och samhälles utveckling har människan blivit beroende av mer avancerade redskap som bilar, tåg och båtar för att förflytta sig långa sträckor på kort tid (Svensson, 2001). Lika så förklarar Sundin (2006), att människan från början använde enkla redskap för att underlätta jakten, vilket sedan utvecklades till mer avancerad teknik för staternas och
människans framgång. Lika så har Lind, Pelger, & Jakobsson,(2019) förklarat att teknik utvecklas för att tillfredsställa och uppfylla människors behov. På liknade sätt förklarar Hansson (2006) att med hjälp av tekniken har vissa människors arbete minimerats eller helt ersatts med tekniska verktyg, och att människan fick tillgång till nya arbeten som är mindre fysiskt krävande.
3.2.1 Definition av teknik.
Med hänsyn till hur tidigare forskning ser på teknik, definierar jag teknik som kunskap att utveckla olika redskap och verktyg för att minimera människans fysiska arbete och för att tillfredsställa människor. Det är en kombination av hur Dusek (2006), Backspelgel (1987), Lind, Pelger, & Jakobsson,(2019) och Hansson (2006) definierar teknik.
3.3 Hållbar utveckling.
Hållbar utveckling är ett stort begrepp som har många aspekter. FN har 17 mål för att uppnå hållbar utveckling. Nationalencyklopedin definierar hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Det framkommer i skolverkets ämnesplaner att FN:s färdplan för globala mål är att uppnå ett hållbart samhälle, vilket innebär att vi får en rättvis och jämlik värld (skolverket, 2019). Globala mål består av 17 mål för att uppnå en hållbar utveckling, dessa mål är:
Mål 1 – Ingen fattigdom Mål 2 – Ingen hunger
Mål 3 – Hälsa och välbefinnande Mål 4 – God utbildning för alla Mål 5 – Jämställdhet
Mål 6 – Rent vatten och sanitet Mål 7 – Hållbar energi för alla
Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10 – Minskad ojämlikhet
Mål 11 – Hållbara städer och samhällen Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion Mål 13 – Bekämpa klimatförändringen
Mål 14 – Hav och marina resurser
Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap
Dessa mål är avsedda för 2030, för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart värld.
Skolverket påpekar att det inte finns en kurs som handlar om miljö och hållbar
utveckling, däremot som finns dessa 17 mål inbakade i läroplan och kursplaner, dessa 17 målen ska ingå i undervisningen, exempelvis i teknik 1 centrala innehåll
framkommer följande: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering. Skolverket ger en modul för hur lärare ska undervisa för hållbar utveckling, där läraren ska ta hänsyn till den didaktiska triangeln i undervisningen, varför behövs en undervisning för hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras? Detta för att baka in dessa 17 mål i undervisningen. Vidare förklarar Pitt (2010) att hållbar utveckling kan förknippas med att båda bevara och anpassa jordens resurser för att förbättra människans livskvalité.
Filho, Manolos & Pace (2009) sammanfattar hållbar utveckling med tre perspektiv. • Långsiktigt
• Dynamiskt • Globalt
Det långsiktiga perspektivet innebär att människan kontinuerligt arbetat för att uppnå hållbar utveckling, detta arbete ska inkluderas i ekologi-, politik-, ekonomi- och sociala hållbarhet. Det dynamiska perspektivet handlar om att hållbar utveckling är en process som är beroende av människans engagemang i frågan om att nå hållbar utveckling. Det globala perspektivet är att människan ska handla för hållbar
utveckling lokalt, när människan ska handla lokalt, hen ska ha globala förbättringar i sina tankar. Som för företagare är att värdera miljö mot ekonomi. Elshof (2009) beskriver att det globala perspektivet som att anpassa företag och hushåll att ta vara på tillgängliga resurser som vi har idag. Lika så förklarar Persson & Persson (2007) att människan ska ha globala målen i tankar när hen ska handla. Vidare förklarar Bjurulf (2015) att om människan tänker på att nå en hållbar utveckling och att spara jordens resurser, vilket inte innebär att livskvalitet för människor försämras, snarast tvärt om livskvaliteten förbättras.
3.3.1 Definition av hållbar utveckling.
På grund av alla dessa definitioner av hållbar utveckling kan jag sammanfatta och välja det centrala i alla dessa definitioner om vad hållbar utveckling är, därför definierar jag hållbar utveckling som utveckling är hållbart i långsiktighet vilket inkluderar miljöfrågor, sociala samt ekonomiska. Min definition sammanfattar FN:s
17 mål och går ihop med Filho, Manolos & Pace (2009) tre perspektiv om hållbar utveckling.
3.4 Teknikpåverkan på hållbar utveckling.
Sundin (2006) nämner att under medeltiden var människor i behov av att använda träd som ledde till att en obalans i ekosystemen, då städerna växte och
skogstillgångar minskade, denna minskning i skogstillgång ledde till att vissa djurarter och fågelarter utrotades. Vidare beskriver Sundin att med gruvarbete
användes en hög grad av skogsresurserna och vatten förgiftades, vilket ledde till även att fiskarna dog, det var då som miljöfrågan kom in i bilden. Då började människan tänka på andra material som inte skulle skada skogsresurserna (Sundin, 2006). På liknande sätt förklarar Hansson (2006) att med teknikutvecklingen började
människan söka efter mer hållbart material som användes i hushållets olika
teknologiska apparater som spis, dammsugare, tv, m.m. desto mer människan fick utvecklad teknik, dessutom blev teknik en del av människan vardag. Enligt
Nationalencyklopedin (2006) utnyttjar avancerade produkter naturresurser för att minska människans fysiska arbete.
3.5
Skolverket
.
Under detta avsnitt kommer en förklaring om vad skolverket har för riktlinjer om teknik och hållbar utveckling. Därför fokuseras detta avsnitt endast på ämnet teknik och hållbar samhälle, då studien har som syfte att studera vad teknikprogrammets gymnasieelever har för uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar
utveckling. Andra skolämnen kan ha påverkat elevernas uppfattningar och förståelse, men fokus i studien ska handla om teknikämnen och hållbart samhälle som nämndes tidigare.
Enligt skolverkets LGY11 framkommer i syftet av teknikämnen att eleverna ska få en uppfattning kring teknik, och teknikutveckling, eleverna ska få kunskaper om hur man går från idé till modell, alla dessa kunskaper ska ge eleverna en uppfattning kring befintlig teknik och teknikutveckling som ska bidra med ett bättre hållbart samhälle. Utöver detta ska eleverna få kunskap om hur teknik har utvecklat. Enligt LGY11 för teknikämnet ska elever utveckla nio förmågor, två av dessa nio förmågor är:
• Eleverna ska få kunskaper kring teknikutveckling.
• Eleverna ska analysera och värdera teknikens lösningar med hänsyn till ett hållbart samhälle.
Enligt skolverket (2011) ska dessa ingå i teknikämnets tre kurser vilket är. Teknik 1, teknik 2, teknik-specialisering.
Samband mellan teknik och hållbart samhälle existerar i alla dessa tre kurser, exempelvis i centrala innehåll för teknik 1 framkommer följande, teknik och teknikutveckling ska vara i fokus för hållbart samhälle och framtida teknik.
Ett av det centrala innehållet för teknik 2 handlar om förutsättningar och
begränsningar vid andra former av energiomvandling, exempelvis fusion, vision och sol-, vind- och vattenkraft.
Det framkommer även i skolverket LGY11 för hållbart samhälle att eleverna ska få kunskaper om samband mellan livsstilar och hållbar utveckling, eleverna ska även få kunskaper om hur teknikproblem har lösts eller kan lösas. Delar av det centrala innehållet för hållbart samhälle är.
• Eleverna ska kunna använda hållbar utvecklings begrepp.
• Eleverna ska få kunskaper om olika förutsättningar för att nå en hållbar utveckling.
• Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra olika handlingsalternativ.
Ämnen som går under hållbart samhälle är:
• Hållbar samhällsbyggnad, denna kurs har liknande centralt innehåll som det generella centrala innehållet för hållbart samhälle.
• Miljö och energikunskap. Centrala innehållet för denna kurs är som följande: 1. Grundläggande begrepp inom hållbar utveckling.
2. Miljöhot och utmaningar där livsstilens och behovens konsekvenser speglas genom att man till exempel använder ekologiska fotavtryck. • Politik och hållbar utveckling, några av de centrala innehållen för denna kurs
är:
1. Grundläggande begrepp inom hållbar utveckling.
2. Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och
internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser.
3. Svensk och europeisk miljölagstiftning samt internationella konventioner och överenskommelser med kopplingar till hållbar utveckling.
3.6 Teoretiskt perspektiv.
Under detta avsnitt ska en beskrivning och förklaring för en teoretisk utgångspunkt och studiens ramverk framkomma.
Fenomenografi används som ett teoretiskt perspektiv, metod och analysverktyg i denna studie. I detta avsnitt ges en förklaring om fenomenografi och hur
fenomenografi används för analys.
Anledningen till detta val är att studien har gymnasieelevers uppfattningar i fokus vilket med hjälp av fenomenografi bidrar med att fånga dessa uppfattningar, därför är fenomenografi som analysmetod och teoretiskperspektiv passande.
3.7 Fenomenografi
Enligt Marton & Booth (2000) är fenomenografi en kvalitativ forskningsmetod som framtagits på 1970-talet vid Göteborgs Universitet. Denna forskningsmetod syftar till att beskriva människans uppfattningar om ett fenomen. Praktiken är
fenomenografisk utgångspunkt för att beskriva ett fenomen. Fenomenografin går ut på att kategorisera individers utsagor utifrån likheter, skillnader och specifika distinktioner om ett specifikt fenomen. Det som fenomenografi är intresserat av är
hur individer beskriver sina uppfattningar om de aspekter som är grunden för ett fenomen.
Fenomenografi i forskning har två frågor att få svar på, vad det innebär för
människor och varför. Fenomenografi kommer från grekiska faintesthai och grafi. Faintesthai innebär att visa sig, grafi som innebär beskriva med ord eller bild, så fenomenografi innebär den att visa sig beskriva med ord eller bild (Kroksmark, 2011). Fenomenografi utgår från en empirisk forskningsmetod för databearbetning och inte från epidemiologisk eller ontologisk utgångspunkt, detta innebär att fenomenografi inte utgår från en filosofisk antagande om hur saker och ting är, däremot i förstahand utgår den från insamlade data/empiri (Kroksmark, 2011). Det innebär att individens uppfattningar om hur ett fenomen är, är det viktigaste, med andra ord individers erfarenheter, medvetande och uppfattningar om fenomen är det som är det viktigaste.
3.8 Fenomenografi som analysverktyg.
Fenomenografi som analysverktyg fokuserar på olika begrepp för att analysera data. Inom fenomenografi försöker forskare få en bättre förståelse kring individers
uppfattning och erfarenheter kring ett fenomen, dessa två är grunden för fenomenografi (Kroksmark, 2011).
Kvalitet är ett begrepp som används i fenomenografin, begreppet används för att visa på de abstraktionernas- och komplexitetensnivå som en person bygger sina
uppfattningar (Kroksmark, 2011). Uppfattningar är för att öka medvetande om fenomen och inte enbart för att kategorisera utsagor. Medvetande syftar på de uppfattningar en individ har baserat på sina erfarenheter och uppfattningar. Erfarenheter är vad medvetandet grundar och bygger på. Erfarenheter och uppfattningar delas i olika temafält, fält som gränser med andra tematiska fält, marginalen är den sista som finns i medvetande (Kroksmark, 2011).
Enligt Dahlgren & Johansson (2015) förkommer begreppet utfallsrum inom
fenomenografi som är ett viktigt begrepp, begreppet innebär de olika variationer av uppfattningar som förekommer om ett fenomen. Alltså utfallsrum är olika
uppfattningar som är kopplade till ett fenomen. Dessa utfallsrum sorteras i så kallade beskrivningskategorier (Kroksmark, 2011). Forskaren utgår från de olika
uppfattningar kring ett fenomen, för att sedan utföra beskrivningskategorier, då forskare rangordnar och uppdelar uppfattningsvariation som finns om ett fenomen. Sedan ska dessa variationer namnges och skapa olika kategorier (Dahlgren &
Johansson, 2015).
Det finns två inriktningar vid analys av genomförda kategorier, ytinriktning och djupinriktning. Ytinriktning betyder att individen skapar sig en ytlig förståelse kring fenomenet, däremot en djupinriktning innebär att individen fokuserar i fenomenet då individen skapat sig en egen bild, en övergripande uppfattning kring fenomen (Dahlgren & Johansson, 2015).
4 Metod
Under denna rubrik kommer en förklaring kring metodval och urval att presenteras.
4.1 Metodval
Under detta avsnitt ska undersökningens metod presenteras.
Metod som passar studien är individuell intervju, för att få fram elevernas åsikter kring ämnet. Studien är en kvalitativ studie och enligt Patel & Davidson (2011) är intervju en metod för kvalitativa studier. För att få fram den intervjuades åsikter och få en djupare förståelse av dennes tankar.
Kvantitativa metoder passar inte studien, för att med kvantitativa metoder skulle studien inte få djup kunskap kring den intervjuades egna tankar. Med kvantitativa metoder fångas respondenters tankar på ytlignivå enligt Patel & Davidson (2011). I studien ska djupa uppfattningar fångas.
Genom att intervjua elever kan studien få mycket information kring elevernas åsikter, då eleverna kan tala fritt om sina åsikter och tankar, (Patel & Davidson, 2011), till skillnad från auskultation eller observation vilket inte skulle stödja studiens syfte. Observationer är en förståelse kring framkomna undervisningsmetoder eller skulle passa studier som syftar till att kartlägga elevernas attityd eller elevernas delaktighet i klassrummet.
Sammanfattningsvis metoden för denna kvalitativa studie kommer att vara i form av intervjuer för att få en djupare förståelse kring deltagarnas uppfattningar om
fenomenet.
4.2 Urval.
Under detta avsnitt ska urvalet för studien förklaras. På grund av att undersöknings syfte syftar på teknikprogrammets elever på gymnasiet, ska urvalet vara från
teknikprogrammets gymnasieelevers studier riktat till alla inriktningar inom teknikprogrammet på gymnasiet.
I och med att studien är på grundnivå och med tanke på tidsbristen åtta elever intervjuas.
4.3 Intervju
Under detta avsnitt ska intervjusätt presenteras.
Enligt Fejes & Thornberg (2016) är en halvstrukturerad intervju mest passande för fenomenografi. Halvstrukturerad intervju innebär att intervjuare ska ha frågor som är kopplade till fenomen, och intervjuare ska ha följdfrågor som ”hur menar du?” eller ”kan du utveckla ditt svar?” detta för att säkerställa att den intervjuades uppfattning om fenomen framkommer (a.a).
Intervjuerna var mellan 10-15 minuter långa per intervju, där jag ska spela in intervjun så att jag kunde lyssna på intervjuerna när jag behöver dem.
4.4 Etiska överväganden
Under studiens gång har jag tagit hänsyn till vetenskapsrådets etiska principer (vetenskasrådet, 2017) där jag har informerat deltagarna båda skriftlig (se
informationsbrev i bilaga 4) och muntlig att deltagandet är frivilligt, endast jag har tillgång till materialet och att de kan avbryta deltagande utan att nämna orsak. Jag har säkerställt att deltagarna inte kan spåras så att deltagarna är anonyma.
4.5 Analysmetod
Analysmetoden ska utföras som Fenomenografi. Fejes & Thornberg (2016) analysmodell för fenomenografi ska användas. Enligt författarna består denna process av sju steg.
4.5.1 Fenomenografins sju steg. Enligt Fejes & Thornberg (2016).
1. Steg 1 – studera materialet
Under detta steg ska intervjun transkriberas och läsas om och om igen för att författaren ska bekanta sig med materialet. ”vi började vår analys med att sätta oss och läsa intervjuerna, som givetvis är transkriberade, om och om tills vi kände materialet ganska bra…” (Fejes & Thornberg, 2016, sida 167)
2. Steg 2 – signifikanta utsagor
Under detta steg börjar analysen då författaren ska försöka att skilja de mest signifikanta betydelsefulla uttalandena ur intervjun, dessa
signifikanta ska vara meningar eller stycken ur en intervju, dessa ska vara bra till hand i kommande steg.
3. Steg 3 – jämförelse
I steg tre ska författaren jämföra signifikanta uttalande som gjordes i steg två. För att hitta likheter och skillnader i de gjorda intervjuerna. Viktig att forskaren ser mer ytligt för att upptäcka skillnader för att senare kunna upptäcka likheter.
4. Steg 4 – gruppera
I steg fyra ska forskaren gruppera likheter och skillnader bland dessa olika signifikanta utsagor i de olika intervjuerna, och försöka relatera dessa grupperingar till varandra.
5. Steg 5 – hitta kategorier
I steg fem ska kategorier förberedas med fokus på likheter, forskaren ska se kärnpunkten av likheter, sedan ska bestämma vilka variationer som dessa kategorier ska ha, med andra ord ska nya kategorier hittas.
6. Steg 6 – namnge kategorier
I detta steg ska kategorierna namngetts, namnet ska framställa det som är mest signifikant i materialet.
7. Steg 7 – kategori jämförelse
I steg sju ska dessa kategorier jämföras med varandra för att se om dessa kategorier kan passa in i större kategorier.
5 Empiri
Under denna rubrik ska en sammanfattning av de viktiga utsagorna av deltagarna presenteras, vilket innebär att under denna rubrik ska steg 1 av fenomenografiska analys genomföras, vilket innebär att intervjun ska transkriberas och läsas flera gånger för att författaren ska bekanta sig med materialet.
5.1 Sammanfattning av alla utsagor
Eleverna som deltog i undersökningen går på olika inriktningar inom teknikprogrammet, deltagarna var från teknikvetenskap, design och
samhällsbyggande. Deltagarna ansåg att teknik är utveckling, teknik hjälper till med att förbättra människans vardag. deltagarna tycker att teknik är allt runt om kring oss som elbilar, energikällor, dörrar. Deltagranda anser att allt har en teknisk funktion. Vidare förklarar deltagarna att hållbar utveckling handlar om miljöfrågor som att minska utsläpp, ta vara på jordens resurser. De flesta anser att teknik påverkar hållbar utveckling på ett positivt sätt, och några anser att teknik har en negativ påverka på människan, exempelvis med den utveckling som sker nu kring robot utveckling i och med att robotar kan ta över människans jobb som exempel
snabbkassa. Däremot anser de flesta deltagarna att människor utan teknik inte kan uppnå en hållbar utveckling, då med teknikutvecklingen kan människor få mer miljövänliga produkter och miljövänliga material.
6 Analys
Under steg 2 i fenomenografi börjar analys av data. Under detta steg ska de signifikanta utsagorna identifieras. Detta genom att transkriberingen lästes flera gånger och en värdering kring vilka utsagor som är mest signifikanta urskiljs och identifieras för att gå vidare till nästa steg, detta kommer att vara synligt i nästa rubrik som heter jämförelse.
6.1 Steg tre-Jämförelse
Under denna rubrik ska steg 3 genomföras, här ska dessa signifikanta utsagor som utvaldes noggrant inom föregående steg jämföras utifrån dess ytliga skillnader för att senare upptäcka likheter mellan dem.
Till början var sju undersökningsdeltagare elever på årskurs tre, till skillnad från Elev 1 som går årskurs två. E3, E4, E5, E6, E7 och E8 går inriktningen som heter
samhällsbyggande i teknikprogrammet, till skillnad från E1 som går design inriktningen och E2 som går teknikvetenskap.
Samtliga deltagarna var överens om vad teknik är, däremot var förklaringarna på olika sätt exempelvis,
E1 ”påstår att teknik hjälper till med att förstå hur saker funkar.” Lika förklarar E2 vilken påstår att ”teknik hjälper oss att förstå saker.” Den ena innebär att vi
människor få en förståelse för hur saker funkar till skillnad från den andra deltagaren som påpekar att vi människor kan förstå saken själva och inte dess funktion.
Just kring vad teknik är det framkommer några ord som är centrala hos deltagarna om vad teknik innebär, vilket är att deltagarna påpekar att teknik är utveckling av olika slag, några använder exempel bilutvecklingen medan andra använder exempel om teknisk medicin. Dessa är skillnad i förklaringarna men själva innebörden är den samma.
Själva inställningen till teknikens påverkan på hållbar utveckling är olika, majoriteten anser att teknikutveckling är positiv medan några ser den som negativ exempelvis, E2 anser att medicinteknik är positiv då teknik hjälper oss förstå saker på ett bättre sätt, däremot anser E6 att den utvecklingen är negativ då robotik kommer in i bild vilket skulle leda till att läkarna blir mindre involverat i olika operationer. Samtliga
deltagare anser att teknik är lösning på hållbar utveckling, deltagaren ta olika
exempel kring detta exempelvis E3 pratar om miljöbilar och andra energikällor som solceller och vindkraftverk, E6 talar om att minska växthusgaser. Detta kan nås med hjälp av teknikutvecklingen.
Miljöfrågan var central hos deltagarnas uppfattning kring vad hållbar utveckling är, då samtliga deltagare kopplar hållbar utveckling till miljöfrågan och att ta vara på miljö. Några deltagare hade en djupare förståelse kring hållbart utveckling, dessa deltagare förklarade hållbar utveckling som ” få saker att fortsätta att funka på ett hållbart sätt” (E1), ” att hjälpa de fattiga ”(E2), ”spara jordens resurser” (E3, E6 och E7), vidare förklarar E7 om att det finns en social hållbarhet och en ekonomisk hållbarhet. Den centrala likheten är att hållbar utveckling är miljöfrågor, att ta vara på jordens resurser har med den frågan att göra samt att minska växthusgasen har med samma fråga att göra.
Kursen teknik 1 anser deltagarna att är grunden till teknik, där deltagarna påpekar att de har lärt sig grundligt kring programmering och har använd enkla CAD-program, projektet att utveckla framtida tågstation var centralt i deltagarnas utsagor.
Tågstationsprojektet, vilket är ett projekt som eleverna arbetade med under teknik 1, tågstation projektet kopplar deltagarna till hållbar utveckling, då deltagarna
påpekade att utvecklingen skulle vara med fokus på hållbarhet och miljövänliga material och miljövänliga kraftkällor skulle användas i projektet.
6.2 Steg fyra-Gruppering av utsagorna
Under denna rubrik ska steg 4 i fenomenografi presenteras. I steg fyra ska forskaren gruppera likheter och skillnader bland dessa olika signifikanta utsagor i de olika intervjuerna, och försöka relatera dessa grupperingar till varandra.
6.2.1 Vad är teknik?
Under detta avsnitt ska likheter och skillnader presenteras kring vad teknik är. Deltagarna ansåg att teknik är utveckling, vilket är en av likheterna, däremot var skillnaden hur deltagarna förklarade hur teknik kan innebära utveckling. Exempelvis
elev 1 anser att teknikutveckling kan hjälpa människor med medicinteknik och robotik, däremot anser elev 3 att utvecklingen kan göra samhället till en bättre plats, ytterligare en förklaring kom från elev 5 som påpekade att teknikutvecklingen leder till utveckling.
En annan likhet som deltagarna tog upp var att teknik hjälper oss att förstå hur saker fungerar och teknik är allt runt oss, deltagarna tog olika exempel på hur saker
fungerar, exempelvis att en av deltagarna tog upp exempel hur dörrar fungerar, en annan deltagare påpekade att allt har en teknisk funktion och att datorer är mer tekniska än andra prylar.
Ytterligare en likhet framkom bland deltagarna, vilket var att teknik förenklar människors vardag, där framkom inga skillnader i uppfattningen. Däremot om att teknik är mer än elektroniska saker, relaterade deltagarna på olika sätt en av deltagarna påpekade att det kan vara hur man bygger ett hus, till skillnad från deltagare 7 som relaterar till mekanik.
6.2.2 Vad är hållbar utveckling
Under denna rubrik ska hållbar utvecklings likheter och skillnader presenteras. Samtliga deltagare ansåg att hållbar utveckling är hur människor ska ta vara på miljön, deltagarna förklarade på olika sätt exempelvis utsagor som framkom kring hur människan ska ta vara på miljön var att minska förbrukningen av jordens resurser, minska växthusgaser och utveckling som inte skadar jorden.
Endast en deltagare ansåg att utöver miljöhållbarhet finns det en ekonomisk- och social hållbarhet.
6.2.3 Kopplingar mellan teknik och hållbar utveckling.
Under denna rubrik ska likheter och skillnader i olika utsagor kring koppling mellan teknik och hållbar utveckling presenteras.
En del deltagare påpekar att el-bilar och energikällor är en tydlig koppling mellan teknik och hållbar utveckling, dessa deltagare förklara på olika sätt som att el-bilar är den nya tekniken som är för att få bättre hållbar utveckling och utan den nya
tekniken skulle vi inte få en hållbar utveckling, däremot förklarar en annan deltagare som påstår att el-bilar ska vara bra för miljö och utan teknik utveckling skulle vi inte få el-bilar. Skillnaden här är den första deltagaren påpekar att el-bilar är bra för hållbar utveckling till skillnad från den andra deltagare som påpekar att el-bilar kan vara bra för hållbar utveckling, med andra ord är den ena säker på att el-bilar är bra för hållbar utveckling medan den andra inte är lika säker på att el-bilar är bra för hållbar utveckling.
6.2.4 Hur kan teknik påverka hållbar utveckling?
Under detta avsnitt ska likheter och skillnader kring hur teknik kan påverkar hållbar utveckling tydliggöras.
Deltagarna anser att utan teknik kan människor inte uppnå hållbar utveckling då teknik är lösningen på hållbar utveckling. Vidare påpekar deltagarna att använda
miljövänliga material när man bygger hus eller tillverkar nya produkter är ett sätt att minimera påverkan på hållbar utveckling.
Två av deltagare anser att teknik kommer att ha negativ påverka på hållbar utveckling då teknik utvecklingen är riktat på robotik, vilket kan leda till att människliga arbeten kan ersättas med robotar som vidare skulle leda till att arbetsmöjligheterna minskas, människor bör få andra arbetsmöjligheter.
Endast en deltagare påpekar att hen inte ser några problem med hållbar utveckling, då människor har tillgång till tekniken som kan lösa alla problem.
Se bilaga 1 för att se en sammanfattning av likheter och skillnader.
6.3 Steg fem-Hitta kategorier
Under denna rubrik ska steg fem av fenomenografi praktiseras. Steg fem ska förbereda kategorier med fokus på likheter, forskaren ska se kärnan av likheter, sedan ska forskaren bestämma vilka variationer dessa kategorier ska ha, med andra ord ska nya kategorier hittas.
Här ska forskare hitta hur bredd variation som ska finnas mellan olika kategorier för att få en bild av olika uppfattningar som finns igenom ett fenomen. Exempelvis att teknik är utveckling och teknik är ett sätt att förenkla vardag går ihop i varandra, det är inte samma uppfattning, med andra ord utveckling behövs för att förenkla vardag men att förenkla vardag är inte utveckling, snarast svar på frågan hur vardagen kan förenklas är utveckling.
Kategorier kommer att skapas och kategoriseras utifrån utsagornas innebörd, exempelvis en kategori kan innehålla ”teknik är utveckling”, ”teknik är en väg att utveckla” och ”teknik leder till utveckling”. Dessa tre utsagor har samma innebörd vilket är utveckling. På så sätt ska dessa utsagor presenteras i tabell 2 se bilaga 2. På liknade sätt ska kategorierna skapas, med andra ord utsagor som har en gemensam kärna ska hamna i samma kategori.
6.4 Steg sex-Namnge kategorier.
I steg sex ska kategorierna som skapades i steg fem namnges, namnet ska framställa det som är mest signifikant i materialet, se bilaga 3.
Dessa kategoriers namn ska spegla kärnan av kategorierna, exempelvis ”teknik är utveckling”, ”teknik är en väg att utveckla” och ”teknik leder till utveckling” har gemensam kärna vilket är utveckling, då alla dessa tre utsagor syftar till utveckling.
6.5 Steg sju-Kategori jämförelse.
Under denna rubrik ska steg sju i fenomenografi praktiseras. I steg sju ska dessa kategorier jämföras med varandra för att se om dessa kategorier kan passa in i större kategorier.
Dessa kategorier som blev framtagna i steg fem och steg sex kan kortas ner. En del av dessa kategorier förklarar en viss uppfattning kring vad teknik är, och dessa
kategorier kan grupperas eftersom dessa kategorier har en gemensam kärna, vilket är uppfattning om teknik, därför kan en större kategori döpas till olika uppfattningar om teknik eller teknik i helhet. Teknik i helhet är mer omfattande, därför ska en av de stora kategorierna döpas till teknik i helhet.
1. Teknik i helhet.(huvudkategori) a. Utveckling.(underkategori)
• Teknik är utveckling.(utsagor)
• Teknik är en väg att utveckla.(utsagor) • Teknik leder till utveckling.(utsagor) b. Hjälpmedel.(underkategori)
• Teknik är ett sätt att förenkla vardag.(utsagor) • Teknik kan hjälpa människor.(utsagor)
• Teknik kan hjälpa med bättre samhälle och miljö.(utsagor) c. Teknik är bredd.
• Teknik är allt runtom kring. • Teknik är inte enbart elektronik. • Allt har en teknisk funktion. d. Bildar en förståelse.
• Teknik kan hjälpa oss förstå saker. • Teknik är att förstå hur saker funkar.
Den andra stora kategorin ska handla om hållbart utveckling. Återigen går en del av dessa små kategorier i steg fem och steg sex ihop, dessa kategorier har samma kärna och svarar på en fråga som är vad är hållbar utveckling? Därför kan en stor kategori skapas, den stora kategorin kan omfatta dessa små kategorier, den andra stora kategorin kan döpas till hållbarhet för en bättre värd.
2. Hållbarhet för en bättre värld. a. Ekologisk hållbarhet.
• Hållbar utveckling ska vara bra för miljö. • Spara jorden resurser.
• Inte tar bilen i onödan.
• Hållbar utveckling är förknippat med miljö.
• Hållbar utveckling är allt som sker och skapas som inte skadar miljön i framtiden.
• Hållbar utveckling är utveckling som inte påverkar jorden på ett negativt sätt.
• Ta vara på resurser.
• Hållbar utveckling är ett sätt för oss att leva i samhälle utan att belasta miljön.
b. Socialhållbarhet. • Social hållbarhet. c. Ekonomisk hållbarhet.
• Ekonomisk hållbarhet
Den tredje och sista stora kategorin ska omfatta resten av de små kategorierna i steg fem och steg sex. Kärnan för den sista kategorin är tekniks påverkan på hållbar utveckling. Denna stora kategori döps till tekniks påverkan av olika slag på hållbar utveckling.
3. Tekniks påverkan av olika slag på hållbar utveckling a. Positiv påverka på miljöfrågor.
• Med teknik kan vi hitta nya sätt som är mer miljövänliga. • El-bilar
• Teknik kommer att minimera miljörisker. • Teknik utvecklar bilar som inte skadar miljö.
• Att uppfinna nya produkter som minimerar utsläpp. b. Positiv påverka på människan.
• Med hjälp av mobiltelefon kan vi bredda vår kommunikation för att hjälpa andra.
• Robot som live sänder lektioner till sjuka barn hemma. • Teknikmedicin som hjälper oss förstå saker.
• Teknik kan hjälpa kommande generationer att klarar av att leva på jorden.
c. Positiv bidrag till hållbar utveckling.
• Vi kan inte uppnå hållbar utveckling utan teknik. • Energiförsörjning med för ny bar energi.
• Solceller
• Vatten- och vindkraft.
• Stora skillnader för hållbar utveckling.
• Tekniska lösningar bidrar till bättre hållbar utveckling d. Negativ påverka på människor.
• Negativ då robot tar över människors jobb, vilket leder till att människor blir arbetslösa.
• Negativ då teknik kommer att leda till att människor blir mindre aktiva.
7 Resultat.
Under denna rubrik ska studiens frågeställningar besvaras med hjälp av analys av kategorierna som innehåller olika utsagor på ett objektiv sätt för att uppfylla studiens syfte. Dessa kategorier är gjorda enligt fenomenografins ramverks alla sju steg, de kategorier som presenteras i resultatet för att besvara frågorna är från steg sju, kategorierna från steg sju bygger på stegen innan. Under detta avsitt framkommer kopplingar i form av huvudkategori-underkategori-utsaga, exempelvis deltagarna anser att teknik är utveckling, detta kopplas till teknik i helhet (huvudkategori)-utveckling(underkategori)-teknik är utveckling(utsaga).
7.1 Vad innebär teknik för gymnasieelever?
Deltagarna hade olika uppfattningar kring vad teknik är. Men med hjälp av kategorin Teknik i helhet kan forskningsfrågan besvaras. I denna kategori ingår olika
uppfattningar som: Teknik i helhet. a. Utveckling.
• Teknik är utveckling.
• Teknik är en väg att utveckla. • Teknik leder till utveckling. b. Hjälpmedel.
• Teknik är ett sätt att förenkla vardag. • Teknik kan hjälpa människor.
• Teknik kan hjälpa med bättre samhälle och miljö. c. Teknik är bredd.
• Teknik är allt runt om kring. • Teknik är inte enbart elektronik. • Allt har en teknisk funktion. d. Bildar en förståelse.
• Teknik kan hjälpa oss förstå saker. • Teknik är att förstå hur saker funkar.
Dessa utsagor var synliga i de flesta deltagarens åsikter som framkom under
intervjuerna. Enligt elev 4 är teknik till för att förenkla vardag, med alla datorer och lösningar om olika problem som människor bemöter under sin vardag och att teknik är mer än IT-produkter. Detta kan kopplas med olika delar av kategorin ”teknik i helhet”, som under ”hjälpmedel” ingår ”teknik är ett sätt att förenklar vardag” och ”teknik är bredd”-”teknik är inte enbart elektronik.”
Elev fyra: ”Teknik är ett sätt att förenkla vardag, kan vara allt från data baserade saker till en lösning på ett problem… Teknik ses mest som tekniska prylar, de kan vara en dator, de kan vara en mobil. Jag tror teknik kan vara större än de, de jag har fått av teknikprogrammet är att teknik inte är bara datorer de finns mycket mer, skapandet av en produkt används mycket teknik, de behöver inte vara data
baserade saker, de kan vara hur man tar fram en produkt eller hur man bygger ett hus, olika tekniska utrustningar, alltså teknik är inte enbart it-saker.”
Medan elev 1 beskriver teknik som ett sätt att förstå hur saker funkar och hur dessa saker praktiseras. Detta kan kopplas till teknik i helhet- Teknik är bredd- Teknik är allt runt omkring.
Elev 1: ”Teknik för mig är ganska bred, den handlar om mycket olika saker men mest för få en förståelse för hur saker och ting fungerar och hur man kan praktisera den. Teknik är för att lära sig som man vet att den fungerar men också förstår hur de sakerna fungerar.”
Ytterligare en liknande uppfattning framkom om teknik av elev 2, där eleven
påpekade att de finns olika grenar inom teknik. Teknik i helhet- Utveckling- Teknik leder till utvecklin.
Elev 2: ”Det finns olika grenar med teknik men jag ser det som en väg att utveckla, alltså den är en process… med tiden har jag lärt mig att tekniken kan vara bra för människan som hjälper till som exempel medicinteknik, robotik och sådant. Så den har utvecklat genom tiden vad teknik betyder.”
Vidare framkommer ytligare en uppfattning av elev 5 att teknik leder till utveckling. Detta kopplas med Teknik i helhet- Utveckling- Teknik leder till utvecklin.
Elev 5: ”utvecklingen, jag känner att tekniken leder till utvecklingen.”
På ett liknade sätt påpekar elev 3 att teknik är utveckling som förbättrar samhället. Teknik i helhet- Hjälpmedel- Teknik kan hjälpa med bättre samhälle och miljö. Elev 3: ”innovation och utveckling, den utveckling som gör samhället till en bättre plats, hur med tekniken kan hjälpa till med i samhället och miljön.”
Vidare framkommer av elev 7 att teknik är allt runt omkring oss och att teknik inte är enbart elektronik. Teknik i helhet- Teknik är bredd- Teknik är allt runt omkring och Teknik i helhet- Teknik är bredd- Teknik är inte enbart elektronik.
Elev 7: ”teknik är i princip allt som är runt omkring oss, de måste inte vara något elektronisk men även mekanik och hur saker funkar, hur en dörr öppnas hur man vänder och vrider på den för att den ska funka.”
På liknade sätt förklarar elev 8 där hen påpekar att teknik är alltmöjligt och att allt har en typ av teknisk funktion. Teknik i helhet- Teknik är bredd- Teknik är allt runt omkring och Teknik i helhet- Teknik är bredd- Teknik är inte enbart elektronik. Elev 8: ”de väl allt möjligt skulle jag säga. Allt har nästan nån typ av teknisk funktion kanske, eller alla produkter kanske. Alla saker har en typ av teknisk funktion och sen finns de väl lite mer som data saker som kanske har lite mer tekniska funktioner.”
För att besvara frågan om vad innebär teknik för gymnasieelever? Dessa
uppfattningar som framkommer, är att teknik är ett sätt att förstå utvecklingen vilket leder till att hjälpa människor med sin vardag, att teknik är allt runt omkring oss, teknik är mer än elektroniska prylar, vilket innebär att allt har en teknisk funktion
och med hjälp av den utveckling som sker inom teknik kan människor förstå hur saker fungerar och utvecklas för att utveckla mer prylar.
7.2 Vilka kopplingar ser gymnasieelever mellan teknik och
hållbarutveckling?
Två kategorier kan besvara denna fråga vilket är teknik i helhet och Hållbarhet för bättre värd, i kategorin Hållbarhet för bättre värd ingår endast vad deltagarna har för uppfattning kring hållbar utveckling. I en tidigare fråga har elevernas uppfattning av teknik presenterat. Elever hade liknande åsikter/uppfattningar om hållbar
utveckling vilket kan sammanfattas med miljöfrågan. utsagor som ingår i hållbarhet för bättre värd är:
Hållbarhet för bättre värd. d. Miljöfråga.
• Hållbar utveckling ska vara bra för miljö. • Spara jorden resurser.
• Inte tar bilen i onödan.
• Hållbar utveckling är knippat med miljö.
• Hållbar utveckling är allt som skär och skapas som inte skadar miljön i framtiden.
• Hållbar utveckling är utveckling som inte påverkar jorden på ett negativt sätt.
• Minska växthusgaser. • Ta vara på resurser.
• Hållbar utveckling är ett sätt för oss att leva i samhälle utan att belasta miljön.
e. Socialhållbarhet. • Social hållbarhet. f. Ekonomisk hållbarhet.
• Ekonomisk hållbarhet
Anledningen till att här presenteras deltagarnas utsagor kring hållbar utveckling är för att få en bättre förståelse kring hur deltagarna har kopplat mellan teknik och hållbar utveckling.
Elev 1 påpekar att hållbarutveckling är att utveckla produkter som fungerar på ett hållbart och miljövänligt sätt. Detta kan framkomma i kombination av Teknik i helhet- Utveckling- Teknik är en väg att utveckla och Hållbarhet för bättre värd- Miljöfråga- Hållbar utveckling är allt som sker och skapas som inte skadar miljön i framtiden. Dessa två kategorier kan tydliggöra deltagarens uppfattning, då teknik är utveckling och hållbar utveckling är utveckling för miljön.
Elev 1: ”Hållbar utveckling är inte enbart veta hur saker fungerar där emot hur vi fått saker att fortsätta fungera på ett hållbart sätt, på ett hållbart och miljövänligt sätt få saker att fungera och utveckla produkter.”
På liknande sätt förklarar elev 2 att hållbar utveckling ska vara bra för miljö som exempel att minska plastprodukter som skadar miljö. Det deltagaren påpekar är att det finns samband mellan teknik och hållbart utveckling, exempelvis utveckla
produkter med mindre mängd plast. Detta kopplas med Teknik i helhet- Hjälpmedel- Teknik kan hjälpa med bättre samhälle och miljö och Hållbarhet för bättre värd- Miljöfråga- Hållbar utveckling ska vara bra för miljö. Dessa två kategorier. Teknik kan kopplas med att minska plastproduktion.
Elev 2: ”… den ska vara bra för miljö till exempel plast förstör miljö, vad vi kan göra åt det.”
Elev 3 har andra uppfattningar kring hållbar utveckling vilket eleven kopplar till att bespara jordens resurser, vilket eleven kopplar till vardagen då människor ska minska att överproducera. Kategorier som kopplas denna uppfattning är Hållbarhet för bättre värd- Miljöfråga- Spara jorden resurser och Teknik i helhet- Hjälpmedel- Teknik kan hjälpa med bättre samhälle och miljö. Deltagarens koppling är
produktion som förbrukar resurser.
Elev 3: ”Att vi ser till att vi sparar på jorden, inte överproducerar eller tänka på att inte ta bilen i onödda… de finns säkert flera saker men jag förknippar dem med miljön.”
Likaså förklarar elev 5 att hållbar utveckling är utveckling som har inte har en negativ påverka på miljö exempelvis utveckling av bilar som minimerar skadan på miljö. Teknik i helhet- Utveckling-Teknik är en väg att utveckla och Hållbarhet för bättre värd- Miljöfråga- Hållbar utveckling är utveckling som inte påverkar jorden på ett negativt sätt. Vilket innebär att teknik utvecklar nya produkter som minimerar skadan på miljö.
Elev 5: ”Hållbar utveckling är utveckling som inte påverkar jorden på ett dåligt sätt, utveckla nya tekniker för att lösa några problem som påverkar jorden… bilar som inte skadar miljö.”
Ytterligare en uppfattning om hållbar utveckling framkom av elev 6 som förknippar hållbar utveckling med samhällsbyggandet och olika utvecklingar som har skett under tiden bland byggnader i samhälle.
Elev 6: ”Allt omkring samhället som jag har nämn tidigare, i mitt program handlar det om hur man bygger byggnader hur de ser ut hur de kommer att se ut i
framtiden… Tillexempel Gamlestan hur den var och hur den har utvecklat genom tiden.”
En annan aspekt av samhällsbild presenterades av elev 8 där hen påpekar att hållbarutveckling är ett levnadssätt i samhället som inte belastar miljö. Hållbarhet för bättre värd- Miljöfråga- Hållbar utveckling är ett sätt för oss att leva i samhälle utan att belasta miljön.
Elev 8:” jag har läst en del kurser om det, sen läser jag på fritiden om
miljökatastrofer och liknande. Så hållbar utveckling är ett sätt för oss att leva i samhället utan att belasta miljön.”
Elev 3 påpekar att med hjälp av teknik har vi fått tillgång till nya material och
energikällor, bilar för bättre miljö vilket är en klar och tydlig koppling mellan teknik och hållbar utveckling.
Elev 3: ”med hjälp av tekniken kan man ju hitta nya sätt som är mer miljövänliga, till exempel elbilar, nya energikällor, vätgasteknologi, bygga bostäder med hållbart material.”
På ett annat sätt kopplar elev 6 hållbar utveckling till byggteknik som påpekar att människor inte ska använda resurser bara för att de kan, utan människan ska värdera konsekvenser bakom användning av dessa resurser.
Elev 6: ”Teknik är utveckling och hållbart utveckling är mest om miljön och
byggnader. När man ska utveckla något i samhället så ska man inte tänka bara på byggnader eller själva byggnaderna man ska tänka på de kommande generationer och använda resurser i bra sätt och inte använda resurser i onödda.”
Även elev 8 har påpekat att med hjälp av teknik kan vi få produkter som har mindre utsläpp, vilket kan leda till bättre miljö.
Elev 8: ”jag tror att med hjälp av tekniken kan vi nå en hållbar utveckling samtidig som alla kan levnadsstandard som vi lever idag man använder väl tekniken för att nå hållbar utveckling man försöker skapa nya produkter och uppfinningar för att dra ner utsläppen och kunna använda mer produkter som ger mindre utsläpp.” En liknande uppfattning framkom av elev 4. Eleven påpekade att hållbar utveckling är skapande som kan användas nu och inte ska skada miljön i framtiden.
Elev 4: ”Hållbar utveckling är att allt som sker och skapas i framtiden inte ska skada oss när den används. Till exempel om vi ska skapa en bil, bilen ska skapas på så sätt att vi kan använda den nu och den ska inte skapa ett problem i framtiden.” En annan uppfattning som framkom av elev 7 som påpekar att hållbar utveckling handlar om att tillämpa olika produkter i hållbart utvecklingssyfte, hur saker transporteras, hur saker tillverkas är en grund för denna tillämpning.
Elev 7: ”De nånting som vi tillämpar, hållbar utveckling den tillämpas i allt vi kan inte komma från de eftersom de snackas mycket om de, men man tillgodo se bra arbetsförhållande bland annat, från de till vi använder miljövänliga material och återanvända…. man utvecklar teknik för hållbar utveckling, men i grund handlar det om vilka material man använder hur saker tillverkas, hur saker transporteras på ett hållbart sätt.”
Elev 2: ”påpekat att teknik är lösningen för att uppnå ett hållbar utveckling vilket innebär att teknikutveckling leder till bättre samhälle och bättre kommunikation vilket innebär bättre sociala liv i syfte att hjälpa de som behöver hjälp.”
Elev 2: ”Jag anser att tekniken är lösningen för hållbart utvecklings problem, exempel om vi ska utveckla en produkt så tack vare tekniken så kan produkter förhindra olika problem i samhället. Den tekniken som kopplar ihop oss till den digitala värden vilket gör att vi kan kommunicera med fattiga länder, jo den
teknologin som är en del av tekniken, jag tänker att genom tekniken vi kan utveckla olika saker som mekanik och andra dela för att kunna då hjälpa världen.”
Eleverna ser en koppling mellan teknik och hållbar utveckling (miljöfrågor). Då eleverna har påpekat att människan behöver ta vara på jordens resurser och minska utsläpp, såsom teknikutveckling har utvecklat el-bilar, återvinningsmaterial,
miljövänliga material m.m. Deltagarna anser att teknikutveckling kan kopplas till hållbar utveckling, med hjälp av teknikutveckling har människor utvecklat olika material som är miljövänliga och bidrar med mer hållbar utveckling samt utveckling nya produkter för att minska risker för icke-hållbar utveckling.
7.3 Hur anser gymnasieelever att teknik kan påverka hållbar
utveckling?
Denna fråga hade flera svar vilka var både positiva och negativa angående påverkan. Kategorin kallas tekniks påverkan av olika slag på hållbar utveckling, denna
kategori tar upp vilken påverkan teknik har på människa och hållbart utveckling. Därför har denna fråga två olika svar ett positivt och ett negativt. De utsagor som ingår i påverkan av olika slag på hållbar utveckling är:
Påverkan av olika slag på hållbar utveckling e. Positiv påverka miljöfrågor.
• Med teknik kan vi hitta nya sätt som är mer miljövänliga. • El-bilar
• Teknik kommer att minimera miljörisker. • Teknik utvecklar bilar som inte skadar miljö.
• Att uppfinna nya produkter som minimerar utsläpp. f. Positiv påverka på människan.
• Med hjälp av mobiltelefon kan vi bredda vår kommunikation för att hjälpa andra.
• Robot som live sänder lektioner till sjuka barn hemma. • Medicinteknik som hjälper oss förstå saker.
• Teknik kan hjälpa kommande generationer att klara av att leva på jorden.
g. Positiva bidrag till hållbar utveckling.
• Vi kan inte uppnå hållbar utveckling utan teknik. • Energiförsörjning med förnybar energi.
• Solceller
• Vatten- och vindkraft.
• Stora skillnader för hållbar utveckling.
• Tekniska lösningar bidrar till bättre hållbar utveckling h. Negativ påverka på människor.
b. Negativ då robot tar över människors jobb, vilket leder till att människor blir arbetslösa.
c. Negativ då teknik kommer leda till att människor blir mindre aktiva.
7.3.1 Positiv påverkan.
Eleverna har en positiv inställning till tekniks påverka på hållbar utveckling, då eleverna har förklarat att utan teknik kan vi människor inte nå en hållbar utveckling,
att vi utvecklar mer och mer för en hållbar utveckling, det är ett tecken på att den utvecklingen kommer att vara hållbart och kommer att hjälpa miljö och människan. Elev 8 påpekar att med hjälp av teknik kan vi minska produkter som har höga utsläpp utan att vi förlorar vår livsstil, vilket innebär att teknikutvecklingen hjälper miljö och människa på samma gång. Tekniks påverkan av olika slag på hållbar utveckling- Positiv påverka miljöfrågor- Med teknik kan vi hitta nya sätt som är mer
miljövänliga.
Elev 8: ”Jag tror att den påverkar så de blir enklare med omställningar att man ska dra ner på saker som ger utsläpp, man kan leva med samma levnadsstandard som vi lever idag men på ett miljövänligare sätt.”
Elev 5 påpekaratt med hjälp av teknik kan vi spara jordens resurser, som gör att kommande generationer få leva på en bra planet, då tekniken utvecklar alternativa energikällor som inte är skadliga för miljö, vi kommer att utveckla kunskaper om solceller och utveckla vattenkraft och vindkraft som är bättre för miljön och jorden. Tekniks påverkan av olika slag på hållbar utveckling- Positiv påverka på
människan- Teknik kan hjälpa kommande generationer att klarar av att leva på jorden och Tekniks påverkan av olika slag på hållbar utveckling- Positiv bidrag till hållbar utveckling- Energiförsörjning med för nybar energi, Solceller, Vatten- och vindkraft. Vilket innebär att teknik kommer att påverka jorden på ett positivt sätt för att få andra generationer att leva på jorden.
Elev 5: ”Om vi utvecklar teknik så kan de hjälpa kommande generationerna att klarar av att leva på jorden, till exempel om vi använda oss av oändliga resurser för att värma upp saker för att värma upp husen som exempel, eller få elektricitet, vi använder oss av oändliga resurser istället för ändliga som fossilbränslet som kan ta slut. Så vi få använda mer oändliga resurser vilket kan leda till att jorden mår bättre och kommande generationerna kan få ett liv på jorden.”
Elev 3 anser att på grund av att hållbar utveckling är ett aktuellt ämne i samhälle och politik, kan detta leda till att teknikutvecklingen kan riktas och fokuseras på att utvecklingen ska bidra med bättre hållbar utveckling. Teknik påverkan av olika slag på hållbar utveckling- Positiv bidrag till hållbar utveckling- Stora skillnader för hållbar utveckling och Tekniska lösningar bidrar till bättre hållbar utveckling. Elev 3: ”båda positivt och negativt. Positivt genom att vi kan nå nya miljövänliga saker. Negativt för ju mer vi utvecklar ju mer behöver vi producera så mer
växthusgaser släpps ut så mer förorenar vi vår jord, så den är en balans gång med att få miljövänliga saker men där de produceras så är det inte miljövänligt. Så de båda positivt och negativt. Men man ska göra så gott man kan… Mer positiva skulle jag säga. Man ser att de kommer fler alltså miljön blir viktigare och viktigare i politik och i samhället i stort sätt.”
Teknik kan hjälpa oss förstå saker vilket leder till att teknik kan lösa miljöproblem som vi har i dagsläget, samt teknik hjälper människor att förstå saker som vi inte har kunnat förstå tidigare som medicinteknik, som elev 2 har påpekat.
Elev 2: ”Alltså teknik hjälper oss förstå saker som vi inte förstår hundraprocent, de kan vara t.ex. medicinteknik hur blodceller funkar hur DNA är kopplade
sådana utvecklingar kan hjälpa oss kolla kvalitet på vattnet, hur vi kan ha renare vatten i afrikanskaländerna, vi kan utveckla någon robot eller ett transportmedel för att kunna transportera mat och vatten till de länder som inte har tillgång till rent vatten, jag tror att de finns mycket i teknik som är lösningen till hållbar utveckling.”
Ytterligare en uppfattning som framkommer kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling är att teknik hjälper oss att förstå saker, samtidigt med teknik förbrukas jordens resurser men de ska finnas en balans.
Elev 1: ”Teknik kan föra saker lättare att fungera, tekniska lösningar bidrar till bättre hållbart utveckling men den negativa med teknik är att teknik kan förbruka jordens resurser, men det måste finnas en balans. Men till största del teknik är positiv med teknik. Vi kan uppnå en balans med teknik då teknik är ganska bredd.” En klar och tydlig åsikt om att teknik är lösningen på hållbar utveckling vilket
innebär att teknik är lösningen på alla våra framtida problem, vilket deltagaren visar en stark attityd till att teknik är lösningen på miljöproblem.
Elev 4: ”Jag tror att teknik kommer att göra stor skillnad för hållbar utveckling och med hjälp av tekniken så kommer vi att få mer och mer hållbar utveckling, vi
kommer att lösa våra stora problem, eller vi kommer att minimera riskerna att de blir framtida problem med hjälp av vår nya teknik, så jag tycker att tekniken kommer att påverka hållbara utvecklingen på ett positivt sätt, den kommer skapa mer och mer hållbar utveckling.”
Enligt eleverna kan teknik lösa hållbar utvecklings problem utan att den bidrar med mer problem i framtiden, med teknikutvecklingen kan vi nå hållbar utveckling. Vilket innebär att deltagarna har stora förväntningar på teknik och tekniks positiva
påverkan på hållbar utveckling. Att med hjälp av teknik kan vi förstå saker som människor tidigare inte kunde förstå, samt att teknik är lösningen till problem som vi har.
7.3.2 Negativ påverka.
Enligt eleverna kan den tekniska utvecklingen bidra med negativ påverkan för människor, denna utveckling kan bidra med mer arbetslöshet vilket innebär att människors arbete ska ersättas med robotar som sköter människors arbete som exempel snabbkassa och robot som genomföra en medicinsk operation, vilket kan leda till att människan inte kan ha förtroende för läkarna och sjukhus. Elev 7 påpekar och tar upp snabbkassa exempel. Tekniks påverkan av olika slag på hållbar
utveckling- Negativ påverka på människor- Negativ då robot tar över människors jobb, vilket leder till att människor blir arbetslösa och Negativ då teknik kommer leda till att människor blir mindre aktiva. Dessa två delkategorier förklarar
deltagarnas uppfattningar.
Elev 7: ”den första jag tänker på när jag hör frågan är att folk snackar om arbeten bytts ut mot robotar, arbetes möjlighet försvinner, liksom beställer vi snabbkassa istället för en kassa med kassörska som hjälper till men beställningen, de typ mest det tänker jag på när jag hör frågan.”
