Röjningsstandardens effekter : Ett planprojekt

VT1 notat Nr 42-1994 Titel: Författare: Avdelning: Projektnamn: Distribution: Projektnummer: Uppdragsgivare: Utgivningsår 1994 Röjningsstandardens effekter. Ett planprojekt. Hans Sävenhed Vägunderhåll/drift-effekter 5030550-7, 72355-7, 30032 Röjningsstandardens effekter. Ett planprojekt. Vägverket fri/nyförvärv/begränsad div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

FÖRORD

VTI har av Vägverket, fått i uppdrag att studera trañksäkerhetseffekter av röjning

och slåtter. Avsikten är att formulera standardkriterier för hur slåtter och röjning

skall utföras, så att både företagsekonomi och samhällsekonomi tas i beaktande, samtidigt som hänsyn tas till trafiksäkerhet och miljö.

I diskussionerna kring hur projektet skall läggas upp har bl.a. ett PM som skrevs

våren 1984 på VTI använts. För att få en mer officiell status och därmed lättare

kunna redovisas i det nya projektets referenslista ges det PM som skrevs 1984 ut i VTIs serie Notat nu när innehållet har aktualiserats igen.

PM 1984 - 06 RÖJNINGSSTANDARDENS EFFEKTER Ett planprojekt av Hans Sävenhed VTI NOTAT 42-1994

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.1 5.2 7.1 7.2 BAKGRUND SYFTE ÄTGÄRD STANDARD EFFEKTER Trafikanteffekter

Praktiska effekter för väghållaren

PROBLEM RESULTAT

Litteraturstudie

Väghållarens praktiska erfarenheter FÖRSLAG TILL FORTSATTNING Bilaga 1 Bilaga 2 VTI NOTAT 42-1994

21.9

l BAKGRUND

Röjning i vägens omgivning och slåtter av vägrenar utförs för ca 60 Mkr/år. Målet är att förbättra sikten och öka möjligheterna att upptäcka vilt. Röjningsstandarden är inte preciserad och ' effekterna av röjningen är okända. Ovanstående är den bakgrundsbeskrivning som givits i projektbla-det. Till detta kan fogas att kostnaden troligen är åtminstone dubbelt så

hög d v 5 120 Mkr/år. Detta beroende av att en stor del, den manuella, av röjningen utföres via AMS-arbete. Exakta kostnaden för den biten är svår

att ta fram av bokföringstekniska skäl.

Då varken någon standard är satt på pränt eller några effektmått finns att tillgå, är det uppenbart att olika representanter för väghållaren arbetar

med slåtter och buskröjning på olika sätt. Detta innebär att risken för att

en del av pengarna som satsas på röjning används på ett mindre bra sätt, ur samhällsekonomisk synpunkt. Dessutom torde standarden bli olika i olika län, kanske till och med mellan olika arbetsområden inom samma län. Detta är inte bra vare sig ur rättvisesynpunkt eller trafiksäkerhetssyn-punkt. Någon har under intervjuserien uttryckt sig på följande sätt: "Är det något inom VVs arbetsområden som är utsatt för ett godtyckligt tyckande så är det detta med röjning och slåtter".

2 SYFTE

Exempel på en målbeskrivning av röjning och slåtter, hämtad från VFK. "Slåtter och röjning skall utföras i den omfattning som erfordras för

upprätthållande av trafiksäkerheten". På detta allmänna sätt måste tyvärr

direktiven ut till vägmästarna formuleras då det saknas generella

standard-beskrivningar och effektmått.

Målsättningen i projektbladet har därför angetts till att: "lämna förslag

till precisering av röjningsstandard och kvantifiering av samband mellan röjningsstandard och trafikanteffekter (olycksrisker och

trafikantbete-ende)". Avsikten har varit att dels göra en litteraturstudie och dels ta till vara den stora kunskap och erfarenhet som finns hos vägmästarna, för att få ideer om hur en generell röjningsstandard skulle kunna beskrivas.

3 ÅTGÄRD

All röjning och slåtter sker idag utan användning av gifter eller tillväxthor-moner. För den rena slâttern, gräsklippning på slänter, används oftast egna maskiner typ :IH-klippen som drives av bärarens hydraulsystem. Den har en kapacitet på ca 1,5 m och når ut med 2 drag till ca 3 m. För röjning av buskar, oftast med en kapacitet av upp till 7 m, hyrs oftast maskiner in. Då

behov av röjning finns utanför denna 7 metergräns handlar det om manuell röjning ofta i AMS regi.

I övrigt görs punktinsatser. Det röjs runt vägmärken och skyltar.

Högröj-ning för att hålla stipulerade 4,60 meter fri höjd utföres i regel vintertid. Siktröjningar i kurvor och korsningar utföres vid behov. Då stamkvistas

ofta upp till 3 meter. Vidare kan en del avverkning i utglesande syfte bli aktuell för att uppnå den"persienneffekt" som eftersträvas just i kurvor och korsningar. En viss siktröjning i längsled kan också vara aktuell där viltolyckor är vanliga.

Röjning för skolskjutsplatser utföres på en del håll. Vintertid kan det vara nödvändigt med kantskärning av snövallar i kurvor och korsningar i sikthöjande syfte.

4 STANDARD

Kapaciteten för röjning ut till 7 meter varierar mellan arbetsområdena.

Varje år röjs en del av vägnätet så att områdets hela vägnät är genom-gånget med en tidscykel på 2-5 år. Där separat slåtter är nödvändig slås

gräset en å tvågånger per år.

Ambitionen är att hela det inlösta vägområdet skall skötas.

Tyvärr är det mycket vanligt att en kombinerad röjning och slåtter utförd i aug-okt är allt som hinns med. Då oftast bara ett drag d v 3 ut till ca 1,5 meter.

5 EFFEKTER

Eftersom det saknas effektmått direkt knutna till röjningsstandard med avseende på trafikantens olycksrisk och beteende, är det ganska troligt att den slåtter och röjning som utföres idag mera styrs av väghållarens praktiska krav.

5.1 Trafikanteffekter

Eftersom inga säkerställda effekter finns redovisade måste mer eller mindre kvalificerade gissningar vara det som styr valet av röjningsstandard med avseende på trafikantens olycksrisk och beteende.

Siktröjningar längs vägen, i kurvor och korsningar förväntas förbättra

stoppsikt, mötessikt och omkörningssikt. Röjning vid vägmärken och andra skyltar är självklar. Skogsröjningar för att förbättra upptäckbarheten av klövvilt har troligen en positiv effekt.

Fasan, rapphöns, hare och kanin m m är svåra att se i högt gräs och kan utgöra en trafikfara.

Slåtter och buskröjning gör att vägarna torkar upp snabbare efter neder-börd, eftersom sol och vind kommer åt bättre. Detta bör förbättra friktionen speciellt då risk för frysning av fukten föreligger.

En väg kantad av högt gräs eller med buskar medför troligen att trafikant-erna ändrar sitt körbeteende på så sätt att farten sänks men att fordonet framförs mer mitt på vägen, med ökad kollisionsrisk som följd.

Ljusflimmer orsakad av vegetation på vägslänter kan eventuellt skapa

stress och därmed sämre körning. På sikt blir små träd stora träd och

därmed krockobjekt vid avkörningsolyckor. Även ur estetisksynpunkt är en rimligt röjning motiverad. Ett vägområde med högt gräs och buskar är ingen tilltalande anblick för trafikanten.

5.2 Praktiska effekter för väghållaren

Röjning och slåtter är nödvändig för att inte diken skall slammas igen.

Vattnet måste ledas bort så att inte vägarna undermineras. Buskar och

vassliknande gräs som inte röjts fångar upp drivsnö.

Mark som inte sköts kan återgå till förre ägaren, och måste då lösas in en

gång till när den behövs igen.

I jordbruksområden är det inte ovanligt att lantbrukare plogar och harvar upp dåligt skötta diken.

6 PROBLEM

Självklart önskar alla berörda få både mer tid och pengar till röjning och slåtter. Många vägmästare anser att det är ett eftersatt arbetsmoment

som ofta hamnar i strykklass både ekonomiskt och tidsmässigt.

Under våren då buskröjningen skulle behöva utföras är många komplediga

efter vintern, sedan kommer semestrarna. Detta medför att röjning och

slåtter ofta sker i aug och sept. Då ökar skottbildningen och problemen förvärras till nästa år. Den eventuella trafiksäkerhetshöjande effekten blir dessutom mindre då röjning och slåtter inte utföres i början av den gröna

årstiden.

Om hälften eller mer av resurserna går via AMS finns risken att röjningen sker där bristen på arbete är störst och inte där behovet finns.

Även inom VV verkar det som om röjningen ofta sker i sysselsättningsut-jämnande syfte. Nackdelen med ett sådant system är att standarden blir olika mellan vägområdena.

Icke hävdad mark kan återgå till säljaren. Det kan diskuteras om behovet verkligen finns av att röja och hävda inlöst mark i alla situationer. Exceptionellt stora slänter som tillkommit nästan bara för att få rätt lutning vid byggnation eller breddning av en väg, torde knappast inte behöva röjas i sin helhet. Åtminstone inte av trafiksäkerhetsmässiga skäl. Behovet av röjning och slåtter kan självklart inte bara beräknas med hänsyn

till antalet km väg i ett vägområde.

Behovet av siktförbättrande röjningar i korsningar och kurvor torde vara

störst i skogslänen, medan buskröjning och framförallt slåtter måste vara vanligare i jordbruksområden.

Lövskogsandelen varierar t ex på följande sätt i Sverige. Lövskogsandel % N Norrland 2,9 S Norrland 2,3 Svealand #,2 Götaland 11,2

Växtperiodens längd anses vara den tid då dygnets medeltemperatur

varaktigt är högre än +6OC. Vegetationsperiodens längd varierar högst väsentligt mellan olika delar av landet. Södra Sverige har en vegetations-period på ca 190 dagar, mellersta Sverige ca 150 dagar och norra Sverige

ca 100 dagar. Boniteten varierar också kraftigt. Bonitet

N Norrland 3 , 0

S Norrland 3 , 9

Svealand 5 , l

Götaland 6 , 7

Arealandel i de högsta bonitetsklasserna är:

Arealandel 0/0

N Norrland 1,4

S Norrland 16,6

Svealand 44,5

Götaland 74,7

Alla dessa faktorer påverkar självklart behovet av röjning.

Om det fanns en preciserad röjningsstandard borde det vara lättare att fördela resurserna rättvist. Dessutom borde det vara lättare att jämföra

externa anbud på röjning och slåtter med varandra och att kontrollera utförandet av arbetet.

7 RESULTAT

Kartläggning av röjningsstandard och trafikanteffekter har gjorts dels genom litteratursökning och dels genom intervjuer av väghållarrepresen-tanter, främst vägmästare.

Föregående kapitel är givetvis också baserade på resultat av ovanstående kartläggning. Standarden beror i stort sett på de idéer och resurser som respektive vägmästare har. Eftersom ingen generell standard finns att tillgå och effektmått saknas kommer slåtter och buskröjningsarbetet att

vara baserat mera på tro än fakta med avseende på trafiksäkerhet. Arbetet kommer att styras av praktiska skäl, diken måste leda vatten bra o 5 v.

7 .l Litteraturstudie

Sökkällor har varit ROADLINE och IRRD. Sökord har varit (vegetation +

grass + Weed killing + Afforestation + Herbicide + Weedkiller) *

(Recom-mendations + Specifications + Standard Specification + Specification (standard) + Width + Maintenance + Visibility distance + Visibility + Visual intrusion).

Nästan alla referenser som erhållits ur sökningen har visat sig handla om

praktiska och tekniska anvisningar för skötsel av området vid sidan av

vägen. Oftast i form av direkt metodredovisningar och kostnadskalkyler. Där trafiksäkerhet nämns i samband med röjning och slåtter handlar det mera om tro än slutsatser baserade på uppmätta fakta.

Optical och Visual guidance nämns i en del skrifter som positiv effekt av röjning, men utan angivelse av siktsträckor eller siktmått typ omkörnings-sikt, mötessikt eller stoppsikt. Stress, ändring av hastighet, ändring av sidoläge, bländning, viltolyckor m m förekommer också utan specifikation.

En dansk skrift utgiven av rådet för trafiksikkerhedsforskning med titeln

"trafiksikkerhed og beplantning" av Ulla Engel och Birger Nygaard handlar i första hand om alléer och planterade träd och buskars inverkan på trafiken och olyckorna.

10

Där väcks en del idéer om hur man kanske kan plantera buskar och träd i kurvor och korsningar för att ge en visuellt bättre vägledning. Resultatet skulle bli att trafikanten i god tid ser farorna och därmed kan anpassa sin hastighet bättre.

Som exempel redovisas här hur en allé längs en korsande väg skulle kunna vara till hjälp för trafikanten.

o planeringen förstärker uppmärksamheten på korsandeväg

0 träden ger en synreferens till omgivningen och korsningen "rycker" närmare

0 konstant trädavstånd i allén ger upplysning om korsande trafiks ned-bromsning.

Det finns inga olycksundersökningar som beskriver de effekter på trafik-säkerheten som liknande fenomen t ex alléer, optisk ledning i kurvor och liknande kan ge upphov till.

ll

Slutligen redovisas en engelsk rapport utgiven 1973 av Monks Wood Experimental Station Natural Environment Research Council. Titel: "Road Verges On Rural Roads. Management and other factors" av J. M Way. I den redovisas de svar som erhållits då personlig intervju gjorts med tjänstemän i 45 engelska och 13 walesiska County Council Highway

Departments 1972. Frågor ställdes till den tjänsteman som ansvarar för

att riktlinjer om bl a röjning och slåtter skrivs, eller till den tjänsteman

som övervakar utförandet av arbetet. Ibland intervjuades båda samtidigt. Alla påpekade behovet av att upprätthålla sikt i kurvor och korsningar, i nästan alla andra frågor verkar personalens åsikter vara olika. Om

personal byts i ett område åtgärdas vägområdet på ett annat sätt. Följande orsaker för skötsel av vägområdet anges.

o Vattenavledning.

o Upprätthålla en tillflykt för fotgängare. o Förhindra träd och häcköverhäng.

o Upprätthålla sikt i kurvor och korsningar.

o Upprätthålla och förbättra sammanfogningen av vägområdet och

om-kringliggande natur. 0 Förhindra erosion.

o Släppa fram väder och vind för upptorkning speciellt på vintern.

I bilaga 1 och 2 redovisas den rangordning som tjänstemännen gav åt åtgärdspaketet. Alla satte upp säkerhet som orsak till röjning och slåtter. Flera nämnde psykologiska effekten på föraren av att känna sig inhägnad, med påföljande stress och dragning åt mittlinjen. Dessutom konstaterades att det är bra om det finns "rena" diken att fånga upp avåkande fordon i.

12

I rapporten konstateras att det är mera en tro än baserat på fakta detta med röjning kontra trafiksäkerhet.

Hampshire County Council avstod från röjning och slåtter 1968, och man

kunde nöjt konstatera att ingen höjning av olycksstatistiken kunde märkas. Man trodde orsaken kunde vara att hastigheten på vägnätet sänktes så att säkerheten kunde öka. Detta påpekades mest för att visa på att ett

okritiskt antagande att förbättrad sikt medför säkrare vägar inte alltid behöver vara sant.

I hela 36 counties nämns skönhet och trivsel som orsak till röjning och

slåtter. Vägområdet får inte bryta mot annan natur alltför mycket. Det

skall användas för rekreation för söndagsäkare, cyklister, ridning o sv.

Sköts inte vägområdet kastas annat skräp där.

Det vill säga att tillfredställa den allmänna opinionen är ett gott skäl för

drift av vägomrädet. Det kommer fram fler klagomål om för lite än om

för mycket röjning.

Till sist redovisas en kul sammanfattning om röjning och slåtter.

Biologer vill att diken och slänter lämnas ifred och att naturen får ha sin gång. Stadsbor vill ha fina välskötta gräsmattor. Lantbrukarna vill ha även vägområdet odlat, och myndigheterna vill spara pengar.

7.2 Väghållarens praktiska erfarenheter

Intervjuer med främst vägmästare har gjorts i E, W, G, X, M, K, Y-län. Fyra frågor harställts.

Hur röjer du? Varför röjer du?

När, hur skulle du vilja röja?

O

O

O

0

Förslag till konstruktion av standard.

13

Svarsfrekvensen hos de 8 tillfrågade

sikt allmänt djur

inlöst mark häv'das

mötessikt stoppsikt upptorkning krockobjekt snövallar drivsnö vägmärken höjd röjning skolsjutsplats upptorkning halka erosion vattenledning estetik

ogräs till grannen stress

allévård

Svaret på den första frågan, hur röjer du, finns redovisat i kapitel 3 Åtgärd, och kapitel 4 Standard. Det förtjänar att upprepas att ambitionen hos vägmästarna oftast är att röja hela det inlösta vägområdet.

På frågan varför röjer du, kan konstateras att både praktiska och trafik-säkerhetsmässiga idéer styr arbetet. Viljan att sköta och hålla snyggt det som är "mitt" visas av att estetiska synpunkter är för väghållaren viktigt, 5 av 8. I den engelska undersökningen var det 36 av 58 som redovisade

estetik som orsak till röjning och slåtter.

Sikt nämns i allmänna ordalag i samband både med omkörning och möte

men framför allt i samband med möjligheten att upptäcka vilt, främst

klövvilt.

14

Svaren på andra frågan redovisas utförligare i kapitel 5.1 OCh 5.2, effekter. Frågeställningen när, hur skulle du vilja röja besvaras i kapitel 6, Problem.

Personalbrist på våren gör att röjningen ofta sker "för sent", så att

maximal effekt med avseende på trafiksäkerhetshöjande siktförbättring

inte uppnås. Flera vägmästare tyckte att det fanns mer tid förr i tiden för

extra insatser i korsningar och kurvor.

Många har uttryckt en önskan om en generell standardbeskrivning dock ej

alltför preciserad. Idéer om hur den skall se ut saknas dock.

15

8 FÖRSLAG TILL FORTSÄTTNING

Vid sammanträdet mellan berörda personer på VTI och VV redovisades resultatet av intervjuserien och litteraturstudien. Där diskuterades dess-utom nedanstående mer heltäckande bild av röjningens orsak och verkan.

Yttre faktorer beteende effekter indirekta säkerh.mått L sikt r 0 olyckor o reshast/tid 0 estetik o stress/komfort . .. . hast r01n1ng dränering "§7 sidoläge b) upptorkn L_- ---'7 väghållarkostnader m m

i J,

VV har både resurser och kunnande för att bäst studera de tekniska

aspekterna på röjning. Bärighetsbekymmer som kan uppstå på grund av

vattensamlingar i dåligt röjda diken t ex.

VTIs bidrag skulle då kunna vara att studera förarbeteende och direkta och indirekta effektmått orsakade av olika röjningsstandard, för att slutligen formulera den preciserade röjningsstandard som efterfrågas i målsättning-en i projektbladet.

I VTIs körsimulator skulle man kunna variera sikten med olika "röjnings-standard", för att studera tex förarbeteende med avseende på stress, hastighetsanpassning, sidoläge m m. Det bör påpekas att de resultat som anses intressanta vid simuleringarna självklart måste valideras med hjälp av mätningar i fält.

Bilaga 1

_ 8 _

Number of County Highway Authorities giving stated reasons for

management of roadside verges and indication of priorities.

58 authorities.

Table

3-First Second

priority priority Lesser

Safety and visibility 50 8 O

Amenity 5 16 15

Keeping the highway unobstructed _ 2 O 5

weed control (including the 1959 Weeds Act) 0 10 23

Drainage O 13 7

ontrol encroachment of woody plants 1 O 3

Access to hedges and ditches O O 4

Maintain stability of the formation O O 3

rovision for pedestrians* O O 2

Litter control O O 2

Enable vehicles to pass in narrow lanes O O 1

Tradition O O 1

Snow control 0 0 3

*Generally included under 'safety'.

In contrast, five counties specifically said that control of vegetation for

pedestrians was no longer generally required, twelve counties specifically did not count weed control as a reason (including two counties who did not consider

.easures even against statutory injurious weeds under the provisions of the

Weeds Act), twelve did not think that grass cutting had any effect on drainage and nine were not influenced by amenity considerations.

From this information, reasons for mowing roadside grass can be divided into

a) those for engineering and traffic purposes, and b) those for amenity, weed

control, wildlife conservation and public relations purposes. Not included in this analysis are other management works on roadsides that are necessary from time to time for purely engineering reasons, such as siding (the shaving away of soil and vegetation from the edge of the metalled road) or the maintenance of drainage grips

ENGINEERING AND TRAFFIC

These are divided into considerations of safety, and considerations of the

engineering aspects of the road formation.

VTT mnTnT A9_1QQA T a b l e Å. S ug g e s t e d p r i o r i t i e s that m i g h t be gi ve n to stat ed re as on s fo r r o a d s i de ve rg e ma na ge me nt . A ge ne ra l a sse s s m e n t b a s e d on pr ac ti ca l an d ec on om ic c o n s i d e r a t i o n s . C a t e g o r y M a i n r e a s o n G o o d r e a s o n R e a s o n C o n s i d era t i o n No t a go od re as on T r a f fi c a n d E n gi n e e r i n g Sa fe ty, es peci al ly: i. M a i nte n a n c e of s i g h t l i n e s a n d r e ve a l m e n t o f t r a f f i c si g n s . i i. D e l i n e a t i o n o f t h e hi ghwa y. ii i. Co nt ro l of e n c r o a c h m e nt of ve ge ta ti on on to /i nto th e c a r r i a g e wa y. D r a i n a g e E r o s i o n c o n t r o l P ede s t r i a n re fug e To el imin at e fi re ha zard s. To pr ovi de a pl ac e fo r sn ow ba nk in g. To pr ovi de a pul l-of f fo r ve hicl es . To en co ur age pe de st ri an s an d h o r s e -r i d e r s to ke ep out of th e wa y of tr af fi c. A m e ni t z i. T i d i n ess an d l i t t e r co nt ro l in b uil t -up ar ea s. ii . M a i n t e n a n c e of apl ea sa nt an d na tur al a p p e ara n c e in rur al ar ea s. E n c o ur a g e m e n t of a ttr a c t i ve wi l d pl an ts an d na tur al fe at ur es in rur al ar eas. To pr ovi de o p p o r t un i tie s fo r re cr ea ti on al wa lk ing, pi cn ic k-in g et c. Fo r hors e ri di ng . For re cr ea ti on al pa rk ing of ve hi cl es an d ca ra vans (i f ap pr ove d as a us eof th e gr oun d). At te mp ts to ac hi eve sub ur ba n s t a n d a rd s o f t i d i n e s s in r ur a l ar ea s. V e ed c o n t r o l Co nt ro l of lo ca l s e ve r e i n f e s t a t i o n of a g r i c ul t ur a l we e d s in vic i n i t y of hi gh va l ue cr op s. To co nt ro l ta ll gr owi ng h i g h -wn y we eds. Cont ro l of we e d s in ea rl y ye a r s of e s t a b l i s h m e n t of ane w swa rd fo ll owi ng ro ad i m p r o ve m e n t s et c. To co mp ly wi th th e pr ovi si on : of the We ed s Ac t (1 95 9). Ge ne ra l at temp ts to co nt ro l unsp ec if ie d ag ri cul tur al we ed s. V i l d l i f e Co n s e r va t i o n P e o p l e 1. Fo r p ubl i c r e l a t i o n s g e ner a l l y. ii . To h e l p fa rm or s wi t h fi el d e n t r a n c e s an d a c c e s s to he dg es an d d i t c h e s fo r m a i n ten a n c e . To pr ovi de p o s i t i ve m a n a g e m e n t fo r wi l d lif e c o n s e r va t i o n as a us eful fun ct io n of th e land . To me et re as on ab le c omp l a i n t s fr om or ga ni sa ti ons. To me et r e a s o n a b l e co mp la in ts ma de by in di vi dua ls . To meet un sp ec if ie d co mp lain ts ab out un ti di ne ss , or unsp ec if ie d co mp la in ts of weed s, un at tr ac ti ve pl an ts , po is on oue pl an ts an d 'h ur tf ul ' plan ts (e .g . ne tt le s) . Bilaga 2