Akademin för Innovation, Design och Teknik
Utveckling av en smart möbel för ett
hållbart samhälle
Examensarbete
Grundläggande nivå 15hp
Produkt- och processutveckling VT-21
Viktor Lindh
Handledare: Jan Frohm Examinator: Janne Carlsson
ABSTRACT
The world population is increasing and is very likely to continue to increase. At the same time, we are facing a time of great problems with the environment. A contributing factor is an increased population that contributes to increased carbon dioxide emissions and increased resource consumption. This, in turn, will lead to a lack of space in different sectors. One sector is housing, you will have to settle in smaller apartments to get housing for everyone. Even in order to save on the environment, we may have to settle for less. The problem that is posed in this work is then how to utilize all the everyday functions in the home where the volume and area becoming valuable resources. To meet this, work has focused on designing a Compact Living furniture that must be constructed in a sustainable way to contribute to a sustainable society.
The question asked:
Q1: How can a furniture be developed with sustainability for the environment?
The method used in this work is a combination of a product development process together with a literature study on tools for sustainable product development.
The work resulted in a solution concept on a Compact Living furniture as a multifunctional dresser that can be used as a regular dresser and used as pallets. The concept is designed in such a way that it allows easy assembly and disassembly in order to be recycled or remanufactured. There are many ways to design something sustainable but tools / methods such as design for recycling, design for remanufacturing and design for disassembly can be applied to contribute to this. Important to analyze the whole life cycle for the product. From material production to product production and delivery to handling the products afterlife.
SAMMANFATTNING
Befolkningen i världen ökar och kommer med stor sannolikhet fortsätta att öka. Samtidigt ställs vi inför en tid med stor problematik med miljön. En bidragande faktor är specifikt en ökade populationen som bidrar till ökade koldioxidutsläpp och ökad resursåtgång. Detta kommer i sin tur leda till platsbrist inom olika sektorer. En sektor är boenden, man kommer behöva att bosätta sig i mindre lägenheter om det ska räcka till alla. Även för att bespara på miljön kan vi tänkas behöva bosätta oss mindre. Problematiken som ställs i detta arbete är då hur man ska kunna utnyttja alla vardagliga funktioner i hemmet där volymen och arean blir värdefulla resurser. För att möta detta har arbetet fokuserat på att konstruera en Compact Living möbel som ska konstrueras på ett hållbart sätt för att bidra till ett hållbart samhälle.
En frågeställning ställdes:
F1: Hur kan en möbel konstrueras/utvecklas hållbart med fokus på miljö?
Metoden som använts i detta arbete är en kombination av en produktutvecklingsprocess tillsammans med en litteraturstudie kring verktyg för hållbar produktutveckling.
Arbetet resulterade i ett lösningskoncept på en Compact Living möbel i from av en multifunktionell byrå som kan användas som en vanlig byrå och användas som pallar. Konceptet är konstruerat på ett sådant sätt som möjliggör enkel montering och demontering för att kunna återvinna eller åter-tillverkas.
Det finns många sätt för hur man kan konstruera något hållbart men verktyg/metoder som design for recycling, design for remanufacturing och design for disassembly kan tillämpas för att bidra till detta. Viktigt är hela livscykeln för möbeln, från producerat material till produktion, leverans och hantering efter användning.
FÖRORD
Produktutveckling är något som jag verkligen brinner för och samtidigt som jag studerat miljöteknik och hållbarhet i produktion och produktutveckling bestämde jag mig för att göra ett examensarbete kopplat till detta. Eftersom detta är något som intresserar mig tänkte jag väldigt brett och kom på ett arbete jag gjorde på gymnasiet. Där gjorde jag ett arbete om compact living och detta har jag kopplat till de omständigheter som berör samhället idag. Att befolkningen och utsläppen ökar. Slutsatser av detta var då att människor kommer att leva på mindre ytor som både blir miljövänligare samt p.g.a. plats brist. Samtidigt som jag vill att utvecklingen, produktionen och materialen på produkten ska vara hållbara. Från detta kom min tanke om att konstruera en compact living möbel för ett hållbart samhälle.
Jag vill tacka Jan Frohm som varit handledare och hjälpt mig under arbetets gång och även tacka Janne Carlsson som examinator. Jag vill också tacka de personer som svarat på enkätundersökningen och de som deltog vid koncept-testet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ... 8 1.1. BAKGRUND ... 8 1.2. PROBLEMFORMULERING ... 8 1.3. SYFTE OCH MÅL ... 8 1.4. AVGRÄNSNINGAR ... 9
2. ANSATS OCH METOD ... 10
2.1. PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN ... 10 2.1.1 Problem ... 10 2.1.2 Nuläge / Konkurrenter ... 11 2.1.3 Förstå användaren ... 11 2.1.4 Idégenerering ... 11 2.1.5 Prototyp-utveckling ... 11 2.1.6 Test ... 12 2.2. FÖRSTUDIE ... 13 2.3. LITTERATURSTUDIE ... 13 2.4. PRODUKTUTVECKLINGSVERKTYG ... 13 2.4.1 Gantt schema ... 13 2.4.2 Brainstorming ... 13
2.4.3 Computer-aided design (CAD) ... 14
2.4.4 Pughs konceptvalsmatris ... 14 3. TEORETISK REFERENSRAM ... 15 3.1. HÅLLBAR PRODUKTUTVECKLING... 15 3.2. ERGONOMISK SITTHÖJD ... 16 4. GENOMFÖRANDE ... 17 4.1. KONKURRENSANALYS ... 17 4.2. ANVÄNDARSTUDIE ... 20 4.3. KUNDBEHOV... 21 4.4. KONCEPTGENERERING ... 21
4.5 SITT HÖJD OCH MÄTNINGAR ... 24
4.6 KONCEPTVAL ... 25 4.7 KRAVSPECIFIKATION ... 25 4.8 TEKNISKA SPECIFIKATIONER ... 26 4.9 DETALJUTVECKLING... 26 4.10 MATERIALVAL ... 27 4.11 KONCEPT TESTNING ... 27 5 RESULTAT ... 28 5.1 LÖSNINGSKONCEPT ... 28 5.2 UPPFYLLELSE AV MÅL ... 30 5.3 VÄRDE I KONCEPT ... 31 5.4 SLUTGILTIGA SPECIFIKATIONER ... 31
6 DISKUSSION SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 32
6.1 PLANERING ... 32
6.2 SYFTE ... 32
6.3 METODDISKUSSION ... 33
6.4 VÄRDE... 33
6.5 PRODUKTDEFINITION... 33
6.6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 33
6.7 VIDARE ARBETE ... 34
8 BILAGOR ... 37
FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1 - PRODUKTUTVECKLINGSPROCESS ... 10
FIGUR 2. UTÅKER STAPELBAL SÄNG ... 17
FIGUR 3. EBBE - HALL BÄNK ... 17
FIGUR 4. NORBERG – KLAFFBORD ... 18
FIGUR 5. NORDEN – SLAGBORD ... 18
FIGUR 6 – MALM – BYRÅ ... 19
FIGUR 7 - KONCEPT 1 ... 21 FIGUR 8 - KONCEPT 2 ... 22 FIGUR 9 - KONCEPT 3 ... 22 FIGUR 10 - KONCEPT 4 ... 23 FIGUR 11 - KONCEPT 5 ... 23 FIGUR 12 - KONCEPT 6 ... 24 FIGUR 13 - SPRÄNGBILD ... 26 FIGUR 14. LÖSNINGSKONCEPT ... 28
FIGUR 15 - RENDERING AV KONCEPT ... 29
FIGUR 16 - RENDERING MODUL ... 29
FIGUR 17 - RENDERING PÅ SPRÄNGBILD ... 29
TABELLFÖRTECKNING TABELL 1 - DELMÅL ... 9
TABELL 2 - PUGHS KONCEPTVALSMATRIS ... 14
TABELL 3 - KONKURRENSANALYS ... 19 TABELL 4 - ANVÄNDARSTUDIE ... 20 TABELL 5 - KUNDBEHOV ... 21 TABELL 6 - SITTHÖJDSMÄTNING... 24 TABELL 7 - KONCEPTVALSMATRIS ... 25 TABELL 8 - KRAVSPECIFIKATION ... 25
TABELL 9 - TEKNISKA SPECIFIKATIONER ... 26
TABELL 10 - ÖNSKVÄRDA MÅL ... 30
TABELL 11 - SLUTGILTIGA SPECIFIKATIONER ... 31
BILAGEFÖRTECKNING BILAGA 1. ENKÄT UNDERSÖKNING... 37
BILAGA 2. GANTT-SCHEMA... 38 BILAGA 3. KONCEPT 1 ... 38 BILAGA 4. KONCEPT 2 ... 38 BILAGA 5. KONCEPT 3 ... 39 BILAGA 6. KONCEPT 4 ... 39 BILAGA 7. KONCEPT 5 ... 40 BILAGA 8. KONCEPT 6 ... 40 BILAGA 9. CAD-MODELL #1 ... 41
BILAGA 10. CAD MODELL #2 ... 41
BILAGA 11. CAD MODELL, LÅDA ... 42
BILAGA 12. SPRÄNG-BILD. ... 42
FÖRKORTNINGAR
Här anges förkortningarnas fullständiga begrepp/namn.
CPL Compact Living
CPLM Compact Living Möbel
LCA Life Cycle Analysis
DFR Design for Recycling
DfR Design for Remanufacturing
DfD Design for Disassembly
ECQFD Environmentally Conscious Quality Function Deployment
1. INLEDNING
Under det här kapitlet kommer bakgrunden till varför det här arbetet utförs att förklaras. Problem och avgränsningar diskuteras och projektets syfte och mål sätts.
1.1. Bakgrund
Populationen av människor växer och växer och sedan 70-talet har världens befolkning fördubblats fram till idag (Nations, 2019). Kollar man bara på Sverige har befolkningen ökat med 1,4 miljoner sedan år 2000 (SCB, 2020), vad det kommer medföra är bland annat att resurstillgångar försvinner i snabbare takt och att fler människor bidrar till koldioxidutsläpp och andra växthusgaser. Platsbrist på sjukhus och andra statliga organ är också en följd av det. Men även bostadsbrist. Det blir svårare att hitta önskvärda boenden vilket kan medföra att folk får bosätta sig på mindre ytor. Exempelvis mindre lägenheter. Att minimera miljöpåverkan hos produkter och tjänster är av högsta strategiska prioriteringar hos tillverkningsföretag idag då det är en självklarhet att arbeta mot hållbarhet (Kara, Ibbotson, & Kayis, 2013).
1.2. Problemformulering
Problemet är att vår jord tar stor skada av de miljöförstörande aktiviteterna i dagens samhälle. Ett bidrag till att minska miljöpåverkan är att tillexempel bosätta sig i mindre lägenheter. Det skulle vara bra för vår miljö eftersom det skapar fler boenden samt att det skulle krävas mindre energi för att värma upp boenden vilket skulle leda till vinster för miljön. Men själva problematiken är då att folk bor på mindre ytor och hur ska man då kunna nyttja vardagliga funktioner i hemmet när volym och area i hemmet blir en värdefull resurs. Ett alternativ skulle vara att applicera Compact Living (CPL) vilket är att utnyttja mindre ytor mer effektivt med smarta möbler som tar mindre plats och uppfyller flera funktioner. Det specifika problemet som behandlas i arbetet är att man måste kompromissa och ej får plats med alla de möbler man skulle vilja ha i ett boende med liten boarea.
1.3. Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att på ett hållbart och miljövänligt sätt konstruera en smart möbel för ett hållbarare samhälle. Med mål i att maximera värde och resurskvoten genom att leverera ett förslag på en smart möbel. Med en smart möbel menas en möbel som har flera syften och är multifunktionell. Mot att nå det målet har delmål upprättats vilket ses i tabell 1 nedan. Delmålen kan betraktas som resurser som vill minimeras och värden som vill maximeras för att maximera kvoten mellan skapat värde och resurserna för att skapa det värdet.
En fråga har tagits fram som ett stöd för studien.
Tabell 1 - Delmål
Beskrivning av mål Enhet Målvärde
Funktionalitetsmått* Antal 2
Minskad volym % 30
Möbel ska kunna återvinnas Ja/Nej Ja
Möbel ska kunna förpackas platt** Ja/Nej Ja
* Funktionalitetsmått avser antal möblers funktion den ersätter.
** Förpackas platt innebär förpackningsmått om 1700mm x 500mm x 100mm, referensdata från konkurrerande möbler som anses kunna packas platt.
1.4. Avgränsningar
Avgränsningar kommer att göras till att lägga fokus på miljö gällande hållbarhet och inte lägga mycket fokus på det sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. Avgränsning kommer också att göras till att det är en konceptframtagning och en fysisk prototyp kommer inte att tillverkas på grund av tidsramen för arbetet, samt den rådande situationen med Covid-19 då detta skulle kräva arbete på högskolan.
2. ANSATS OCH METOD
I följande kapitel kommer projektets tillvägagångssätt att presenteras. Utvecklingen av en smart möbel följer till störst del produktutvecklingsprocessen och med hjälp av tillhörande verktyg kan utvecklingen gå från en idé till ett lösningskoncept. Processen, verktyg och metoder beskrivs i kapitlet.
2.1. Produktutvecklingsprocessen
Figur 1 - Produktutvecklingsprocess
Den process som använts i det här projektet är en modifierad produktutvecklingsprocess med inspiration från Ulrich och Eppinger samt SVID (SVID, 2020; Eppinger & Ulrich, 2012). Processen innefattar sex olika faser. Varje fas involverar olika moment i produktutvecklingsprocessen. Den här modifierade processen har valt efter tillämpahet för det här projektet. Projektförfattaren har framställt processen efter tidigare erfarenhet och idé kring vad som skulle lämpa sig i det här arbetet.
2.1.1 Problem
smart möbel. När möjlighet identifierats inleddes arbetet med planering. Planeringen innebär till en början att fastställa en tidsplan. I det här fallet ett Gantt-schema. Det för att få en överblick över vad som skulle genomföras och hur länge varje steg ska bearbetas.
2.1.2 Nuläge / Konkurrenter
Under steg 2 identifieras konkurrenter och ett nuläget utforskas. Det görs för att få en bild av hur marknaden ser ut och vad som fattas och vilka marknadsandelar som är tillgängliga men också att identifiera trender, design och material av möbler.
2.1.3 Förstå användaren
Eftersom någon ska använda den utvecklade produkten görs i steg 3 en användarstudie. Under förstudien utfördes datainsamlingen i form av enkät. Den här enkätens mål var att få en bild av vad som fattas möbelmässigt i små hem och få inspiration till vad för möbel som ska konstrueras. Studien sätter grunden till formulerade kundbehov som används i nästa steg.
2.1.4 Idégenerering
I steg 4 sker idégenereringen och skissarbetet. Här genereras olika koncept som har som mål att möta de tidigare formulerade kundbehoven. Här fastställs också kravspecifikationen samt de tekniska specifikationerna för produkten. Ett konceptval görs också då ett valt koncept ska arbetas vidare med i nästa steg. Denna fas innehåller identifiering av kundbehov, produktspecifikationer, konceptgenerering, konceptval och koncepttestning. Första steget är att identifiera kundbehoven. I boken av (Eppinger & Ulrich, 2012) beskriver man fem steg för att fastställa kundbehov. Dessa steg är 1. Samla in rådata från kunder. 2. Tolka rådata till kundbehov. 3. Organisera behoven hierarkiskt i primära, sekundära och eventuellt tertiära behov. 4. Fastställa behovens relativa betydelse och 5. Reflektera över resultaten och processen. Denna femstegs modell användes som underlag för att identifiera kundbehoven. Efter att kundbehov fastställts gjordes en första målspecifikation för produkt.
När målspecifikationer var satta fortsatte arbetet med fas 1 vilket var konceptgenereringen. Fas 1 konceptgenerering börjar att bearbetas. Skisser och idéer togs fram genom brainstorming med hänsyn till de kundbehov och målspecifikationer som framställts. När ett gäng av skisser tagits fram ska det sållas för att vidareutveckla de mest lovande idéerna. Vid konceptgenereringen togs också hänsyn till hållbarhet. Mer specifikt fanns ett tänk att utveckla för demontering, återvinning och återtillverkning. Vid konceptframtagning finns det en fem-stegs modell som har använts i detta fall. Steg 1 innebär att klargöra problemet. Steg 2 involverar att kolla på konkurrenter och existerande produkter. Steg 3 innebär att utnyttja egen kunskap och kreativitet för att komma på koncept. Steg 4 syftar till att överblicka steg 2 och 3 för att finna olika möjliga lösningar och sista steg 5 innebär att reflektera över hela koncept processen och de lösningar man kommit fram med. Reflektion görs också under processen kontinuerligt. Slutligen kommer steget att välja koncept. Att göra konceptval kan göras på olika sätt. Eftersom att arbetet utförs på egen hand kommer koncept att väljas genom favoritprodukt vilket innebär att man väljer koncept beroende på egna preferenser. Vilket koncept som produktutvecklaren ser som mest lovande. (Eppinger & Ulrich, 2012).
2.1.5 Prototyp-utveckling
I det femte steget moduleras själva prototypen. Konceptet kommer in i en fas av detaljutveckling där bland annat design beslut kring tillverkning och miljö görs. I det här arbetet görs en prototyp i Computer-aided design (CAD) som kommer det slutgiltiga resultatet. Med valt koncept påbörjades detaljutvecklingen som innebar att fastställa dimensioner, form, uppbyggnad och anpassningar för att applicera hållbarhets verktygen DfR, DfD och DFR där konceptet har
konstruerats för att lätt kunna monteras och demonteras. Detta har också bidragit till att konceptet kan återvinnas eller åter-tillverkas vid slutet av livscykeln.
2.1.6 Test
Det sista steget testar prototypen. Ett test mot användaren görs här och vidare ändringar eller förbättringar kan göras. Efter detaljutvecklingen börjades förberedelser för koncept test. Koncepttestet utgår från en sju stegs metod som består av att definiera syftet med testet. Välja en undersökningspopulation. Välja angreppssätt. Kommunicera konceptet. Mäta kundrespons. Tolka resultaten. Reflektera över resultaten. Koncepttesten konstruerades följande;
Koncepttestets syfte är att få en inblick i hur användaren tycker och tänker om konceptet. Undersökningen kommer att fokusera på personer som bor i små lägenheter. Angreppssättet kommer att resultera i mindre intervjuer med personer där produktkonceptet kommer att presenteras och förklaras. Försök kommer att göras med att kommunicera detta test i person, men p.g.a. rådande situation med Covid-19 kan detta kommas att ändras . Kundresponsen kommer att mätas från en skala 1 – 10 där 1 är mindre tillfredsställande och 10 är mycket tillfredsställande. Denna bedömning kommer att göras på följande punkter, Produktens design, produktens funktion och applicerbarhet. Resultaten kommer sedan att sammanställas och ett snitt kommer att tas. Reflektion över resultat görs sedan för att kunna bedöma om produktkonceptet har medfört värde för användare.
Tillsammans med koncept-testet och analys av värde har värde av koncept kunna fastställas. De slutgiltiga specifikationerna har också kunna fastställas som en sista del av utvecklingen. Från utvecklingen och lösningskonceptet kan ett resultat presenteras och diskuteras.
2.2. Förstudie
I början av arbetet utfördes en förstudie kring temat compact living. Det här omfattade marknadsundersökning på existerande möbler som anses smarta och andra generella möbler för att få en bild över marknaden och få inspiration. Under den här förstudie analyseras även materialval hos konkurrenter. Som en del av förstudien skapades en enkät som skickades ut med syfte att få en bild av vad kunderna tycker. Enkäten är till stor del av kvantitativ art men fanns litet utrymme för egna reflektioner. Enkäten är egengjord och resulterar därefter i primärdata som ligger till grund för de formulerade kundbehoven.
Från kundundersökningen och konkurrensanalysen bestämdes det att fokus skulle ligga på en förvaringsmöbel. En smart förvaringsmöbel som inte bara erbjuder förvaring utan kan erbjuda någon annan form av funktion på köpet. Vad den andra funktionen ska vara för att göra möbeln smart bearbetades under konceptgenereringen.
2.3. Litteraturstudie
Utöver produktutvecklingsprocessen utfördes en litteraturstudie. Artiklarna som användes valdes ut efter följande sökord: ”Sustainable product development” ”DFE” ”sustainability” och detta gjordes i högskolebibliotekets databas. Det gjordes även filtrering efter endast artiklar som var ”peer reviewed”, sustainability som ämne och artiklar som inte är äldre än 2018. Detta sakade ur artiklar till 23 st. Av dessa 23 valdes artiklar efter relevans. Senare breddades sökfältet genom att ta bort ålders filtrering och 123 artiklar kunde analyseras och väljas beroende dess relevans. Det gjordes även en litteratursökning i samma databas som tidigare med sökordet ”design for remanufacturing” som var filtrerat med endast ”peer reviewed”, remanufacturing som ämne och bara artiklar från 2018 och framåt. Detta resulterade i 995 artiklar där artiklar valdes efter relevans.
2.4. Produktutvecklingsverktyg
2.4.1 Gantt schema
I början av examensarbetet skapades ett Gantt-schema. Schemat skapades för att lättare kunna planera och disponera arbetet över tidsramen för projektet. Ett Gantt-schema är ett verktyg för att grafiskt förklara arbetsflödet i ett projekt. Det är ett väldigt vanligt verktyg och anses idag som det mest använda inom projektplanering (Projektledning.se, 2020). Gantt-schemat är dock inget som måste följas till punkt och pricka, utan det ska vara ett hjälpmedel. I det här arbete har schemat varit en grund till vilken tid de olika delarna ska bearbetas men har inte följts till 100 %. 2.4.2 Brainstorming
För att komma på idéer och lösningar på problemet utfördes brainstorming. Det utfördes i den aspekt för att skapa många idéer och att tillåta tankarna att flöda fritt. Många gånger brukar man säga att, för varje 1000 idéer finns det 4 bra idéer och 1 eller 2 idéer som kan arbetas vidare med. Alla idéer skrevs ned och sedan valdes ett fåtal idéer som konceptualiserades. Brainstorming måste inte vara det bästa verktyget för att komma på idéer, men det har bevisat nytta när man vill få ett brett spektrum av idéer. Tim Brown skriver i sin bok, ”Other approaches are important for making choices about ideas, but nothing beats a good brainstorming session for creating them” (Brown & Katz, 2019)
2.4.3 Computer-aided design (CAD)
CAD är ett verktyg för att producera detaljerade designlösningar och prototyper i 3D eller 2D. CAD-verktyg kan användas för mycket olika typer av anledningar men det främsta är att skapa 3D-modeller över produkter (Techopedia, 2017). I det här projektet har programvaran SolidWorks används då det är tillgängligt via Mälardalens högskola. SolidWorks har använts som verktyg för att skapa en 3D-prototyp för den konstruerade möbeln. Med hjälp av CAD har renderingar och enkla ritningar också kunnat skapats.
2.4.4 Pughs konceptvalsmatris
För att sålla koncept används ett verktyg kallat Pughs konceptvalsmatris. Det här verktyget används i stor utsträckning inom produktutveckling och är förslaget av Ullrich och Eppinger. Konceptmatrisen innehåller 6 steg vilka är att först förbereda konceptvalsmatrisen. Nedan i tabell 2 är en exemplifiering av konceptsållningsmatrisen där man betygsätter koncepten mot olika kriterier med +, - och 0 så att man kan få ett slutbetyg och därifrån välja att kombinera koncept eller gå vidare med ett eller flera koncept. (Eppinger & Ulrich, 2012) Går man vidare med fler än ett koncept kan man göra en ytterligare sållning med en poängsättningsmatris.
Tabell 2 - Pughs konceptvalsmatris
Urvalskriterier 1. 2. 3. 4. 5. 6. Kriterier 1 0 0 + + - - Kriterier 2 - 0 - 0 0 + Kriterier 3 0 - + + + + Antal + x x x x x x Antal 0 x x x x x x Antal - x x x x x x Slutbetyg 2 -1 0 1 1 2 Rangordning 2 1 4 3 5 6
3. TEORETISK REFERENSRAM
Under detta kapitel presenteras underliggande teori som arbetet har grund i.
3.1. Hållbar produktutveckling
Idag är det nästan en självklarhet för företag att arbeta med hållbarhet och att stäva efter att minimera miljöpåverkan hos produkter, tjänster och tillverkning. För att arbeta mot detta finns det en rad olika metoder och arbetssätt. I en artikel där de studerat 300 företag gällande detta kommer man fram till att verktyg som Life Cycle Analysis (LCA), Design For Enviroment (DFE) och Environmentally Conscious Quality Function Deployment (ECQFD) används med stor sannolikhet och tillsammans med andra verktyg. En metod som också nämns är Design for Recycling (DFR) (Kara, Ibbotson, & Kayis, 2013).
Modeller som dessa kan ses som en del i en cirkulär ekonomi vilket är en viktig del i hållbarhet. Inom lyx sidan av möbeltillverkning gjordes en undersökning där man fann att cirkulär ekonomi fortfarande är ett nytt koncept inom denna sektor och handlingar som återvinning och återanvändning som kan vara det mest viktiga inom denna bransch används inte i en stor utsträckning. Grunden till cirkulär ekonomi är att ha ett stängt materialflöde genom en produkts hela livscykel. Till skillnad från den traditionella öppna ekonomin som istället slutar med att slänga produkterna och material istället för att återanvända, återvinna mm. Cirkulär ekonomi ska vara en ny affärsmodell som ska stödja hållbar utveckling och ett gott samhälle. Att fokusera på miljö inom möbelindustrin ses som mycket viktig eftersom branschens massiva användning av råvaror och påverkan från användandet av färg och lim som bidrar till utsläpp och föroreningar samt bidragande avfall. (Barbaritano, Bravi, & Savelli, 2019)
En strategi som också kommer upp i litteratur är Design for Disassembly (DfD). Att applicera detta vid utveckling av produkter bidrar till enklare och snabbare demontering av produkter vilket skapar positiva konsekvenser som lättare återvinning och återanvändning av material vid slutet på livet hos produkten. DfD kan också ses som en strategi för återtillverkning och går in på Design for Remanufacturing (DfR) (Majmundar & Ansari, 2018). Återtillverkning innebär att en produkt som nått slutet av sitt liv demonteras och åter tillverkas till något nytt eller renoveras till nyskick för att kunna säljas igen. Detta är en strategi som skapar cirkulär ekonomi och minimerar resursåtgång och utsläpp. DfR är brett och innebär att produkter ska utvecklas med åtanke på att förenkla steg i återtillverkningsprocessen, DfD är ett exempel på DfR. (Fegade, Shrivatsava, & Kale, 2015)
3.2. Ergonomisk sitthöjd
Ergonomi är ett begrepp som blivit allt mer utforskat och anses allt mera viktigt för att våra kroppar ska hålla under hela arbetslivet. För den här studien är sitthöjden den ergonomiska aspekt som är intressant och i en studie av Suebsak Nanthavanij (1996) undersöker man vilken sitthöjd som är nära optimal för kvinnor och män beroende på individens kropp. Den faktor som här avgör vilken sitthöjd som är lämplig är individens längd och kön. En matris tas fram över olika längder hos kvinnor och män där en optimal sitthöjd betraktas av längden hos personen. I tabell 3 nedan syns den nämnda matrisen.
Tabell 3 - (Suebsak Nanthavanik, 1996)
Från matrisen kan det konstateras att ergonomi har ett stort förhållande till individen men att estimeringar kan göras för att komma så nära one size fits all som möjligt (Nanthavanij, 1996).
4. GENOMFÖRANDE
Under det här kapitlet presenteras genomförandet från alla olika delar i kronologisk ordning.
4.1. Konkurrensanalys
Under förstudien identifierades tre företag inom branschen som kan ses som konkurrenter. De tre var IKEA, Mio och Chili.se. De tre företag säljer möbler online och i varuhus. Förstudien omfattade analys av företagens produkter för att finna missade marknadssegment och inspiration för utvecklingen av en smart möbel. Vid förstudien finner man ett fåtal möbler som kan klassas som smarta. Utbudet av de här möblerna är inte stort och många smarta compact living lösningar innebär att konsument tillverkar egna påhittade lösningar hemma istället för att köpa en möbel som uppfyller liknande behov. Den estetiska designen idag är väldigt simpelt, enkelt och enfärgat. Väldigt vanligt med vita och svarta möbler.
Figur 2. Utåker stapelbal säng
https://www.ikea.com/se/sv/p/utaker-stapelbar-saeng-furu-00360484/
Ovan i figur 2 har vi en smart möbel från IKEA. Detta är en kombination av en säng och en soffa. Nedan i figur 3 finns en sittbänk från MIO som kombinerar en bänk med förvaring.
Figur 3. Ebbe - Hall bänk https://ro.pinterest.com/pin/411305378463376231/?autologin=true&_client_id=CLIENT_ID(_)&mweb_unauth_id=%7B %7Bdefault.session%7D%7D&simplified=true
Nedan i figur 4 är en bild på en till smart möbel från IKEA, detta är ett bord som sitter på väggen och kan fällas ned för att få mer utrymme.
Figur 4. Norberg – klaffbord
https://www.ikea.com/se/sv/p/norberg-vaeggmonterat-klaffbord-vit-30180504/
Det fanns även detta bord i figur 5 från IKEA som kan fällas ihop och har en smart förvaring.
Figur 6 – Malm – Byrå
https://www.ikea.com/se/sv/p/malm-byra-med-6-lador-vitlaserad-ekfaner-90403587/
Ovan är en byrå som är väldigt vanlig byrå från IKEA. Själva möbeln klassas alternativ inte som en smart möbel i det här fallet, dock är byrån smart utformad och erbjuder mycket god förvaring och kan i det avseendet bidra med influenser till ett koncept i arbetet.
Genom att analysera möbler från konkurrenterna Ikea, Mio och Chilli kan det konstateras att det finns lite smarta möbler där ute, men att det mesta är ganska vanliga saker. Det är inte vanligt att hitta smarta möbler som fyller funktionen av två andra möbler i ett. Av att analysera konkurrerande möbler och företag kan faktorer tas fram som kan vara positiva i kommande konceptframtagning.
Tabell 4 - Konkurrensanalys
Positiva faktorer Negativa faktorer
Multifunktionalitet Få användningsområden
Enkelhet Begränsad förvaring
Förvaringsmaximering Anpassningsbarhet Compact living
* Viktigt att komma ihåg här är att alla faktorer inte stämmer överens med alla möbler utan det är en sammanställning av funna faktorer.
4.2. Användarstudie
Som en del av förstudien gjordes en enkät vars resultat presenteras nedan.
Enkäten genererade 40 svarsresultat och enkäten var tillgänglig i 10 dagar. Själva enkäten finns under bilagor tillsammans med diagram och nedan i tabell 5 visas en sammanfattning av resultatet. Tabell 5 - Användarstudie Bo-yta Möbler får plats Saknade möbler
Viktiga möbler Problem med liten bo
yta
Övrigt
10-20 kvm (10%) Ja (42%) Soffa Soffa (15st) Trångt Önskar mer
förvaring
20-30 kvm (42%) Nej(58%) Bänk yta Bord (7st) Dålig förvaring Önskar mer sittplatser
30-40 kvm (15%) Förvaring Garderob (6st) Får inte plats
med det man vill ha.
Mer
avlastningsyta
>40 kvm (33%) Skrivbord Bokhylla/byrå (6st)
4.3. Kundbehov
Sex kundbehov har formulerats från enkätundersökningen. De kundbehov är följande.
Tabell 6 - Kundbehov
Behov 1 Behov 2 Behov 3 Behov 4 Behov 5 Behov 6. Kan användas på liten yta. Uppfyller liknande egenskaper som för soffa, bord, garderob, bokhylla, byrå Kan minimera att kund känner att det är trångt. Kan erbjuda förvaring. Kan skapa sittplatser. Kan erbjuda avlastningsyta.
Behoven har rangordnats efter färg från mest betydelse till minst betydelse. Gul-Grön-Blå-Röd-Grå-Rosa.
Från kundbehoven och analysen av smarta möbler från konkurrenter bestämdes det att försöka generera koncept för en smart möbel som ska kunna användas på liten yta och erbjuder förvaring och en annan funktion utöver förvaringen.
4.4. Konceptgenerering
Konceptgenereringen utfördes genom brainstorming med skissarbete där idéerna har influenser från konkurrerande smarta möbler där hållbarheten genom smarta möbler är menat att stärkas. Samtidigt med kundbehovet i focus för att inte riskera att generera koncept som inte skapar värde för användaren.
Under konceptgenereringen togs det fram 6 antal koncept på förvaringsmöbler. Första konceptet ska föreställa en kombination av ett skrivbord med förvaring och ett klaffbord för att kunna få mer yta när bordet inte används.
Kring koncept 2 gick tankarna åt hållet att göra en byrå som kunde vecklas ut och bli till någon form av bänk eller soffa för att kombinera sitt-yta och förvaring.
Figur 8 - Koncept 2
Koncept 3 var det inne på skrivbord igen med en stol som skulle ha förvaring och som kunde skjutas in under bordet för att ta upp sådan liten yta som möjligt när det inte användes.
Koncept 4 kom in på att förvaring och sitt-yta kanske kunde kombineras på ett bra sätt, genom att ha någon form av bokhylla där man kunde plocka ned varje låda och använda som en liten pall.
Figur 10 - Koncept 4
Sedan på koncept 5 fortsattes det på spåret med sitt-yta och förvaring genom att stapla liknande pallar på varandra som en pelare med förvaring.
Och till sist koncept 6 skissades det en byrå som ska kunna användas som pall för antingen att sitta på eller för att stå på om man behöver nå någonting som är högt upp.
Figur 12 - Koncept 6
4.5 Sitt höjd och Mätningar
Eftersom konceptgenereringen resulterade i många koncept där en funktion är att kunna sitta på möbeln valdes sitthöjd att undersökas. Mätningarna gjordes på möbler som var lättåtkomliga för projektförfattaren och resulterade i det som kan ses i tabell 7.
Tabell 7 - Sitthöjdsmätning Produkt Sitthöjd i (mm) Soffa 400 Skrivbordsstol 450 Matbordsstol 450 Pall 50
Vid sökningar efter ergonomiska stolar och vad som är ergonomiskt när det kommer till att sitta verkar den faktiska sitthöjden ej spela den största rollen. Vilken höjd du som person ska sitta på är också väldigt individuellt och det bästa alternativet är då man kan justera höjden. Det viktiga är att man når ner med fötterna på golvet samt att höjden inte bidrar till en allt för framåtlutande sittställning (Rehabakademin, 2020; Kinnarps, 2020).
4.6 Konceptval
Konceptval gjordes enligt Pughs konceptvalsmatris. Koncepten bedömdes mot valda urvalskriterier genom att antingen få ett (-), (0) eller (+) där (0) uppfyller urvalskriteriet, (-) mindre bra uppfyllelse och (+) mycket bra uppfyllelse. Efter bedömning efter urvalskriterierna fick koncept 1 ett betyg på -3. Koncept 2 fick ett betyg på 1. Koncept 3 fick ett betyg på 2 vilket också koncept 4 fick. Koncept 5 fick ett betyg på 4 och koncept 6 fick ett betyg på 5. Det koncept som valdes att arbete vidare med är koncept 6 som finns under bilaga nr 8.
Tabell 8 - Konceptvalsmatris
4.7 Kravspecifikation
När koncept hade valts för vidareutveckling fastställdes en kravspecifikation för att ha riktlinjer att följa för att skapa mer värde.
Vikt, 1 = Första prioritet, 2 = Lägre prioritet.
Tabell 9 - Kravspecifikation
Krav Vikt
Inneha god förvaring 1
Kunna användas som pall 1
Inte ta mer plats än konkurrerande byrå 1
Ej väga så mycket 2
Vara estetiskt tilltalande 2
Klara av belastningen från människa 1
4.8 Tekniska specifikationer
Specifikationer ställs upp för önskningsbara mätvärden för produkt. Det ideala och marginella mätvärdena baseras på kravspecifikationen och är en uppskattning. De delar som ska kunna flyttas medför specifikation 1. Att möbeln ska inneha god förvaring omformuleras till en specifikation att den ska inneha minst 50% förvaring. Sedan följer mått för möbeln som upplevs acceptabla och trovärdiga.
Tabell 10 - Tekniska specifikationer
Specifikation Idealt
värde
Marginellt värde
Enhet
1. Vikt på möbel 40 60 Kg(kilogram)
2. Ska uppnå minst 50 % förvaring av den totala
ytan av möbel Mer än 50 50 %(procent) 3. Maximal höjd 100 90-110 Cm(centimeter) 4. Maximal längd 150 100-200 Cm(centimeter)
5. Maximalt djup 40 30-50 Cm(centimeter)
6. Höjd på pall 50 45-55 Cm(centimeter)
7. Klara en belastning på 1.5 Mer än 1 kN(kilonewton)
4.9 Detaljutveckling
Detaljutvecklingen av konceptet gjordes i SolidWorks med hjälp av CAD. Under detaljutvecklingen skulle dimensioner och exakt utformning av koncept väljas. Vid utvecklingen har konceptet utformats för att enkelt kunna monteras och demonteras. Konceptet i delar kan också paketeras effektivt vilket kan vara en bidragande faktor för att minimera logistikkostnader och miljöpåverkan från det genom att förpackningarna kan utformas platta. Fästelementen hos konceptet har också utformats för att maximera användningen av miljövänliga material som exempelvis trä och undvika fogningsmaterial som lim. Konceptet har en arkitektur som lätt ska kunna demonteras och återvinnas eller återanvändas för att förlänga livscykeln hos produkten och minimera att produkter och material staplas på hög och förbränns i onödan. Produkten har också en sådan utformning att den kan byggas upp som användaren vill i ett modul-system. Användaren kan själv välja hur många lådor, hur hög eller hur bred den slutgiltiga möbeln ska vara.
4.10 Materialval
Materialval kommer att göras med avseende på miljövänlighet och applicerbarhet. Material ska klara den belastning som läggs på möbeln. Materialet bör vara hållbart i det avseendet att materialet åldras bra och ger goda möjligheter till återvinning och återanvändning. Fogningsmaterial som t.ex. lim kommer att undvikas då det ej är bra för miljön. Istället kommer material som t.ex. trä och metall användas som fog material. Enligt svanen-märkning (Svanen, 2021) bör träet vara från certifierat skogsbruk och det är positivt om träet är producerat lokalt. Trä är ett vanligt material i möbelbranschen och kommer att användas som grundmaterial i den här produkt. Det för att trä är en förnyelsebar naturråvara. Det viktiga för att upprätthålla goda miljöegenskaper ska materialet vara producerat från certifierade ansvarsfulla skogsbruk. Material som metall kommer också att användas i from av mindre förband men kommer att minimeras till bästa förmåga. Konkret är tall ett aktuellt alternativ eftersom det är ett material som produceras i stora volymer i Sverige. Det bästa för miljön och återvinning är att använda obehandlat trä. (Svenskt-Trä, 2015)
4.11 Koncept testning
Testet utfördes på 3 personer som bor i mindre hem. Resultatet prövade fyra kriterier hos koncept 6 som valdes att arbeta vidare med, kriterierna var, Produktens design, produktens funktion, applicerbarhet och om personen skulle kunna tänkas att köpa en sådan möbel. På de fyra kriterier kan maximalt betyg resultera i 40 poäng. Ett snitt togs på alla svar och det totala resultatet blev 32 av 40 poäng. Jag tycker att konceptet fick en mycket bra respons och en av deltagarna lämnade lite övriga kommentarer vilka var följande: ” Produkten är i utseendet relativt modern och stilren, riktar sig därför mot den målgruppen gällande inredning. Att produkten är uppbyggd i moduler är något som gör produkten extra spännande där höjd och bredd på en fullskalig byrå kan anpassas efter behov. Att man kan minska respektive öka kapaciteten är positivt. Produkten kan även placeras på olika ställen där den kan användas som pall eller trappsteg vilket kan vara nödvändigt i flera situationer.” En annan kommentar var ”Färgval är önskvärt”
5 RESULTAT
Nedan presenteras arbetets resultat i form av ett lösningskoncept.
5.1 Lösningskoncept
Nedan syns en rendering på den CAD-Modell som konstruerats. Det här är det slutgiltiga lösningskonceptet på en smart möbel.
Figur 14. Lösningskoncept
Konceptet fungerar sådan att det är en möbel med två funktioner. Den primära funktionen är en byrå. En byrå att förvara saker i och att använda som avlastningsyta. Den sekundära funktionen är sittpallar. Möbeln är uppbyggd i moduler som kan lyftas med hjälp av handtagen på sidorna för att kunna ställa varje modul för sig själv och få sittpallar eller alternativt bygga en trappa för bland annat nå saker i höga hyllor/skåp.
En möbel som har ett vardagligt syfte, men som kan omvandlas till sittplatser när det behövs, t.ex. vid någon form av tillställning när sittplatserna inte räcker till vilket är ganska vanligt i mindre lägenheter och hem.
Mått på hela möbeln är L:120 cm H:90 cm D:40 cm. Med en totalvikt på ca 55 kg och ca 13,5 kg per modul med träslaget tall.
Nedan finns flera renderingar på möbeln som visar mera tydligt hur den fungerar, samt en sprängbild av möbel som kan ge en uppfattning av hur den kan paketeras och monteras av kund.
Figur 15 - Rendering av koncept
Figur 16 - Rendering modul
5.2 Uppfyllelse av mål
Nedan i tabell 11 visas de önskvärda målen.
Tabell 11 - Önskvärda mål
Beskrivning av mål Enhet Målvärde
Funktionalitetsmått* Antal 2
Minskad volym % 30
Möbel ska kunna återvinnas Ja/Nej Ja
Möbel ska kunna förpackas platt** Ja/Nej Ja
* Funktionalitetsmått avser antal möblers funktion den ersätter.
** Förpackas platt innebär förpackningsmått om 1700mm x 500mm x 100mm
5.2.1 Funktionalitetsmått
Det här målet är uppfyllt då lösningskonceptet godtyckligt ersätter två typer av möbler och har därför minst 2 funktioner. Lösningskonceptet ersätter en byrå och 4st pallar.
5.2.2 Minskad volym
Med att minska volymen är avseende att minska resurserna. Tanken här är att den smarta möbeln ersätter två andra möbler och på sådant vis minskar resursanvändningen. Lösningskonceptets dimensioner är följande: Längd: 120cm Bredd: 81cm och Djup: 40cm. Detta resulterar i en upptagen volym på 447.12 dm3. Detta lösningskoncept ersätter två möbler vilka är en byrå och
sittpallar. För att kunna göra en bedömning har den totala volymen av en byrå i liknande storlek plus volymen av en stapelbar pall summerats. Exempel byrå med dimensioner Längd: 120cm Höjd: 76cm och Djup: 50cm (Nordli, 2021) vilket ger en volym på 456.00 dm3. Redan med en
liknande byrå från IKEA har lösningskonceptet lika värde i form av volym. Sedan tillkommer volymen för 4st stapelbara pallar vilket har en ungefärlig dimension på Längd: 65cm Bredd: 45cm och Djup: 45cm som ger en volym på 131.63 dm3. Detta ger ett resultat på lösningskoncept
som har en volym på 447.12 dm3 mot konkurrenters motsvarighet som har en total på 587.63
dm3. Vilket visar ett resurssparande av 140.51 dm3. Den här jämförelse utförde då också med en
liten sittpall som är stapelbar. Gör man en jämförelse med en pall som är mer robust och mer lik sådan typ av pall som lösningskonceptet skapar blir det ännu större resursminskning med en resursbesparing på 288.88 dm3.
En liknande byrå, Malm (IKEA, 2021) är konstruerad av spånskivor och träfiberskivor och väger nästan 75kg, det samma gäller för referens-möbeln ovan. Den vägde ungefär 73kg av samma material. I SolidWorks kan material appliceras på modell för att sedan räkna ut vikt på objektet. Vid applicerat material tall på modellen beräknas den totala vikten till ca 55kg, jämförelse mot referensobjekt är det en viktminskning med 32%.
5.2.3 Möbel kan återvinnas
Lösningskonceptet är utformat så att hela möbeln ska kunna isär monteras och återvinnas eller återanvändas. Fästelement i metall vilket bidrar till att trät ej blir kontaminerat och en enklare återvinning är då möjlig. Dock minimeras de fästelementen så långt det går.
5.2.4 Möbel kan förpackas platt
Arkitekturen är uppbyggd på sådant vis att alla delar kan förpackas platt och monteras hos användaren.
5.3 Värde i koncept
För att kunna mäta om konceptet har skapat någon form av värde har ett koncept-test utförts. Med avseende på den totala poängsättningen på testet bedöms det att lösningskonceptet kan skapat ett värde för användare och jag tycker att konceptet fick en mycket bra respons. Utöver att möbeln skapar ett värde ligger största vinningen i resursbesparingen man kan göra genom att ersätta två möbler med en och de långsiktiga vinningarna i att det blir möjligt att bosätta sig på mindre yta och minimera miljöpåverkan.
5.4 Slutgiltiga specifikationer Tabell 12 - Slutgiltiga specifikationer
*Vikt baseras på konstruktion helt i träslaget tall
Specifikation Värde Enhet
Längd 1200 Mm (millimeter)
Höjd 900 Mm (millimeter)
Djup 400 Mm (millimeter)
6 DISKUSSION SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Här förs diskussion kring arbetet och slutsatser dras.
6.1 Planering
I början av arbetet fungerade det bra att följa gantt-schemat och arbetet hade ett bra tempo. Ju längre arbetet gick ju mer började man sträva iväg från de originella planerna, dels för att man ibland fick lägga examensarbetet lite på sidan när andra uppgifter behövdes bli färdigställda och dels för att man kände att vissa delar i arbetet behövde lite mer tid än vad man trott.
6.2 Syfte
Syftet med examensarbetet var att på ett hållbart och miljövänligt sätt konstruera en smart möbel för ett hållbarare samhälle. Jag anser att syftet uppfyllts med viss reservation för problematiken med att kunna mäta den faktiska miljöpåverkan. Utvecklingen har tagit hänsyn till miljön och det har alltid legat i baktanke vid konstruktionen. En frågeställningar ställdes också vilket var;
• Hur kan en möbel konstrueras/utvecklas hållbart med fokus på miljö?
Jag skulle säga att genom erfarenhet från det här projektet är det inte lätt att konstruera en smart möbel som ska uppfylla alla krav och kriterier. Utan att det krävs en hel del tid och idéer för att skapa något vettigt. Jag skulle säga att en smart möbel bör konstrueras på ett sådant sätt att möbeln adopterar/ersätter minst två funktioner från olika möbler, för att det ska vara användbart måste möbeln vara multifunktionell. Och för att utveckla en möbel hållbart med fokus på miljö måste miljötänket vara med från start. Man måste gör bra beslut om material, om hur produkten ska vara uppbyggt, kommer det vara möjligt att återvinna allt material eller åter-tillverka? Är frågor man kan ställa sig. Det finns mycket man kan göra för att konstruera en möbel på ett hållbar sätt men det gäller att man väljer bra strategier och tar bra beslut.
Baserat på koncept-test och mätningar skulle jag konstatera att Compact Living skapar värde för användare. Men det beror självklart på vilken målgrupp man satsar på. Compact Living är smarta konstruktioner som fyller flera funktioner och värden som bidrar till minskade resurser och värdeskapande i det avseende att möbeln ersätter minst två möbler.
Frågeställningar som dök upp under arbetets gång var exempelvis, Hur långt ska man ta miljötänket och hållbarheten? Räcker det med att välja ett bra material eller hur långt ska man analysera produktlivscykel osv. Det finns en drös av aktiviteter och metoder för att jobba mot en miljövänlig produkt, men det tar mycket tid och är komplext.
6.3 Metoddiskussion
Den process och metoder som använts för detta projekt har fungerat bra. Mycket är återkommande från tidigare arbeten på högskolan. Det som skulle kunna göra annorlunda är det faktum att involvera användaren mera i början av projektet. Och avgränsa ytterligare för att lättare kunna applicera vissa metoder. I det här arbetet var målet att utveckla en möbel, det hade varit enklare om det var avgränsat till en specifik möbel från start. Sedan finns det många olika verktyg och metoder för olika delar i produktutvecklingsprocessen. Man kan inte använda alla verktyg utan de måste anpassas efter ändamålet.
6.4 Värde
Baserat på koncept-test och resursbesparing kan slutsatserna göras att lösningskonceptet har medfört värde. Potentiella användare har bedömt lösningskonceptet med mycket bra respons och konceptet besparar resurser i form av upptagen volym i hemmet med 100 – 300 dm3 beroende
på jämförelse.
6.5 Produktdefinition
Vad är målgruppen?
Målgruppen för denna produkt är huvudsakligen mindre hem. Eller de som vill att möbler inte ska ta onödig plats. Eller bara kunder som vill ha en multifunktionell möbel som är producerad med omtanke på miljön.
Hur kommer möbeln att användas?
Möbeln kommer att användas som en byrå med bra förvaring och en bra yta för avlastning. Produkten kommer även att kunna användas som sittpallar när det behövs. Eftersom möbeln är uppbyggt i moduler kommer den att kunna anpassas utefter användarens specifika användningsområde.
6.6 Slutsatser och rekommendationer
Kollar man på målspecifikationerna för produkten ligger resultatet inom de marginella värdena förutom för vikten. Ideala vikten vore 5kg för möbelns delar, marginella värdet var mellan 5-10kg. Slutresultatet landade på strax ovanför 10kg per modul. Vilket egentligen inte är acceptabelt och något som bör optimeras i vidareutveckling. Jag kan ha överdimensionerat många delar av konceptet vilket bidrar till att vikten blir så pass hög. En annan anledning är materialvalet med att använda tall. När jag beräknade vikten på modellen antas materialet att vara solitt. Jag skulle rekommendera att ha detta i åtanke när man utvecklar en produkt, och även att laborera med fler material. I detta arbete lades fokus på att det skulle vara ett material som var närproducerat och förnyelsebart, då kom vikten i andra hand.
Överlag är jag personligen nöjd över detta arbete. Jag tycker att jag har utvecklat ett lösningskoncept som är funktionellt och estetiskt tilltalande. Konceptet löser problem med att bo på mindre ytor utan att behöva kompromissa om vilka möbler som man ska ha. Med detta lösningsförslag skulle flera personer kunna ha en stilren praktisk byrå som kan omvandlas och användas som sittpallar när detta skulle behövas. Detta är också ett steg i rätt riktning gällande miljön. I en produktutvecklingsprocess kan man flera gånger ha miljön i åtanke. I detta fall är
produkten i sig en miljövänligprodukt, eftersom Compact Living möbler ersätter två eller fler separata möbler med en möbel. Vilket i sin tur spar på resurser i form av material, arbete, energi, transport osv. För det andra är detta lösningskoncept utformat på ett sådant sett att det ska kunna demonteras och återanvändas eller återvinnas för att spara på jordens resurser långt det går. Möbler generellt tillverkas av relativt miljövänliga material, som exempelvis trä. Men att undvika beläggningar eller fogningsmaterial som lim är ännu ett steg åt hållbarhet och miljövänlighet.
6.7 Vidare arbete
Skulle vidare arbete göras med denna produkt skulle produkten optimeras och testas praktiskt genom att göra en fullskalig prototyp. Modellen som är konstruerad idag är överdimensionerad och med ett solitt material av tall vilket resulterar att den väger hela 40kg med de dimensioner som existerar nu. Detta är alldeles för mycket vikt enligt mig och troligtvis då också för mycket material. Alternativt att materialvalet kunde ha ändrats till något mer lättvikt som fortfarande klarar de påfrestningar som möbeln utsätts för, exempelvis någon form av sandwich-material. Att skapa en möbel som ska fungera och klara hållfastheten är lätt. Att skapa en möbel som klarar hållfastheten, är funktionell, väger inte mycket samt är tillverkat av miljövänliga material är svårare.
Vidare arbete hade fokuserat på att testa olika typer av material, att testa olika dimensioner på materialet och undersöka vilken yt-finish som är mest eftertraktad av användare.
Nästa steg skulle också vara att kolla på tillverknings delen. Om konceptet skulle kunna tillverkas på ett bra sätt. Hur skulle den tillverkas etc. Även kostnader för hela processen från tillverkning till försäljning i butik/webbutik.
7 KÄLLFÖRTECKNING
(2021). Hämtat från Nordli: https://www.ikea.com/se/sv/p/nordli-byra-med-6-lador-vit-s09239498/
Barbaritano, M., Bravi, L., & Savelli, E. (2019). Sustainability and quality management in the Italian luxury furniture sector: A circular economy perspective. Sustainability, ss. 1-22. Brown, T., & Katz, B. (2019). Change by Design.
d.school, S. (u.d.). Bootcamp bootleg. d.school.
Eppinger, S. D., & Ulrich, K. T. (2012). Produktutveckling Konstruktion och design. New York: MxGraw-Hill Education.
Fegade, V., Shrivatsava, R., & Kale, A. (2015). Design for Remanufacturing: Methods and their Approaches. Materials Today: Proceedings 2 , ss. 1849-1858.
IKEA. (2021). Hämtat från Malmbyrå: https://www.ikea.com/se/sv/p/malm-byra-med-6-lador-vitlaserad-ekfaner-90403587/
Kara, S., Ibbotson, S., & Kayis, B. (2013). Sustainable product development in practice: an international survey. Journal of Manufacturing Technology Management, ss. 848-872. Kinnarps. (2020). Hämtat från Ergonomi - Stolar:
https://www.kinnarps.se/kunskap/ergonomi/ergonomi--det-allra-viktigaste/stolar/ Majmundar, M., & Ansari, Z. (2018). Design for disassembly to attain sustainability:
Analyzing the past and proposing further research opportunities. The IUP Journal of
Supply Chain Management, ss. 37-76.
Nations, U. (2019). World Population prospects 2019. Hämtat från United Nations: https://population.un.org/wpp/DataQuery/
Projektledning.se. (2020). Gantt-scheman. Hämtat från Projektledning.se: https://projektledning.se/gantt-schema/
Rehabakademin. (2020). Hämtat från Bra arbetsmiljö och ergonomi vid den egna arbetsplatsen:
https://www.rehabakademin.se/bra-arbetsmiljo-och-ergonomi-vid-den-egna-arbetsplatsen/
SCB, S. (2020). Sverigesbefolkning. Hämtat från scb.se: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/
Svanen. (2021). Hämtat från https://www.svanen.se/svanens-arbete/hur-funkar-det/ SVID. (2020). Hämtat från Designprocessen:
Techopedia. (2017). Computer-Aided Design. Hämtat från Techopedia.com: https://www.techopedia.com/definition/2063/computer-aided-design-cad trä, S. (2015). Hämtat från Träguiden:
https://www.traguiden.se/om- tra/miljo/miljodeklarationer-och-markning/miljodeklarationer-och-markning/miljomarkning-i-ii-och-iii/
8 BILAGOR
Bilaga 2. Gantt-Schema
Bilaga 3. Koncept 1
Bilaga 5. Koncept 3
Bilaga 7. Koncept 5
Bilaga 9. CAD-Modell #1
Bilaga 11. CAD Modell, Låda
Bilaga 14. Användarstudie
10%
42% 15%
33%
Hur stort bor du?
10 - 20 kvm 20 - 30 kvm 30 - 40 kvm > 40 kv
58% 42%
Känner du att det finns möbler som inte får
plats?
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Skrivbord Soffa Bord Garderob Byrå Tv-bänk Bokhylla
Viktiga möbler
Viktiga möbler 0 5 10 15 20 25 30 35Jag önskar att det fanns mer förvaring
Jag önskar att det fanns mer sittplatser
Jag tycker inte något fattas
Jag önskar det fanns mer avlastningsyta
