Föräldrars uppfattning kring sina barns skärmanvändning: En fenomenologisk studie

Magisteruppsats

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning

distriktssköterska 75hp

Föräldrars uppfattning kring sina barns

skärmanvändning

En fenomenologisk studie

Examensarbete inom omvårdnad

-inriktning mot distriktssköterska 15hp

2020-05-25

Titel _{Föräldrars uppfattning kring sina barns skärmanvändning. En} fenomenologisk studie

Författare _{Elin Amrén och Sara Liljeqvist}

Akademi _{Akademin för hälsa och välfärd}

Handledare _{Elisabeth Brobeck, Klinisk lektor, Med. Dr}

Examinator _{Margaretha Norell Pejner, Universitetslektor i vårdvetenskap,} Med. Dr i Hälsa och vårdvetenskap.

Tid _2020-05-25

Sidantal ₁₃

Nyckelord _{Barns skärmanvändning, distriktssköterska, hälsofrämjande} arbete, föräldrars uppfattning.

Sammanfattning

Problemställning

Barns användning av elektroniska skärmar har ökat de senaste åren. Deras skärmanvändning påverkas av deras föräldrars användning och uppfattning till elektroniska skärmar. Distriktssköterskans roll inom elevhälsan är att hjälpa barn och familjer till hälsosamma vanor, även avseende skärmanvändning.

Syfte

Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning.

Metod

Datainsamling gjordes med kvalitativa frågeformulär med öppna frågor. Materialet analyserades enligt fenomenologisk metod.

Resultat

Resultatet av studien visar att föräldrars uppfattning kring sina barns skärmanvändning är positiv. Föräldrar upplever att barns skärmanvändning bör begränsas samt att det är

svårt. Skärmen kan vara en resurs för att söka kunskap samt sociala kontakter mellan barn via sociala medier.

Konklusion

Föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning är både positiv och negativ. Skärmanvändning upplevs som bra när den används i pedagogiskt syfte eller bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Fortsatta studier

Implikationer är studier som undersöker ämnet ur distriktssköterskans perspektiv, både avseende möjlighet till kommunikation med föräldrar samt hur föräldrar och distriktssköterskan kan samverka mot ogynnsam skärmanvändning bland barn.

Title _{Parent’s perceptions of their children’s use of electronic} screens. A phenomenological study.

Author _{Elin Amrén and Sara Liljeqvist}

School _{School of Health and Welfare}

Supervisor _{Elisabeth Brobeck, PhD, health and care sciences}

Examiner _{Margaretha Norell Pejner, Assistant professor, PhD, health} and care sciences.

Period _2020-05-25

Pages ₁₃

Keywords _{Children’s screen usage, district nurse, health promotion,} parents' perceptions.

Abstract

Problem

Children’s use of electronic devices such as smartphones and tablets has increased in recent years. Research shows that children’s screen usage is influenced by their parent’s use and perception of electronic screens. The role of the district nurse in student health is to help children and families with healthy habits, including regarding screen usage.

Aim

The aim of this study was to describe parent’s perceptions of their children’s screen usage.

Method

The data collection was done with qualitative open-ended questionnaires. The material was analyzed by phenomenological method.

Results

The results of the study show that parent’s perception of their children’s screen usage is positive. Parents feel that children’s screen usage should be limited and that it is difficult. The screen can be a resource for seeking knowledge as well as social contacts between children via social media.

Conclusion

Parents' perceptions of children's screen usage are both positive and negative. Screen usage is perceived as good when it’s used for educational purposes or contributes to increased physical activity.

Further studies

Implications are studies that investigate the topic from the district nurse's perspective, both regarding the possibility of communication with parents and how parents and the district nurse can work together against unfavorable screen usage among children

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Effekter av skärmanvändning ... 1

Föräldrars uppfattning om skärmanvändning ... 2

Distriktssköterskans arbete med barns hälsa i elevhälsan ... 3

Teoretisk referensram ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Metod ... 5

Databearbetning och analys ... 6

Analyssteg från meningsbärande enheter till nyckelbeståndsdelar ... 6

Forskningsetiska överväganden ... 6

Resultat ... 7

Barn är utsatta ... 7

Ansvar för gränssättning ... 8

Skärmanvändning har flera användningsområden ... 8

Diskussion ... 9

Konklusion ... 12

Självständighetsdeklaration ... 12

1

Inledning

De senaste årens tekniska utveckling har bidragit till en ökad skärmanvändning hos barn vilket innebär tiden barn använder surfplattor, telefoner, fasta och bärbara datorer samt tv-apparater (Canadian Paediatric Society, 2019). Skalicka, Wold Hygen, Stenseng, Silja, och Wichström (2019) visar att barns empatiska förmåga kan påverkas negativt av för mycket skärmtid. Enligt Canadian Paediatric Society (2019) var flickor mer benägna att påverkas av att titta på television medan pojkar var mer benägna att påverkas av spel. Effekten blev att de fick sämre förståelse för sina och andras känslor. Ytterligare effekter av skärmtid var att läseffektiviteten samt förmågan att lösa problem kunde påverkas negativt hos barn som var aktiva med flera skärmar som tv, telefon och dator samtidigt. I en brittisk studie visades att föräldrarna saknade kunskap om eventuella hälsoeffekter av överdriven skärmanvändning. Trots bristande kunskap om eventuella hälsoeffekter var föräldrarna medvetna om att deras beteende kunde påverka barnens skärmanvändning och inaktivitet, och de uttryckte önskemål om vägledning för att uppmuntra barnen till ökad fysisk aktivitet (Nwankwo, Daniel Shin, Al-Habaibeh, & Massoud, 2019)

Distriktssköterskan inom elevhälsan har en viktig roll avseende skärmanvändningens effekter på barns sömnmönster. För att kunna påverka de faktorer som leder till hög skärmanvändning hos barnen bör distriktssköterskan involvera såväl barn, kollegor samt barnets familj i arbetet. Detta kan ge positiva effekter för både skolarbete och barnets hälsa (Wernette & Emory, 2016). Det saknas aktuell forskning om föräldrars uppfattning kring barn i åldrarna sju till 15 års skärmanvändning. Denna kunskap kan vara viktig för distriktssköterskan inom elevhälsan, och bidra till att barn och familjer får hjälp att skapa goda vanor avseende sin skärmanvändning.

Bakgrund

Effekter av skärmanvändning

Barn kan ha svårt att reglera sin skärmanvändning vilken har ökat i och med den digitaliserade utvecklingen. Åtskilliga barn växer upp i en tillvaro där många har sin lek och mötesplats via internet. De flesta barn under 15 år har internetuppkoppling i hemmet och det ses som naturligt att använda skärmar dagligen (Rikkers, Lawrence, Hafekost, & Zubrick, 2016). Hur barn påverkas av skärmanvändning styrs av hur mycket skärmtid de har. Skärmanvändning med anpassade läroplattformar kan ha positiva effekter på barn i form av minskade inlärningssvårigheter i matematik samt utveckla god interaktionsförmåga till andra (Canadian Paediatric Society, 2019). I likhet med Canadian Paediatric Society (2019) har Rikkers et al. (2016) visat att utbildningsapplikationer kan användas för att stödja barns utveckling. Via digitala spel kan barn uppleva ökat välbefinnande samt att utveckla sina sociala förmågor och nätverk (Canadian Paediatric Society, 2019).

2 Sömnmönstret blir påverkat när barn är aktiva på sociala medier på kvällstid. De kan inte avsluta i tid och det bidrar till sena kvällar samt mindre sömn. På sociala medier finns funktioner som möjliggör för personer att visa uppskattning för varandras innehåll genom att trycka på speciella ”gilla”-symboler. Barns tankar kretsar kring hur många som gillar barnets inlägg eller bilder som lagts ut (Hisler, Twenge, & Krizan, 2019). Beteende med ökad skärmanvändning jämfört med tidigare användning ses som en risk för att barn skall utveckla ett beroende (Rikkers et al., 2016). Trots negativa effekter på barns sömn bidrar sociala medier till att barn interagerar med varandra (Hisler et al., 2019). Däremot visade det sig att barn kunde känna ensamhet till följd av att de ägnade mindre tid med familj och vänner. Andra negativa aspekter var att studier och fritidsaktiviteter kunde bli lidande. Det fanns en oro att barn skulle utveckla psykiska besvär när de hade en hög online-aktivitet som inte var pedagogiskt anpassad (Rikkers et al., 2016). Williams (2019) beskriver att det finns ett samband mellan hög skärmanvändning hos barn och risk för att utveckla depression och ångest. Det fanns även samband med utveckling av övervikt, låg självkänsla samt svårigheter för barnen att kontrollera sina känslor vid hög skärmanvändning. Sociala medier tros vara den största faktorn som ger upphov till dessa besvär.

Föräldrars uppfattning om skärmanvändning

Föräldrar och vårdnadshavare har ett ansvar för sitt eller sina barns uppfostran och utveckling. I föräldraansvaret ingår det att erhålla information, skapa trygghet samt låta sig handledas (SFS 2018:1197; SFS 1949:381). Barn ska skyddas från övergrepp, hot och våld, skada eller annan försumlig behandling som kan störa deras utveckling. Detta fastställs i barnkonventionen som antogs som lag av Sveriges riksdag januari 2020 (SFS 2018:1197). Föräldrar ska även ta hänsyn till vilka behov barnet har och i vilken ålder barnet är i (SFS 1949:381).

Föräldrar har en betydande roll för barns skärmanvändande (Thompson et al., 2017; Schoeppe et al., 2016). Pressman, Owens, Evans och Nemon studie (2014) visade att föräldrar sågs som förebilder av barn. Det var betydelsefullt för barnens känslomässiga utveckling att föräldrarna visade dem hur de skulle uttrycka och hantera sina känslor. När barnen kände trygghet fick det positiva effekter såsom; uppmärksamheten förbättrades, olämpliga beteende minskades och språket utvecklades. Barns skärmanvändning påverkas av föräldrarnas egen inställning och användning av elektroniska skärmar (Lauricella, Wartella, & Rideout, 2015; Thompson et al., 2017; Schoppe et al., 2016). Inflytandet från föräldrar var särskilt starkt på små barns användning av tv och dator, men mindre för användningen av smartphones och surfplattor. Föräldrarnas inflytande över barnens användning av mobil och surfplatta ökade dock med åldern (Lauricella et al., 2015).

3 Määttä et al. (2017) visade att barn tillhörande familjer med sämre socioekonomiska förhållanden tenderade att ha mer skärmtid än barn från bättre socioekonomiska förhållanden. Detta kan liknas vid resultatet från en annan studie som visade att familjer med god ekonomi kontrollerade barnens aktiviteter på sociala medier och internet i större utsträckning än familjer med sämre ekonomi (Hollingworth, Mansaray, Allen, & Rose, 2011). Föräldrars utbildningsnivå och socioekonomiska situation påverkar barns skärmanvändning. Det visade sig att föräldrarna har en viktig roll för barns skärmanvändning och att det finns ett behov av utbildning till föräldrar om hur barn påverkas av skärmtid. Föräldrar med högre utbildning, det vill säga masterutbildning eller mer, är mer benägna att begränsa sina barns skärmanvändning (Määttä et al., 2017). Förutom skillnader i utbildningsnivå, inkomst och ekonomi var mängden fritidsaktiviteter en faktor som potentiellt kunde påverka barnens skärmanvändning. Familjer med mycket fritidsaktiviteter tenderade att ha mindre skärmanvändning än familjer med lite fritidsaktiviteter (Thompson et al., 2017). Även Pressman et al. (2014) uttryckte att barns skärmanvändning minskade när de inkluderades i olika aktiviteter med familjen. I familjer där föräldrar har mycket skärmanvändning finns utrymme att ge vägledning och utbildning för att upprätta goda vanor (Nwankwo et al., 2019).

Distriktssköterskans arbete med barns hälsa i elevhälsan

Världshälsoorganisationen (WHO, 2020) definierar den hälsosamma skolan som en plats med tillgång till engagerad personal och föräldrar. Det skall finnas tillgång till hälsofrämjande samtal samt undervisning i hälsa. Distriktssköterskan ska främja hälsa, respektera varje enskild elev samt arbeta enligt skolans policy för att ge en så bra grund som möjligt för alla barn. Genom att ha en aktiv roll i skolan kan distriktssköterskan sprida kunskap om hälsa och välbefinnande (Ellertsson, Garmy, & Clausson, 2017). Distriktssköterskan inom elevhälsan skall arbeta utifrån skollagen (SFS 2010:800) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30). Distriktssköterskan bör tillämpa hälsofrämjande strategier i sitt arbete (Reuterswärd & Lagerström, 2010). I Ottawa Charter For Health Promotion (WHO, 1986) beskrivs hälsofrämjande arbete som en process som möjliggör för människor att ta kontroll över och förbättra sin hälsa. WHO (WHO, 2019) rekommenderar att barn under ett år inte bör ha någon skärmtid alls och barn som är mellan två och fyra år bör inte ha mer än 60 minuters skärmanvändning per dag. Det saknas rekommendationer för barn i åldrarna sju till 15 år angående skärmanvändning.

Distriktssköterskan utgick från barnens levnadssätt samt deras sociala och fysiska hälsa i sitt hälsofrämjande arbete. Barnen skulle ges stöd för att kunna påverka sin egen situation. Inom elevhälsan arbetar distriktssköterskan både på grupp- och individnivå. Enligt skolans läroplan ska hälsoutbildning ske och ur ett folkhälsoperspektiv är elevers hälsa prioriterad. På individnivå arbetade distriktssköterskan med hälsosamtal, screening och dialog kring hälsosamtalets frågeformulär. Hälsosamtalet skulle

4 användas för att skapa dialog utifrån barnets kompetensnivå, och vara av öppen och reflekterande karaktär. Samtalet uppmuntrade barnet till eftertanke och reflektion och många återkopplade samtalet till sina föräldrar (Reuterswärd & Lagerström, 2010). Distriktssköterskan kan hjälpa familjer att skapa regler och riktlinjer för det digitala användandet samt skapa tillfälle för den vuxne att analysera sitt eget beteende (Guinta & John, 2018).

Tidigare forskning har visat att föräldrar saknar kunskap om distriktssköterskans arbete inom elevhälsan. Föräldrar önskar bli informerade om elevhälsans arbete samt är positiva till att erhålla skriftlig information om barns utveckling och hälsa. Samarbete mellan föräldrar och distriktssköterska inom elevhälsan kan ha positiva effekter på det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan. Detta då föräldrar bör ses som viktiga informationskällor angående sina barns hälsa och mående (Mäenpä & Åstedt-Kurki, 2008).

Teoretisk referensram

Filosofen Edmund Husserl la grunden till den moderna fenomenologin som en filosofisk forskningsansats. Han beskrev att individen inte kunde känna eller tänka utan att påverkas. Varje tanke riktar sig inte bara till ett objekt utan det tolkas även utifrån vårt medvetande, vilket benämns för Intentionality. Husserl presenterade begreppen;

reduktion och epoké. Reduktion innebär att individen skall förberedas när en tanke tar plats och innan den blivit tolkad. Epoké är när tanken infinner sig och ställningstagande görs om den skall uppmärksammas eller inte (Davidsen, 2013). För att skapa en djupare förståelse för resultatet används livsvärldsperspektivet som teoretisk referensram. Livsvärldsperspektivet strävar att urskilja människans erfarenheter från det levda livet (Gorichanaz, Latham, & Wood, 2019). Livsvärldsperspektivet ger svar på hur en individ upplever och uppfattar världen, och livsvärlden beskrivs som den värld i vilken vi människor lever våra vardagliga liv, en värld bestående av flera meningssammanhang. Med livsvärldsperspektivet som referensram möjliggörs att fenomen som framkommer kan granskas ur ett holistiskt perspektiv utan risk för att viktiga delar går förlorade. Olsson och Sörensen (2011) beskriver att en persons livsvärld innefattar såväl fysiska som psykiska aspekter. Individens upplevelser, erfarenheter och hur personen uppfattar sin omvärld utgör dess livsvärld. Med ett livsvärldsperspektiv är det möjligt att ta till sig det som inte uttalas direkt utan det underliggande budskapet i vad som sägs eller skrivs. Utgångspunkten är livsvärldsperspektivet som avser den värld människan lever sitt vardagliga liv och innefattar de erfarenheter och upplevelser som ingår i detta (Gorichanaz et al., 2019). Tidigare erfarenheter måste tas i beaktande för att till fullo förstå betydelsen av det som studeras. Exempelvis upplevelsen av ett bord där bordet endast kan ses från olika sidor men aldrig som en helhet. Var personen än står i förhållande till bordet ses aldrig hela bordet på samma gång. För detta krävs att den som tittar på bordet tar hjälp av tidigare erfarenheter samt sitt medvetande om att bordet har flera sidor, först då får personen en uppfattning om bordet som helhet (Giorgi, 2005).

5

Problemformulering

Barns skärmanvändning är komplex då den innefattar såväl pedagogik, nöje samt är ett sätt för barn att upprätthålla sociala relationer. Skärmar används privat samt i skolundervisningen och kunskap om både positiva och negativa effekter finns. I det hälsofrämjande arbetet med barns skärmanvändning bör distriktssköterskan inom elevhälsan involvera föräldrar, detta för att få utökade kunskaper om föräldrars uppfattning om ämnet.

Syfte

Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning.

Metod

Design

Fenomenologisk metod efter Amedeo Giorgi (1997) har använts för studien. Metoden innebär att forskaren sätter sin egen förförståelse om det som undersöks åt sidan. Detta möjliggör att fenomenet som undersöks kan framträda ur de svar som ges utan att påverkas av forskarens åsikter eller fördomar (Rodriguez & Smith, 2018).

Studien ville fånga föräldrarnas erfarenheter och innersta tankar. Fenomenet som upplevs blir beskrivet utifrån deras livsvärld.

Urval

Urvalsprocessen har skett i två steg. I första steget skulle föräldern vara student på Högskolan i Halmstad. Kontakt togs med samtliga programföreningar på Högskolan i Halmstad. Fyra programföreningar bidrog med att sprida informationen. I steg två söktes deltagare via sociala medier. I inläggen framgick det tydligt vilka krav som gällde för deltagande, samt kontaktuppgifter till ansvariga för studien. Vid anmält intresse skickades informationsbrev, samtyckesblankett. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara föräldrar till barn i grundskolan samt att barnet skulle ha tillgång till skärmar i hemmet.

Datainsamlingsmetod

Data samlades in genom kvalitativa frågeformulär med öppna frågor (Bilaga 1). Deltagaren ombads beskriva sin inställning i olika frågor gällande barn och skärmanvändning. Föräldrar som var intresserade att delta tog kontakt via publicerade inlägg om studien på Facebook. Frågeformuläret skickades via mail till de föräldrar som anmälde intresse och skickades besvarade i retur via mail. Sju stycken besvarades i första steget och övriga 22 tillkom i steg två. Totalt besvarades 29 frågeformulär.

6

Databearbetning och analys

Analysen har gjorts efter Amedeo Giorgis (1997) metod. Analysmetoden baseras på Husserls fenomenologi och metoden använder sig utav minst 5 steg där några av stegen kan behöva göras flera gånger. Metoden möjliggör att forskaren upptäcker de betydelser som inte sägs eller skrivs. Efter att deltagaren skickat sin besvarade enkät avidentifierades den och skrevs ut för analys. När detta var gjort började processen med inläsning av materialet. Denna första inläsning skulle göras utan att kategorisera eller dela in materialet, steg 2. Vid nästa inläsning av materialet lyftes meningsbärande enheter fram utifrån syftet med studien. Språket i de meningsbärande enheterna skulle bevaras ordagrant så som deltagaren skrivit, steg 3. Steg 2 och 3 i analysen gjordes av studenterna var för sig. När de meningsbärande enheterna var synliggjorda studerades materialet gemensamt och de meningsbärande enheterna skrevs om från deltagarens vardagliga språk till ett mer disciplinärt språk. Detta för att tydliggöra det väsentliga, i det som beskrevs av studiens deltagare. Steget innebar att de meningsbärande enheterna transformerades, steg 4. I sista fasen, steg 5, skulle den fenomenologiska essensen framträda genom syntes av de nyckelbeståndsdelar som framkom genom transformation av de meningsbärande enheterna. Syntesen innebar att materialet blev avskalat och dess innersta mening synligt.

Analyssteg från meningsbärande enheter till nyckelbeståndsdelar Meningsbärande enhet Transformation Nyckelbeståndsdel

”Det känns som att man ligger steget efter när det gäller de negativa delarna med näthat, pedofiler, våld mm. Vi försöker prata med barnen om hur man ska tänka på säkerhet, men det är svårt när de är så unga,” (24)

Innebär en risk att de bli utsatta för näthat, pedofiler, våld mm. Svårt att informera om säkerhet till unga barn.

Barn är utsatta.

“Alla dagar ska skoluppgifter, träningar, aktiviteter gå i första hand. Är det fint väder leker man utomhus oavsett årstid, men om man är inne så kan man göra annat än att spela”, (5).

Skolarbete, aktiviteter prioriteras före skärmanvändning. Vid fint väder lek utomhus, uppmuntra till annat än skärmanvändning.

Föräldrar anser att skolarbete, aktiviteter och lek utan skärm går först, vill uppmuntra till lek utan skärm.

Forskningsetiska överväganden

Studien godkändes av Högskolan i Halmstads etikgrupp, diarienummer: UI 2020/51. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) säger att deltagare i studier skall skyddas mot psykiska, fysiska skador samt integriteten skall bevaras.

7 Det utgicks från att föräldrar inte skulle komma till skada eller utsättas för risker genom att vara delaktig i studien. För att värna om föräldrarnas personliga integritet avidentifierades materialet. Vid datainsamling fick varje deltagare skriva på ett samtyckesformulär. Det informerades om att deltagandet var frivilligt och det gavs information om studien. Detta för att skydda deltagarens självbestämmanderätt. Deltagaren hade möjlighet att avbryta sin medverkan i studien utan att behöva förklara sig. Genom att delta i studien fick föräldrarna möjlighet att känna att de bidrog med viktig information till forskningen. Det var betydelsefullt att de kände förtroende för de ansvariga för studien samt att föräldrarna bemöttes med engagemang och respekt. För att skydda deltagarna i studien hanterades allt material konfidentiellt. Varje förälders svar bemöttes professionellt och med respekt (World Medical Association, 2013).

Resultat

Som ett resultat av analysen framkom 3 nyckelbeståndsdelar som beskriver vilken uppfattning föräldrar har om sina barns skärmanvändning.

Barn är utsatta

Föräldrars uppfattning är att barn är utsatta när de använder internet, sociala medier och vissa spel. En uppfattning är att barn inte bör använda skärmar för tidigt då det inte finns tillräcklig forskning för hälsorisker med skärmanvändning. Föräldrarna beskriver även oro och rädsla över att barn ska utsättas för olämpligt material som porr eller personer som vill dem illa. De uttrycker oro för att pedofiler kontaktar barnen via sociala medier och utger sig för att vara jämnåriga kamrater. Sociala medier uppfattas inte som ett lämpligt kommunikationssätt. När det förekommer digital kommunikation mellan barn känner föräldrar rädsla för att barnet ska utsättas för mobbning, kränkningar och näthat. Kopplat till användning av sociala medier beskrivs en negativ uppfattning för att barn inte kan bedöma vad som är verkligt eller ej.

Flera föräldrar upplever att barn inte skall ha tillgång till sociala medier för tidigt. Barns utsatthet på internet, sociala medier och spel bidrar till att föräldrar vill ha insyn över aktiviteter och kontakter som barnen har. Det ger föräldrar en känsla av trygghet att vara delaktiga. Det förekommer begränsningar av vad skärm får användas till kopplat till ålder och vad föräldrar anser vara lämpligt för deras barn. Barnet måste inse att det finns en skillnad mellan verklighet och spel när de spelar uttrycker en förälder. Föräldrars uppfattning är att de tekniska begränsningar som finns att tillgå som föräldralås på appar, och internet är positivt.

”Det känns som att man ligger steget efter när det gäller de negativa delarna med näthat, pedofiler, våld mm. Vi försöker prata med barnen om hur man ska tänka på säkerhet, men det är svårt när de är så unga,” (24).

8

Ansvar för gränssättning

Flera är positiva till gränssättning eller reglering av barns skärmanvändning. Föräldrar är förebilder för sina barn. Vikten av att föregå med gott exempel och som förälder begränsa sin egen skärmanvändning påtalas. Föräldrar ger uttryck för att det ingår i deras ansvar att sätta gränser för sina barn. En orsak till att barn behöver hjälp att begränsa sin skärmanvändning är att barnet inte klarar gränssättning. Det finns en medvetenhet kring hur barnet uppfattar förälderns skärmanvändning. Barn tar efter förälderns vanor och de förväntar sig liknande regler. Det framgår att föräldrar bör vara konsekventa med de regler som sätts och fullfölja dem. En förälder beskriver att det är komplicerat att hitta en bra jämvikt som fungerar för hela familjen. Föräldrar vill ha dialog med sina barn om skärmanvändning och gemensamt komma fram till regler som kan följas av alla samt tillämpa regler om behov uppstår.

Flertalet uttrycker att gränssättning är svårt och ger upphov till konflikter, framför allt när barnet ska sluta spela eller stänga av sin skärm. En tycker att gränssättning för sakens skull är oseriöst och att regler och gränser måste ha ett tydligt syfte. Ett barn tröttnade självmant varför föräldern inte såg behov av gränssättning. Familjer använder olika hjälpmedel för att begränsa skärmanvändning. När gränser inte accepteras utav barnet känner föräldrar maktlöshet. Det händer att föräldrar stänger av strömmen i ren desperation för att barnet skall sluta med sin skärmanvändning. Föräldrar beskriver att barn upplever att de berövas sin frihet när gränssättning sker. Några uppfattade att det kunde skapa osämja och avundsjuka mellan barn när det tilläts olika mängd skärmanvändning i olika familjer. Gränssättning beskrivs som en evig kamp och flera känner hopplöshet när de inte når fram till sina barn.

Flera påpekar att skärmanvändning inte är aktuellt vid måltid medan en ansåg att skärmen var bra vid måltidssituationer då barnet åt bättre. Det framkom att mobil och tv inte fick tittas på samtidigt.

“Jag bestämmer, när hur länge de ska ha skärmtid. Inget problem med tid. Förälderns ansvar att hjälpa barn att reglera gräns för skärmtid går”, (2).

Skärmanvändning har flera användningsområden

Föräldrar ser skärmanvändningen som ett bra verktyg att använda. Där finns ett stort flöde av information som kan stimulera barns utveckling. Föräldrar tycker att barn skall kunna använda skärmar och de är gärna ett stöd när det behövs. Barn använder skärmen dagligen till sitt skolarbete, både för läxor samt faktasökning. De söker också för att inhämta kunskap om hur pärlplattor byggs samt sidor där barnet kan lära sig olika dansstilar på. Det ses som positivt när barn får tillräckligt lång tid att spela och på så sätt får avkoppling. En förälder såg positiva effekter av skärmanvändningen vid tillfällen då barnet fått för mycket intryck och kunde med hjälp av skärmen slappna av. Skärmanvändning är även positivt vid kommunikation både digitalt och som hjälpmedel vid teckentolkning. Några föräldrar uttrycker att spel haft positiva effekter på barnets utveckling av det engelska språket.

9

”Positivt att mina barn kan jobba med sina läxor via olika program på internet som leder till ökad kunskap inom tex ämnet matematik som jag inte tror att jag hade kunnat bidra med annars”, (22).

Föräldrar uppfattar det som positivt att barnen använder olika forum som en social plattform. Barn har ett digitalt kontaktnät och de umgås via olika sociala medier och till dessa hör även spelforum. Barn behöver vara delaktiga i sociala medier för att undvika utanförskap i skolan. Det är framför allt musik och film sajter som barnen tittar på. En förälder uttrycker att barnets skärmanvändning bidrar till välmående hos barnet. Det beskrivs att sociala medier ger möjlighet att se på roliga klipp men även att det förekommer olämpligt innehåll som inte är anpassat för barn.

“Märker att det är deras “ställe” att umgås. Det är ofta mycket skratt och intensiva samtal. Men det är också stress att inte bli inbjuden. Eller att vara den spelare som orsakar att laget förlorar”, (15).

Föräldrar vill uppmuntra till andra aktiviteter som lek utomhus, pedagogiska spel och spel som kräver fysisk aktivitet. Däremot ses sajter med aktivitetsspel som något positivt. De anser att barn måste kunna leka och använda sin fantasi utan skärm och vid kompislek skall skärmen inte vara involverad. Föräldrar uppgav att det var viktigt att förklara för sina barn varför begränsning eller regler sattes. Vid fint väder var barnen mer motiverade att leka utomhus. Hur mycket aktiviteter barnet har samt väder är faktorer som påverkar föräldrarnas beslut om hur mycket tid barnet får till skärmanvändning. Andra faktorer som kan påverka beslut gällande skärmanvändning är veckodag samt hur engagerad föräldern är. Innan barnen får använda sina skärmar anser flera föräldrar att skolarbete, mat och uppgifter går före. En förälder anser att 45 minuters skärmanvändning vid två tillfällen per dag bör vara den totala tiden för såväl vuxna som barn. Det uttrycks att skärmanvändning i form av spel tar för mycket tid från barnet och att det oftast inte är utbildningsanpassade spel. Skärmanvändning kan ge stillasittande barn varför föräldrars uppfattning är att barn måste vara fysiskt aktiva.

“Alla dagar ska skoluppgifter, träningar, aktiviteter gå i första hand. Är det fint väder leker man utomhus oavsett årstid, men om man är inne så kan man göra annat än att spela”, (5).

Essensen av föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning är att skärmanvändning är något positivt förutsatt att vissa kriterier uppfylls. Kriterierna är att barnets användning bör begränsas till sådant som föräldern anser vara rimligt, både avseende tid med skärm samt vilken typ av skärmaktivitet. Gränssättningen upplevs som svår men nödvändig och görs med intentionen att skydda sitt barn från att bli utsatt.

Diskussion

Metoddiskussion

Studiens syfte var att beskriva föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning. Metoden diskuteras utifrån begreppen överförbarhet, trovärdighet, tillförlitlighet, och giltighet (Polit & Beck, 2020).

10 Överförbarhet innebär möjligheten att överföra resultatet från studien till andra sammanhang. Det innefattar diskussion om hur urvalet påverkats och hur väl resultatet svarar på syftet (Polit & Beck, 2020). Föräldrarna som deltog i studien kommer från olika delar i Sverige. En fördel är att studien inte centrerades till specifikt geografiskt område. Föräldrarnas svar visar att de har liknande uppfattningar trots att de kommer från olika delar i landet. Flertalet deltagare var kvinnor. Utifrån ett genusperspektiv är det oklart om resultatet i studien varit annorlunda om fler män deltagit. Det specificerades inte i studien hur gamla barnen skulle vara utan de skulle gå i grundskolan. Detta kan vara en nackdel då svaren kan vara olika beroende på om barnet går i lågstadiet eller högstadiet. Med frågeformulär som datainsamlingsmetod möjliggjordes att fler deltog i studien än vad som varit möjligt med intervjuer. Deltagarna hade dessutom möjlighet att besvara frågorna när det passade dem. Det ses som en styrka att alla föräldrar fått samma frågor. Om föräldrarna istället blivit intervjuade hade följdfrågor kunnat skilja sig åt beroende på hur samtalet gick. Vid intervju med frågeformulär ligger fokus på deltagaren. Eftersom följdfrågor inte ställs kan informationen bli begränsad, men deltagaren får beskriva sin livserfarenhet och sina upplevelser kring sina barns skärmanvändning (Giorgi, 1997). Trovärdigheten och tillförlitligheten kan diskuteras utifrån om djupintervjuer gjorts istället. Följdfrågor hade kunnat ställas direkt under intervjun för att kontrollera om det deltagaren säger uppfattats korrekt. Med muntliga intervjuer hade kortfattade svar på frågorna kunnat undvikas genom att be deltagarna utveckla sina svar ytterligare. På samma sätt som att det hade varit möjligt att ställa följdfrågor hade deltagaren fått möjlighet att säkerställa att de förstod frågorna. Med intervjustudie hade resultatet kunnat få ett annat djup om föräldrarna utvecklat sina svar ytterligare. Det ses dock som en fördel att studiens deltagare fått möjlighet att dela med sig av precis så mycket eller lite som de själva önskat, utan att riskera känna press att behöva svara på ett visst sätt. Polit och Beck (2020) menar att det krävs tydligt formulerade frågor när frågeformulär används för att samla kvalitativa data, samt att det är en svår metod. Å andra sidan menar de att intervjuaren vid intervju kan påverkas av deltagarens känslor kring ämnet och på så sätt riskera att påverka de svar som ges.

När all data var insamlad och bearbetningen påbörjades, var det viktigt att det inte gjordes egna tolkningar. Det viktigaste var att utgå från föräldrars livsvärldsperspektiv och på så vis få fram ny kunskap i det som var sagt. Materialet tittades på enskilt och meningsbärande enheter identifierades. På detta vis fick resultatet en säker genomgång och inget viktigt missades, endast det som svarade mot syftet lyftes ut. Genom detta arbetssätt undersöktes all data metodiskt vilket resulterade i att fenomen blev uttryckt och tillförlitligheten stärktes i studien. Giltigheten i studien kunde brustit om studenterna utgått från sin egen förförståelse när de tolkade materialet (Giorgi, 1997). Även Polit och Beck (2020) framhåller vikten av att studiens resultat ska skyddas från forskarens egen förförståelse. Då studien genomförts med hjälp av frågeformulär har

11 studenterna inte påverkats av deltagaren som person, utan kunnat ta till sig den skrivna texten så som föräldern uttrycker den, ur dennes livsvärldsperspektiv. Detta styrker studiens giltighet.

Resultatdiskussion

Kriterierna för föräldrars uppfattning ges uttryck i att barns skärmanvändning bör begränsas till vad föräldern anser vara rimligt. Det är intressant att föräldrars uppfattning om vad som är rimligt skiljer sig åt framförallt avseende tid och hur de begränsar sina barns användning. Ur ett livsvärldsperspektiv är det rimligt att åsikter och uppfattningar mellan föräldrar skiljer sig åt, eftersom deras liv ser olika ut. De har alla olika förutsättningar och erfarenheter från sitt vardagliga liv som påverkar hur de upplever sina barns skärmanvändning (Gorichanaz et al., 2019). Av samma anledning som de kan tycka olika kan det även finnas likheter och flera föräldrar i studien beskriver att gränssättning är svårt och ofta leder till konflikter.

Barn ska lära av vuxna om vad som är rätt och fel och barns förhållande till skärmanvändning kan påverkas av hur föräldrarnas inställning och användning av skärm ser ut (Canadian Paediatric Society, 2019; Christakis, 2018). Det finns kunskap om att barns sömnmönster påverkas negativt av överdriven skrämanvändning, och att detta i sin tur kan få negativa följder för barnens mående och skolprestationer (Hisler et al., 2019). Barn behöver vara aktiva och träffa vänner fysiskt visar Reid Chassiakos, Radesky, Christakis, Moreno, och Cross (2016). Eftersom skärmanvändning förekommer såväl i skolan som hemma ställer detta krav på att skola och föräldrar kan arbeta tillsammans för att hjälpa barn att ha en skärmanvändning som inte ger negativa konsekvenser för vare sig måendet eller skolarbetet. Barn kan inte förväntas ta ansvar för att deras skärmanvändning hålls inom rimliga gränser, utan det är föräldrars och vårdnadshavares ansvar att skapa hälsosamma rutiner. Kanske hade föräldrarnas önskemål om strategier för skärmanvändningen möjliggjorts om en bättre kontakt mellan distriktssköterskan och föräldrar hade etablerats. Merga och Hu (2016) påtalar att skolan och elevhälsan har ett ansvar i att bidra med hälsofrämjande utbildning och information även utanför skolmiljön. De påtalar att det är viktigt med en väletablerad kontakt med föräldrar för att få gynnsam effekt av de hälsofrämjande åtgärder som görs för barnen. Föräldrars uppfattningar bör tas till vara och att kommunikationen och informationen till dem kan förbättras genom att använda nyhetsbrev med regelbundna utskick.

Resultatet av denna studie kan bidra med ny information, och vara till hjälp för distriktssköterskor och föräldrar att utveckla bättre kommunikationsvägar och kunskapsutbyte gällande skärmanvändning. Distriktssköterskans arbete inom elevhälsan är att verka hälsofrämjande och hjälpa barn att implementera goda vanor i ung ålder. Distriktssköterskans ansvar sträcker sig utanför skolans ramar då aktuell

12 information måste nå ut till såväl barn som föräldrar. Ökad användning av teknisk utrustning och att skärmtidens långsiktiga effekter ännu inte är fastställda, ökar kravet på att den används ansvarsfullt. Föräldrar har viktig information om sina barn och föräldrarollen är en viktig påverkansfaktor för barns skärmanvändning. Om distriktssköterska och föräldrar tillsammans strävar efter att ge barn hälsosamma vanor kring skärmanvändning, kan det ge positiva effekter för såväl den enskilda individen samt samhället i stort.

Konklusion

Resultatet av denna studie visar att föräldrars uppfattning om barns och sina barns skärmanvändning är både positiv och negativ. Föräldrars uppfattning är att skärmanvändning är bra när den används i pedagogiskt syfte eller bidrar till ökad fysisk aktivitet. Skärmanvändning används som social plattform och gynnar sociala relationer som inte begränsas av geografiska avstånd. Baksidan av detta blir att föräldrar uppfattar att barn är utsatta. De anser att barns skärmanvändning behöver begränsas för att skydda barnet och att gränssättningen kan vara svår och leda till konflikter. Implikationer är studier som undersöker ämnet ur distriktssköterskans perspektiv, både avseende möjlighet till kommunikation med föräldrar samt hur föräldrar och distriktssköterskan inom elevhälsan kan samverka mot ogynnsam skärmanvändning bland barn. Det skulle även vara av intresse att skildra fenomenet från barns perspektiv, hur de upplever skärmanvändning och sociala medier.

Självständighetsdeklaration

Elin Amrén och Sara Liljeqvist har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.

13

Referenser

Canadian Paediatric Society (2019). Digital media: Promoting healthy screen use in school-aged children and adolescents. Paediatrics & Child Health, 24(6), 402-408. doi:

10.1093/pch/pxz095

Christakis, E (2018). The dangers of distracted parenting. The Atlantic, 322(1),

11-16. http://web.b.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/ehost/detail/detail?vid=2&sid=c99008d8-

9b54-48e1-b88d-cfb498a8e867%40sessionmgr101&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=1300 35575&db=afh

Davidsen, A-S (2013). Phenomenological Approaches in Psychology and Health Sciences.

Qualitive Research in Psychology, 10(3), 318-339. doi:10.1080/14780887.2011.608466

Ellertsson, A.S., Garmy, P. & Clausson, E.K. (2017). Health Among Schoolchildren From The School Nurse’s Perspective. The Journal of School Nursing, 33(5), 337–343. doi: 10.1177/1059840516676876

Föräldrabalk (SFS 1949:381). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381

Giorgi, A (2005). The Phenomenological Movement and Research in the Human Sciences.

Nursing Science Quarterly, 18(1), 75-82. doi: 10.1177/0894318404272112

Giorgi, A (1997). The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research method Journal of Phenomenological Psychology, 20(2), 235-261. doi: 10.1163/156916297X00103

Gorichanaz, T., Latham, K.F. & Wood, E. (2019). Lifeworld as “unit of analysis”. Journal of

Documentation, 74(4), 880-893. doi: 10.1108/JD-12-217-0174

Guinta, M. R., & John, R. M. (2018). Social Media and Adolescent Health. Pediatric Nursing,

44(4), 196-201.

https://workmanpep.weebly.com/uploads/8/2/3/8/8238383/social_media_and_adolescent_heal th.pdf

Hisler, G., Twenge, J.M., & Krizan, Z. (2019). Associations between screen time and short sleep duration among adolescents varies by media typ: evidence from cohort study. Sleep

Medicine 6, 92-102. doi:10.1016/j.sleep.2019.08.007

Hollingworth, S., Mansaray, A., Allen, K., & Rose, K. (2011). Parents´perspective on

technology and children´s learning in the home: social class and role of the habitus. Journal of

Computer Assisted Learning, 27(4), 347-360. doi: 10.1111/j.1365-2729.2011.00431.x Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30

14

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:4060). Hämtad från

Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Lag om förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197). Hämtad från

Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197 Lauricella, A.R., Wartella, E. & Rideout, V.J. (2015). Young children’s screentime: The complex role of parent and child factors. Journal of Applied Developmental Psychology, 36, 11-17. doi:10.1016/j.appdev.2014.12.001

Merga, M.K. & Hu, Q.M. (2016). Health education beyond the school gates: Use of school newsletters to communicate health messages to parents and their families. Sage Journals,

60(1), 73–85. doi:10.1177/0004944115627567

Mäenpä, T. & Åstedt-Kurki, P. (2008). Cooperation between parents and school nurses in primary schools: parents’ perceptions. Scand J Caring Sci. (22), 86-92. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00527.x

Määttä, S., Kaukonen, R., Vepsäläinen, H., Leht, E., Ylönen, A., Ray, C., ... & Roos, E. (2017). The mediating role of the home environment in relation to parental educational level and preschool children’s screen time: a cross-sectional study. BMC Public Health, 17 (688), 1–11. doi: 10.1186/s12889-017-4694-9

Nwankwo, F., Daniel Shin, H., Al-Habaibeh, A., & Massaoud, H. (2019). Evaluation of Children’s Screen Viewing Time and Parental Role in Household Context. Global Pediatric

Health, 6, 1–11. doi:10.1177/2333794X19878062

Olsson, H, & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (upplaga 3). Stockholm: Liber Polit, D., & Beck, C.T. (2020). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice (upplaga 11). Wolters Kluwer.

Pressman, RM., Owens, JA., Evans, AS., & Nemon, LM. (2014). Examining the Interface of Family and Personal Traits, Media, and Academic Imperatives Using the Learning Habitvisa Study. The American Journal of Family Therapy, 42(5), 347-363.

doi:10.1080/01926187.2014.935684

Reid Chassiakos, Y., Radesky, J., Christakis, D, Moreno, M. A., & Cross, C. (2016).

Children and Adolescents digital media. American Academy of Pediatrics, 138(5), 1–18. doi: 10.1542/peds.2016-2593

15 Reuterswärd, M., & Lagerström, M. (2010). The aspects school health nurses find important for successful health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(10), 156–163. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00699.x

Rikkers, W., Lawrence, D., Hafekost, J., & Zubrick, S.R. (2016). Internet use and electronic gaming by children and adolescents with emotional and behavioural problems in Australia – results from the second Child and Adolescent Survey of Mental Health and Wellbeing. BMC

Public Health, 16(1), 1-16. doi: 10.1186/s12889-016-3058-1

Rodriguez, A., & Smith, J. (2018). Phenomenology as a healthcare research method. Evid

Based Nurse, 24(4), 96–98. doi:10.1136/eb-2018-102990

Schoeppe, S., Vandelnotte, C., Bere, E., Lien, N., Verloigne, M., Kovács, E., ... & Van Lippevelde, W. (2016). The influence of parental modelling om children´s physical activity and screen time: Does it differ by gender? European Journal of Public Health, 27(1).

152-157. doi:10.1093/eurpub/ckw182

Skalicka, V., Wold Hygen, B., Stenseng, F., Silja, B., & Wichström, L. (2019). Screen time and development of emotion understanding from age 4 to age 8: A community study. British Journal of Developmental Psychology, 37(3),

427-443. doi:10.1111/bjdp.12283

Skollagen (SFS 2010:800). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Thompson, JL., Sebire, SJ., Kesten, JM., Zahra, J., Edwards, M., Solomon-Moore, E., & Jago, R. (2017). How parents perceive screen viewing in their 5-6 year old child within the context of their own screen viewing time: a mixed methods study. BMC Public health, 17(471), 1-9. doi:10.1186/s12889-017-4394-5

Wernette, M.J., & Emory, J. (2016). Student Bedtimes, Academic Performance, and Health in a Residential High School. The Journal of School Nursing, 33(4), 264-268.

doi:10.1177/1059840516677323

Williams, C (2019). Screen time and mental health: No easy solutions. Brown University

Child & Adolescent Behavior Letter, 36(2), 1-6. doi:10.1002/cbl.30439

World Health Organization. (2020). Hälsofrämjande skolor. Hämtad från https://www.who.int/health-topics/health-promoting-schools#tab=tab_1

World Health Organisation. (1986). Ottawa Charter For Health Promotion. Health Promotion

International,1(4), 405. doi:10.1093/heapro/1.4.405

World Health Organisation. (2019). Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Hämtad från

16 World Medical Association. (2013). World Medical Association Declaration of Helsinki Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. JAMA 310(20), 2191–

17

Bilaga 1

Frågeformulär

Deltagandet är frivilligt och du kan avstå att svara på frågor utan att motivera varför. I slutet av frågeformuläret ges utrymme för egna reflektioner. Samtyckesformulär behöver fyllas i vid önskemål att delta. Det kan returneras tillsammans med ifyllt frågeformulär via mail. Sista dag för att lämna in ditt bidrag är fredagen den 24/4 2020. Tack för din medverkan!

Frågor till förälder

Beskriv din inställning till dina barns användning av internet Beskriv din inställning till dina barns användning av sociala medier

Beskriv din inställning till dina barns användning av spel (som kräver mobil, surfplatta, dator eller tv)

Beskriv era regler för barnens skärmtid, är det exempelvis skillnad på vardag och helg? Hur påverkar du som förälder barnets/ barnens skärmtid?

Gränssättning av skärmanvändning kan upplevas olika, hur känner du?

Beskriv vad du vet om skolsköterskans och elevhälsans hälsofrämjande arbete kring hälsosamma medievanor?

Skulle du söka hjälpa hos skolsköterskan vid elevhälsan för råd om hälsosamma medievanor för ditt barn?

Avslutande fråga

18 Informationsbrev

Förfrågan om deltagande i studien ”Föräldrars inställning till barns skärmtid – hur

kan föräldrar och distriktssköterska inom elevhälsan påverka?”

Bakgrund och syfte

Barns användning av elektroniska skärmar har de senaste åren ökat i takt med att utvecklingen gått framåt. Det finns vetenskapliga belägg för att de påverkas och effekterna kan bli både positiva och negativa. Barns skärmanvändning påverkas av föräldrars inställning och egen användning av elektroniska skärmar. Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till sina barns skärmtid.

Förfrågan om deltagande

Personer som studerar vid Högskolan i Halmstad och är föräldrar till barn i grundskolan tillfrågas om deltagande i ovanstående vetenskapliga undersökning. Barnen ska ha tillgång till skärmar i hemmet.

Vad innebär din medverkan?

Din medverkan i denna studie innebär att Du bidrar med värdefull information om din inställning till barns skärmtid. Det finns få studier gjorda inom detta ämne. Förfrågan om att delta i studien kommer skickas ut till samtliga studenter vid Högskolan i Halmstad under våren år 2020. Frågeformulär och samtyckesförklaring bifogas i mailet. För att delta behöver inklusionskriterierna för studien uppfyllas.

Finns det några fördelar med att medverka i studien?

Fördelarna med deltagande i denna studie är att Du bidrar med värdefull information om ett ämne som inte är så utforskat ännu. Du ges tillfälle att beskriva din inställning till ditt eller dina barns skärmanvändning med möjlighet att reflektera kring ämnet. Det finns inga rätt eller fel svar på frågorna som ställs. Det utgår inte någon ersättning för deltagande i studien. Du erbjuds att ta del av studiens resultat när studien är klar.

Dina uppgifter är skyddade

Besvarade formulär avidentifieras och skrivs ut. Mailkonversationen raderas. Dina svar kommer att hanteras så att inte obehöriga kan ta del av dem. De uppgifter som du lämnar skyddas av sekretesslagen och all information behandlas konfidentiellt. Vid redovisning av resultatet från studien kommer ingen enskild person kunna identifieras. Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan i Halmstad och du har rätt att kostnadsfritt (en gång om året), få information om hur dina personuppgifter behandlas. Detta är i enlighet med registerutdrag, §26 i personuppgiftslagen. Du har rätt att få dina lagrade personuppgifter ändrade om du finner några fel. Deltagandet i studien är frivilligt.

19 Om du har några frågor eller vill veta mer maila gärna till någon av oss:

Elin Amrén Sara Liljeqvist

E-post: eliamr19@student.hh.se E-post: sarlil19@student.hh.se

Handledare: Elisabeth Brobeck

20 Samtyckesförklaring

Jag har tagit del av informationen om undersökningen ” Föräldrars inställning till barns skärmtid – hur kan föräldrar och distriktssköterska inom elevhälsan påverka?”.

Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt och att jag kan avstå att besvara vissa frågor utan att förklara varför.

Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i undersökningen

_____________________________________________ Ort, datum _____________________________________________ Namn _____________________________________________ Telefonnummer

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Elin Amrén Sara Liljeqvist