• No results found

Prov med kall återvinning av asfaltgranulat : Väg P615. Lägesrapport 92-02

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Prov med kall återvinning av asfaltgranulat : Väg P615. Lägesrapport 92-02"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTInotat

Nummer: V169 -

Datum: 1992-02-05

Titel:

Provmed kall återvinning av asfaltgranulat

Väg P615

Lägesrapport 92-02

Författare: Torbjörn Jacobson

Avdelning:

Projektnummer: 42385-5

Vägavdelningen

.

Projektnamn: Provvägsförsök i Göteborg med kall

återvinning av asfaltgranulat

Uppdragsgivare : Vfv O-län

Distribution: Begränsad

vi Väg-och Trafik.

Statens väg- och trafikinstitut

Pa:58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex50125 VTISGIS. Telefax013-141436

'

ök: Ol

3 7

Linköpi

[ St/tlltef Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

(2)

VTI Torbjörn Jacobson

BESKRIVNING AV PROVVÄGEN ... 2

SPÅRBILDNING ...4

LASER-RST ...4

BORRKÄRNOR ...5

BESIKTNING ... .. 8

KOMNIENTARER ... 8

(3)

VTI 2

Torbjörn Jacobson

INLEDNING

Pä uppdrag av Vägförvaltningen i O-län har VTI följt upp provvägsförsöket på väg P615 med kall återvinning av asfaltgranulat. Föreliggande redovisning är en lägesrapport och omfattar de prövningar som gjorts under hösten 1991. Spårutvecklingen har följts upp genom

Primalmätningar (tvärprofilering) och beläggningens tillstånd har undersökts genom upptagning av borrkämor. Okulär skadebesiktning gjordes i samband med fältmätningarna. Vägens tillstånd har också följts upp genom laser-RST-mätning.

BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

Provvägen är belägen på väg P615 mellan länsgränsen och Hällingsjö. Provsträckomas läge och längd framgår av figur 1.

Provvägen byggdes i mitten av september 1991 . Den omfattar åtta provsträckor varav en

utgörs av en refrenssträcka innehållande asfaltemulsionsmassa typ AEBÖ. Övriga sju sträckor

består av återvunnet asfaltgranulat (fräsmassor) som efter krossning och sortering blandats med nytt bindemedel (bitumenemulsion) i ett kallblandningsverk.

VTI känner inte till provsträckomas (provbeläggningens) sammansättning och har inte heller deltagit aktivt vid planläggningen av försöket.

Den gamla vägbanan hade omfattande krackeleringar och andra typer av bärighetsskador vilket tyder på att vägen har dålig bärighet.

(4)

V77 TbnhüñvuJacobson 4515 I 4515 i Hällingsjö

'

8

8 4215 4207 7 7 3976 3815 6 6 3441 3394 5 3304 5 3085 4 4 2572 2578 3 1927 3 1527 2 2 910 J/ Lindome 910 1 1 Skyh Skyh

Alvsborgslän O VM 0 m Marks kommun

(5)

VTI 4 Torbjörn Jacobson

SPÄRBILDNING

För att studera vägytans spårutveckling har tvärprofilmätningar utförst. Mätningama gjordes

med VTIs primalutrustning i 5 sektioner per sträcka. Primalen är ett instrument som mäter

vägytans pI'Ofil och vars mätprincip bygger på laserteknik.

Vid det första mättillfället, ca 2 - 7 dygn efter vägens färdigställande, mättes profilen över

hela körbanan. Vid mätning nr 2, ca 6 veckor efter utförandet, var vägmarkeringslinjema

utsatta på vägbanan vilket möjliggjorde mätningar av både hela körbanan och körfälten var för sig. Mätlinjemas läge och placering på vägen framgår av bilaga 1. I bilaga 2 redovisas några representativa profiler för varje provsträcka.

Spårbildningen är för samtliga provsträckor ringa (några millimeter) under hösten 1991. Det är dock för tidigt att dra några mera långtgående slutsatser efter bara några månaders trafik utan mätningarna får i första hand ses som s k nolhnätningar vilka kommer att ligga till grund som referenser till förnyade mätningar i framtiden. Mätningarna visar också att det initialt inte föreligger några problem med dålig stabilitet. Vid inblandning av höga bindemedelshalter och/eller om asfaltgranulatet innehåller mycket fukt riskerar massan att bli instabil, pga högt porvattentryck vilket kan leda till dålig packning av materialet och inledningsvis orsaka problem med spårbildning. Spår kan också bildas genom efterpackning, specith om massan innehåller höga hålrum, som ofta är fallet vid kall återvinning eller genom plastiska

deformationer orsakad av tung trafik varma sommardagar.

Innan man gör en bedömning av spårkänsligheten för den här typen av asfaltrnaterial bör man vänta på resultaten från mätningarna nästa år (1992) men resultaten från höstens mätningar är lovande och man vet från tidigare försök med kall återvinning att materialet med tiden

erhåller både bättre bindförmåga (hållfasthet) och lägre hålrum.

Vägens tvärfall varierar både inom och mellan sträckoma (framgår delvis av bilaga 2) men är mestadels bra.

LASER-RST

Laser-RST är ett mätsystem baserat på dator- och laserteknik utan mekaniska rörliga delar. Laserenheten består av elva lasrar som är placerade på en balk monterad tvärs bilens front. Mätbredden är ca 3,2 m, vilket motsvarar den maximalt tillåtna fordonsbredden i Sverige.

Vid mätningen erhålls bl a mått på spårdjup, jämnhet och ytskrovlighet (textur).

En första mätning utfördes i mitten av november 1991 och resultaten redovisas i följande

(6)

VTI 5

Torbjörn Jacobsan

Spårdjup, jämnhet i längsled (IRI) och makrotextur enligt RST-mätning.

Sträcka Spârdjup, Spårdjup IRI IRI Textur Textur

nr mm mm mm/m mm/m mm mm ._

riktningl riktning2 n'ktningl riktning2 riktningl riktning2

1 4,4 2,5 2,40 2,27 0,64 0,66 2 3,1 2,6 2,49 2,11 0,53 0,55 3 4,5 2,6 2,45 2,32 0,49 0,51 4 4,8 2,7 2,89 2,67 0,77 0,80 5 2,1 2,2 2,34 2,53 0,67 0,70 6 3,1 2,2 2,50 2,66 0,61 0,59 7 3,3 3,3 3,06 3,10 0,49 0,50 8 3,7 1,3 2,46 3,18 0,45 0,42

Riktning 1 mot Hällingsjö Riktning 2 mot Lindome

BORRKÄRNOR

Ca 5 veckor efter vägens färdigställande togs ett större antal borrkärnor för provning på laboratoriet. Sammanlagt togs 10 st prov per sträcka i riktningen mot Hällingsjö. Proven togs i höger hjulspår och mellan hjulspåren. Provtagningen gjordes i närheten av de linjer som satts ut för tvärproñleringama. I bilaga 3 och redovisas provborrningen (läge, tjocklekar,

kvalitet mm).

Provningen får i första hand ses som en relativ, jämförande undersökning och som en s. k.

nollmätning som ligger till grund för framtida, förnyade mätningar.

Borrkämoma analyserades på laboratoriet med avseende på hålrum och pressdraghållfasthet enligt MBB metoderna 48 och 49. Resultaten (medelvärden av dubbelprov) framgår nedan. Några borrkämor togs också i de provpunkter som kontrollerades med isotopmätare i

samband med packningskontrollen vid utläggningen av massan. Resultaten framgår av bilaga 4.

(7)

VTI

Torbjörn Jacobson

Skrymdensitct, kompaktdensitet och hålmm på borrkämor från väg P615.

Hjulspår

Mellan hjulspår

Sträcka Provpkt Skrym.- Komp.- Hålrum Skrym.- Komp.- Hålrum

dens. dens. v01-% dens. dens. vol-%

8/0m3

g/cm3

g/cm3

g/cm3

1 1:4 1.929 2.384 19.1 1.985 2.384 16.8 2 2:2 1.997 2.379 16.1 1.898 2.379 20.2 2 2:4 1.900 2.367 21.1 1.906 2.367 19.5 3 3:2 1.964 2.360 16.8 1.919 2.360 18.7 3 3:4 1.945 2.384 18.5 1.939 2.384 18.7 6 6:2 1.856 2.376 21.8 1.833 2.376 22.9 6 6:4 1.838 2.370 22.5 1.913 2.370 19.3 7 7:2 2.008 2.344 14.4 2.023 2.344 13.8 7 7:4 1.915 2.364 19.0 1.890 2.364 20.1 8 8:2 2.046 2.465 17.0 2.048 2.465 16.9 8 8:4 2.061 2.466 16.4 2.098 2.466 15.0

(8)

VTI

Torbjörn Jacobson

Pressdraghållfasthet på borrkärnor från väg P615.

HJUISpåI

Mellan hjulspår

Sträcka Provpkt Höjd Brott- Pressdrag Höjd Brott- Pressdrag

deform. hållfast. deform. hållfast.

mm mm kPa mm mm kPa

1

1:4

36

3.7

105

33

2.9

129

2

2:2

70

3.4

120

40

3.2

139

2

2:4

39

3.5

103

30

3.8

96

3

3:2

63

4.2

126

49

4.5

123

3

3:4

58

4.5

136

55

4.0

133

6

6:2

51

3.6

99

40

3.6

103

6

6:4

63

3.9

90

52

4.0

106

7

7:2

75

3.4

110

65

3.2

101

7

7:4

54

3.5

97

54

3.8

92

8

8:2

54

-

21

48

-

19

8

8:4

56

-

19

44

-

26

Resultaten sprider ungefär lika mycket inom sträckoma som mellan med undantag för sträcka 8, referenssträckan, som erhåller något lägre hâlrum men framförallt lägre draghällfasthet än Övriga sträckor.

På sträckoma 4 och 5 erhölls endast trasiga borrkärnor. På övriga sträckor var borrkämoma av bättre kvalitet men dock fortfarande mjuka och sköra.

Jämfört med andra återvinningsobjekt (VTI Notat V 168) uppvisar provvägen generellt höga hälrum och låga draghållfastheter. Trafikens efterpackning medför troligen att hålrummet med tiden minskar.

(9)

VTI 8 Torbjörn Jacobson

BESIKTNING

Okulär skadebesiktning gjordes i samband med fältmätningama under hösten 1991 och gav

följande resultat:

Sträcka Bedömning (91.10.28)

1 Ngt stensläpp i början, annars mycket bra

2 Mycket bra

3 Mycket bra

4 Ytan skrovlig, en del stensläpp, specith i början

5 Ytan ngt skrovlig, ngt stensläpp, bättre än sträcka 4

6 Mycket bra

7 Mycket bra

8 Mycket bra

Sträckoma l, 2, 3, 6, 7 och 8 är ungefär jämbördiga och ser i allmänhet mycket bra ut. Ytan

(bruket) är inte lika torr och öppen som annars är karakteristiskt vid kall återvinning och stensläpp (stripping) förekommer inte. Framförallt sträcka 4 men även sträcka 5 ger ett markant sämre intryck. Ytan är på en del håll skrovlig och stensläpp förekommer. Massan är också inhomogen och bmket verkar torrt vilket tyder på dålig blandning och för lite nytt bindemedel. Fotografier från besiktningen i slutet av september framgår av bilaga 5.

KOMMENTARER

Det är för tidigt att dra några mer långtgående slutsatser redan efter några månaders traka men ingenting av de mätningar som hittills utförts tyder på att provsträckoma är sämre än referenssträckan med nytillverkad AEB. Spårbildningen är för samtliga sträckor

förhållandevis ringa under hösten trots de relativt höga hålrummen. Det bör dock påpekas att innan en fullständig bedömning av spårkänsligheten görs bör man invänta på resultaten från åtminstone en sommarperiod så att risken för plastiska deforrnationer fångas upp.

Den kalla återvinningstekniken medför att hålmmmet till en början blir högt pga att materialet är förhållandevis svårpackat i kallt tillstånd. Efterpackningen från trafiken i

(10)

VTI 9 Torbjörn Jacobson

kombination med en viss fortsatt härdning av massan medför att konstruktionen med tiden blir stabilare och bl a risken för deformationer minskar. Det är möjligt att ytan med tiden bör forseglas (skyddas) med ett tunnare slitlager, bl a för att förhindra en alltför snabb åldring och nedbrytning av beläggningen.

(11)
(12)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 1 Sid 1 (2)

Primalmätning på väg P615.

Sträcka Sektion Anmärkning

Mätlinje m 1:1 0/080 backe, nedför 1:2 0/210 svacka 1:3 0/350 svagt krön 1:4 0/570 kurva, vänster 1:5 0/690 raksträcka 2:1 0/990 kurva, höger 2:2 1/085 raksträcka 2:3 1/210 kurva, vänster 2:4 1/380 raksträcka 2:5 1/450 raksträcka 3: 1 1/720 raksträcka 3:2 1/880 raksträcka 3:3 2/010 raksträcka 3:4 2/280 raksträcka 3:5 2/490 kurva, höger 4:1 2/635 raksträcka 4:2 2/890 raksträcka 4:3 2/965 raksträcka

4:4 3/060 kurva, höger,backe upp

(13)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 1 Sid 2 (2)

Primalmätning på väg P615.

Sträcka Sektion Anmärkning

Mätlinje m 5:1 3/310 kurva, vänster 5:2 3/350 raksträcka 5:3 3/380 raksträcka 6: l 3/500 raksträcka 6:2 3/600 raksträcka 6:3 3/700 raksträcka 6:4 3/767 raksträcka, krön 6:5 3/796 backe 7: 1 3/900 raksträcka 7:2 3/985 raksträcka 7:3 4/080 raksträcka 7:4 4/143 raksträcka 7:5 4/185 raksträcka 8:1 4/248 kurva, vänster 8:2 4/280 kurva, vänster 8:3 4/320 raksträcka 8:4 4/360 raksträcka 8:5 4/400 backe

(14)

fl 'Illa IIIIUDII IIIs 8004

200'

LAN' P MATPLÅTS' LANOVETTER VÅG NR: 615 RIKTNING 1 Mätdatum Mátmno m

1 sto .0.01 6004 10.0* 20.04 *0.01

LÄN:O MÃTPLATS:LANDVETTER VÄG mums RIKTNING:! Mätdatum Mätning av

2 1001 10.04 20 01 10.01 400% 20.0 40.04 »40.04

LÄN o MATPLATS; LANOVETTER v'AG NR- 515 mnumc- 1 Mätdatum Mâtnmq m

2

(15)

LAN P MATPLATS' LANDVETTER VAG NR, 615 RIKTNING 1 PROVSTRACKA: 2 SEKTION NR' 4 Matøalum Mamang m 1991-09-26 1 \)O 200< 40.0' Od e'o 1 3 . . -. -. 80.01 4004 2070'

LAN o MÄTPLATS' LANDVETTER VÄG NR' 515 RIKTNING' 1 PROVSTRÃCKA: 2 SEKTION NR' AH Mätdatum Mamma m

1991-11-14 2 (M) 200' .40 o. JOD* 4.0 515 0:0 40.04 30104 23 0' 700' -1004 ICO* -Joo< 40.04 u'wo numrsmmovmen VÄG »mms mxmmc 0.3 En .9 1.2 1 s 1 PROVSTRÃCKA: 2 SEKTION NR; 4 1.4 :To Mätdatum Mätning av 1991-11-14 :T: 2 VTI V50 MTG

(16)

'004 GOAO< 400* 20101 2004 40.0<

LAN P MATPLATS LANOVETTER VAG NR' 615 RIKTNONG

( \ PROVSTRACKA' 3 SEKTION NR* 4 50 Mätdatum MJINOO "1 1991-0926 1 60 Imrm . .0.04 5004 2010' -20.0< 40104

LÄN' o MÄTPLATS: LANDVETTER VÄG NR: 615 RIKTNING- 1

05 10

PROVSTRÄCKA: 3 SEKTION NR: AH Mätdatum Mamma m

199141-14 2 (ml I.0 6004 30.01 200' 1004 10.0' 20.0* 30104

LÄN: o MATPLAYS LANDVETTEa VÄG NR 615 ammmc. 1

1 5 PROVSYRÄCKA: 3 SEKTION NR 4 3.0 Mlløatum Mamma m 2 1991-11-14 3.6 VTI Vlo MTG

(17)

20 0'

2004

LAN P MATPLATS LANDVETTER vAG NR. 515 mxmwc: 1 PROVSTRACKA? 4 SEKTUON NR: 4 Mätdatum Ma1mng m

1991-09-26 1

(0

'OO'

20.0<

LAN O MATPLATS: LANDVETTER VÅG NR 615 RIKTNING: 1 PROVSTRÄCKA: 4 SEKTlON NR: CH Mätdatum Matmng m

1991-11-14 2 Im) MD* 070 60.04 30.04 20 0* 100' .10.04 40.0'

LAN o MATPLATS: LANDVFTTER v'AG NR: 615 RIKTNING. t

O 3 0.0 0.! 1.2 I 5

PROVSTRÄCKA: 4 sexnou NR; 4 Mätdatum Mamma m

1991-1144

(18)

'0.04

503*

400'

200*

LAN. P MATPLATS LANOVETTER VAG NR. 615 RIKTNING* 1 PROVSTRA'CKA: 5 sexnou NR. 2 Mätdatum Malung m

1991-0926 1 2004 40.0' 670 .0.04 60.04 40.0' 20.01 20.0' -I0.0< -O0.0<

LAN 0 MATPLATS LANOVE'TTER v'AG NR: 615 mxmmc- s

03 1 .'o 1 T5 :To 2?

PROVSTRACKA. 5 SEKTION NR. ZH Mamamm

1991-11-14Målning m

40.0'

30.0'

20 04

10.01

:Juno MATPLATS:LANDVETTER VÄG NR1615 mxmmc-u movsmÃcu: 5 SEKTION NR: 2

1991.1 1 44 Mätdatum MMan m 2 1004 20.0% 30.0' »40.04 :'.s VTI V89 MTG

(19)

60.01

400'

20 0'

LÄN P MÅTPLATS: LANDVETTER VAG NR; 615 RIKTNING' 1 PROVSTRÄCKA: 6 SEKTION NR: 4 Mätdatum Målnmg m

1991-09-26 1 ZOO' -40.0< 01 o 5 uvo 75 270 215 :jo :T5 4'0 570 6.0 .00* 6004 20.0'

LAN o MÅTPLATS LANDVETTER VAG NR: 615 RIKTNING: 1 PROVSTRACKA. 6 SEKTION NR: 04 Mätdatum Mamch nr

2 1991-1144 lm) -20.0< 03 1 .o US 210 :T5 410 415 510 575 6.0 30.04 20 0' '0.0' -1010' 10.01 40.04 .w_°<

LÄN' o MÅTPLATS LANDVETTER VAG NR' 615 RIKTNING 1

OJ 06 09 1.2 15 movsmÃch: 6 ssncou NR; 4 27.1 Mätdatum MMnmg nr 2 19914144 :i: "hl v VT! V30 MTG

(20)

10.0' 6040'1 400* 20 0' Mñldülwll 1991-09-26

LÄN: P MATPLATS: LANDVETTER VÄG NR: 615 RIKTNING' 1 PROVSTRÄCKA: 7 SEKTION NR: 4 Mamma m

1 40.01 '60.0-575 .0.04 40.0' 20.0'

LÄN: o MÄTPLATS: LANDVETTER VÄG NR: 615 mxmmc: 1 PROVSTRÃCKA: 7 SEKTION NR: CH Mätdatum Mltmnq m

1991-1 1-14 40.04 40.0' sTs 20.0' 10.04

LÄN: O MÃTPLATS: LANDVE'TTER VÄG NR: 615 RIKTNING: 1 PROVSTRÅCKA: 7 SEKTION NR: 4 Mattan Mamma m

1991-11-14 lm) V 570 ' 2 m 5.0 Om) -10.0< -2094 .30_04 40.0 VTI Vlo MTG

(21)

.0.01

6004

40.0*

20,04

LAN: P MÄTPLATS:LANDVETTER VÄG NR:615 RIKTNING: 1 movsmâcu: a samou NR: 4 Mätdatum Målning nr

1991-09-26 1

(m)

10.04

-40401

-60.01

o's 375 (o sto sis sto

60.01

20.0'

'2010'

40.01

. _04

LAN' o MÄTPLATS: LANDVETTER VÄG NR. 615 mxmwc: 1

03 :To STRÄCKA: 8 SEKTION NR: AH :to 3.5 4:0 (S 570 Mätdatum Mamma m 1991-11-14 575 2 30.04 20 01 10.0' .10.01 .20_01 .30_04 .mioq

LÃNzo MÅTPLATS:LANDVETTER VÄG mums RIKTNING.1

of: ?0 of: movsmÃch: s SEKTION NR: 4 i.: :To Mätdatum Mätning av 199141441 av.: 2 :to VTI V89 MTG

(22)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 3 Sid 1 (4)

Provtagning av borrkärnor 91 . 10.28.

Sträcka

Linje

Läge

Prov

Tjocklek

Anmärkning

nr

nr

:11

mm

1

1:2

Hj.S

1

20

Delvis trasig

2

20

"

3

20

"

M. Hj.S

5

45

Hel

6 30 Delvis trasig

1

1:4

Hj.S

7

35

Hel

8

35

"

M. Hj.S

9

35

"

10

35

"

2

2 2

Hj.S

1

70

Hel

2

75

"

3

80

"

M. Hj.S

4

75

"

5

30

"

6

45

"

2

2:4

Hj.S

7

40

"

8

40

"

M. Hj.S

9

30

"

10

30

"

Hj.S = Hjulspår

M. Hj.S = Mellan hjulspâr

(23)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 3 Sid 2 (4)

Provtagning av borrkämor 91 . 10.28.

Sträcka Linje Läge Prov Tjocklek Anmärkning

nr

nr

0

nr

mm

3 3:2 Hj.S 1 60 Hel 2 60 " 3 65 " 4 65 " M. Hj.S 5 50 " 6 50 " 3 3:4 Hj.S 7 60 " 8 60 " M. Hj.S 9 55 " 10 55 " 4 4:2 Hj.S 1 30 Delvis trasig M. Hj.S 5 - Trasig 4:4 Hj.S 7 - Delvis trasig

M. Hj.S

9

-

Trasig

5 5:1 Hj.S l - Trasig M. j.S 5 - Trasig

5:3

Hj.S

7

-

Trasig

(24)

VTI Torbjörn Jacobson Provtagning av borrkämor 91.10.28. Bilaga 3

Sid 3 (4)

Sträcka nr Linje nr Läge Prov Tjocklek mm Amnärkning

6

6:2 6:4

Hj.S

M. Hj.S

Hj.S

M. Hj.S

55

55

55

55

45

50

60

65

55

50

Hel 7:2 7:4

Hj.S

M. Hj.S

Hj.S.

M. Hj.S

S c o o xl m m h wwh -S O O O Q Q M h U J N h -E

75

75

75

75

65

65

55

55

55

55

(25)

VTI

Torbjörn Jacobson

Bilaga 3 Sid 4 (4)

Provtagning av borrkärnor 91.10.28.

Sträcka Linje Läge Prov Tjocklek Anmärkning

nr nr nr mm 8 8:2 Hj.S 1 55 Hel 2 55 " 3 55 " 4 55 " M. Hj.S 5 50 " 6 50 " 8 8:4 Hj.S 7 60 " 8 55 " M. Hj.S 9 45 " 10 45 " Hj.S = Hjulspåx M. Hj.S = Mellan hjulspâr

(26)

VI'I

Torbjörn Jacobson

Bilaga 4

Laboratorieprovning av borrkärnor. Prov tagna i provpunkter för isotopmätare (packningsmätare).

Prov Skrymdensitet Kompaktdcnsitet Hålrum

nr

g/cm3

g/cm3

Volym-%

1:1 P 2.002 2.414 17.1 1:2 V 1.925 2.424 20.6 1:2 H 1.980 2.444 19.0 1:2 P 1.956 2.419 19.1 1:3 P 1.994 2.433 18.0 1:4 P 2.048 2.423 15.5

(27)
(28)

B S

Besiktning från väg P615, september 1991.

Foto 1 Sträcka 1, 26/9 -91.

(29)

Foto 4 Stracka 3, 26/9 -91. Foto 3 Sträcka 2, 26/9 -91. ( D W _ I o . -I o

(30)

Foto 6 Sträcka 4, 26/9 -91.

(31)

0 7 Sträcka 5, 26/9 -91. f

F0

(32)

Foto 9 Sträcka 7, 26/9 -91.

(33)

Figure

Figur 1. Provsträckor väg P615.
Foto 2 Sträcka 1, 26/9 -91.
Foto 3 St rä cka 2, 26/9 -91.
Foto 6 Sträcka 4, 26/9 -91.
+3

References

Related documents

Fokus på hållbar utveckling: på vilket sätt är ”er” klimatzon känslig för t ex klimatförändringar?. Konsekvenser för

• I dagligt tal menas ofta energi som den kraft som kan användas på något sätt i männsikans tjänst för att till exempel transportera saker eller värma upp bostäder..

 Ta med lakan, handdukar, (badkläder?), VARMA oömma kläder och skor, papper, penna, kikare om du har, telefon.  MAT:

det undandroge folkförbundet sitt bistånd i ett fall som det förelig- gande, så gynnsamt för att statuera ett exempel. Den risk, som vårt land genom sitt

I 3 valgdistrikter fikk man almindelig borgerlig fellesliste, i alle landdistrikter stod Heire og Bondepartiet i forhund og i ialt 10 av 29 valgdistrikter var

Vi torde vara berättigade att räkna med, att ungefär 1/4 av alla slavar, som ägdes av i Athen bosatta frie, varit sysselsatta utan- för Athen och Attika, något som

I oppo- De som önskat vårt land en stark parlamentarisk regering sition. ha blivit bönhörda. Socialdemokratien har minst fyra år på sig för att genomföra den

»Det är icke fara för krig som verkar bestämmande på och berättigar rust- ningarna, det är rustningarna som i och för sig utgöra ett krigs- hot.» På ett möte 1932