• No results found

Ockelbosjukans ekologi: Culiseta ochroptera - en

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ockelbosjukans ekologi: Culiseta ochroptera - en"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ockelbosjukans ekologi: Culiseta ochroptera - en

ornitorll stickmygga funnen i Sverige

THOMAS G.T JAENSON,BO HENRIKSSON,BO NIKLASSON

ochÅ KE ESPMARK

Jaenson, T.G.T., Henriksson, B., Nicklasson, B. & Espmark, , ,.:Ockelbosjukans ekologi:

Culiseta ochroptera - en ornitofil stickmygga funnen i Sverige. IEcology of Ockelbo disease:

Culiseta ochroptera - an ornithophilic mosquito (Diptera, Culicidae) found in Sweden.]

- Ent. Tidskr. 105:70-74. Uppsala, Sweden 1984. ISSN 0013-886x

Investigations on the ecology and epidemiology of Ockelbo disease which is presumed to be

causedly an arbovirus closely related to Sindbis virus, were carried 9ut during 1983 in the Sdssman area, Province of Hhlsingland, Sweden (61" 23'N, 15" 51' E). Blood-sucking Diptera were collected with animal-baited traps, UV-light traps, and-from humans, cattle- sh6ds and hibernation sites. In this first paper we report biological data for one mosquito species, Culiseta (Culicella) ochroptera (Peus), not previously recorded from.the Scandi- navian peninsula. Host preference data suggest that C. ochroprera_is essentially.an avian feeder. Nulliparous, inseminated females collected in April indicate that in the study area C.

ochroptera, in contrast lo C. morsitans (Theob.), hibernates in the adult stage.C. morsitans has nbt previously been reported from Hiilsingland. A previously reported_ isolation of Ockelbo virus from a pool of nonengorged Culiseta females, as well as data on their freeding habits and seasonal abundance, indicate that particularly C. morsitans, and to a lesser extent C. ochroptera, may be involved in the transmission of this human pathogen.

T.G.T. Jaenson, Department of Entomology, Uppsala University, Box 561, S-751 22 Uppsa' Ia, Sweden.

B. Henriksson, G-amla Landsviigen 5, 5-828 00 Edsbyn, Sweden.

B. Niklasson & A. Espmark, Department of virology, National Bacteriological Laboratory, 5-105 21 Stockholm, Sweden.

Ockelbosiukan,som nyligen beskr市

its av Skogh

&Espmark(1982a,b)yttrar sig vanligen som

led‐

och muskelsmartor samt hudutslag pa balcn och extremiteterna.SiukdOmcn ar i allmanhet

kortvarig och relativt godartad.Den fё

rekominer

huvudsakligen i sё dra Norriand(Fig.1)OCh kan

drabba manniskOr som dar vistats i skogsmark nagon gang under iuli‐

September.SiukdomS‐

bildcr som liknar ockelbosiukans har beskrivits fran Finland och Karclen.Ockelbosiukan miSS―

tanks Orsakas av ett arbovirus(arbO=α

thrOpOd

bο

rne),som Sann01ikt ar cn variant av Sindbis‐

rus inom ttaktct 4″

ヵαッ″妬

,famiり

en TOga_

viridae. Sindbisvirus fOreko■

liner i Osteuropa, Asien,Afrika och Australicn.Det har faglar som priinar reservOar och sprids med stickmyggor, framfё r ant cン

spp.I augusti 1982 insanllades

stickmyggor nara Edsbyn i Halsingland.Fran en

pool av ei artbestamda C夕 ′ ぉ

``α

‐ honor isolerades

det virus(Fig 2)som sann01ikt orsakar ockelbo―

Siukan(Niklasson et al.1983).

r att ytterligare kartlagga Ockelbosiukans

ekologi och cpidenliologi inleddes varen 1983 ett

samarbete mellan Virologiska avdelningen, Sta‐

tens Bakteriologiska Laboratorium och Ento‐

mologiska avdelningen, Uppsala Universitet

Med anledning av Ockelbovirus‐ isolatet fran

Edsbyn och att flera humanfall av ockelbosiuka

intraffat i Edsbytrakten 1981‐ 82, fё rlades falt―

studierna till det mygg―och fagelrika sassmanom‐

radet strax norr och nordost om Edsbyn.I denna

brsta artikel om ockclbosiukans ekologi i Sass‐

manomradct rappOrteras biologiska data fё

r en i

Skand市 anien ei tidigare funnen ttgelbitande stickmygga,C夕

′ な

`″

rC“ ′ Jθ

`′

′ αりοε力″ 9′ た″ α (Pc‐

uS).

(2)

lilittli「W霊 £認

:‖

t朧1鮮

e『

F誌

Obscrvera anhopningen av fall i baltet inellan 60:c och

63:e breddgraden

:=拙

:『 1ぶ

器縄lt漫::Ptty謂:1鴇T

tion of cascs bet、 veen the 60th och 63rd parallcl

FOrsoksomrade

Merpartcn av studierna fOrlades pa en lokal,be―

lagen 400 m N Voxnan, 200 m NNW Fall―

bergstiarnen inOm SassmanOmradet och ca 300 m

fran dcn plats dar 1982 ars virusinfekterade C“ ′

J‐

s``α ―

hOnor insanlladcs. SassmanOmradet ar ctt drygt 4 km langt vatmarksomrade som genom―

Ockelbosjukans ekologi: Culiseta ochroptera - en ornitofil stickmygga funnen i Sverige 77

flytes av Voxnan. Ornvaxlande mcd karr och myrg01ar inns skogs― ,betcs―

,och jordbruksmark i omradct. Fagelfaunan ar rik med ett 60-tal

hackandc arter(SNF 1983).Omradetliggerinom

den vegetationsregion som benamns sydtaigan

Detta ar cn del av det boreala barrskogsomradeti

Nordeuropa och Nordaslen.

Insanllingsmetoder

r att erhalla material fOr virusisoleringsfё

rsё

k Och vardprcferensstudier insamlades i Sassman―

mradet under periodcn mars‐ oktober 1983 mcd standardiserad metodik ca 13 000 stickmyggor av

drygt 20 olika arter samt cnstaka knott och svid‐

knott. Fёliande insanllingsmetoder anvandes: 2 st.UV-ljus‐

sugfa1lor(Miniature Black Light

Traps, J W Hock Co, USA)som anVandes

kontinuerligt under perioden 14/4-28/9; 5 st.

modinerade CDC‐sugfallor(J w HOCk CO)utan

liuS,betade med antingen en kanin,ctt rnarsvin,

en hё

na ellcr duva som lockbete samt cn tom kontroll(deSSaね 1lor var placerade 1 3 m fran varandra och omplacerades eftcr en slumptabell VariC mOrgOn);4 st.natfa110r(1.5×

1.5× 15 m av 宙

t markisett;Jupp&Mclntosh 1967)var oCh Cn med ett diur aV Samma artcr som i sugfallorna, samt 2 st.tomma kontroller(randOmiserad om‐

placering av diuren i natfa110rna varie mOrgon).

De diurbCtade fal10rna anvandes varie man―

dag‐

torsdag,dvs 3 dygn per vccka,under perio‐

den 26/4‐ 28ノ

9 Samtliga fallor tё mdes pa fangSter Varie mOrgOn.Vid gynnsam vaderlek insamlades stickmyggor fran manniska(7/6,10/7,4/8,22/8 och 28/9;varie ging 4 timmar fram till solned―

gangen)Fran 2 1adugardar insamlades stick‐

myggor en gang Varannan vccka under mars‐

sep―

tember. Fran potenticlla

ёvcrvintringsplatser

(10rdkallare m m)insamladcs hibernerande ho‐

nor under mars‐ april och septembcr― oktobcr.

Var fiOrtOnde dag havades stickmygglarvcr fran

tre vattcnsanllingar i narheten av fallorna. Lar―

verna odlades till adult stadium.

Resultat

l det insamlade stickmyggmatcrialet fanns totalt 20 individ av dcn sallsynta och fOga kanda arten C“ ′ お

`″

rCン

θ 〃α , οε 力 r9′

″ α Samtliga var adulta honor och insamladcs i ett tamligcn iamnt

fё rdelat antal varie manad under perioden 27/4‐

19/7.Yttcrligare en Cン

ι″α―art,C rC“ εり″ο

r_

111ト

(3)

sJ″ れ

s(Theobald),fangades men i stё

rre antal

Fiardestadielarver av″

οだ J″

4s fanns i tva av vattensamlingarna undcr april och maj Adulta

οだ′″″s inttngades forst i juni.Arten ar ei

tidigare rapportcrad frin Halsingland(Dahi

1977).

Samtliga av foljande karaktarer fanns vanligen hos honorna av

οε力″

oprι

α

men saknades hos

ο

rsJ″

s― honorna:1)liten nack av ttall pa pOst_

spirakelomradet(anepiStCrnum).2)Abdomens

tcrgitcr ined tvargiende,basala och apikala band av ljusa ttall,eller nastan helt tackta av liusa flall.

3)Costalribban atminstone basalt med ljusa ttall.

4)Liten anhopning av ttan(diffus''巧allflack") vid bascn av r4+5・

Nitton av

ο c力 r9ρ た″ α‐

hOnorna(Samtliga utan spar av blod itarmcn)infangades med diurbetade sugfa110r(10 99 1 ''duvfallan", 7 99 i ''hё ns_

fallan",19i''mars宙

nsfallan'',19i''kanin_

fallan").Endast en

ο c力 r9ρ ″′ α‐

hOna fylld med

tt blod i tarmen insamladcs(fran en natね

1la

med en hёna som lockbcte).Den cxpcrimentella

designen var utformad sa att valida data ё

ver de insanlladc arternas potentiella vardpreferens skulle kunna erhillas Signiikanstestning med binomialtestet(Siegel 1956)av antalen(17 och 2)

οε力″ oprι ″ α‐

hOnor fangade i de fagel_ respektive daggdiursbetadc sugfa110rna stOdier antagandet,

att Oε Й ropr`rα ar en Ornitofil stickmygga,dvs att

den i signifikant hё grc grad attraheras till faglar

an till daggdiur.Franvaron av οε力″ 9′

′ α i inate―

rialet insamlat fran manniskor och i ladugardar

styrker detta pasticndc

Tva av ocヵ ″ 。′′

`″

α―

hOnorna, som insamlades i slutet av april dissckerades Blda honorna var

inscminerade och nullipara(hade aldrig lagt agg)

med outvecklade ovarier. Aprilmcdcltcmpera―

turen,uppmatt vid sMHI:s klimatstation i Eds‐

byn var+2.6・

Tcmperaturen i vattensanllingar‐

na var vid slutet av april ca +1-2°

Pa grund av dessa laga tempCraturer ar det Osannolikt att honorna under varcn gCnomgatt puppstadict och darcftcr parat sig. Slutsatscn blir salunda att dessa honor overvintrat sonl inscminerade, nullipara honor.Vara data

ё vcr C

0ぉブ ″れ s ty―

dcr daremOt pa att dcnna art i omradct ovcr_

vintradc i preadult stadium.

Diskusslon

Tva c“

′ たι′ ′ α―

artcr,ル

“ ″θ″れな (Stephens)OCh

οぉゴ ″″

s ar tidigare rapporteradc fran Norge

(Mehl et al.1983)samt SVenge och Danmark

(Dahl 1977).C.ο

ε力 ′′ ι″ α

ar kand fran vastra och norra Tyskland samt Osteuropa genom Sov‐

ietuniOncn till nord6stra Kina.Relativt nyligen har

οε力′ opr`rα

aven rapportcrats fran Finland (Utri0 1976,1979).C.ο

εん″ ρ′た″ α

bChandlas som en underart till C s″

`srrお av Maslov(1964)och

Mohrig(1969),men i enlighet mcd icra publika‐

tioner(PeuS 1935,Gutse宙

ch et al.1974,Dahi 1977, Utrio 1977)anvandes har namnct c.

οε力″ ′ ι″ α

.

ga ar kant Om ocぁ

″ ο pr`rα 's levnadsvanor.

Gutse宙 ch ct al.(1974)anger att artcn i vissa omraden sannolikt

ё

vervintrar i larvstadict och i andra omraden som imagines.Trots att vi ei fann

ο 6た ヽ opr`″

α pa de ё

vcwintringsplatser som under_

sOktes, tydcr vara data pa att atnlinstone vissa

individ Overvintrar som adulta honor i sё dra Norrland.Bctraffande artens blodsugningsvanor rcfcrerar Mohrig(1969)tll Peus(1935)som miSS‐

tankcr att den ar ornitOfag. Gutsevich et al.

(1974)anger att οε力′ 9′ ″′ α suger fagelblod men i

sallsynta fan aven blod fran daggdiur inklusive manniska. vara data stё dier uppfattningen att

οεあ″ opr`″ α i huvudsak ar cn Ornitofil rnygga.

Stickmyggornas betydelse som vcktorer av ar―

bovirusi vartland ar narmast okand Faktorer av bctydelse for en stickmyggas effektivitet som

arbovirusvektor ar bland annati blodsugningsbe‐

tcendet inklusive blodsugningsfrekvcns och vardpreferens, nedarvd mOttaglighet fё r arbo‐

virusinfcktion och formaga att utvcckla och ё ver―

ra infektionen samt livslangd och abundans.

Isolcring av arbovirus fran ett blodsugande lcd‐

diur antyder att detta sugit blod fran ett viremiskt varddiur ener erhallit virus transovaricllt.FOr att

avgё

ra en misstankt vcktors verkliga status som

arbovirus‐

vektor kravs ingiendc falt‐ och labora‐

toriefё rsё

k. Ockclbovirus ar tr01igcn cn variant

av Sindbisvirus. Sindbisvirus sprids mcd stick―

myggor och har faglar som naturlig vard.Darfё

r

ar dct sann01ikt att sanllna fё rhallande galler aven ockelbo宙 rus(Nicklasson et al.1983).

Ornitofaga stickmyggor ar nlisstankta som pri‐

mara vcktorer(inOm ttgelpopulationcr)aV

Ockclbo宙 rus.Sadana arter ar c“

′ α ′″ 4s L., Cχ

.ゎ

″ιれ

`ル “

Mart.,Cン

ノ お

``α “

ο rsJ″ れs och Cs.

οε力′ 9′

′ α ・

Bland nlisstankta f6rbindelsevek‐

torer(som ёVerfOr virus fran faglar till manni‐

SkOr)ar arter sOm suger blod fran saval faglar sonl manniskOr. c.

οεあ″ Dpr`″ α

sOm ar relativt

sallsynt Och huvudsakligcn ornitoni torde vara av

(4)

Ockelbosjukans ekologi: Culiseta ochroptera - en ornitofil stickmygga funnen i Sverige 73

1:Lλ

謂露

L導

繁【

rfttiti躍

?欝::凛

lirttLili[ItttIP滉

tttl協譜澪

:獅

l aV

:寵

情需

:よ

二九:謬彙虚:鶴鷺籠乱:獄繋∫

s翌 f犠

Ⅷ鍔

::L:trT需

13織

:

Lennart Nllsson.

mycket ringa betydclsc som fOrbindelscvcktor.

Flertaletノ

4`′

`s‐

artcr ar nlisstankta forbindelsc―

vcktorer Dc ar ofta myCket talrika. Gcncrcnt sctt f6rcdrar dc att suga blod fran storrc daggdiur men dc suger avcn fagelblod.Avcn om C.“

0な′

′ αれs i Nordeuropa huvudsakligen ar ornitOfag och

troligen i huvudsak nattaktiv har den vissa karak‐

tarcr sOm Ocksa gё

r den inisstankt sOm fё

rbindcl―

sevektor av Ockclbovirus Salunda ar hOnOrna ofta langlivade och rclativt talrika pa sensonlma―

rcn, nar manga manniskOr vistas ute i skogs‐

markerna fё

r att plocka bar och svamp Dcn

pool, av icke artbestamda cン

`′

α―

honor, frin

vilkcn Ockclbovirus isolerades 1982 bcstod tro―

ligen av C.

ぁ Fο rs′ rα れ s

lnkubationstiden fё

r arbovirus i vektorn ar be‐

rocnde av bland annat virusstam, vektorns

genetiska konstitution och tcmpcraturcn. Vid

ё

kande lufttemperatur f6rkortas inkubationsti‐

den i vektorn och kan vara nagra dagar till flcra

veckor(Jupp 1974, Hardy ct a1 1983) Ju flCr potenticlla vektorer sonl gcnonllever inkuba―

tionstiden och darigenom uppnar infektiOs alder (med Virus i spottkOrtlarna)destO hё

gre blir

鮮 嬌 ヽ庸

夕 義 ゞ 占 一

/

■ ●

││││││●

(5)

m.″

populationens vcktorpotential.Vadrct undcr iuli

och augusti 1983 var cxtremt torrt vilket rcdu‐

cerade myggornas klackningsplatser och fё r‐

kortade de pOtentiella vcktorernas livslangd.

Dctta torde forklara varfor sa tt fall(24)av

ockelbosiuka registreradcs under 1983.

Ett varmt tack riktas tin prOfessor Christine Dahl, Ingela

」 ordung och Tcrry Sensenbaugh, Uppsala fё

r konstruktiva synpunkter i samband mcd detta arbetc Forskningen har bedrivits med bidrag fran Naturvetcnskapliga forskningsradet och Medicinska forskningsradet.

Litteratur

Dttζ品ょ

::Ъ I箔 :::ち

ittf「McttFヒ

L酔

scand 8:59-69

GT野

7倉

`s浩

温篭鷺したふ鳥慇場賞訛

IRふ

臨電躙酬■狙き

1き

ど智嘘eU::妥

d圧

Hil∬

littr織

耀電

lt■ lllT3SL Reevcゝ

et雁

ザ鷺臨

t∬

tぶ a常:記

sttT Jur出

路ヵ

T:認

1::シ udぃ

n me ttans面

:::ι

:週

eL認

lllttfζ

`qγ

留ζ

ffα

T

tc―

Med Ent ll:455-458

u::ゞ

fa幣鵠糧鴨譴攣

:1盟 iム

詰伊[::1,拌

Recenslon

Horstcn,V&Erschcns,C.1983

β

““ `Js`―

ッα

`″

た′″οッ

`r′ ′ α′

2′

`″

ο gイ ッ″―

`れ

たα″′ bg Dan‐

marks Biblioteksskolc(BirkCtinget 6,DK‐ 2300 K6penhamn S).295 s Pris 122 Dkr.

Handbokskatalogen ar cn,vad man i bibliotcks‐

sanllnanhang mcnar,katalog vilkcn endast upp‐

tar populara arbctcn som ar inkё pta till det dan―

ska bibliOtekssystcmet. Fё

rutom katalogen inns

fё rfattar/titcl―

och amncsregister

ё

vcr 1410 titlar

utkomna i huvudsak 1930-1980 pa nordiska

Mosquito biononlics _S.Afr J med.Sic 32:15-33

Maslov, Aヽ/ 1964 Thc taxonomy of bloodsucking

mosquitoes of the C“ ′

`″

grOup(Diptcra,Culici‐

dac)―

Ent Re宙 ew USSR 43:97-107

Mchl,R,Traa宙k,T&ヽVigcr,R1983.The composi―

tion of thc mosquito fauna in selcctcd biotopes for

arbovirus studies in Nor、 vay

Fauna norv Ser B

30:14‐

24

NIIohrig,W 1969 Die Culicidcn Deutschlands

Para―

NI臨

,電

∵ 紫 出frぎ1鵠 ymЩ L"“ 0は

bo― sjukans virus isOlerat fran myggor _Lakartid_

ningcn 80:4894

Pcus,F 1935 Theobaldia(Subg Culicella)。

ChrOptera

sp n,eine bisher unbckanntc Stechmicke

Mark

Ticrwelt l:113-121.

Siegel, S 1956 rヾ

onparametric statistics for the be―

havioral sciences lnt stud uppl Toky。 (McGraw―

s職 ,守attt=natÅ

""aoょ

dbo d“

ぉα

epidemic arthritis― exanthema syndrome in S、 veden

caused by Sindbis― virus like agent ― Lancct 1982:795-796

Skogh,M&Espmark,Å 1982b Ockelbo‐

siukan―

ett hud― och ledsyndron■

troligen orsakat av myggburet

alfa―

arbovirus ―Lakartidningen 79:2379‐

2380

SNF(SvenSka Naturskyddsforcningen)1983 Vart att

se i Sverigcs natur En reseguidc l uppl StOckholm (BOnnier Fakta)

Utrio,P 1976 1dentiflcation kcy to Finnish mosquito larvac(Diptera,Cuncidac)―

Ann Agric Fenn.

151128-136.

-1977 A chccklist of Finnish mosquitoes(Diptera,

Culicidac)including Acdes annulipes, new tO Fin―

land ―

Notul cnt 57:130-132

-1979 Gcographic distribution of mosquitoes(Diptc―

ra,Culicidac)in eastern Fennoscandia― Notul ent

59:105-123

sprak, tySka Och cngelska. 135 titlar bchandlar insektcr inedan 10 upptar arbeten om spindlar

Manga arbeten saknas Som iamfOrclse kan

namnas att c.―

C. Coulianos i sin litteraturfё

r―

teckning i Chinerys ''Nordeuropas lnsektcr"tar upp drygt 250 populara bcstamningsarbcten.Det ar dOck yttcrst tacknanlligt att katalogcr av detta

slag publiceras,och iag hOppas att dct rnanar till cfterfё lid

ιαな以 た

`J´

れ zο ′

References

Related documents

Hos de hdr studerade arterna Arpedium quadrum (Grav.) och Eucnecosum brachypterum (Grav.) iir livscykeln kand endast hos den senare

Det ar alltid med brvantan och gl,die man mё ter ett nytillskott till den magra popularlitteraturen om spindlar, men f6rhoppningarna infrias inte antid.Av sprakliga skユ l behё ver

ningar av dcn lokala faunan kan vara av stort intresse och ge lika stor tillfredsstallelse sonl att aka land och rikc runt pa jakt cftcr raritctcr till den privata

Liksom de övriga är den uppförd av kalksten samt putsad med undantag för omfattningar av huggen

Antal på grund av arbetsolycks- fall förlorade arbetsdagar per tu­ sental arbetstimmar (svårhetstal) år 1963 med fördelning inom olika näringsgrenar efter huvud­

net eiegaruisfima Comalis 8c Galvin<£ hifdoria, quam ut o- ptimum faci!e Se perie&isiimum quoddam Epifodii exem- plum collaudat Home. e) Cum vero plerumque, quae id.

ENIRO’S LOCAL SEARCH SERVICES CREATE BUSINESS Eniro is the leading directory and search company in the Nordic media market and has operations in Sweden, Norway, Denmark, Finland and

Slyrelsen hor ilnnu icke hunnit uppgöm några hestämda former för en såtlan pensionering, men anser det dock :iindnmdlscn ligl ull redan nu plibörja tlfsii ll