Fysisk aktiv lek i förskolans
utemiljö
En kvalitativ studie om barns perspektiv på fysisk aktiv lek i
förskolans utemiljö
Författare: Ida Andersson
Självständigt arbete i
Abstrakt
Svensk titel; Fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö - En kvalitativ studie om barns perspektiv på fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö
English title; Physical active play in preschools outdoor environment - A qualitative study on children's perspectives on physical active play in the outdoor environment of the preschool
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen.
Nyckelord
Fysisk aktiv lek, fysisk aktivitet, rörelseglädje, utemiljö, förskolegård, barn, förskollärare, barnperspektiv, barns perspektiv
Tack
Jag vill främst tacka min handledare Zofia Hammerin som varit en enormt bra handledare under detta arbete. Hon har kommit med bra relevanta åsikter och inputs som varit till stor hjälp i mitt arbete. Jag vill även rikta ett tack till den förskola och avdelning med pedagoger, barn och vårdnadshavare, utan dem hade denna studie inte varit möjlig.
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställning ... 2
2.1 Syfte ... 2
2.2 Frågeställningar ... 2
3 Bakgrund ... 3
3.1 Centrala begrepp ... 3
3.1.1 Fysisk aktiv lek ... 3
3.1.2 Rörelseglädje ... 3
3.1.3 Barns perspektiv och barnperspektiv ... 3
3.2 Förskolans styrdokument ... 5
3.3 Motorisk förmåga ... 5
3.4 Förskolans utemiljö ... 5
3.5 Effekter av fysisk aktiv lek i utomhusmiljöer ... 6
3.6 Tidigare forskning ... 7
3.6.1 Förskolegårdens möjligheter ... 7
3.6.2 Förskolegårdens erbjudanden i jämförelse med naturens ... 7
3.6.3 Fysisk inaktivitet ... 8 4 Teoretisk ram ... 9 4.1 Sociokulturell teori ... 9 4.1.1 Mediering ... 9 4.1.2 Appropiering ... 9 5 Metod ... 10 5.1 Urval ... 10 5.2 Genomförande ... 10 5.3 Bildbaserad forskning ... 10 5.4 Forskningsetiska principer ... 11 5.5 Analys ... 12 6 Resultat ... 13
6.1 ”Vad uttrycker barn i bild och tal som inbjuder till fysisk aktiv lek på förskolegården”? ... 13
6.1.1 Klätterställning ... 13
6.1.2 Cykel ... 14
6.1.3 Gunga ... 15
6.1.4 Rutschkana ... 16
6.1.5 Klättring som hjälpmedel ... 17
6.2 ”Vad uttrycker barn i bild och tal som de skulle vilja förändra på förskolegården för att öka sin fysiskt aktiva lek?” ... 18
6.2.1 Bollsport ... 18
6.2.2 Kulle med rutschkana ... 19
6.2.3 Hängställning ... 19
6.2.4 Klätterträd ... 20
6.3 Sammanfattning ... 21
7 Metoddiskussion ... 22
8 Resultatdiskussion ... 24
8.1 Förskolans utemiljö ... 24
8.2 Fysisk aktiv lek kopplat till bakgrund och teori ... 25
8.3 Barn som aktörer ... 25
8.4 Förslag på vidare forskning ... 26
9 Referenslista ... 27 Bilagor
Bilaga A Informationsbrev Bilaga B Samtyckesblankett
1 Inledning
Barn blir mer och mer stillasittande, fysiskt inaktiva och det i sin tur har avgörande effekter på barns utveckling. Fysisk inaktivitet är när pulsen håller sig kring vilonivå och i Sverige används begreppet stillasittande. I dagens stillasittande vardag är det av stor vikt att belysa fysisk aktivitet och uppmuntra till det. För mycket
stillasittande kan leda till ökning av diverse kroniska sjukdomar såsom typ
2-diabetes, benskörhet, övervikt och depression. Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den sociala, fysiska och kulturella miljön. Fysisk aktivitet visar sig även påverka minne och koncentration och skyddar mot depression och demens. Hjärnan påverkas positivt genom att lättare lösa problem och lära sig nya saker (Folkhälsomyndigheten 2018). Dessa egenskaper är särskilt väsentliga för barn och ungdomar som spenderar mycket av sin tid i förskola och skola. Fysisk aktivet kan utspela sig på många olika sätt. Enligt Skolverket (2018) kan fysisk aktivitet vara detsamma som rörelseglädje, där barn får en bra känsla av att röra på sig.
Under hela förskollärarprogrammet har utbildningen lyft leken som en
genomgående väg till barns livslånga lärande. Lek har framstått som den främsta bidragande faktorn till barns sociala, fysiska och psykiska utveckling. I Skolverket (2018) betonas lek som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. Barn behöver lek och fantasi för att leva ut sin livsvärld, där dem i vardagen annars ställs inför diverse krav. Samhället idag står inför en rad olika psykiska ohälsor där stress hos barn blir vanligare. För att kunna förebygga detta krävs handling från platser många barn spenderar mycket tid på.
Genom aktivitet och lek blir fysisk aktiv lek ett begrepp att lägga stor vikt vid i det dagliga arbetet i förskolan, för att på så sätt främja barns motivation till en sund livsstil hela livet. Denna studie blir i sin tur relevant för förskolans verksamhet då den kan bidra med kunskap kring barns fysiska aktivitet utomhus. Till följd av att undersöka fysisk aktiv lek på förskolegården ur barns perspektiv, kan det sedan användas i utvecklingsarbetet och planeringen av aktiviteter utomhus. I studien kommer även upplysningar om eventuella faktorer som kan vara avgörande för barnens förutsättningar till fysisk aktiv lek, vad barn lockas av, hur de uppmuntras och hur miljön går att planera på det sätt att barnen finner lust och intresse att utöva fysisk aktivitet.
2 Syfte och frågeställning
I följande kapitel redogörs studiens syfte och därefter kommer studiens frågeställningar.
2.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö ur barns perspektiv. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats.
2.2 Frågeställningar
• Vad uttrycker barn i bild och tal som inbjuder till fysisk aktiv lek på
förskolegården?
• Vad uttrycker barn i bild och tal som de skulle vilja förbättra på
3 Bakgrund
Här presenteras först tre betydelsefulla begrepp för studien som sedan leder in på förskolans styrdokument, motorisk förmåga och avslutningsvis presenteras utemiljös betydelse samt effekter av fysisk aktiv lek. I sista delen lyfts tidigare forskning.
3.1 Centrala begrepp
Här presenteras begrepp som bygger på studien. Dessa beskrivs till syfte för läsarnas skull, för att få en förståelse för begreppens betydelse.
3.1.1 Fysisk aktiv lek
Fysisk aktivitet beskrivs som kroppsrörelse under olika former av kroppsövningar, till exempel friluftsliv, idrott eller lek, som sker under arbete eller fritid (FYSS 2016). Fysisk aktiv lek definieras som en kombination av fysisk aktivitet och lek där pulsen ligger ovanför vilonivån. Detta begrepp kommer genomsyra hela studien där det finns anledning att i jämförelse med fysisk aktivitet, använda fysisk aktiv lek istället. Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012) hävdar att fysisk aktiv lek har många främjande egenskaper där barn utvecklar sociala kunskaper och skapar samspel med varandra. Lek finns i olika typer. Rörelselekar har en större betydelse för barns lek och lärande. Den engagerar och ger möjligheter till varierande aktiviteter som ger barn chans till utlevelse utifrån deras egna förutsättningar. Fortsättningsvis menar Osnes et al. (2012) att leken även är en arena där barn utvecklar sin förmåga att socialisera sig i samspel med andra, där krav, normer och värderingar gör sig bekanta och de kan utveckla självständighet, självrespekt samt en egen identitet. Dessa egenskaper kännetecknas när barn ska lära sig en ny färdighet. På så sätt kan lek tolkas som ett mål. Färdigheter kan vara olika rörelseformer såsom springa, gå, krypa, klättra eller hoppa. Dessa är några av de grundrörelser som barn bör bemästra för att få kroppsmedvetenhet och goda motoriska erfarenheter.
3.1.2 Rörelseglädje
Det finns även anledning att lyfta rörelseglädje som ett jämförbart begrepp då det definieras på liknande vis som fysisk aktiv lek. I förskolans läroplan skrivs rörelseglädje fram som något barn ska få möjlighet att uppleva genom att delta i fysiska aktiviteter och vistats i olika naturmiljöer och därigenom utveckla sitt intresse för fysisk aktivitet (Skolverket 2018).
3.1.3 Barns perspektiv och barnperspektiv
I denna studie bör även dessa begrepp konkretiseras då dem utgör en del av studiens syfte. Pramling Samuelsson och Williams (2015) beskriver begreppet barns
perspektiv, som att låta barn komma till tals, blir lyssnade på och också bli tagna på allvar i förskolans verksamhet. Med hjälp av förskollärare som skapar miljöer och situationer där de utgår från barns erfarenheter, åsikter och idéer. Barn ska kunna vara delaktiga i sitt eget lärande och få inflytande över sin vardag i förskolans verksamhet. Det framhäver även Barnkonventionen, som idag är ett mycket viktigt dokument i förskolan, då den säkerställer att det som gör idag tros vara bäst för barn utifrån forskning och våra samhälleliga värderingar om demokrati och lika värde. Enligt barnkonventionen (2009) ska barnets bästa alltid sättas först. Barns bästa innefattar att vuxna gör och planerar utifrån vad de tror och vet är bäst för barnen.
Förskolan har ambition att sätta barn i centrum och försöka närma sig barns livsvärld även om de kan betraktas som ett barnperspektiv då det grundar sig i vuxnas kunnande om barn, för att skapa en barnvänlig miljö. Genom att
uppmärksamma vad som intresserar barn och se vad som är viktigt för dem, kan vi ingå i deras livsvärld. Barn bör ses som egna aktörer, kapabla att utgå från sina egna förutsättningar (Arnér 2009).
Det framkommer i Barnkonventionen (2009) att barns åsikter ska göras hörda och barn ska ges möjlighet att bilda egna åsikter. Aktörskap kan ses och undersökas utifrån två begrepp, barns påverkan och inflytande. Bergnehr (2019) förklarar barns inflytande som något som bör undersökas i givna situationer där barn har inflytande om det som görs och beslutas om. Hon menar att barn påverkar sin omgivning ständigt, direkt eller indirekt i den mening att vara i samspel med andra. En fördel med att anamma aktörsbegreppet, där barn och vuxna betraktas som medskapare och medaktörer, uppmuntrar till hur barn påverkar och utövar inflytande i sin vardag. Genom att tillämpa aktörsbegreppet på rätt sätt, kan de minska risken att barn positioneras som passiva och maktlösa.
3.2 Förskolans styrdokument
I förskolans styrdokument är det tydligt framskrivet att förskolan ska ge barn förutsättningar till allsidig rörelseförmåga genom att delta i fysiska aktiviteter. Utbildningen ska ge barn möjligheter att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla intresset för att vara fysiskt aktiva. Det står även att förskolan ska vara en likvärdig utbildning där barns olika behov och förutsättningar ska tas hänsyn till och anpassas efter varje enskilt barn. Förskolan har förutsättningar att nå alla barn och på så sätt försöka utjämna hälsoskillnaderna och på sikt stärka alla barns hälsa (Skolverket 2018). Fortsättningsvis framhäver Skolverket (2018) att barns lek är en central del i förskolan. I barns lek får barn möjlighet att utmana och stimulera sin motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning. Via lekar kan barn utveckla viktiga förmågor som att visa empati, nyfikenhet, förmåga att lyssna, fungera i grupp och hantera konflikter samt ta ansvar för gemensamma regler. För att främja barns lek tillsammans med fysisk aktivitet bör barn får möjlighet till en varierande och stimulerande miljö som är trygg, innehållsrik och inbjudande.
3.3 Motorisk förmåga
En förutsättning för fysisk aktiv lek är en god motorisk förmåga. Fysisk aktivitet och motorik går hand i hand och är beroende av varandra. Enligt Sollerhed (2019) är rörelseglädje en viktig upplevelse som är starkt associerad till motorisk förmåga. När barn känner att de har god rörelseförmåga och kan kontrollera sina rörelser känner de glädje i detta. Detta leder till ökat självförtroende hos barn som därefter leder till ökad motivation att fortsätta röra på sig. Barns grundläggande motoriska förmåga utvecklas under förskoleåldern och vidare gradvis under skoltiden med mer komplexa rörelser. Sollerhed (2019) understryker betydelsen av att barn är i behov av att vistas utomhus och allra helst i naturmiljö för att kunna utveckla de
grundrörelser som att springa och gå på ojämnt underlag, hänga och klättra i träd eller balansera på stenar och stubbar. Barn får även möjlighet att utveckla balans, kroppsmedvetenhet och kroppskontroll som är mycket viktiga egenskaper för att ytterligare ta sig an motoriska förmågor. Enligt Osnes et al. (2012) definieras motorik som all rörelse som har med kroppen att göra, där rörelse är ett samspel mellan nerv och muskler. Det krävs även motivation och självuppfattning för att utföra en rörelse samt spelar den sociala och fysiska miljön en betydelsefull roll. Fortsatt menar författarna (2012) att om man skulle se motorisk utveckling som en utvecklingsteori, borde barns färdigheter inom motoriken komma alltefter som de åldras utan yttre påverkan. Till skillnad från motorisk inlärning som hävdar att övning och praktisk tillämpning är centrala faktorer för att uppnå god motorisk förmåga. Dock handlar båda begreppen om en process som är i förändring där barn med tiden tillägnar sig nya rörelsefärdigheter.
3.4 Förskolans utemiljö
Skolverket (2018) lyfter utemiljön som betydelsefull för barns utveckling och kan på flera sätt främja barns hälsa. Boverket (2019) poängterar att barn och unga behöver mycket utrymme för att få utveckla goda rörelse- och sociala förmågor. Det visar sig att barn söker sig till utemiljöer som erbjuder fysiska utmaningar, som skapar engagemang och nyfikenhet hos dem. Fortsättningsvis understryker Boverket (2019) att planering av utemiljön bör ske utifrån barns perspektiv, där barns
kunskap och intressen gör att förutsättningarna ökar för att skapa en bra uppväxtmiljö samt lägga grund för en sund livsstil. Något som även skrivs som betydelsefullt i planering av utemiljö är den fria ytan som bör finnas tillgängligt för barn. Barnkonventionen (2009) framhåller även som underlag i planering av
utemiljöer och betonar barnens rätt till lek, vila och fritid. De menar att alla barn har samma rättigheter och lika värde vilket innebär att utemiljö bör anpassas efter varje barns behov, såsom funktionsvariationer. Vidare skriver Skolverket (2018) att under förskoledagen ska barn få möjlighet till både inne- och utevistelse, i en planerad miljö och i naturmiljö. Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierande aktiviteter i olika sammanhang. Det bör finnas utrymme för platsbundna lekar såväl som utforskande aktiviteter i förskolans utemiljö.
3.5 Effekter av fysisk aktiv lek i utomhusmiljöer
Folkhälsomyndigheten (2018) framhåller att det finns en rad positiva hälsoeffekter med fysisk aktiv lek. Låg grad av fysisk aktivitet under barns yngre liv löper större risk för hjärt- och kärlsjukdomar i vuxen ålder. Folkhälsoguiden (2017) lyfter fram forskning som visar att förskolan är helt avgörande för barns rörelse då de flesta barn spenderar mycket tid där. Fysisk aktivitet hos barn har också visat sig högre upp i åldern vara positiv för både koncentrations- och prestationsförmågan.
Folkhälsomyndigheten (2019); Folkhälsoguiden (2017) anser att barn och ungdomar bör röra på sig i 60 min per dag för att uppnå dess hälsoeffekter. Fler fördelar med fysisk aktivitet är att skelettet blir starkare ju mer det belastas till följd av att barn hoppar och klättrar. Det innebär att det minkar risken för fallolyckor då specifika former av fysisk aktivitet kan förbättra och bevara benhälsan. Även välbefinnandet och livskvalitén ökar då fysisk aktivitet kan höja humöret, minska oro och stress samt öka självkänslan. Detta leder till ökad motivation som är en stor drivkraft hos många, framförallt hos barn som behöver ha en god motivation genom hela sin skolgång (Statens folkhälsoinstitut 2011).
Fortsättningsvis understryker Boverket (2019) positiva effekter av fysisk aktivitet utomhus. En kombination av naturkontakt med lekfulla aktiviteter bidrar till barns mentala hälsa såsom stressreducering och återhämtning. Utomhuslekar på naturrika och rymliga förskolegårdar visar sig positivt påverka barns nattsömn, välbefinnande och koncentrationsförmåga. Tack vare fysisk aktivitet får barn förutom hälsoeffekter även utveckla sin motoriska förmåga som visas vara av stor betydelse för barns fortsatta lärande. Boverket (2019) antyder att barn som har motoriska problem även kan få sociala- och språksvårigheter. De kan få svårt att ta kontakt och hamna i lek med andra barn.
Som tidigare nämnt har fysisk aktivitet och motorik ett samband. De är knutna till varandra och visar på att en bristande motorisk förmåga även gör att motivationen till fysisk aktivitet blir låg. I en studie som Ericsson (2008) gjort undersöktes det om fysisk aktivitet påverkade barns prestationer i skolan. Det framkom att barns
grovmotorik förbättrades med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Resultatet pekade även på att ökad fysisk aktivitet och motorisk träning påverkade barn med bristande motorisk förmåga på det sätt att dess motorik utvecklades och barn med koncentrationssvårigheter fick bättre koncentration.
3.6 Tidigare forskning
3.6.1 Förskolegårdens möjligheter
Begreppet affordans beskrivs i flera studier (Bjørgen 2016); (Storli och Hagen 2010) som meningsfulla möjligheter som blir tillgängliga för barn på
förskolegårdar, för att uppmuntra till ökad fysisk aktivitet och lek. I studierna avser de meningsfulla möjligheterna, det material vilket finns tillgängligt på
förskolegårdar och spelar olika roller för barns lek.
Miljöerna kan uppmuntra till barns motoriska utveckling och risky play, att barn vågar ta chanser och lär sig utifrån dessa. Fortsättningsvis menar Bjørgen (2016) att till skillnad från förskolegårdar så representerar naturmiljön mer utrymme, andra möjligheter och utmaningar samt annat material som kan används såsom pinnar, stenar och kottar.
Niklasson och Sandberg (2010) ställer begreppet mot förskolegårdens olika zoner, såsom öppna ytor där och mer skyddade områden. De hävdar att det kan finnas ett samband mellan vilka möjligheter som barn finner, beroende på hur väl de olika zonerna är utformade. För att kunna fastställa detta användes en metod där de använde ett protokoll med möjliga affordans i de olika zonerna. Zonerna som fanns i protokollet var plana ytor, utrymme för samarbeten, sluttningar, flyttbara material, material som satt fast, klättringsmöjligheter, buskar, formbara material som sand/grus och vatten. Deras studies resultat visade på att barnen använde eller hittade flest möjligheter vid klättring, sand- och grusområden samt vid de mer skyddade områden såsom buskar och stenar.
3.6.2 Förskolegårdens erbjudanden i jämförelse med naturens
Vidare är det betydelsefullt att jämföra förskolegårdens erbjudanden med vad naturen kan erbjuda barnen. I naturen är det möjligt för barn att utveckla andra förmågor som alla förskolegårdar inte har tillgång till. Björklid (2005) framhåller i sin studie att utemiljön i förskolan har stor betydelse för förskolepedagogiken. Hon menar att de förskolegårdar som saknar natur- eller grönområde inte ger samma möjligheter för barn att utöva fysisk aktiv lek och utveckla motoriska förmågor. Fortsättningsvis påpekar studien att förskolegårdar med naturområden leker barn mer och bättre i grupp samt är mer uthålliga. Motoriska förmågor som balans, vighet, styrka och koordination tränas mer. Dessutom anser hon att variationen av fysisk aktiv lek beror på hur förskolegården är utformad, att flera aktiviteter sker på större ytor med mer terräng. Till skillnad från den vanliga standardisering som finns på förskolegårdar bör varje vara utrustad med asfalt och bollplan, typiska
anläggningar för klättringsaktivteter och ett område med natur.
Liknande studie som Söderström, Mårtensson, Grahn och Blennow (2004) gjort visar resultatet att variation på gårdens utformning har betydelse för barns fysiskt aktiva lek. De betonar att dem förskolor som har en mer lekvänlig miljö, vistas barnen längre tid utomhus. Björklid (2005); Söderström et al. (2004) hävdar att förskolor bör utformas med mer naturområden och ett varierat urval av material och anläggningar som ger möjlighet till utveckling av rörelseförmågor.
Storli och Hagens (2010) studie syftar till att visa barns fysiskt aktiva lek i förskolans utemiljö och i naturen samt hur dessa två olika miljöer påverkar deras fysiska aktivitet. För att kunna mäta aktiviteter användes ett protokoll som visar dem två miljöer som de skulle observeras i. Områdena var plana ytor, sluttningar, flyttbara material, material som satt fast, klättrings möjligheter, öppna ytor,
buskar/träd, formbara material som sand/grus och vatten. Resultatet visar att det inte finns något samband mellan de olika miljöerna och barns fysiskt aktiva lek. Till skillnad från en liknande studie som gjorts av Bjørgen (2016) där samma syfte undersöktes, om ett samband finns mellan förskolemiljön och naturmiljö. Där framkom en ökad fysisk aktivitet hos barnen när de var i en naturmiljö i jämförelse med förskolegården. Hon anser att naturen kan erbjuda egenskaper som gynnar fysisk aktiv lek hos barn som förskolegården inte kan. Vissa utmärkande egenskaper i naturen är viktiga för barns möjligheter och uppmuntran för aktiva lekar.
3.6.3 Fysisk inaktivitet
Det finns anledning att belysa pedagogers förhållningssätt till barns fysiska aktivitet och lek. Som tidigare nämnt så ska, enligt Skolverket (2018), förskollärare erbjuda barn varierande aktiviteter där de får utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Dessutom ska förskollärare ansvara för att varje barn upplever glädje, trygghet och främja barns förmåga att vara delaktiga. Storli och Hagen (2010) framför i sin studie liknande faktorer som kan påverka barns aktivitet ute. Under en observation framkom det att de äldre barnen med brist på inspiration, inte påbörjat någon aktivitet och bli fysiskt inaktiva. Forskarnas resonemang är att förskolegården kan till slut bli omotiverad för barnen som då har svårt att starta aktiviteter. Avgörande faktorer för att fysisk aktiv lek ska ske i förskolemiljö är enligt Bjørgen (2012), att utformningen av förskolegården och dess utrymme skall vara bra liksom pedagogers engagemang. Personal bör inspirera och underlätta för att barn ska kunna få en stimulerande miljö med utmanande fysiskt aktiva lekar. Bjørgen (2012) fortsätter att poängterat att barn blir mer aktiva om det finns möjlighet till flexibla material och utrymme för att leka olika lekar. Berg (2015) fann i sin studie samma faktor som kan göra skillnad för barns ökad aktivitet, där personal ger stöttning och uppmuntran till rörelselekar. Förutom förskolegårdens utformning kan pedagogers engagemang, kön och
socio-emotionella faktorer vara skäl till lägre aktivitet hos barn. Bjørgen och Svendsen (2015) lyfter betydelsen av barns involvering i deras fysiskt aktiva lek och menar att barns inflytande i aktiviteter och lekar kan vara avgörande för fortsatt engagerad aktivitet. Forskarna (2015) anser att om pedagoger ser sig själva som förebilder med erfarenheter att tillföra, kan det vara avgörande för att inspirera barn att delta i aktiviteter.
4 Teoretisk ram
I följande kapitel presenteras den teoretiska utgångspunkt som använts för att ge stöd åt bearbetningen av empirin. Empirin har analyserats med stöd från den sociokulturella teorin med två begrepp mediering och appropiering.
4.1 Sociokulturell teori
Lev Vygotskijs teori ligger till grund för det sociokulturella perspektiv som tar sin utgångspunkt i att människan anses vara både en biologisk men även kulturell varelse (Säljö 2011). Han säger att människan påverkas av arv och miljö.
Människan utvecklas i en biologisk utvecklingslinje där färdigheter börjar redan vid födseln och utvecklas med tiden, som att kontrollera sin kropp, fixera blicken, koordinera hand med öga. Det innebär att barn med skilda kulturella villkor utvecklas relativt lika i denna fas. Dock hävdar han att framåt i utvecklingen när barn börja kommunicera med sin omgivning påverkas utvecklingen av
sociokulturella faktorer. 4.1.1 Mediering
I det sociokulturella perspektivet nämns begreppet mediering, som är nära knutet till föreställningen att människan är redskapsanvändare. Människan har skapat
hjälpmedel som vi använder i vår dagliga verksamhet. Redskapen är till för att stödja de olika handlingar som människan ska utöva. Vygotskij skiljer på två olika medierade redskap, fysiska och psykologiska. De fysiska redskapen som hör till det människan skapat, har funktioner eller egenskaper för att kunna användas i olika praktiker. De psykologiska redskapen kan vara siffror, bokstäver eller symboler som vi kommunicerar med. Genom att använda detta perspektiv i studien som stöd, kan teorin synliggöra de redskap barn använder i sin förskolemiljö. Redskap som barn möjligen använder i sin fysiskt aktiva lek kan exempelvis vara rutschkana, klätterställning eller gunga (Säljö 2011).
4.1.2 Appropiering
Det sociokulturella perspektivet lyfter även begreppet appropiering, vilket kan ses som den process barnen är i när de lär sig använda redskap gradvis. Detta lärande kan ske genom att barn själva lär sig behärska redskapen men även via sociala sammanhang där barn imiterar varandra. Detta är en social process som även går att applicera i det begrepp som denna studie handlar om, fysisk aktiv lek. För att ta detta perspektiv i förhållande till fysisk aktiv lek, kan exempelvis barn som ska lära sig att klättra, först måste lära sig gå, balansera, kontrollera sin kropp och kunna styra hand- och fotrörelser för att ta sig upp. Detta blir själva processen som barn gradvis måste ta sig igenom innan användning av redskap kan ske (Säljö 2011).
5 Metod
I följande kapitel presenteras först urval av deltagare, därefter hur studien
genomförts, vilken forskning som studien baserats på och avslutningsvis presenteras etiska ställningstaganden och en analys av empirin.
5.1 Urval
Vid studiens start kontaktades rektor på vald förskola via mejl, med en förfrågan om besök, information om syftet med studien och hur undersökningen skulle ske. Rektorn godkände besöket och valde ut en avdelning som undersökningen skulle ske på. Därefter beslöts det att rektorn skulle skicka ut informationsbrev (se bilaga A) och samtyckesblankett (se bilaga B) till de pedagoger som arbetade på
avdelningen. De i sin tur fick lämna ut blanketterna till barnens vårdnadshavare.
Avdelningen kontaktades kort därefter via telefon för att bli tilldelade information om studien och undersökningens tillvägagångsätt. En tid efter kontaktades pedagogerna igen, för att då få besked om antal vårdnadshavare som skrivit under samtyckesblanketten. Sammantaget skrev åtta barns vårdnadshavare under. I denna studie har dels ett bekvämlighetsurval gjorts då val av förskola blev en före detta VFU- plats. Chansen var mycket stor att få ett godkännande, då den nyligen besökts. Bekvämlighetsurval innebär enligt Denscombe (2018) att forskare väljer de val som finns lättast till hands, alltså är mest bekvämt. Det finns för- och nackdel med detta då studien kan påverkas av att forskare kan lägga värdering i arbetet eller kan vara opartisk därav beslöts det att rektorn gjorde valet av avdelning. I studien har även ett subjektivt urval gjorts då val av deltagare är barn, för att kunna svara upp till studiens syfte som är att framhäva barns perspektiv på fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö. Denscombe (2018) beskriver subjektivt urval som ett medvetet val för att då få den bästa möjliga informationen och dess relevans för
undersökningen.
5.2 Genomförande
Efter att pedagogerna kontaktats angående antal vårdnadshavare som godkänt, diskuterades datum och tid inför besöket. Genomförandet av studien skedde under två dagar på avdelningen. En presentation gavs till barnen för att de skulle få en uppfattning om vad som skulle ske. Därefter delades de in i mindre grupper, för att kunna teckna några åt gången. Detta för att delvis kunna ge utrymme för eventuella samtal som kan ske kring teckningarna och för att själv ha möjlighet att hinna anteckna. Denscombe (2018); Vetenskapsrådet (2017) betonar värdet i att som observatör försöka eftersträva ett objektivt perspektiv och inte påverka deltagarna, för resultatets tillförlitlighet. Då barnen ritade i sin vanliga miljö i ”målarrummet” kunde undersökningen ske på ett mer naturligt sätt då barnen redan kände sig trygga i miljön.
5.3 Bildbaserad forskning
Datainsamlingsmetod blev en bildbaserad forskning och ostrukturerade samtal då syftet med studien är att lyfta barns perspektiv på utemiljön med hjälp av bild och samtal. Enligt Denscombe (2018) är bildbaserad forskning visuella bilder, som kan användas för att visa hur de framställer saker exempelvis symbolik eller dolda
innebörder som kommuniceras via bilderna. Vid analys av dokument stannar det inte vid att enbart samla fakta utan det kan krävas en tolkning av dokumentet för sökande av dolda innebörder och strukturer. Precis som skriftlig data kan visuella bilder vara värdefull i forskningssyfte då de kan visa den faktiska informationen som dem innehåller.
Under processen skrevs även anteckningar ned från barnens samtal kring
teckningarna som blev underlag för resultatet. Detta kan tolkas som en ostrukturerad intervju där Denscombe (2018) menar att intervjuarens roll är att sätta igång ett samtal genom att introducera ett tema eller ett ämne men för att sedan ingripa så lite som möjligt. Han anser att intervju eller samtal är en bra metod för att få åsikter, uppfattningar, känslor eller erfarenheter som var tanken med att föra samtal med barnen om deras teckningar. Genom att ställa några enstaka frågor om
förskolegården var tanken att barnen skulle bli introducerade och på så sätt få en inblick i vad som skulle göras. Frågor som ställdes var:
-
När du rör på dig ute, vad gör du då?-
Vad tycker du är roligast att göra på förskolegården?5.4 Forskningsetiska principer
För att ha kunnat genomföra studien krävdes det att ta hänsyn till etiska principer som presenteras nedan.
Då studien krävde att barn medverkade behövdes förutom barnets godkännande, även vårdnadshavarens. Vetenskapsrådet (2017) betonar att det krävs ett informerat
samtycke från deltagarna, där de informeras om vad som gäller, från vem det är och
studiens syfte. Det skedde via en samtyckesblankett där det i detalj beskrevs hur studien kommer gå tillväga och i vilket syfte. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till personuppgiftslagen som innebär att personuppgifter ej får röjas eller på något sätt synliggörs. Forskare har ansvaret att se till att deltagarnas identitet inte får röjas. Vid användning av denna metod är det viktigt att göra det tydligt för de inblandade att det inte är något krav att vara med och att de medverkande alltid kan avbryta. För att kunna genomföra studiens valda metod har de fyra huvudkraven från
Vetenskapsrådet (Björkdahl Ordell 2007) tagits hänsyn till.
1. Informationskravet - Forskaren ska informera deltagarna som berörs av forskningen och dess aktuella syfte. Detta skedde som tidigare nämnts via informerat samtycke, där studiens syfte och tillvägagångssätt förklaras för vårdnadshavare. Vidare informerades barnen på plats.
2. Samtyckeskravet - Deltagare i studien har rätt att själv bestämma om hen vill medverka. Detta skedde genom ett samtyckesformulär som skickades ut till den förskola som deltog i studien och därefter till vårdnadshavare.
3. Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i studien ska förvaras på ett sätt som gör att obehöriga inte får tag i dessa.
4. Nyttjandekravet - Insamlade data om enskilda personer får endast användas till forskningens avsedda syfte.
Fortsättningsvis betonar Denscombe (2018) att den som gör en sådan studie som kräver att dessa etiska principer behandlas behöver ta ett personligt ansvar för sina egna handlingar som sker under genomförandet. Trots att de etiska principerna ger vägledning finns inte exakta beskrivning för hur man ska agera i olika situationer. Forskare kan behöva göra egna bedömningar och tolkningar. Han hävdar att dessa etiska koder mer är riktlinjer för samtliga forskare som bör eftersträvas men att det inte alltid går att följa dem fullt ut.
5.5 Analys
Denna studie är en kvalitativ forskning som baseras på barns bilder och samtal kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö. Till skillnad från en kvantitativ forskning som baserar sitt underlag på att fokusera på särskilda variabler, så betraktar en kvalitativ forskning saker i dess kontext och poängterar vikten av mångfaldiga samband och faktorer som kan uppkomma när som helst i miljön (Denscombe 2018). Den valda analysmetoden för denna studie blev en kvalitativ innehållsanalys baserat på de bilder och anteckningar som samlats in från de barn som deltog. En innehållsanalys innebär enligt Denscombe (2018) att bilderna analyseras utifrån det syfte som studien har, vad den faktiska informationen bilderna innehåller. Vad bilderna visar kan vara en tolkningsfråga och det som är av värde för forskaren kan då väljas ut, vilket i denna studie blev det barn tecknade. Det bör dock betonas att enligt Denscombe (2018) är en kvalitativ studie en större utmaning än en kvantitativ då analysprocessen i kvalitativa studier kan vara svårtolkad, tvetydigt och som inte presenteras på ett lika konkret sätt som en kvantitativ.
För att kunna kategorisera empirin vidare har en kvalitativ tematisk analys gjorts. Det enligt Denscombe (2018) innebär att man går igenom den insamlade empirin och försöker identifiera teman och mönster som kan finnas i materialet. Med stöd från denna analysmetod kunde teman och mönster i barns teckningar väljas ut som sedan kategoriserades. Därefter har de utvalda teoretiska utgångspunkterna lagts till i analyseringsprocessen för att ta stöd i de kategorier som upptäckts i barnens bilder som besvarar studiens frågeställning och syfte. Med stöd från den sociokulturella teorins begrepp mediering där människan ses som redskapsanvändare, kunde empirin kategoriseras utifrån de redskap barnen använder i sin fysiskt aktiva lek som visas i bilderna. Syftet låg i att finna aspekter i bilderna som kan kopplas till forskningsfrågorna, alltså fysiskt aktiv lek. Därav uteslöts det som inte kunde påvisas vara i relation med fysisk aktiv lek. Även anteckningarna från barnens samtal från undersökningen analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkter som valts, för att stärka teckningarnas uttryck och även här eventuellt finna mönster eller sammanhang. I dessa anteckningar uteslöts också eventuella faktorer som inte hade med studiens syfte att göra med hjälp av den kvalitativa tematiska
6 Resultat
I följande kapitel redogörs studiens empiriska material som valts att presenteras utifrån de två forskningsfrågor studien har.
Under varje forskningsfråga redovisas de teman som framkom efter bearbetning och analysering. Empirin har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet som genom begreppen mediering och appropiering upptäckte fyra genomgående teman i barnens bilder och samtal. De fyra teman som uppkom under första forskningsfrågan är redskap som barnen använder sig av i sin fysiska aktiva lek. Teman presenteras nedan med stöd av barnens bilder samt citat från barnens samtal. Ett tema synliggjordes med stöd från enbart appropiering (se 6.1.5). Barnens bilder och samtal redovisar att de använder sig av klättring i sin fysiskt aktiva lek som inte kan ses som ett redskap men som en process i redskapsanvändningen som enligt det sociokulturella perspektivet är när det gradvis sker en appropiering av ett redskap. Fortsatt under andra forskningsfrågan upptäcktes även här fyra teman som barnen framhäver i sina bilder och samtal, som de anser skulle öka deras fysiskt aktiva lek i förskolans utemiljö. Med hjälp av både mediering och appropiering synliggjordes de teman som presenteras nedan. Barnen redovisar förutom redskap, hur de används genom att förklara med ord som kasta, klättra, hänga och gå. Det tyder på en appropiering av redskapet.
6.1 ”Vad uttrycker barn i bild och tal som inbjuder till fysisk aktiv lek
på förskolegården”?
6.1.1 Klätterställning
Enligt teckningarna är klätterställningen ett återkommande redskap som barnen använder i sin fysiskt aktiva lek. Citaten nedan stärker teckningarna med förklaringar av bilderna.
”Klättra på klätterväggen”
”Klättra”
”Nej, i klätterställningen”
6.1.2 Cykel
Barnens teckningar visar på att cykla är något barnen använder i sin fysiskt aktiva lek. Återkommande i barnens samtal finns även cykel med som antecknades ned och som citaten stärker.
”Jag ska rita ett träd och en gunga. Och en cykel!”
”En sandlåda, men jag gillar att cykla också”
6.1.3 Gunga
Det framkommer i barnens teckningar att gunga som redskap används i barns fysiskt aktiva lek. Citaten nedan är tagna från anteckningarna där gunga nämns i barnens samtal.
”Kompisgungan”
”Jag ritar kompisgungan med”
”Jag ska rita ett träd och en gunga. Och en cykel!”
6.1.4 Rutschkana
Rutschkana visar sig i barnens teckningar, vara ett redskap som två av barnens bilder föreställer som inbjuder till fysisk aktiv lek. Även här stärker citat från barnens samtal temat.
”Ritar en rutschkana också”
6.1.5 Klättring som hjälpmedel
I barnens svar upptäcktes även ett återkommande mönster som fler barn valde att rita. Barnen uttrycker och visar att klättring är ett sätt att ta sig uppför. De uttrycker dock inte att klättringen i sig var roligast utan en väg till vald aktivitet.
”Stegen leder till flaggan, man måste klättra”
”Hur tar man sig upp för rutschkanan?” ”Man klättra upp”.
6.2 ”Vad uttrycker barn i bild och tal som de skulle vilja förändra på
förskolegården för att öka sin fysiskt aktiva lek?”
6.2.1 Bollsport
I barnens teckningar framkommer det att bollsport är något som önskas till
utemiljön, som skulle öka deras fysiskt aktiva lek. Genom samtal från ett av barnen visar det att bollsport är något hen tycker är roligt att spela men inte får, här finns det intresse att lyfta pedagogers förhållningssätt till barns fysiskt aktiva lek. Även här stärks bilderna med citat från barnen som berättar om sina teckningar.
”En stor fotbollsplan med platser där människor kan sitta o en korvkiosk” Tycker du det är roligt med fotboll?
”Ja men vi får inte spela fotboll”. ”För det går så snabbt”.
”Jag vet! Baseboll som dom gör på skolan!” ”Man har en boll och kastar i en korg” ”Basket menar jag!”
6.2.2 Kulle med rutschkana
En av barnens bilder visar att hen önskar en annan typ av rutschkana till förskolan. Via bilden och samtalet med barnet tolkas det som att det är av tidigare erfarenhet som barnet vill önska detta till gården.
”På mitt andra dagis hade dom en kulle med rutschkana, man få gå upp utan stege, de är jobbigt”
6.2.3 Hängställning
Vidare framhäver en av barnens bilder att hänga är något som önskas till förskolan och för att kunna utöva detta krävs en hängställning som då tolkas som det redskap som behövs för att kunna utöva detta. Detta styrks med citatet nedan där barnet menade på att det var själva redskapet som önskades och inte att hänga överlag.
”På mitt andra dagis fanns en bom som fanns, en låg, mittemellan, hög så kan man hänga i knävecken” ”Så får man klättra upp”
6.2.4 Klätterträd
I barnens teckningar visar det sig att klätterträd är något barnen önskar sig till förskolegården. Det blir väsentligt att ta med detta i resultatet då det blir en fysisk aktivitet att utöva detta redskap samt att träd i sig kan ses som ett redskap.
”Jag ritar en julgran man kan klättra i på vintern”
(Det vita pappret täcker barnets namn som skrevs på teckningen för att dölja barnets identitet enligt forskningsetiska principer.)
6.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis pekar resultatet på, under första forskningsfrågan, att samtliga barn uttrycker i sina bilder och samtal att olika typer av redskap i förskolans utemiljö är det som inbjuder till fysisk aktiv lek. I andra forskningsfrågan visar resultatet en skillnad vad gäller deras förändringar av utemiljön då några av barnen här utgår från sina tidigare erfarenheter eller intressen. Den kunskap som detta resultat kan bidra med är att redskap i förskolans förskolegård pekar mot att vara betydelsefulla för barns fysiskt aktiva lek. Det finns skäl att lyfta utformningen av förskolegården och vikten av att förskolan erbjuder stimulerande miljöer och redskap för att uppmuntra till fysisk aktivitet. Det framkom även en aspekt på att pedagogers förhållningssätt kan ha en bidragande faktor till att barns fysiskt aktiva lek uteblir på grund av egna tycken vad som är lämpligt för barn att leka med och inte (se 6.2.1).
7 Metoddiskussion
I och med den pågående Corona pandemi så var det inte möjligt att utföra undersökningen i den utsträckning som var tänkt. Tanken var att besöka fler förskolor. Det hade varit av intresse att möjligt belysa om det fanns skillnader i hur barn uttryckte fysisk aktiv lek ute beroende på hur förskolemiljöerna var utformade. Under resultatet på forskningsfråga två finns det en möjlighet att det barnen önskar sig till gården påverkas av vad de redan har tillgängligt, då alla barn i studien hade samma tillgång till utemiljön. Nu blev utgångspunkten att endast en förskola
besöktes och därav går det inte att säga om resultatet skulle bli avvikande. Förskolan som besöktes är en tidigare VFU – plats där rektor godkände besöket. Från det att förskolan kontaktades så intogs en så objektiv ställning som möjligt genom att låta rektorn ta beslut om vilken avdelning som skulle besökas. Detta för att skapa en god forskningskvalitet till studien.
I bakgrundskapitlets tidigare studier har undersökningsmetoder bestått av intervjuer av förskollärare och endast observationer av barn. Detta blev motiveringen till valet av metod i denna studie då det fanns bristfälligt med studier där barns perspektiv används och barns inflytande lyfts. Skolverket (2018) framhäver att barn har rätt till delaktighet och inflytande, där deras behov och intressen som barnen själva
uttrycker ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Denna studie har bland annat till syfte att lyfta barns perspektiv och framföra att det kan användas i arbetet med fysisk aktivitet i förskolans verksamhet. Datainsamlingsmetoden som valdes uppfyllde studiens syfte i den mån att empirin som samlades in och analyserades visade vad barnen själva uttryckte att de använder i sin fysiskt aktiva lek i förskolans utemiljö. Aspekter från barnen framhävdes även vad de skulle vilja ändra eller vad de skulle vilja göra som går att ta tillvara på i verksamheten, till exempel barnen som ville ha mer bollsport.
7.1 Trovärdighet och tillförlitlighet
I studien har det eftersträvats att skapa ett trovärdigt och tillförlitligt resultat. Denscombe (2018) menar att det inte är lätt att bedöma trovärdigheten i en
kvalitativ studie som i en kvantitativ där det går att upprepa forskningen på ett sätt som görs i exempelvis experiment. I en kvalitativ studie som denna påverkas studien av tid, miljö och inverkan av forskaren för att det sker i ett socialt
sammanhang. Tillförlitligheten i en kvalitativ studie påverkas av forskarens ”jag” och i detta fall under processen när barnen ritade och samtalade. Frågan om tillförlitlighet blir då om resultatet skulle bli detsamma om en annan forskare utförde forskningen. Det går inte att säga eller går inte att ta reda på i exakthet. Det är även relevant att diskutera genomförandet då valet att sätta barnen i grupp har för- och nackdelar. Fördelen är att de får känna en trygghet i att sitta i grupp samt att eventuella samtal kan uppstå som kan vara av värde för studiens resultat. Dock finns det möjlighet att barn påverkas av sina kamrater och att teckningarna då kan tappa tillförlitligheten. Fortsatt kan det även diskuteras om undersökningen skulle kunna förbättras om metoden utökades med en strukturerad intervju. Förutom att barnen uttrycker sina idéer i bild får man en större förståelse för deras åsikter om mer strukturerade frågor ställdes under processen. Underlaget kan då bli mer hållbart. Dock finns det alltid en risk med intervju med barn som bör tas hänsyn till där barn
kan samtala om ett fenomen men rita ett annat vilket kan ge ett vagt resultat. Det skulle vara av intresse i framtida studier att se om det finns ett samband mellan vad barn uttrycker i tal och bild till skillnad vad de faktiskt gör och använder på
8 Resultatdiskussion
8.1 Förskolans utemiljö
I bakgrundkapitlet lyfts begreppet affordans som betyder meningsfulla handlingar eller möjligheter. I denna studie lyfts begreppet i samband med förskolegårdens utformning och hur de redskap, områden eller material som finns tillgängligt på förskolegårdar inbjuder barn till lek och fysisk aktivitet. Precis som begreppet mediering kan affordans synliggöra de redskap som barn använder och nyttjar. I studien som Niklasson och Sandberg (2010) gjort ställer de affordans mot förskolans olika zoner och menar att gården granskas om de finns tillräckligt stimulerande, utmanande möjligheter för barn. Resultatet i studien (2010) visade att de förskolegårdar som hade sand- och grusområden, klättringsmöjligheter samt skogsområden med buskar och träd upplevdes mer integrerade av barnen där flest möjligheter till lek uppfattades. I jämförelse med det resultat som denna studie visar finnes delvis lika resultat då några av barnen använde klättring i sin fysiskt aktiva lek. Dock visade inte resultatet i denna studie att de föredrog sand- eller
grusområde. Det är dock en tolkningsfråga vad som gäller vid skogsområden då önskemål från barnen visade att de ville ha mer klätterträd, vilket kan finnas i naturområden. Sen är det skillnad på att önska och använda, och det går inte att säga om resultatet skulle blivit annorlunda om barnen i studien hade haft möjlighet till detta på sin förskolegård.
Fortsättningsvis i bakgrunden ställs två studier mot varandra, där den ena studien menar att barns motoriska utveckling stödjs bättre i naturrika områden på
förskolegården i jämförelse med en naturfattig. Studien som Storli och Hagen (2010) gjort visar att förskolemiljön och naturen inte hade någon anmärkningsvärd skillnad i påverkan på barns fysiskt aktiva lek utan var båda lika bra. Jämfört med studien som Bjørgen (2016) gjort där samma syfte undersökts och resultatet blev att barns fysiska aktivitet ökade i naturen jämfört på förskolegården. Här kan några faktorer lyftas som kan jämföras med resultatet från denna studie. En av faktorerna kan vara att den studie där resultatet skiljde sig åt har förskolegården inte tillgång till naturområde och gör då att barnen blir mer motiverade att leka och röra på sig när det kommer till naturen som de vanligtvis inte är vana vid. I denna studies resultat visade det sig att redskapen barnen använder i sin fysiskt aktiva lek tenderar att vara standardiserade förskoleredskap, som gunga och rutschkana och inte redskap som oftast finnes i naturen. Det är då intressant att se resultatet i avseende vad barnen önskar sig till gården och där finna redskap som finns tillgängligt i naturen. Med detta resultat kan det då ses angeläget att lyfta det som sägs i bakgrunden att en förskolegård med goda skäl bör både innehålla redskap som gunga och rutschkana såväl som naturområde med träd, stenar och buskar.
Som tidigare uttryckts i studien visar det sig att förutom förskolans utformning, vad den har att erbjuda när det gäller material, redskap och områden, har pedagoger ett stort ansvar när det gäller barns fysiskt aktiva lek. Dessa två faktorer bidrar i sin tur till nästa faktor som visar sig vara en god motorisk utveckling där barn bör ha kroppskontroll, balans styrka och en rad grundrörelser för att sedan kunna ge sig in i den fysiskt aktiva leken.
8.2 Fysisk aktiv lek kopplat till bakgrund och teori
Under centrala begrepp redogörs en kombination av kroppsrörelse och lek som kan tolkas som fysisk aktiv lek. Skolverket (2018) lyfter rörelseglädje som kan antydas ha en liknande betydelse som fysik aktiv lek. Varför valet av att undersöka fysisk aktiv lek gjorts är för att poängtera leken i barns aktiviteter och i kombination med fysisk aktivitet. Utan ”lek” i fysisk aktivitet hade syftet blivit att undersöka vad barn uttrycker om fysiska aktiviteter och då finns det möjlighet att resultatet blivit annorlunda på grund av avsaknaden av leken i barns utevistelse. Då hade det också blivit mer väsentligt att enbart involvera pedagogernas uppfattning om fysisk aktivitet då enbart fysisk aktivitet som fenomen möjligtvis beskrivs bäst av pedagogerna. Genom att inrikta sig på barnen och vad de tycker är roligt ges en betydligt tydligare bild av vad lek i kombination med rörelse är för dem och hur dem tillämpar det ute. Detta gjordes i genomförandet då en introduktion gavs till barnen där två frågor ställdes för att barnen skulle få en chans att förstå vad studien gick ut på.
I resultatet framkom det under första forskningsfrågan fyra redskap barnen framhäver de använder i sin fysiskt aktiva lek. Klätterställning, rutschkana, gunga och cykel tolkas som redskap som kräver en viss färdighet för att kunna utöva. Det är intressant att diskutera, då dessa kräver en appropiering för att kunna utöva och att några av redskapen som klätterställning kräver förmågan att klättra. Likaså med redskapet gunga krävs en förmåga att kunna balansera och ha en kroppskontroll för att få fart på gungan. För att cykla krävs även här kroppskontroll och förmåga att parera benen så du kan trampa. I denna studie kan appropiering ses som den process barnen gör i att bemästra de redskap de kommer i kontakt med på förskolegården. Detta enligt Säljö (2011) kan ske i sociala sammanhang där barn lär av varandra och imiterar varandras rörelser. Varför leken blir viktig är för att barn kan finna en motivation och glädje i den process som sker i deras motoriska utveckling. De kan göra om och om rörelser utan att känna prestationskrav.
Som bakgrundskapitlet lyfter finns det skäl att framhålla betydelsen av barns motoriska utveckling för att kunna utöva fysisk aktiv lek. Utan en god motorisk förmåga blir chansen inte lika stor att utöva fysisk aktivitet. Det finns även skäl att kunna bemästra de grundrörelser som behövs för motorisk kompetens såsom, klättra, gå, springa, balansera, hoppa och krypa. Dessa grundrörelser är av stor betydelse för barns fortsatta utveckling ur andra aspekter såsom den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen. Osnes et al. (2012) anser att god motorisk förmåga och fysisk aktivitet är grund till motivation och självkänsla som är väsentliga faktorer för att kunna utvecklas ytterligare i sitt lärande.
8.3 Barn som aktörer
Fortsättningsvis bör det även framhållas att barns perspektiv tas upp som en viktig faktor både i planeringen av en förskolegård och vid planering av fysiska aktiviteter (Boverket 2019). I bakgrunden nämns barns perspektiv som ett fenomen där förskollärare bör använda begreppet på det sätt att barn får komma till tals, blir respekterade och tagna på allvar i förskolans verksamhet. Förskollärare ska skapa miljöer där barns tidigare erfarenheter är grund för aktiviteter och undervisning (Arnér 2009). Barn bör ses som egna aktörer i sitt lärande och den främsta vägen är
via lek och barns tidigare erfarenheter. Bjørgen (2016); Berg (2015) lyfter i sina studier att förutom förskolegårdens utformning, bör pedagogers förhållningssätt vara uppmuntrande, motiverande och inspirerar barnen till stimulerande fysiskt aktiva lekar. Även Boverket (2019) understryker att förutsättningar för en bra, stimulerande och utmanade förskolegård bör ses utifrån ett barns perspektiv, där deras kunskaper, intressen och erfarenheter är grund för planeringen. I empirin finns ett citat från ett barn som kan tolkas som att det inte fick spela fotboll som så önskades. Det kan förstärka den tidigare forskningen som då visar på att pedagoger har ett stort inflytande över barns fysiska aktivitet och lekar. Ett sådant synsätt på fysisk aktivet kan istället göra att barnen blir mer inaktiva och få brist på inspiration.
8.4 Förslag på vidare forskning
Det finns intressanta forskningsmöjligheter att studera ytterligare. Som tidigare framförts i metoddelen finns det utrymme för att göra större studier med fler
förskolor inblandade. Det skulle vara av intresse att finna fler aspekter från vad barn uttrycker är fysiskt aktiv lek för dem och huruvida de använder förskolans utemiljö. Här finns det möjligheter att utvidga metoddelen även i datainsamlingen och observera barnen, samt jämföra med deras uttryck i bild och tal för att se om det finns ett samband med vad de uttrycker i bild med vad de faktiskt gör.
Resultatet pekade också på att de flesta barnen föredrar klättring av olika slag vilket är intressant att forska om i samband med pedagogers förhållningssätt till barns risky play, där klättring ofta är ett moment som väljs bort på grund av säkerhetsskäl. Avslutningsvis kan det även vara av intresse att studera vidare om det finns
samband mellan förskolegårdar som har fler eller färre redskap att välja mellan och om dessa påverkar barns fysiskt aktiva lek.
9 Referenslista
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan. - En fråga om demokrati. Studentlitteratur: Lund
Barnkonventionen. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige: Stockholm
Berg, S. (2015). Children’s Activity Levels in Different Playground Environments: An Observational Study in Four Canadian Preschools. Early Childhood Education
Journal 43(4): 281-287. DOI: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s10643-014-0654-5
Bergnehr, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5(2019): 49–61. DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373
Bjørgen, K. (2010). Physical activity in light of affordances in outdoor
environments: qualitative observation studies of 3–5 years olds in kindergarten.
SpringerPlus 5(950): 1-11. DOI: https://doi.org/10.1186/s40064-016-2565-y Bjørgen, K. & Svendsen, B. (2015). Kindergarten practitioners’ experience of promoting children’s involvement in and enjoyment of physically active play: Does the contagion of physical energy affect physically active play?. Contemporary
Issues in Early Childhood 16(3): 257-271. DOI:
https://doi.org/10.1177%2F1463949115600025
Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber: Stockholm
Björklid, P. (2005) Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Boverket. (2015). Gör plats för unga och barn. En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Happiend Reklambyrå AB: Karlskrona
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/gor-plats-for-barn-och-unga-bokversion.pdf (Hämtad (2020 - 11 – 19)
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund
Elevhälsoportalen. (2020). Fysisk aktivitet.
Ericsson, I. (2008). Motor skills, attention and academic achievements. An
intervention study in school years 1–3. British Educational Research Journal 34(3): 301-313. DOI:
http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-proquest- com.proxy.lnu.se/scholarly-journals/motor-skills-attention-academic-achievements/docview/61970920/se-2?accountid=14827
Folkhälsoguiden. (2017). Förskola och skola viktiga för barns och ungas fysiska
aktivitet.
https://www.folkhalsoguiden.se/nyhetsarkiv/forskola-och-skola-viktiga-for-barns-och-ungas-fysiska-aktivitet/ (Hämtad 2020-11-18)
Folkhälsomyndigheten. (2018). Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna
med stillasittande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/d/daglig-fysisk-aktivitet-kan-minska-halsoriskerna-med-stillasittande (Hämtad 2020–11–17)
Folkhälsomyndigheten. (2017). Mat och fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/ (Hämtad 2020 – 11 - 19)
Niklasson, L. & Sandberg, A. (2010). Children and the outdoor environment.
European Early Childhood Education Research Journal 18(4): 485-496. DOI:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/1350293X.2010.525945
Osnes, H., Skaug, N., H., & Eid Kaarby, K, M., (2012). Kropp, rörelse och hälsa i
förskolan. Studentlitteratur: Lund
Pramling Samuelsson, I. & Williams, P. (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. Engdahl, I. & Ärlemalm - Hagsér, E. (red). Att bli förskollärare. En mångfacetterad komplexitet. Liber: Stockholm
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i
glesbygd. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och
fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/71af1526106446eeb3c45749ff3
85dbe/r-2011-28-den-byggda-miljons-betydelse--fysisk-aktivitet-glesbygd.pdf
(Hämtad 2020 - 11 – 23)
Sollerhed, A-C. (2019). Rörelse, motorik och fysisk aktivitet bland förskolebarn. Clausson, K., E., & Nilsson, B. (red.). Barnsliga sammanhang – forskning om barns och ungdomars uppväxt och livsvillkor. Kristianstad University Press: Kristianstad Storli, R. & Hagen, T., L. (2010). Affordances in outdoor environments and children's physically active play in pre-school. European Early Childhood
Education Research Journal 18(4): 445-456. DOI:
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. Forsell, A. Boken
om pedagogerna. (6:e uppl.). Liber: Stockholm
Söderström, M., Mårtensson, F., Grahn, P. & Blennow, M. (2004). Utomhusmiljön i förskolan. Betydelse för lek och utevistelse. Ugeskrift for laeger 166(36): 3089–92. DOI: https://www.researchgate.net/publication/8328321
Bilaga A Informationsbrev
Informationsbrev till vårdnadshavare i samband med examensarbete
Jag heter Ida och jag läser sista terminen på förskollärarprogrammet i Kalmar på Linneuniversitetet. Jag håller just nu på med mitt examensarbete ”Fysisk
aktivitet i förskolans utemiljö ur barnens perspektiv” Syftet med denna studie är att undersöka vad barn berättar genom teckningar vad de tycker är inbjudande på förskolegården och om de skulle vilja förändra något. Min studie kommer bygga på de bilder barnen ritar. Det är alltså endast teckningarna samt eventuella anteckningar av vad barnen berättar till deras bild som kommer vara underlag för min studie. Med ert samtycke vill jag då använda endast teckningarna i syfte att undersöka vad som lockar barn på förskolegården. Jag utgår från de
forskningsetiska principerna, vilket innebär att det är helt frivilligt för barnen att vara med och jag kommer självklart fråga barnen innan om de vill delta. De vårdnadshavare som inte vill att sina barn ska delta i denna studie kan antingen höra av sig till mig eller till någon av pedagogerna på avdelningen. Jag tar hänsyn till personuppgiftlagen vilket innebär att alla personuppgifter som hanteras under denna period inte kommer röjas eller synliggöras, varken förskola, avdelning eller barnens namn kommer vara med i studien.
Har du frågor eller om du vill veta mer om mitt självständiga arbete är du varmt välkommen att höra av dig till mig.
Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
Bilaga B Samtyckesblankett
Samtyckesblankett för att delta i Fysisk aktivitet i förskolans utemiljö
Studien syftar till att undersöka vad barn berättar genom teckningar vad de tycker är inbjudande på förskolegården och om de skulle vilja förändra något. Studien
kommer alltså baseras på de teckningar barnen ritar och eventuella beskrivningar till teckningarna.
Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina
personuppgifter behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av
kontaktpersonerna nedan. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.
Jag tar hänsyn till personuppgiftlagen vilket innebär att alla personuppgifter som hanteras under denna period inte kommer röjas eller synliggöras, varken förskola, avdelning eller barnens namn kommer vara med i studien.
De uppgifter som kommer samlas in från ditt barn är de teckningar och beskrivning som samlas in. Uppgifterna kommer behandlas under detta arbete varefter de raderas efter att denna studie avslutas i januari 2021.
Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på
dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
……… ………
Underskrift Ort och datum
……… Namnförtydligande
