Beskrivning över Hilleshögs nya växthusanläggning

, !951

)fl,

Be.skrivning

9.

I , ,1. t

~

t,,.'A~·<>,fJ(,

.:1..t4/

di f} d ~ I ,,u,

i,,.,.., /

0,;

ver Hilleshogs nya vaxthueanlaggning.

Vid Svenska

Sookerfabriks

Aktiebolageta

Betforadlingsinstitution har detta lr uppforts en vaxthusanlaggning, avsedd att forenkla ooh sakra

forokningen

av institutionens foradlingsmaterial i

soc-kerbetor.

Anlaggningen har konstruerata

under utnyttjande

av

senaste

ron inom omrldet.

Dessutom

har en del

speciella nykonstruktioner mlst

akapas

for

att anlaggningens tunktion skulle motsvara

uppstall-da krav

pl

denaamma.

2

Komplexet bestir av 10 et hua oa

300

m golvyta vardera,

sammanbygg-da

i

~lock om tvl hue. tangden

pa

varje hue

ar

50

meter

och bredden

6 aeter. Tvi av husen

,ro

!o~sedda med

uppvarmnings- och

belysnings-anordningar for

att

aven

kunna anvijndas under

vinterhalv~ret,

medan

de ~vriga endast avsee

tijr

eommarsaaong&n.

I varje hu1 Mr var tPedje v~ggsprojs extra bred. Till en eadan

sprojs

kan analutas •n loatagbar tvarvagg av

glas, som

nAr

fram t i l l ungefar

hu•br•ddena mitt. Vijggen atr«cker eig nagon

decimeter

ned

i jorden.

Soa tak fungera~ ett

i

ytterkonstruktionen upphangt

sekundarplan

av

glas,

vilket hanger i

hojd

med takvecket.

Saval

i

detta

som

i den lodr~ta vaggen finnas gummilister infallda, mot vilka travaggen

ta-tar.

I

mitten

av

varje ~us loper

en meterbred gjuten gang. Fran

den-na glng

ineatt~s losa

9orrar

$V glas, vilka

tata

mot

travaggar

och

sekundartak Jed gummilisterna.

S~lunda ~kapas p! var

eida

om

glngen slutna celler, i vilka

betplan-torna µnder blomningen helt kunna innestangas och avskiljas saval

frln

plantor i andra cellar som

fran ytterlu:ften.

I

denna

finnes

nam·

··

ligen under

betfroplantornas normala blomningstid (juni - juli manad) alltid

nagot

pollen, som med

vinden

fores fran stora odlingar runt om i Sklne. For en vaxtforadlare i sockerbetor ar inkorsning i

ett

foradlingsmaterial

med frammande pollenmjol alltid en mycket uesvarlig sakf ~om ofta kan

forstora resultatet

av langvariga

anstrangningar.

For den

1nom botanikens

varld obevandrade

mA

har tillatas

oas inskju-ta en upplysning om Beinskju-ta-slaktets biologi. Beinskju-tan har en

tvaarig

livs-ry~m. Ur froet gror en planta, som tillvaxer ooh

i jorden svaller

till den

rotkropp,

som v i i

dagligt

tal kalla

sockerbeta och ur

vil-ken

vi framstalla

vanligt

aocker. Om en aldan

rot

forvaras

over

vin-tern ceh tijljande

var

planteraa igen driver den upp en

blomstjalk med

alnsa

aml

gulgr6na blornmor, som sitta fr~. Detta

frij

mAste

emel-lertid1

till ekillnad

tran

manga andra vanliga

kulturvaxters, bildas

,~nom

be~ruktnlng

av pollen tr~n en

annan betplanta. Beta-slaktet ~r vad man brukar kalla ett korsbefruktande slakte. Denna nodvandiga

pollentransport

eker

till

overvagand$

delen

med

hjalp

av vindan.

Blott en mindre transport sker via

insekter.

nirtor har

inom betans botaniska

slakte

stadse den forokningsmet9-den anvants, att man planterar in grupper av rotter (kallade separa-tioner) i hostsad och med

kortare

eller

langre

avstand mellan

grup-2

·-perna l~ter de~ uppv~xande s~den under ~etans blomning bilda barri~r

mot pollentransport rnallan grupperna. Bctplantorna v~xa emellertid

ofta h~gro ~n don o~givande s~dGn och utalit tas s&lunda fbr omedalbsr

inkorsningsrisk. Genom v~derleksbatingelser fbrs~mrade pleater mj.nska

ofta den v~ntade frbskbr den. Rent mekaniska skador av lbsa kreatur,

av vilda dj ~ och av moderna lantbruksredskap i alltfbr rationell drift fbrstbra ofta plantar och t i l l och med hela plantgrupper t i l l start fbrfAng fbr sockerbetsfbr~dlaren. l ven den rent praktis kt-ekonomiskn sidan, n~r det g~l ler skbrden av 300 - 500 p~ floru kvadratmil utspri dda gruppor p& mellan 10 - 20C planter inrym~er

mAnga problem, vilka vi nu hoppas ocksA skola fbrenklas i och med inflyttningon i de nybyggda v~xthuseno Den nu aktuell a fbrLdlJngen mot hbgre krornosomtal (s.k. polyploider ) gynnas i hbg grad uv dornc

nya isoleringsteknik, liksom kontrollen bver olika experiment med

sockerbetans sjukdomar och parasit er.

Genom att sAlunda ins~tta lbsa v~egar kunna v~xthusen uppdelas i ca l-ler av vurierande storlek. Den normala stundardstorleken fbr on 0011 ,

som h~rblirgernr on l i ten grupp planter (upp ·ti ll 30 rbtter) ar

3

,5

m2 ~

Denna standardyt~ kan sedan okas ~nda upp t i l l den storlek ₇ dl et t

helt hus fAr bilia en enda gemenaam ~attecello ilen vanligast3

sto~-leksordningen torde bliva

3

7

5,

? och 14 m2, d,v.su cell e.1. om l

stun--dardyta, 2 och 4 rcspektive. Rbt terna planteras under slutot av vin

--tern direkt i v~xthusbadden. Nar plant or~a n~tt blomningasta.dium s~t

-tas dbrrarna in och blo _ningen fbrsiggar i e-~t slutet rum~ Som er:,

fbljd av donna. t clmj.k fifrentlas o.lJ. manuolJ s1':otse1: i de1, att ::l.le. grupperna ~ro s~mlade pA ett begr~nsat orrrlde. och man lir oberoende av vadre~s t1llf~lliga. va~i~tioncr ~ Gcnom ~tt planto_na f~ sbka stb~

mot gl.asvaggarna blir -;;.ox. ett owi.-;iirQand.r3 nat och s-:,bdsta.kar f'bT

var je pla.nta l'!led fl.-tfi:ilju.r:. -.e uppbind_ ·ng 1122. .... o:,,:bd~.ga ..

Som en fo: j d av d.eu hogre och ji=i.mr,are -tc111pr::-c:1tu.ren .1. vi,b:t!~l.~sen un

::;.c:-dc t idiga v~rm~n~d8r~a kan ~a.n forvfin~a att blcmn~ngsperio'on ko~

-mer att infalla nAgon m&nad tidigaro ~n morm~lt acvosr under ma~ och

juni m~n~ter. Xven under d~sea ~~nuder Jnt~iffa emol1Ar1if of·ta

verk:iga v~rrueperioder ₁ u11~er vilka r~sker fBr bvcrhettning in~a 1

de slutna cellern& :fbrefinnas-; vo_r· :.d b~)tp:;.n.,tan kari 60 ., ProbJ.emet har en ytterligare aRpect dtiri , nt~ ctet synes bevisat₁ at~ en

bct-planta ~r mest villig att s~tta go~t fr b vid en temperatur av +20°C,

Vid hbgre tempernturer minskar dcnnn villiehat o H~rav torde framg&

'oehovet av at t orclna nagon sorts ::iedkylning av luften ..:::.. ··· ·_ ccllr.r.-·

~n. Vissorligen elimineras mycket v[rmestralning genom lj~sstralarn~s t vafaldiga brytning; fbrst 1 yttertaket och d~rcfter i sckund~rtaket.

Denna v~rmeminskning ~r emell~rtid ej t i l l rtic~lig, isynnorne~ som

y~terv~ggurna sl~ppa igenom v~rmcst=llar tliml igon obehind a·t. Mon

den-nn kylning n:aste ordna::;

pa

ott sa{ar:t satt: ntt mb jlig~1et +;i.12 :fo:,.· .. ,

bindclse1· mel,.nn o1ika ce:Lle:, Gj - p:9s1;ar ,.

Gencm sprutkittLing i ulla glasfogar och ganoM db ovon omntmnda gum

-miinl~ggen i skarvnr mellan o: i.ka traytor (= lbsa v~g _ar, dci~rur m.m.

hnr vi d up?rcpcde prov med r6kgusbornber t~theten visat sig prLktisk~

+;a.get fullstand.:.g,, Den sist::1.. l illc. ri~l~o1: fb'.".' objud:10. besol: B" fr2i.!!l-·

mandc pollen, insekter mamu kan orn&s genoc ntt cell systeme~ hAllo~

perioden-- 3

-Problemen om temperaturvaxling och overtryck hnr losts genom inblas-ning nv yttcrluft~ Vid norra anden av vnrje vaxthusblock finnos on

liten tillbyggnad uppford i betonghllsten, vilken inrymmer en fl~ktn

n-laggning av AB Svenska Flaktfnbrikens fnbrikat. All luft, som suges in

i flakten, filtreras genom filtervndd, varvid alla partiklar over en

storlek av 0,015 mm fastnn. Detta betyder i verkligheten, att alln

normalt utvecklnde pollenkorn, som finnas i luften. stoppn8,

da

bet-pollenets normnla storleksordning ar 0,02 - 0₁04 mm, Flakthuset ar

hermetiskt tatat och inglngsdorre~ forsedd med luf~rluss. Flakton

ut-goros av en centrifugnlflakt med en knpncitet av 30 k"bm luft i tim

-men vid ett effektbehov av

5

14 hk. Luften prossas ned i en

betong-kulvert, som ar gjuten under mittgangcn i varje vaxthus. For att

hindra bnksug, nar flakten star stilln, finnes ett automntiskt

fun-gernnde spjall infallt mellan flakt och kulvcrt, Till vnrje liten

stnndardcellenhet utgar fran kulvcrtens overdel ett forbindelseror.

Luften far passera en s.k. inblasningslada, som dcls ar forsedd med

en tallriksventil, med vilken luftmangden kan reglerns, dels en Sek~

backventil. Den sennre bestar av ett relativt tungt tygstycke , som

lyftes upp av luftstrommen, men nar donnn stoppns, faller tygstyckct

ned och tacker helt inblasningsoppningen, varvid baksug forhindr ase

Baksug har ju den risken, att pollenbemangd luft fran en cell via

kulverten skulle kunna passera in i angransande celler. Med hjalp av en solfjaderformad trntt sprides den inblastn luften i cellen:

dar den fordelar sig sa snabbt ooh val, att med en 35 luftbyten

i timmen ett inblAst rokmoln efter 10 - 15 minuter ar prnktiskt

ta-get helt forsvunnet. Luften pnsserar ut ur cellcn genom en

nvluft-ningsventil, konstruerad i princip pa samma satt som motsvarnnde

detalj i kulverten. Den pollenbemangda luften drives ut ur vax hu

-sets overdel med hjalp av ctt dubbelt luftningssystem av gangse typ.

Det har beskrivna ventilationssystemet sanker tcmporaturcn i den

slutna oellen. Vid drift under normala betingelscr 15 juli - 15 nugu -ti detta l r visade det sig, att temperaturen Jr·iti cellen under en

molnfri, vindstilla dng endast var ca 3 -·

4°c

hogre an medeltemp

ern-turen av den insugnn flaktluftcn. Effekten var sa god, att skuggning

av ytterglasen med slamfarg visade sig prnktiskt taget verkningslos.

Samtidigt erholls ett Hvertryck p a l - 2 mm vattenpelare.

Luftrbrel-sen i oellen var mer an tillrackligt stark att halla pollen i

sttin-dig rorelse.

Som bekant behova vaxter ocksa rikligt men lagom med vntten. Da det

ar angelaget att en tillsluten cell ej oppnas under blomningen; har

vattentillforseln ordnats pa ett sarskilt satt.

Nedgr~vd i oentrum av vaxthusanlaggningen gar en huvudledning £or

vatten. Alla kranar aro plncerade pa ett stalle i mitten av varje

vaxthus pa vnr sida ovan luftkulverten. Fran denna centralpost

ut-g~ mot andarna av huset ror i jorden, varifran standare t i l l vnrje

standardcell avgrenns. Via en strypventil passcrar vottnet ut i ett

tunt kopparror, som ar fast 60 cm over mnrkytan pa den losa t

var-vaggen. Hal med 1 mm genomskarning fordela vnttnet i olika lagen over

hela cellens markyta. Med 1 kg:s tryck kan man pa

5

minuter.samtidigt

bevnttna 150 m2 med en vattenmangd motsvnrandc 5 mm regn. Detar att

marka att vattnet fordelar sig pa plnntornas nedre delar ooh l a~nar

den pollenbarande dclen av plantan torr. Om bevattningen u·tfores under den varmnste dolen av dagen, sankes tempernturen i cellen ytterligoro

- 4 I.It

n!gra grnder vid vattnets avdunstning. For bekampning av den blomma

n-de

betplantans vanligaste skadedjur, bladlossen, har

man

mojlighet

att

med vattnet injicern

t.ex.

nikotinlosning, som sedan nvdunstar i

cellen obh

dodar lossen• Aven via flaktluften kan man givetvis

in-blasa

gasformiga for· skndeinsekterna dodande angor.

Som redan

i

inledningen t i l l denna beskrivning omnarnnts aro tva vaxt

-hus aven inrattade for vinterarbete,

I

dessa finnas salunda installe

-rade rorledningar for uppvarmning och elektrisk installation for ar

-tificiell belysning av plantornn. Vaxtforadlaren kan genom ntt driva

en frogeneration p! vintern vinnn ett

ar

i s i t t arbetsprogram. Denna

teknik har redan lange utnyttjnts vid Hilleshog i ett par mindre, nu

otillrackliga vaxthus med begransnde _isoleringsmojl~gheter. Nu kommn

vi

att

vintertid disponera over 128 eeller om

3,5

m •

I nrtificiell

belysning bliva plantorna ofta langre an normalt. For att mota ex

-trema reaktioner i dettn avseende har det vastligaste huset byggt s

en meter hogre an ovriga. Varmeanlaggningen ar inkopplad i insti tu

-tionens oentralvarmesystem ooh

sa

dimensionerad, att storre del en av

de tva berorda husen vid en yttcrtemperntur av

-10°c

skola halla en

innertemperatur pa +10°0. Halften av det hoga huset skall dock kunnn

hllla +10°c vid en yttertemperatur p! -20°0. Speoiella

tatningsan-ordningar hava foretagita, dar varmeroren passera cellvaggnrna , sa

att tathetskraven pa dessa ej i nagon man eftersatt as. Varje stan

-dardcell belyses av tva styckon lysamnesror om 40

w

vnrder a , som

jamt belysa helo. cellen, De kuilnfl.~hojas oeh. etinli:as·,..·sa. n.:tt plo.ntr,,::.

standigt f~r maximal belysning. Lysamnesror aro betydligt billigar e

i drift an vanliga lampor ooh de avge dessutom knappast nagon var mc

i motsats t i l l de vanliga lamporna. Darutover behovcr den knop

pskju-tande betplantun emellertid ytterligare tillskott av langa ljusv

a-gor. For den skull kunna flyttbura reflektorer med vanliga, klar n

200

W

lampor inkopplus, och dessa drivas pa underepanning, varige-~

nom kvantiteten l~nga ljusvhgor okas. Skulle ytterligare kr af tig

belysning erfordrns, knn dessutom ett antal 1000 W lumpor inkopplas ~

Nar de 256 lysamnesroren och all den ovriga extra belysningen aro

inkopplade uppgar elektricitetsforbrukningen t i l l mellan 40000

-- 50000 Watt. Givetvis ha alla kubelhal, som passera cellvaggnrna

special ta.tats.

Till nnlaggningen hor aven ett enplans tegelhus, vilket inrymmer

planteringsrum, skrivrum

for

tradgardsmastare, elektrisk central m.m.

Vid sidan av komplexet har byggts en forvaringslada i tra, dar nl la

ltisa vijggnr och dorrar kunna hirblrgeras. Nlgot ytterligare

at

sida~

har nedgravte

tvA

stycken botongcisterner om 100 kbm vardera. Dessa

tjana

som

buffert vid vattenforbrukningen, dels t i l l vaxthusen ooh

(

5

-Anlaggningen

h~r pA ett aynnerligen tortjanstfullt aatt uttorts nv foljnnde entreprenorer:

vaxth~sbyggnnd:

Plnnteringshue, tlakthus och £o~vnring,lndn:

Byggmastnra Walter Hedlund, Lund

Byggnndsfirmn Persson & Borgstrom,

Lnndskronn

Varmo- och

vntteninstnllntion: Firmn Vntten & Varme, Lnndskrona

Eloktrisk installation:

Flaktnnlaggning:

Malning A andra byggnnder

an

vaxthus:

Mnterns Elektrobyr~, Landskronn

AB

Svenska Flaktfnbriken,

Molmo

Malnrfirman

HP

Jonsson &

Son,

Lnndskronn.

Rontrollant

hnr

vurit Arkitektbyran

Tng

e

Mpller

SAR,

Mnlmo.

Ritningnrn~ hnvn utforts nv varje sarskild entreprenor i intimt

snrnnrbete med Hilleshogs tjansteman. (Ritningnrnn t i l l

plnnterings-hus, flakthus ~ch lndn hnvu dock huvudsakligen utf~rts genom

-~ . ,